Minnesanteckningar möte nr 2 med Resursgrupp Tillgänglighet Land och Sjö

Transkript

1 1(8) Handläggare Eva66 Minnesanteckningar möte nr 2 med Tid: torsdag, kl. 13:00 16:00 Plats: T-centralen, plan 2, Lindhagensgatan 100 Deltagare: Från organisationerna för funktionshinderfrågor: Amir Amirriazi, DHR Kerstin Fagerström, HSO/Astma- och allergiförbundet Britt-Marie Färm, HSO/Mag- och tarm Roland Hedman, HSO/HRF Jaan Kaur, DHR Leif Pehrson, SRF Gunnel Skårstedt, SRF Bengt Jansson, HSOs kansli Hamaddah Mansour, SRFs kansli Från TF: Ditte Kahlström Jansson, Tillgänglighetsspecialist, SU/ Eva Ness, sektionsassistent SU/ Patrik Hult, Utredningsledare Plattformsväggar, konsult, PU/Program (punkt 2) Bo Hjertstrand, medhjälpare till Patrik Hult, konsult, (punkt 2) Anniqa Rytterheim, Affärsförvaltare Trafikinformation, TA/Pendeltåg (punkt3) Lisa Svensson, TF Affärsområdesansvariga, Pendeltåg, TA/Pendeltåg (punkt 5) Ole Robertsson, Affärsförvaltare Fordon, TA/Pendeltåg (punkt 5) Sandra Sasu, konsult, SU/ (punkt 7) Gäst: Anna Bergqvist, Locum Förhindrade: Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Tomas Hellström, HSO/SDF Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2 2(8) Anteckningar: 1. Inledning Ditte hälsade välkommen och presenterade Anna Bergqvist från Locum, som är tillgänglighetsspecialist. Deltagarna efterlyste möjligheterna att använda hörselslinga. Eva felanmäler ännu en gång. 1 Punkten om elbåten utgår, då Sjötrafikenhetens representant var i Nynäshamn för att ta emot en båt. 2. Återkoppling test plattformsdörrar Patrik Hult/Bo Hjertstrand Vid organisationernas besök 7 februari på Åkeshovs station kom man överens om återkoppling efter testet med de olika typerna av plattformsdörrar. Testet ingår i projekt UTO och Röda Linjens uppgradering med nytt signalsystem, nya tåg och i en framtid UTO (obemannade tåg). Det finns standarder för hur man ska skydda resenärerna när det inte finns förare på tågen. Försöket med plattformsdörrar finns med i beslutsunderlag UTO, som går upp till TN i början på september. Andra varningssystem är spårbeträdande larm. När ett sådant aktiveras kan inte tåget köra in till perrongen. På tunnelbanestation Sätra testas spårbeträdande larmens känslighet genom att t.ex. testa med att tidningar ramlar ner på spåren. Man kalkylerar med vissa falsklarm. Trafikledningen får upp bilder från spåren och kan se vad det är som ev. utlöser larmet. Man testar även med dockor i barn- och vuxenstorlek. Det rör sig om flera olika sensorer som känner av både form och läge och ungefär hur mycket det som ramlar ner väger. I Köpenhamn har man ett signalsystem som har varit mycket känsligt och gett många falsklarm. När diskussionen om spårbeträdande larm tenderade att fortsätta avbröt Ditte diskussionen, eftersom punkten avsåg plattformsdörrar. Enligt Leif Pehrson är det viktigt att ställa de olika alternativen mot varandra. Ditte bjuder in någon att komma och berätta om spårbeträdande larm vid samverkansråd i juni. OK sa mötet. Tre olika typer av plattformsdörrar har testats gällande tekniken. Under försöket fanns kameraövervakning där man kunde titta på funktionen via ett webbgränssnitt. Bo Hjertstrand arbetade med det. Materialet finns sparat. När fel uppstod kollades orsaken. Alla ankomster på Åkeshov har kollats. Tyvärr har någon/några försökt förstöra plattformsdörrarna. För att testa om det går att ta sig över plattformsdörrarna, tog man hjälp av KFUMs parkourgymnaster, som fick testa om och hur det gick att ta sig över. De fick också fylla i ett formulär. Parkourgymnasterna filmades också. Man tittar på att förlänga taken på några stationer för att undvika snö på perrongerna. TN beslutar antingen om plattformsväggar eller spårbeträdande larm. I botten ligger UTO och vilka olika faser som behövs för att genomföra systemet kanske under Projektet förordar vajerlösningen, som verkar enklast. 1 Kontakta Administrativ service 24 april och påminde 7 maj i detta ärende.

3 3(8) 3. Information om nämndbeslut om minskning av tryckta tidtabeller Anniqa Rytterheim En förstudie startades 2012 för att arbeta mot gemensamt tidtabellsskifte. I uppdraget ingick också att se över behovet av de tryckta tidtabellerna. Entreprenörerna fick lämna synpunkter. När man frågade resenärerna om användandet av de tryckta tidtabellshäftena svarade 85 % att de inte alls använda dem. Förstudien kollade även bl.a. hur Skånetrafiken och Västtrafik har gjort. Enligt Hamaddah, SRF, är det olika åldrar som påverkas. De äldre vill nog ha de tryckta tidtabellerna kvar. Under trycktes 3,8 miljoner tidtabeller av dessa slängde bl.a. Anniqa Rytterheim över På depåer och andra platser slängdes också tidtabeller. Att ta bort de tryckta tidtabellerna genomförs i två steg. Först minskas tillgängligheten för var man kan hämta tryckta tidtabeller. Tabeller kommer att finnas på SL Center. Resenärerna ska också kunna ringa till SL Kundtjänst och få tidtabell hemskickad. Inga tidtabeller kommer att finnas på bussar, tåg, tunnelbanor eller lokalbanor. SL Kundtjänst ska höja beredskapen för att kunna ta emot frågor om tryckta tidtabeller genom ökad bemanning. Tillgänglighetsnumret gäller inte för att beställa tryckta tidtabeller. De som har tillgång till dator och skrivare kan själva skriva ut tidtabeller från SLs hemsida. Förvaltningen planerar inte för att ta bort de tryckta tidtabellerna helt. Hamaddah, SRF, höll med om att det kan vara vettigt att dra ner på antalet tryckta tidtabeller, men att det kan blir besvärligt att ringa till SL Kundtjänst och kanske bli ifrågasatt för att man vill ha en tryckt tidtabell. Anniqa Rytterheim tar med sig synpunkterna. Bengt Jansson, HSO, menade att antalet SL Center är så få att alla inte kommer att kunna gå dit för att få tryckt tidtabell. Enligt Anniqa Rytterheim är det därför det är möjligt att ringa till SL Kundtjänst. Bengt Jansson tycker att det ska finnas tillgång till tryckta tidtabeller vid större bytespunkter. Viktigt med ökad information via hållplatsernas informationstavlor. Att 15 % av resenärerna använder sig av de tryckta tidtabellerna är ganska många, enligt Bengt Jansson. Leif Pehrson, SRF, höll med. För de resterande 15 % är det kanske helt nödvändigt att de tryckta tabellerna finns kvar. Annars kanske färdtjänstresorna ökar. Alla kanske inte behöver en helt tryckt tidtabell med många linjer. Det kan räcka med just den/de linjer som resenärerna använder. Vi får avvakta analys och utvärdering som görs efter sommaren. Anniqa återkommer i höst och redogör för analysen. Enligt Amir Amirriazi, DHR, bör man i analyserna ta med bristerna som finns i reseplanereran. Hur får personer med synnedsättning eller ingen syn alls information, frågade Gunnel Skårstedt, SRF. Hur får bl.a. personer med synnedsättning reda på tidtabellsbyten idag, frågade Anniqa Rytterheim? Enligt Leif Pehrson är det något som de flesta redan vet. Enligt Hamaddah, SRF, är det SLs ansvar att skicka information till alla resenärer. Hur många med synnedsättning läser de tryckta tidtabellerna med mycket liten stil, frågade Ditte. Det är klart att det ska finnas tillgänglig information om tidtabellsbyte också. Information bör kunna lämnas via knapparna till pratorterna på busshållplatserna, tycker Gunnel Skårstedt. Vi får kolla upp om det är möjligt, svarade Ditte. Anniqa Rytterheim tar med sig. Bengt Jansson efterlyste en mjukare

4 4(8) övergång, där tryckta tidtabeller bör finnas på flera ställen. Enligt Anniqa Rytterheim kommer det inte att vara så svårt att få tag på tryckta tidtabeller. När man beställer via SL Kundtjänst ska man inte behöva riskera att bli ifrågasatt, det tar Anniqa med sig. Roland Hedman menade att det är mycket pusslande att klicka sig fram på nätet. Det höll flera deltagare med om. 4. Utrymningsplan dubbeldäckaren Daniel Brinck Nobina/Johan Kleiman Punkten utgick p.g.a. av obligatorisk YKB-utbildning. Nobina återkommer i höst. Återkommer vid resursgrupp tillgänglighet i höst 14 september. 5. Manuell dörröppning pendeltåg/test av nya knappar sommaren 2015 Lisa Svensson och Ole Robertsson Behovet av att ha manuell dörröppning under sommaren finns även 2015, enligt Lisa Svensson. En ny knapp har tagits fram med hjälp av organisationerna. Ole delade ut några så att mötesdeltagarna hade möjligt att känna och titta på den. Beräknad provinstallation inom 4 veckor i depå. Hoppas att representanter från organisationerna har möjlighet att vara med. När föraren medger att dörren kan öppnas ger knappen signal samtidigt som den lyser med varselgul färg. Knappen kommer att monteras både utvändigt och invändigt på dörrpar. Om det fungerar kommer knappen att installeras på två vagnar i trafik. Under sommaren ska man också intervjua resenärerna för att få veta deras åsikt om knappen. Varseltonen skiljer sig från andra knappar. Bengt Jansson frågade om det blir bättre i klimat i X60B. Ditte svarade att avrop sker på det gamla avtalet, så tågen är lika dana. Tillgängligheten blir bättre genom den nya knappen, som kommer att finnas från början på de nygamla tågen, enligt Lisa Svensson. Leif Pehrson, SRF, påpekade att när resenärerna ska öppna dörrarna själva är det ett absolut krav att tydliga utrop sker om vilken sida avstigning ska ske. Ole svarade att när föraren medger dörröppning ljuder en signal samtidigt som knappen börjar lysa. Jaan Kaur tycker att det vore bättre att knappen hittar människan, än tvärtom. Förvaltningen vill undvika särskilda lösningar för vissa grupper av resenärer. Hela knappen är tryckbar. Ditte kallar till möte för att testa knappen när den är monterad. Ole berättade att man ska provmontera knappen för att organisationerna ska få testa den både genom att känna på den och höra signalen. Knappen monteras till att börja med på ett dörrpar. Om organisationerna tycker att den är OK monteras den på två fordon till att börja med. Vagnarna kommer att gå slumpvis i hela systemet, svarade Ole på fråga från Bengt Jansson. Amir Amirriazi hade synpunkter på att knappen inte fungerar om man har svaga händer, eller t.ex. sitter i rullstol. Att riskera att öppna dörrarna i fel läge är inte möjligt, då föraren måste initiera dörröppning först då låter signalen och knappen börjar lysa. Om dörren där knappen sitter monterad skulle vara avstängd, fungerar inte ljus- och ljudsignal. Ditte skickar ut kallelse för test. Lisa Svensson framförde att tekniken har sina begränsningar. Fordonen är inte gjorda för att alla dörrarna ska öppnas vid alla stationer, då går de lättare sönder. Dörrarna är känsliga på fordon som går i pendeltågstrafik. På de stora stationerna kommer dörrarna att öppnas som vanligt,

5 5(8) men på mindre stationer behöver inte alla dörrar öppnas. Vi återkommer om detta, sa Ditte. Vi kommer inte att föreslå manuell dörröppning året runt förrän alla gamla X10- tåg är tagna ur trafik Fram till dess får vi arbeta med knappen. Ditte tar emot synpunkter inför beslutet att sommaren 2015 återigen införa manuell dörröppning som kommer att bifogas underlaget inför ledningsbeslutet. 6. Fråga från organisationer Ditte delade ut broschyren Alla har sitt sätt att resa. Det finns ett fel i broschyren, som Ditte har sett och det gäller ledsagning. Det står att ledsagning ska beställas 2 timmar efter kl och på helger för pendeltåg, men det är 3 timmar som gäller. Broschyren kommer att finnas på sl.se syntolkad. När det är klart meddelar Ditte SRF. Broschyren kommer också att skickas ut till alla färdtjänstresenärer efter sommaren. Ditte tar tacksam emot synpunkter via mejl. Frågor från SRF 6.1 Hur kan en synskadad veta om det har dragit något från reskassan? Hur kan en synskadad veta om sitt saldo på reskassan? 6.2 Ditte svarade att om inte läsande kan se vad som har dragits kan inte heller någon som är synskadad se. På en del tunnelbanestationer kan man se sitt saldo när man passerar spärren. Tjänsten är inte tillgänglig, då det inte finns någon talfunktion i spärren. Ditte bjuder in någon som kan tekniken till nästa möte. I höst dras ett projekt igång om biljettläsare på lokalbanorna. Man ska försöka få fram en så tillgänglig biljettläsare som möjligt. 6.3 Nytt skyltprogram. När får vi titta på nya skyltarna? En kallelse skickades ut förra veckan, men få kunde komma. En ny kallelse kommer längre fram i vår och Ditte hoppas flera kan komma då. 6.4 Återkommande trafikstörningar visar att resegarantin för personer med funktionsnedsättning bör kompletteras med extra åtgärder för att den ska bli fungerande för dessa grupper. Till exempel ledsagningen för att kunna hitta en taxi eller hitta till utgången. Hur vill SL göra med frågan? Resegarantin för funktionsnedsatta är inte samma sak som den resegaranti som gäller vid trafikstörningar, enligt Ditte. Vid trafikstörningar har alla rätta att utnyttja resegarantin. Om man får tag på taxi vid en trafikstörning betalar man själva och skickar in kvitto till SL Kundtjänst. Det är extra komplicerat för dem som inte ser. Vid planerade trafikstörningar försöker vi samla in alla synpunkter och ordna med mycket personal som kan hjälpa till med ledsagning t.ex. SRF är intresserad av att det finns personal som kan hjälpa till att hitta en taxi eller till ersättningstrafiken. Ditte pratar med affärsansvarig på tunnelbana och pendeltåg. De trafikområden där det finns spärrar och spärrvakter och försöker få till ett möte. Det handlar om vad som står i gällande avtal. SL Kundtjänst har handlats upp och ny leverantör blir Realeasy. SL Kundtjänst ska följa rutinen. Vi måste titta på färdtjänstresandet och trafikavstängningar på ett annat sätt. OK med möten efter sommaren att jobba med lösningar under hösten.

6 6(8) 6.5 Hur Arbetar SL för att generellt ger bättre information till personer med synnedsättning. Det vill säga tillgängliggöra SLs allmänna information, information under resan samt mer tillgänglighetsinsatser SL har olika informationskanaler bl.a. Metro för att informera om trafikstörningar. Gunnel Skårstedt, SRF, framförde att den informationen kan inte personer med synnedsättningar ta till sig. Synskadade är också intresserade av att ta del av sådan information. Ditte höll med. Leif Pehrson sa att detta har varit uppe tidigare. Det finns taltidningar, som kan publicera information så att den blir tillgänglig även för synskadade. Karin Crawford och Veronica Asa på kommunikationsavdelningen har kommit lång med dessa frågor. Ditte återkommer till organisationerna om detta. Roland Hedman frågade om det ingår i personalens utbildning i hur man ska bemöta personer med hörselproblem? Det ingår i personalens tillgänglighetsutbildning hur man ska bemöta personer med nedsatt hörsel, enligt Ditte. Frågan är ju också om personalen ska veta och kunna allt. Enligt Jaan Kaur som har varit med vid bussförarutbildningar får förarna lära sig att tala tydligt, vara vänd mot den som man talar till och att ha med sig penna och papper som hjälpmedel. HRF kan ta kontakt med entreprenörerna angående utbildning. Förvaltningen skriver i avtalen att utbildning ska ingå. Organisationerna är fria att ta kontakt med entreprenörerna. Ditte kan hjälpa till med kontaktuppgifter. Enligt Jaan Kaur träffar man dem som utbildare förarna. Fråga från HSO: 6.6 Ändringarna i tidtabell i Keolis busstrafik i sommar. Tror inte att den har varit uppe för samråd, och vi behöver veta vilka konsekvenser det blir för våra grupper. Indragna hållplatser mm. Ditte hade inte tagit del av Keolis förslag på förändringar av innerstadstrafiken. Enligt organisationerna hade Keolis kallas till samråd, för få kunde komma och mötet ställdes in. När sedan organisationerna hade kontaktat Keolis för att få till ett nytt möte, hade Keolis inte varit intresserade. Ditte förklarade att vid förändringar ska samråd ske här och Keolis bjudas in. I de nya avtalen har entreprenörerna större frihet att lämna förslag på förändringar, som vi ska godkänna. Ditte undersöker. Enligt Bengt Jansson låg Keolis förslag som en bilaga till ett tjänsteutlåtande. Enligt Amir hade Stockholms stad också fått underlaget. Ditte återkommer med svar så snart hon vet mera. 7. Säkerhetslösning accessmaskiner Sandra Sasu Sandra som varit ett stort stöd till Ditte, får tyvärr inte vara kvar. Sandra har tillsammans med Ewa Jegréus Swärd och Marika Lundvall tagit fram förslag på en skyddskåpa att sätta på SL Accessmaskinen för att den som ska ladda sin biljett med pengar ska kunna känna sig säker på och trygg med att ingen ser koden t.ex. Sandra visade en prototyp med gångjärn. Prototypen ska tillverkas i plast med avfasade kanter så att det blir mjukt. En prototyp kommer att monteras på den SL Accessmaskin som finns på Lindhagensgatan 100, så att alla kan testa kåpan och lämna synpunkter.

7 7(8) Amir och Bengt framförde att kåpan kan vara svår att använda för en som har en obrukbar arm eller ingen arm alls. Vid samverkansrådet i juni kan organisationerna testa konstruktionen. Eftersom Amir är bortrest då kan Ditte och Amir testa vid ett annat tillfälle. Mötesdeltagarna hade bl.a. synpunkter på att skärmen kan utsättas för åverkan, att gångjärnen gör det enklare för utomstående att se koden. Sandra höll med om att det inte är något fullvärdigt skydd att dölja kort och kod. Tidigare lösning som togs fram tog för stor plats. Enligt Ditte ska vi försöka hitta en så smidig lösning som möjligt. Därför är det viktigt med en prototyp som vi kan testa. Vi måste ju börja någon stans. Det är organisationerna som ska bestämma hur den ska se ut, genom att testa och ge synpunkter. När Ditte får besked om att prototypen är monterad meddelas organisationerna, som får testa. Sandra avslutade med att säga att hon tycker att det har varit jätteroligt att arbeta med organisationerna. 8. Ramp Märsta station Sara Jacquet Nyman Sara är kundmiljöstrateg på Fastighetsutveckling och jobbar med att det blir rätt vid ombyggnationer. Om det uppstår problem kring tillgängligheten kontaktar Sara Ditte. Märsta station ska byggas om. Idag finns en ramp som lutar 1:12 eller 8 %. Rampen klarar inte kraven i RiTill. Rampen går inte att förlänga. Ska den tas bort och vi förlitar oss till hiss och rulltrappor? Eller ska vi ha rampen kvar med en lutning som är för brant för dem som kan använda rampen? Jaan Kaur, DHR, tycker inte att man ska ta bort rampen. Om hiss och rulltrappor inte fungerar, kan man ändå få hjälp att ta sig nedför rampen. Sätt upp en varning om att rampen är brant. Ditte tar med sig åsikterna. Det var OK för mötet att det inte blir RiTill-standard på Märsta station. Leif Pehrson tycker att %-satsen inte säger så mycket ange lutningen i något annat. Ditte kollar med Sara Jacquet Nyman. 9. Information om hissar och rulltrappor Johan Fornander Punkten utgick då vi inte fick tag på Johan. I efterhand har det visat sig att Johan akut fick åka till sin vårdcentral. 10. Layout C20 flexytor och rullstolsdekal Ditte visade bilder och gav bakgrundsfakta. Ombyggnaden innebär bl.a. att stolarna bytts ut och blir färre och att rullstolsplatser skapas. Fläktsystemet byts inte ut. Ditte redogjorde för de olika dörrparen och var djurägare och personer med allvarlig allergi kan gå in. I mitten på vagnarna finns de stora utsugen. När vi gör flexytor uppstår problem när det gäller personer med allergier, hundägare och personer med andra djur. Rullstolsanvändare med hund, måste kunna ta sig till flexytorna. Ditte behövde få input idag för att kunna framföra till projektet vad organisationerna tycker. Ditte visade tre olika alternativ och efter diskussioner kom organisationerna fram till att alternativ 3 var det minst dåliga. Organisationerna kommer sedan att få vara med och utforma informationen om detta. Vi lämnar förslag till projektet, som får prata med politikerna om hur många sittplatser, som kan avvaras.

8 8(8) Ditte visade också dekaler för rullstolsplatser, som sitter på dörrarna. Exempel på en stor rullstollsdekal gjorde Jaan lycklig. SRF framförde önskemål om en stor och vit dekal för barnvagn som sitter på dörren. Efter diskussioner beslutades att Ditte går vidare med önskemål om den stora dekalen på sidan om dörren? Antecknat av Eva Ness