Minnesanteckningar Resursgrupp Färdtjänst nr

Transkript

1 1(8) Handläggare Eva Ness Minnesanteckningar Resursgrupp Färdtjänst nr 1 Tid: onsdag, kl. 13:00 16:00 Plats: Lindhagensgatan 100, konferensrum T-CENTRALEN, plan 2 Deltagare: Från handikapporganisationerna Jaan Kaur, DHR Birgitta Flognfeldt, HSO/RTP-S Göra Gustafson, SRF Bengt Jansson. HSO:s kansli Lennart Karlsson, SRF:s kansli Från TF Kenneth Svärd, Affärsområdesansvarig Färdtjänst Jan Stål, t.f. Avdelningschef Tillståndsenheten Eva Ness, Sektionsassistent, 1. Inledning 1.1 Kenneth Svärd hälsade välkommen och bad om ursäkt för strul med byte av mötesdag. Inga synpunkter framfördes på föregående minnesanteckningar. 1.2 TFs frågeställningar tas upp i samband med frågorna från organisationerna. 1.3 Borttaget påminnelsebrevet frågade Bengt om. Enligt Jan har frågorna om detta upphört. Om frågan kommer och gäller arbetsresor ordnas detta samma dag. 2. Frågor från HK-organisationerna HSO:s frågor 2.1 Resa till Kalmarsand, men inte till Bålsta station, tillägg över länsgränserna? Planer på ändring? Politisk fråga? En politisk fråga. Sista utposten i Stockholms län innan Uppsala län är Kalmarsand. Frågan är gammal och beslutades när pendeltåget började gå till Bålsta. Färdtjänst är länsfärdtjänst. Sjukresor däremot kan i vissa av vårdivare beslutade fall ske över länsgränsen t.ex. till Akademiska sjukhuset. Gnesta ligger utanför länet men till Gesta station går att resa färdtjänst. Frågan finns med sedan pendeltåget infördes. Gnesta var med från början som plats att resa till. Färdtjänsten var med från början eftersom Gnesta är närmaste centralort för Vårdinge kommundel, som tillhör Södertälje. Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2 2(8) SLL har samma regelverk för färdtjänsten som för andra resenärer, ordinarie tilläggsavgift till Uppsala och inom UL-trafikens område gäller. Ett politiskt beslut. Man får betala extra till Bålsta station. Det går inte att resa med rullstolstaxi till Bålsta station. Slutdestination för färdtjänstresa inom länet är Kalmarsand. Vid färdtjänstresa till Arlanda används fortfarande Arlanda Express. När färdtjänstkortet används och man väljer Pendeltåg så måste man betala avgift för att komma in på stationen. Information finns på sl.se. När man reser med Arlanda Expressbiljett och A-train, som äger stationen på Arlanda behöver man inte betala någon extra avgift. När man reser med pendeltåget stannar det på SJs station på Arlanda. Den drivs av ett driftbolag. Man får därför betala avgift även där när man ska av och på tåget. Lennart tycker att färdtjänstresandet ska likställas med annat resande med samma villkor. Färdtjänsten är inte upphandlad att gälla över länsgränser. Går vi över länsgränsen överträder vi lagstiftningens skyldighet, svarade Kenneth. Inom SLL har vi ett ganska generöst sätt att resa inom hela länet. Om handikapporganisationerna vill ha en ändring, får de driva frågan mot politikerna. Det kan inte tjänstemännen göra. 2.2 Planerad bomkörning - dvs då en taxi väljer att inte komma Taxibolagen lägger bestraffning på de förare som trycker bom. När TF upptäcker sådana körningar, lägger vi viteskrav. Det blir kvalitetsavgift för de förare som trycker bort körningar. Meddela oss så när det händer, så tar vi upp med bolagen, sa Kenneth. Vi är tuffa med kvalitetsavgifter. Det är ett av våra verktyg. Vi vill ju att resan ska genomföras. När en resa bommas ut får inte kunden reda på det, utan står där och väntar, enligt Lennart. Ingen mer än föraren vet att han har bommat körningen. Bara om någon efterlyser en körning får bolaget veta att den inte blivit av. När ingen gör resegarantiärende av bomkörningar händer inget, enligt Göran. Enligt Kenneth kan det ju exempelvis också vara fel på beställningen, tiden, platsen eller att man inte hittar varandra. Vi kan se bommen men vi ser inte orsaken. Bomkörningar har alltid funnits och går inte utan kunskap att motbevisa. Alla bör klaga till Kundservice när beställd bil inte kommer. Taxibolagen är hårda mot åkerierna och mot förare som inte sköter sina körningar. Bomkörningar är trots allt få sett till den totala volymen. 2.3 Åkersbergabussarna. Hembyggen är ute i trafiken igen. Är på väg att åtgärdas. Tanken är att de nya bårbilarna ska kunna ta andra typer av körningar och att båren då fälls upp inne i bilen. Konstruktionen är stabil. Patienter på bår kommer upp litet högre i de nya bilarna. Finns f.n. tre sådana bilar i drift. De kan antingen köra en person liggande på bår eller 3 4 sittande, eller 1 2 personer i rullstol. De kan alltså köra olika typer av uppdrag. Andra typer av bårbilar som uppfyller kraven kommer att få rulla vidare om de uppfyller trafiksäkerhetskrav. Vi kan inte skrota fungerande fordon. Åkersbergabussarna försvinner enligt dialog med leveranterantören. 2.4 Avtalet om rullstolstaxi, när går det ut? Får vi vara med vid förnyat avtal? Avtalet går ut Det förlängdes, då vi fick bakslag för upphandling med kundvalsavtal. Ny upphandlingsmodell där man tar upp frågan igen om kundval utreds via riksdag och regering och EU-lag. Nästa steg bli förändrad

3 3(8) upphandlingslagstiftning. Ganska stort politiskt stöd över blockgränserna för ett kundvalsalterantiv. Vi vet inte så mycket mera i dagsläget. Vi får hoppas att allt blir klart till 2015, annars får vi problem från oktober Kenneth återkommer när vi vet mera, om 1 eller 2 år och upphandling påbörjas. Sätts upp på bevakningslistan. 2.5 Färdtjänst till nordiska städer Ett provprojekt genom Nordiska Rådet att kunna resa med färdtjänst i nordiska huvudstäder. Projektet nedlagt resandet var för lågt. 2.6 Hört från färdtjänstresenärer: Färdtjänsten dras ner med 30 %? Rykten? Förarna får inte sådan information från oss, sa Jan. Några sådana planer finns inte. 2.7 Hört från färdtjänstresenärer: Åker man mycket kollektivt kan tillståndet dras in Det är ett bekymmer att förarna, som är vår förlängda arm, skapar oro genom sin ryktesspridning. Varför vill inte förarna köra färdtjänstresor? Eftersom branschen är överetablerad måste det vara en trygghet för förarna att det finns jobb, tycker Kenneth. Birgitta tycker att vi ska påpeka för taxibolagen hur det fungerar. Det sker och kommer fram i olika sammanhang och ledningarna för bolagen vill ha nöjda åkare, enligt Kenneth. Organisationerna kan lugna sina medlemmar att de kan fortsätta resa. Det är ytterst sällan färdtjänsten återkallar tillstånd. Vi kan inte identifiera om någon reser med kollektivtrafiken med färdtjänstkortet. Om det visar sig i en utredning att någon på egen hand reser med buss och tunnelbana, eller reser i kollektivtrafiken och närtrafiken med ledsagare blir vi mycket glada. Påståendet har funnits i 10 år. Uppfyller du kraven får du färdtjänsttillstånd. Om man reser frekvent på egen hand i kollektivtrafiken kan man dock inte anses ha väsentliga problem. När någon söker färdtjänst frågar man inte om vederbörande har körkort, svarade Jan på frågor. Vid sällsynta tillfällen utfärdas vintertillstånd mellan 1/11 30/4. Hur man bedömer om någon ska få färdtjänsttillstånd? Några medlemmar i SRF hade inte fått tillstånd beviljat. Ett skäl lär ha varit att de lyckats ta sig till handläggaren på kommunen. Det kan ju vara så att man klarar av att resa i omgivningen där man hör hemma, men inte utanför den. Vi tittar på åldern för äldre synskadade, där förmågan att anpassa sig är svårare. En yngre synskadad kanske har lättare att lära sig. Man tittar på läkarintyget från ögonläkaren, enligt Jan. Det svåra för en synskadad är inte att resa och röra sig i och omkring hemmet. Det svåra blir när de kommer utanför, enligt Lennart som är rädd för att man inte tar med det i en bedömning vid ansökan om färdtjänsttillstånd. Kommunhandläggarnas utredning är A och O för att få ett tillstånd. De har kanske inte rätt kunskap. Det framgår av kommunens utredning vad bedömningen grundar sig på, svarade Jan. Cirka 43 % överklagar beslut om avslag. Man kan överklaga beslutet och sedan komplettera ansökan. Det kan ni tala om för era medlemmar. Under tiden kan de besöka läkare för kompletterande intyg. Vi har inte rätt att ge anstånd på överklagan. Överklagandet måste ha inkommit (till färdtjänsten)inom tre veckor. Sedan blir det frågan om en ny ansökan, vilket går snabbare än att överklaga, enligt Jan.

4 4(8) Uppföljning av föregående minnesanteckningar i resursgruppen ( ) 2.8 Syns inte på beställningen att man har hjälpmedel Det står på instruktionen. 2.9 Din Färdtjänst när kommer den. Info om frivillig samplanering skall komma där Enligt Kenneth har omorganisationer medfört att det inte längre finns någon som ansvarar enbart för Din Färdtjänst, som är ett bra men ganska dyrt sätt att informera. Det kommer att komma ut Din Färdtjänst när det finns viktigt att informera om. Alla nya färdtjänstkunder får en informationsbroschyr, enligt Jan. Enligt Birgitta har även nyhetsbrevet på Färdtjänstens hemsida upphört. Det beror på att vi inte har någon som på heltid arbetar med att skriva information, enligt Kenneth. Tidigare arbetade drygt 100 personer på Färdtjänsten. Nu är vi endast 28 personer, 20 handläggare och 8 på trafiksidan, svarade Jan på en fråga Samplanering till Arlanda Följer gängse principer Angöringsplats för taxi på centralen är problemet löst? Frågan är på väg att lösas efter möte med Jernhusen. Det är lite krångligt under ombyggnadstiden. Ett förslag finns att skylta upp taxiplats för färdtjänst till höger om stora entrén och att de som inte har ledsagning kan boka sin resa till den. Vid entrén mellan Gamla Klarabergsviadukten och Waterfront finns en möjlighet att ha mötesplats för ledsagning. Entrén ligger innanför hotellet. Vilket är ett förslag idag. När allt detta är klart vill mötesdeltagarna att informationen kommer via Din Färdtjänst. Information kommer att gå ut så snart Kenneth får OK från Jernhusen. Kanske via Din Färdtjänst, annars är organisationerna bra informationskällor. Det är viktigt att adressen finns med i systemet, så att taxiförarna vet var de ska stanna, sa Lennart. Någon påpekade att alla taxibilar inte kommer in där det är tänkt att avoch påstigning ska ske. Därför är det viktigt med ny information sa Kenneth. Det finns tre olika alternativ för Kista Galleria, vilket ställer till det, enligt Jaan Kaur. Kenneth kollar upp det för att om möjligt få tydligare information. Här kom Anders Lindström, Trafikförvaltningens chef, tillika VD för SL och WÅAB inklivande. Han frågade vad deltagarna tycker om Reskassan. Bengt framförde farhågor för påföljdsavgifter om någon reser över sin standardresa. Många kanske blir avskräckta som inte har färdtjänst, man slutar resa. Anders framförde att organisationerna måste hjälpa till att sprida informationen Bil på gatan-biljett är det löst? På väg att lösas. Nya biljetter är på väg, enligt Kenneth. De gamla biljetterna gäller fortfarande. Kenneth beklagade att det tagit lång tid Nytt system efter Boomerang som möjliggör att man enklare kan maila in synpunkter. Organisationerna vill vara med. Självklart ska vi rådfråga organisationerna. Men framför allt dem som lägger in informationen i systemen. Mejlfunktionen är under utredning, inget är klart om nytt system. Det är framförallt en ev. mejladress, som berör organisationerna. Det blir ganska stora skillnader p.g.a. sekretessregler. Gamla Boomerang kommer att försvinna. Lennart tycker att man bör tänka på att TF kan anställa personal som t.ex. har synnedsättning. Det glöms ofta bort när man gör en upphandling. Det bör

5 5(8) finnas system skrivna från början. Kenneth menar att det ligger som en policyfråga. Keneth hör av sig i en framtid när det börjar bli aktuellt Framtida utveckling av automatbokning I framtiden när vi nu inte vet hur trafiken kommer att bedrivas, t.ex. med kundval, bör vi inte lägga resurser på att utveckla automatbokningen. Vi ligger lågt med frågan, eftersom politikerna vill ha kundval. Då blir det en fråga för leverantörer, som kan konkurrera med varandra genom att kunna erbjuda bra bokningar Tydlighet gällande förbeställningstider Lennart frågade hur rutinen kommer att se ut framöver. Kenneth svarade att det ligger på is ett tag innan vi vet hur det blir med kundvalssystemet Frågor till barn i ANBARO Vi har väckt frågan hos dem som använder ANBARO ute i landet och inte fått någon respons. Det verkar inte finnas något behov. Vi vet att det finns intresse hos organisationerna att ta reda vad barnen tycker om sitt färdtjänstresande. Åsa Borg Enrot har lovat att det skulle skickas ut en enkät till barnens föräldrar, enligt Lennart. Det finns inget inlagt i budget, enligt Jan. Vi vet inte vem som håller i ärendet idag. Mycket har fallit när människor har slutat. När juristerna började titta på frågan om att gå ut och fråga barn, blev det en stor affär, enligt Kenneth. Datasekretess gör att det blir en juridisk fråga. Det är problematiskt när det gäller barn. Var i organisationen frågan finns idag måste funderas över. Vi har inget svar att ge. En svår fråga att hantera. Att frågan bara försvinner och ingen tar ansvar, reagerade Lennart på. ANBARO är den metod vi använder för undersökningar av hur färdtjänstresenärer uppfattar tjänsten. Vi kan ta upp frågan politiskt. Bengt frågade var frågan kommer upp. Både Färdtjänstutskottet och Färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen är underställa TN, svarade Kenneth. Undersökningar av subgrupper och vad de tycker om färdtjänsten bör göras, barn är en sådan grupp. Vilka reserelationer de har. Det blir så konstigt att vi blir lovade att det skulle göras så händer inget och sedan ska vi bolla upp till politikerna. Frågan studsar ju bara runt. Tjänstemännen är inte motståndare, men när vi går till juristerna stöter vi på juridiska problem om undersökningar. Vi får inte begå lagbrott genom att försöka utföra politikers eller organisationers visioner om undersökningar om barn utan att allt sker formellt rätt. Därför är det viktigt att allt sker korrekt. Tanken var ju att fråga föräldrarna till barnen, sa Lennart. Bengt föreslog att vi bjuder in jurist till ett resursgruppsmöte, som får berätta. OK enligt Kenneth, som frågar jurist, som är insatt i dessa frågor, till kommande möte. Revisorerna har påpekat att vi även ska kolla upp subgrupperna, enligt Lennart. Kenneth svarade att revisorerna är inte heller några experter på dessa frågor. Frågan ligger kvar i bevakningslistan. Birgitta tycker att man ska ta bort frågan om vad syftet med resan är för sjukresor. Önskemål från andra intressenter än dem i Stockholm att veta vad man använder resorna till, enligt Kenneth. Man behöver inte svara på frågan. SRF 2.17 Arlanda Express a) Föräldrar med färdtjänst får betala avgift för sina barn på Arlanda express. Krångligt och inte alla som har råd, även om de får tillbaka pengarna senare Det politiska incitamentet är att när det är möjligt ska pendeltåget användas framledes. Då försvinner problemet. Kenneth kan undersöka med Arlanda Express,

6 6(8) men tror inte att det ger några förändringar. Vi måste gradera storleken på en del problem. Om 1 2 år blir det pendeltåg till Arlanda, enligt landstingsfullmäktige. Vi ska vara rädda om skattemedlen och använda dem på rätt sätt. Som problemet presenteras är det ett mycket litet problem. Ansvariga på A-Train vet inget om färdtjänstens regelverk dvs. om resenär har egna barn. Det blir en ganska stor process. De ser inte vår bokning, svarade Kenneth på fråga från Lennart. b) Avtalet med A-Train oklart i fråga om ledsagning från tåg till taxi. Behöver finnas bättre rutin och bra plats inomhus att vänta. Hela resan måste vara säker om färdtjänstresenärer ska hänvisas till Arlanda Express. Klagomål dök upp i höstas. En dam kände sig otrygg. När stationen är stängd finns ingen möjlighet att sitta inomhus. För det mesta fungerar resorna bra. En lösning kan vara att åka taxi hela vägen den sista timmen. Kenneth kan kolla tiderna. Det behövs dock inte några radikala förändringar Vi vill ha klarhet kring fallet med den synskadade mamman som sökt resor för att kunna hämta och lämna barn vid fritids. Varifrån kommer uppgifterna om att mamman ska ha erbjudits resor men tackat nej. Vem sprider uppgiften att hon ska ha begärt att barnen ska få använda färdtjänst utan att hon själv är med. Färdtjänsten kan inte gå in på individnivå pga. sekretessregler. Två personer ansökte om viaresor till och från skolor. Skolresor och hämtning vid fritids samt att man ville att färdtjänsten skulle hämta barnen i mammans ställe. Domen har vunnit laga kraft, Det blev avslag på att hämta skolbarn. Ärendet överklagades till förvaltningsrätten och sedan till kammarrätten. TF beviljade viaresor för en person, men det rör sig alltså om två personer berättade Jan och förtydligade att han talat om händelser generellt och inte om en person utan två fall för att inte bryta sekretess. Kenneth framförde att organisationerna måste förstå att vi inte pratar om individer på dessa möten. Det är vi mycket noga med. Kenneth blir mycket störd över att anklagas för att vi diskuterar enskilda personer vi har internt en noggrann princip att aldrig dryfta enskilda personer ärenden. Endast den som handlägger enskilt fall berör detta. Vi kan endast diskutera principfrågor i sammanhang med andra. Vi är mycket korrekta i sådana här frågor. Vi känner oss orättvist anklagade. I det här fallet har två fall blandats ihop. Kammarrätten i Stockholm har en annan uppfattning än kammarrätten i övriga Sverige. Vi har inte överklagat och personen fick sina viaresor. När och om oganisationerna har specifika ärenden tas dessa upp i allmänna ordalag. Vi kan inte svara på något annats sätt. Annars måste det finnas till exempel en fullmakt från berörd. Men samråden här är inte till för att diskutera enskilda personers resor. I det måste vi vara noga Förseningar i ytterområdena, som t.ex. ställen långt ut på Ekerö och Värmdö. Finns alternativa lösningar? SRF har ett förslag. Några som varit på möte hos SRF tog upp situationen på Ekerö. Taxi Kurir har sällan bilar längre ut på Ekerö. En hade totalt väntat 30 timmar på färdtjänst under året. Går det att ordna en speciallösning för dessa personer? Kan de beställa från någon som kan leverera? TF har diskuterat med Taxi Kurir och Ekerö taxi. Vi har nu information om tider en gång i veckan. Taxi Kurir har ökat antalet bilar på Ekerö och situationen är bättre idag. 92,69 % kommer inom 10 minuter. För Munsö är siffran 80 %, Färingsö 91,96 %. Adelsö är sorgebarnet med 50 %. Vi har nageln i

7 7(8) ögat på Taxi Kurir. De har skjutit till större resurser. När det gäller Adelsö hittar vi ingen bra lösning. Men just nu sköts det ganska bra. Kenneth nämnda att man på Värmdö hade en kritisk grupp. Där är leveranserna lika bra som när Värmdö Taxi skötte dem. Man kramar sin kompis. I Norrtälje har man bättre värden än tidigare. Vi har förståelse för dem som drabbas, men just nu fungerar det mesta ganska bra. Det finns ingen annan lösning på gång som att kunna beställa från annat bolag, svarade Kenneth på fråga från Lennart Vilka krav finns i avtalen på att taxibolagen ska ha uppdaterad GPS Det är krav på att bolagen ska datera upp sina GPSer. Åkerierna väljer själva GPSbolag. De stora bolagen skickar ut kartor i större system. Förarna använder också egna GPSer. Det är inte säkert att kartbolagen tar in och får in uppgifter från kommuner som daterar upp sina adresser. 2:21 Möjlighet för synskadade att beställa bil på gatan Politikerna tycker inte att det finns skäl för det. Önskemål från dövblinda: 2.22 Att kunna få information om försenad bil via SMS Möjligheten finns inte idag. Förarna ska ringa och inte skriva SMS när man kör. Det finns ingen lösning idag. Föraren har den bästa informationen. Enligt Lennart och Jaan finns det bolag som meddelar via SMS att bilen är på väg. Vi får hoppas på framtida lösningar, sa Kenneth, som förstår problemet Att chaufförer inte bara tar tag i en och drar en med. Det borde finnas ett sätt för chaufförer att visa vem de är för dövblinda. Vill ha en dialog om hur chauffören kan få info om att den som ska hämtas är dövblind. Det gäller att få igenom en allmän förståelse för personer med olika funktionsnedsättningar. Av sekretesskäl får vi inte tala om att en person t.ex. är dövblind. För 8000 förare och att informera alla så är frågan mycket komplex. Det är mera en ledsagningsfråga, tycker Kenneth. Jaan föreslog att det på namnbrickan borde kunna gå att känna att det här är en person som ska köra mig. TF är inte är motståndare till det men det är svårt att nå ut med kunskap. Det är en mycket utsatt grupp, men hur många dövblinda finns det i länet? Enligt Lennart är det fler än dövblinda som skulle ha nytta av det. TF klarar inte alltid den här frågan. Det blir en ledsagningsfråga, eftersom vi inte får skriva att en person är dövblind svarade Kenneth och Jan Svårighet att få veta vad som händer när man anmäler chaufför som uppträder aggressivt eller olämpligt Vi berättar inte om hur det agerats mot en förare eftersom sekretess även gäller här. Vi agerar hårt mot förare som inte fungerar men vi kan inte berätta att föraren den och den kanske blev av med jobbet för en resenär. Organisationerna kan aldrig få en sådan återkoppling. Mellan 5 10 förare per år hindras att köra för oss, enligt Kenneth. 3. Övrigt 3.1 Utomlänsresor och information När man beställer dessa biljetter skickas de hem. Tidigare fick man information om vem som skulle kontaktas i respektive område. Det får man inte längre. När man

8 8(8) ringer får man veta att man själv ska ta reda på det. Enligt Kenneth är det här något som färdtjänsten inte klarar av, eftersom det finns så oerhört många olika taxibolag och olika situationer i landet. Det är beklagligt men vi är inte bemannade för det. Vi ska försöka fixa en lista på vissa frekventa orter. Det förekommer inget samarbete mellan olika färdtjänster inom Sverige i dessa frågor systemen skiljer sig åt. Många gånger har Stockholmaren en för hög förväntan Taxi på små orter fungerar på annat sätt än i Stockholm. 3.2 Disciplinära åtgärder mot förare vad gäller? (Göran G) Se under punkten Antecknat av Eva Ness