Landstingsrådssekreterare. Förhinder: utveckling (SU) Ditte Kahlström Jansson, Utvecklingsstrateg

Transkript

1 1(9) Handläggare Extra samverkansråd Minnesanteckningar vid Extra Samverkansråd med med länets organisationer för funktionshinderfrågor, länets pensionärsorganisationer och politikerna i färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen Tid: Måndag, 14:00 16:00 Plats: TF på Lindhagensgatan 100, konferensrum T-Centralen Deltagare: Intresseorganisationerna för funktionshinderfrågor Birgitta Flognfeldt, HSO/RTP-S Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Leif Pehrson, SRF Sirkka Husso, SRF Hamaddah Mansour, SRFs kansli Förhinder: Lasse Persson, HSO/Neuroförbundet Pensionärsorganisationerna Ewa Jegréus Swärd, SKPF, avd 28 Barbro Erlandsson, SPF Siw Winroth, RPG Förhinder: Alf Sandqvist, PRO Amir Amirriazi, DHR Jaan Kaur, DHR, + Alaton assistent Inge-Britt Lundin, HSO/SSDF Peter Wätterljung, HSO/Stroke Alma Asic, HSOs kansli Britt-Marie Färm, HSO/Mag- o tarmför.. Alexandra Birk, SPF Siw Almqvist, SPRF Gunnel Färm, PRO Trafiknämnden Kristoffer Tamsons, M, Trafiklandstingsråd och ordförande i Trafiknämnden (P1) Färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen Fredrik Wallén, KD, Ordförande i FTB, Pia Helleday, M, Ledamot Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2 2(9) Zanna Mårtensson, M, Ledamot Signe Levin, S, ersättare Förhinder: Mikael T Eriksson, M, förste vice ordförande Lars Sporrong, M, Ledamot Ellinor Moberg, C, Ledamot Anna Jonazon, S, Ledamot Barbro Karlsson, KD, Ersättare Trafikförvaltningen Stefan Wallin, sektionschef, SU/Hållbar utveckling Melker Larsson, Utvecklingsstrateg Tillgänglighet, SU/ Per Ekberg, t.v. avdelningschef, SU/Planering Mikael Eriksson, Strategisk Planerare, Buss Helene Ljungqvist, konsult som deltagit i utredningen kring Framtida Monzer Dia, S, Ledamot Ulrika Hoff, KD, vikarierande Landstingsrådssekreterare Conny Fogelström, S, andre vice ordförande Gunilla Thorsson, L, Ledamot Annette Haaf, S, Ledamot Sahir Drammeh, MP, Ledamot Dick Bengtsson, M, Ersättare Jens Plambeck, Avdelningschef, Strategisk utveckling (SU) Ditte Kahlström Jansson, Utvecklingsstrateg Tillgänglighet, SU/ Eva Ness, Sektionsassistent, SU/Hållbar utveckling Marcus Andersson, Gruppchef, SU/Planering Karin Isberg, t.f. sektionschef, SU/Affärsutveckling 1. Inledning och presentation Mötet inleddes med att alla presenterade sig kort. Fredrik Wallén (KD), ordförande i Färdtjänstoch tillgänglighetsberedningen och Trafiknämndens ordförande Kristoffer Tamsons (M) har diskuterat gällande färdtjänstavtalet både om kvalitet, tidhållning och punktlighet. Upplevelser från resenärer som lämnat vittnesmål om att det inte har fungerat som det ska har beaktats. Trafiknämndens ordförande Kristoffer Tamsons (M) har även tagit del av nöjdkundundersökningar som visar på låga nivåer. Kristoffer Tamsons (M) ville träffar organisationerna idag, för att bl.a. förmedla hur allvarligt man ser på att leverantören av färdtjänst, inte levererar den tjänst, som har handlats upp. Det är inte acceptabelt, vilket också har meddelats operatören idag vid uppföljningsmöte. När det inte fungerar ställs krav på handlingsplaner för att komma till rätta med bristerna. Nu ska de arbeta med handlingsplanen på sätt som vi blir nöjda med. Annars kan det bli aktuellt med ytterligare skärpning av kraven. I gällande avtal har man ställt högre krav på kvalitet, tidhållning och punktlighet än i tidigare upphandlingar. Leverans av den kvaliteten ska ske. Vi kan utnyttja viten och det har vi signalerat till operatören att vi kommer att kräva. När operatörerna inte sköter sitt jobb går pengarna tillbaka till färdtjänsten. Antagen handlingsplan, kvalitetsstärkande åtgärder är några av de saker som görs. Vi ser allvarligt på uppkommen situation och ser inte mellan fingrarna. Vi går till botten med detta och ser till att det utmäts viten. Kristoffer Tamsons (M) och Fredrik Wallén (KD) fortsätter dialogen kring detta genom egna uppföljningsmöten och fortsatt information i samverkansråden eller i andra konstellationer. Information som lämnas direkt

3 3(9) från källan. Fredrik Wallén (KD) har löpande kontakt med Kristoffer Tamsons (M). Färdtjänstberedningen bereder ärenden till Trafiknämnden, där besluten fattas. En ständig dialog. Erfarenheter från tidigare avtal garanterar uppföljning med konsekvenser om operatören inte levererar högre kvalitet. De har lovat leverera ställda krav och då ska det göras. Det ska följas upp. Alla inkomma synpunkter jobbas det med och de tas till vara. Att utkräva vite är ett kraftfullt instrument för att följa upp i avtalen. SRF framförde att informationen var intressant och klargörande. SRF tror att det har bäring på den utredning som pågår om den framtida färdtjänsten. Signaler som kommit från utredningsarbetet går ut på att sänka kraven för att de ska kunna uppfyllas och att ekonomin ska gå ihop, istället för att ta hänsyn till resenärerna och att den särskilda kollektivtrafiken ska ha samma standard som den allmänna kollektivtrafiken. Det känns som politikerna på hög nivå tagit organisationernas synpunkter på allvar. Ibland behövs färdtjänsten men inte för att de som reser tycker att det är roligt. Det är ofta en fråga om att komma till och från arbetet, till föreningsmöten, eller samverkansrådsmöten. Mycket viktigt att resorna fungerar. Som resenär ska man inte behöva ta till extra tid för att komma i tid till mötet eller hem till middagen efter ett samverkansråd. Det har hänt att representanter som har varit på möten hos Trafikförvaltningen har fått väntat i timmar för att bilen inte kommer. De som har en funktionsnedsättning idag och som har arbete kan inte komma försent varje dag. Arbetsgivarna får olika former av bidrag för att anställa personer med funktionsnedsättning, då måste det fungera att de kommer i tid till jobbet. Viktigt att arbetsresorna börjar fungera! Med det som Kristoffer Tamsons (M) har sagt om taxibolagen och bättre uppföljning av avtalet, kan det bli bra. Avtalet som vi har idag är under ständig uppföljning, enligt Fredrik Wallén (KD). Vi ställer höga krav som ska implementeras och hållas. SRF upplever en dysfunktionell färdtjänst idag. Helhetsbilden saknas. Man bokar bil till arbetet genom att ringa beställningscentralen sedan får man vänta 1 1,5 timme. När man vänder sig till resegarantin är det kötider på minuter och väl framme får man beskedet att det inte finns några bilar. Antingen väntar man eller också tar taxi på gatan och ligger ute med pengarna. Skickar in kvittona och får vänta i flera månader på ersättning. Det behövs snabba lösningar även där. Om man vill klaga till Kundtjänst kommer man aldrig fram. Om man kommer fram händer inget. Fredrik Wallén lämnade ordet till Jens Plambeck. Jens Plambeck, som håller i utredningen för den framtida färdtjänsten tackade deltagarna för att de kunnat komma med så kort varsel till det extra samverkansrådet. 2. Information och diskussion kring tilläggsuppdraget i utredningen om den framtida färdtjänsten Mikael Eriksson m.fl. Mikael Eriksson visade Power Pointbilder. Tilläggsuppdraget skickades ut 5/10 och ska ingå i remissvaren. Utökad remisstid till 31/10. I dagsläget har man inte fått in några svar från någon part. Förvaltningen hoppas få in bra underlag för att kunna lämna ett bra förslag. Dagens presentation handlar om tilläggsuppdraget. Underlaget är ytterst preliminärt. De slutsatser utredningen kommit fram till är också preliminära. Frågorna som tas upp kommer att besvaras

4 4(9) så gott det går. Frågor och förslag skrivs ner och tas med av utredarna. Utskickat underlag är på intet sätt fastställt. Därför är det viktigt att få in organisationernas synpunkter idag och i remissrundan. Tidplanen är inte huggen i sten. Om organisationerna behöver flera samverkansråd eller dialog med förvaltningen innan ärendet ska vara klart för att skickas till Trafiknämnden, säg till så läggs det in i planeringen. Remissen för Den Framtida kompletterades med utskick 5/10 angående Förutsättningar och effekter av dagens kundval enligt koncept Rullstolstaxi för alla färdtjänstresor. Ärendet ska beslutats i Trafiknämnden i januari Tilläggsutredningen berör tre områden: Fritt resande Maxtak på 500 resor/år + arbete och skolresor Maxtak på 300 resor/år + arbete och skolresor Enligt Trafikförvaltningen finns det tre perspektiv att ta hänsyn till Resenären Landstinget Leverantören Kriterier för att upphandla en tjänst är bl.a. marknadskännedom, prisdämpande fördelar. Organisationerna ombads komma med fördelar. Flera resealternativ, flera resmöjligheter. I dag begränsat till 198 resor. I förslaget från Trafikförvaltningen skulle alla få flera resor. Alla skulle kunna välja vilket taxibolag man vill resa med genom att ringa direkt till föraren, kan man göra det, frågade HSO? En del gör det enligt förvaltningen. Fördel för Trafikförvaltningen med kundval är ökad kundnöjdhet, som är ett av målen. Leverantören har större möjlighet att styra planeringen av resorna om resenären ringer direkt till leverantören, men effektiviteten blir inte optimal. Nackdelar som utredarna ser det: Om alla ringer direkt till taxibolagen blir det ingen bra logistik. Ingen planering av rutten, vilket enligt utredarna troligen ger ökade kostnader. Vid upphandlingen av rullstolstaxikonceptet fick förvaltningen sätta priset, vilket är lättare än att sätta pris på den allmänna taximarknaden. Där vet inte förvaltningen hur kostnaderna ligger. Det kan antingen ge för lågt eller för högt pris. Fördelen med att handla upp är att få rätt pris. Jämfört med dagens färdtjänst blir det bättre om det var möjligt med kundval med flera taxibolag, enligt SRF. Då skulle det ändå finnas tillgång till flera bilar som tar sig an färdtjänstresenärer om de inte hittar andra kunder. Det blir flera taxibilar ute, därför vill organisationerna ha kundval. Det skulle absolut ge fördelar och ska vara med i utredningen. Om det finns 3 5 taxibolag att välja mellan finns tillgång till alla bilar som tillhör dessa bolag. Idag är det Taxi Kurir och Taxi 020, som har tillsammans 3000 bilar. Det hänger på hur många bolag lagen ställer krav på om förvaltningen handlar upp och sätter fast pris. Sedan är det upp till taxibolagen att lägga anbud. Sedan beror det på hur många som vill vara med och teckna avtal, enligt Helene Lundqvist, som höll med om att språket i remissen ska nyanseras.

5 5(9) Förvaltningen framförde att risken finns att priset sätt för lågt i upphandlingen och då kan intresset för färdtjänst ändå minska. Taxi Kurir och 020 betraktas som två olika juridiska personer, trots att de har samma ägare, svarade förvaltningen på fråga från SRF. Det är inte rimligt att kunna dela upp sig i olika juridiska personer för att kunna lämna anbud. Det måste redas ut, anser organisationerna. Monzer Dia (S) tycker att det är ett bra förslag att ha avtal med flera taxibolag. Till exempel bör en taxibil som går till Norrtälje och sedan går tom tillbaka, kunna ge lägre pris för returresan, då kanske flera bolag blir intresserade. Det tar utredningen med sig. Risk för flera sjukresor med färdtjänsten Enligt HSO är detta en organisatorisk fråga, som inte ska behöva gå ut över färdtjänstresenärerna. Det blir inte flera sjukresor som räknas som färdtjänst för att man gör om i upphandlingen. Bättre organisation krävs. Svårare med information om att det finns närtrafik linje Här förutsätts i utredningen att vi ringer direkt till taxi, eller vad menar ni, frågade SRF? Var tydlig! Det är politikerna som vill ha kundval. RPG framförde att de som inte kan resa med kollektivtrafiken ska konkurrera med den allmänna kollektivtrafiken. Varför mindre betalt för dem? De kan ju inte välj. Tänk bakvänt. Enligt förvaltningen kan det bli svårt att få rätt pris så att färdtjänstkunderna bli attraktiva. De som inte kan resa med den allmänna kollektivtrafiken bör prioriteras, enligt RPG. SFR anser att även om kundval införs i färdtjänsten kommer färdtjänsten alltid att ha lägre pris än vanligt taxiresa. Fredrik Wallén (KD upprepade att förvaltningen har ett avtal med en motpart som ska leverera tjänsten i tid och med kvalitet. Avtalet ska följas och levereras till pris som är avtalat. Bolagen har gått med på avtalet och då ska det fungera. Om avtalet inte fungerar, ska man fortsätta ändå, frågade SRF. Om det inte fungerar kan man i slutänden bryta avtalet. Det gäller alla upphandlade avtal inom SLL. Den dåliga kvaliteten kan leda till diskussion om att bryta avtalet, enligt Fredrik Wallén (KD). Synpunkter från mötesdeltagare: Benämningen fritt resande är inte bra och bör ersättas med något annat, anser organisationerna. Om allmänheten får höra den benämningen tror de att de som reser med färdtjänsten reser gratis. Förslag resor efter vars och ens behov. Benämningen efter behov innebär inte att färdtjänstresorna kommer att öka. Många med rätt till färdtjänst vill gärna resa med den allmänna kollektivtrafiken. När man inte kan resa med den allmänna kollektivtrafiken vill man kunna resa med färdtjänsten.

6 6(9) Jens Plambeck höll med om att förvaltningen ska vara tydliga med vad förvaltningen menar med kundval. Organisationerna ombads hjälpa förvaltningen att i remissvaren förtydliga vilka delar organisationerna anser att kundvalsmodellen består av, då blir remissvaren tydligare. SRF menade att tilläggsremissen inte handlar om kundval utan om rullstolskonceptet. SRF efterlyste rätt benämning på uppdragen för att det ska bli tydligt. Kundval är en del av rullstollskonceptet. Det är många delar i konceptet rullstolstaxi. De menar att kundval inte är synonymt med rullstolskonceptet,. SRF undrade vad tilläggsuppdraget egentligen utgåyy från, rullstolskonceptet för hela färdtjänsten? Kundval är bara en del av detta. De önskar förtydligande vad jämförelserna gäller. Det är skillnad mellan kundval och rullstolskonceptet. SRF menar vidare att jämförelse med kundval med fritt resande har inte gjorts. Trafikförvaltningen bör använda rätt benämning på det som sägs. Enligt DHR blir det ingen samåkning idag även om man vill samåka. Rent tekniskt kan bilarna inte ta två rullstolar i bilen. DHR påpekade att bättre kvalitet och bemötande kan påverkas med kundvalet. Man kan välja bort dem som inte sköter sig. Synpunkten läggs till i remissunderlaget. Bra synpunkter framförde trafikförvaltningen. Tydlig och skarpare nyansering jättebra! Enligt Monzer Dia (S) finns det ju bara två bolag att välja på som SLL har handlat upp, nämligen Taxi 020 och Taxi Kurir, som har samma ägare. Enligt SRF är Stockholms län uppdelat i 71 områden. Ibland har ett av bolaget har vunnit området. I vissa områden finns det två bolag, men för det mesta ett bolag att välja på. SRF framförde att man vill ha en ha en tydligare förklaring förstår inte slutsatsen i dokumentet. Beroende på ersättningsnivån för färdtjänstresan, om ersättningsnivån är hög, väljer bolagen inte bort dessa resor. Då blir det dyrare, kostnaderna ökar. HSO menade att Skrivningen om att färdtjänstresenärerna då måste hålla reda på vilka bolag som kör och hitta telefonnumret till respektive bolag. Trafikförvaltningen får det att låta som om färdtjänstresenärerna är idioter. Förvaltningen får inte skicka ut underlaget med den formuleringen. Skrivning ändras. I remissen jämför förvaltningen vanligt resande med dem som är beroende av färdtjänst. Enligt DHR får det många att tro att personer med funktionsnedsättning åker taxi för att de vill. Förvaltningen måste vara tydlig mot bolagen, hur organisationerna ser på färdtjänst. Vanliga kollektivresenärer tror att personer med funktionsnedsättning vill åka taxi och undrar varför dessa personer gnäller. Organisationerna vill att förvaltningen tydliggör att förvaltningen har avtal med färdtjänsten.

7 7(9) Monzer Dia (S) har själv haft taxibil. Åkerierna har egna bilar och tillhör en växel. De har 1 2 bilar och anställda förare. Förarna som kör färdtjänsten får mindre betalt. Priset är 70 % lägre mot en vanlig taxikund. Förarna väljer de som betalar. Gapet mellan en vanlig taxikund och en färdtjänstkund på 70 % bör minskas så att det blir bra kvalitet för alla. Dagens avtal minskades ytterligare 10 % mot tidigare. Fredrik Wallén (KD) framförde att det ger stort utrymme för fackliga diskussioner. Monzer Dia (S) menade att förvaltningen och politikerna måste lösa frågan tillsammans. Enligt HSO utgår man i förtexten ifrån att det blir färre resenärer i den allmänna kollektivtrafiken. Förvaltningen verkar tro att människor med funktionsnedsättning åker taxi för att de tycker att det är så kul! Många vill åka buss och tåg istället för taxi. Förvaltningen tror att om flera enklare kan resa med färdtjänsten kommer att öka. Man tror man misstänker visa utifrån fakta och material, framförde SRF. Många reser också med den allmänna kollektivtrafiken. De flesta gör inte av med sin resetilldelning. Många reser med den allmänna kollektivtrafiken. När förvaltningen skriver att man tror och misstänker kommer utredarnas inställning om funktionsnedsatta fram. Man blir ledsen. Förvaltningen kollar skrivningen och ändrar i remissvaret. SRF underströk att av de 198 resor på år som tilldelas genomförs i snitt ca Cirka 90 % av dem som har färdtjänstbiljetter förbrukar aldrig sin andel. Redan i dag finns möjlighet att få utökat antal resor. Varför inte lyfta bort taket som gäller så att färdtjänstförvaltningen, som hanterar extra resorna, slipper det. Man åker inte med än nödvändigt. Om man klarar av att resa i den allmänna kollektivtrafiken gör man det. Absurt att säga att det ökar om man tar bort taket. Monzer Disa (S) anser inte att det är politikernas fel. Bolagen har inte förankrat avtalet hos förarna och då blir det fel. Bör vi ta lärdom av till nästa upphandling. Organisationerna tror inte att det blir färre resenärer, som har rätt till färdtjänst, som kommer att resa i den allmänna kollektivtrafiken, vilket förvaltningen har framfört som en nackdel. Ett antagande från Trafikförvaltningens sida. Svårare att ge resenärerna aktuell information vad för information? Förvaltningen har strukit det stycket meddelade utredarna. Enligt HSO lyser priset igenom allt, att det är kostnadsdrivande samt att nyttan är relativt liten för färdtjänstresenären. Utredarna föreslår lägre antal resor än 500/år för att inte få skenande kostnader.

8 8(9) Organisationerna upprörs över formuleringarna, hur utredarna ser ner på dem som använder färdtjänsten, att de inte vill åka buss eller spårvagn. Så många fördomar mot människor med funktionsnedsättningar. Hela dokumentet andas fördomar mot människor som behöver resa med färdtjänsten. Förvaltningen tar åt sig kritiken. Det ska inte finnas några dokument som andas fördomar. Närtrafiken tillhör utredningen kring landsbygdstrafiken, svarade förvaltningen på fråga från SPF, som tycker att det händer för litet i den frågan och inte berörs i utredningen. Flera sådana linjer skulle göra det möjligt att åka inom sin egen kommun till vårdcentraler och sjukhus t.ex. Möjligheterna försvinner mer och mer. Enligt förvaltningen tittar men både på närtrafiken och på flextrafik. SRF tycker att utredningen handlar mera om jämförelse rullstolstaxi och färdtjänst och inte har något med kundval att göra. Organisationerna efterlyser andra alternativa förslag på färdtjänstsystem med kundval och fritt resande för alla. Utredarna har gjort det enkelt för sig. Utredningen överdriver när man redovisar ökade kostnader för det man kallar rullstolstaxi p.g.a. kundval och resor efter behov. Antagligen vet man inte vad det är man vill säga eller så har man inte tittat ordentligt. Det finns andra faktorer när man använder kundval mer än att kostnaderna ökar. SRF påpekar att de inte är negativa till bokning via beställningscentral och samåkning, faktorer som borde vägas i i förslaget om kundval. Det går inte att säga att det automatiskt blir en ökning av resandet när man jämför rullstolstaxi med färdtjänst och kundval, enligt SRF. Organisationerna vill kunna få samma resande som andra resenärer i den allmänna kollektivtrafiken. Det är odemokratiskt och orättvisande att kunna resa med allmän kollektivtrafik men inte med färdtjänsten på ett enkelt sätt. DHR gav historisk bakgrund till hur färdtjänsten hade uppstått. Långt tillbaka i tiden var man beroende av frivilliginsatser. som den är idag kom i början på 70-talet. Det har hänt mycket under åren. Fordonen har blivit bättre, bättre rullstolar. Det har hänt saker som ligger utanför själva utredningen. Idag sker många färdtjänstresor i den allmänna kollektivtrafiken. För många är färdtjänsten ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken. De som drabbas är de som har allra svårast eller inte alls kan resa med den allmänna kollektivtrafiken. Det är inte enkelt att resa med färdtjänsten. Man måste planera sitt resande. Det kan ändå bli så att bilar eller bussar uteblir. Det går t.ex. snabbare att resa med tunnelbanan. Att resandet med färdtjänsten ska fortsätta öka är en chimär. Personer med rörelseproblem fick genom rullstolskonceptet tillgång till tillgängliga bilar, lättare att röra sig och lättare att resa.

9 9(9) När kundval för rullstol infördes fanns ett uppdämt behov vida större än det som utbudet och politikerna kunde förstå. De som satt i rullstol fick ett helt annat sätt att resa. SRF undrar hur förvaltningen har kommit fram till att resandet skulle öka dramatiskt? Organisationerna har inte hört att någon skulle resa mera för att man får flera biljetter. I samband med undersökningar brukar man ringa ett antal människor för att höra deras åsikt. Det har man inte gjort. De förutfattade meningar som Trafikförvaltningen verkar ha om människor med funktionsnedsättningar, som kan behöva resa med färdtjänsten är mycket nedvärderande. SRF efterlyste skrivelse om förbeställningstider i tilläggsuppdraget. Ska man inte kunna beställa till en specifik tid? Det ska ändras till 20 minuter innan eller 20 minuter efter. Med sådana förskjutningar i beställningen blir det ännu svårare att veta när man kommer fram. För att komma till jobbet i tid är detta fullständigt omöjliga förslag att manipulera med tiderna. Det måste vara som i dag den tid som sägs i avtalet. Samåkning är OK bara tidsramarna är OK, två hämtställen och inte längre än 5 minuter från varandra, i realiteten kan det bli 10minuter. Omvägstiden ska inte vara längre. Viktigt för att kunna beräkna normaltiden. Organisationerna vill veta vilka tider man har att välja mellan. Trafikförvaltningen svarade att de som reser i den allmänna kollektivtrafiken inte kan välja exakt när man ska resa. SRF påpekade åter vikten av tydlighet kring vissa frågor. Trafikförvaltningen lovade tydlighet i skrivningarna. 3 Fortsatt samverkan Fortsatt samverkan 27/10 och 7/12. Om organisationerna känner behov av ytterligare samverkan eller informationstillfällen är förvaltningen flexibel. Underlaget till Trafiknämnden måste vara klart i december. Till samverkansrådet 27/10 bjuds även politikerna in. Stort tack till förvaltningen och organisationerna. När alla remissutlåtanden är insamlade, tumlas de ner till ett dokument som politikerna får besluta om. Trevligt att träffa organisationerna, avslutade Jens Plambeck. Antecknat av Eva Ness