Minnesanteckningar möte nr med Resursgrupp Tillgänglighet Land och Sjö

Transkript

1 1(8) Handläggare Eva Ness Deltagare Minnesanteckningar möte nr med Resursgrupp Tillgänglighet Land och Sjö Tid: torsdag , kl. 13:00 16:00 Plats: Hötorget, Lindhagensgatan 100 Deltagare: Från handikapporganisationerna Gunnel Skårstedt, SRF Leif Pehrson, SRF Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Lasse Persson, HSO/Neuroförbundet Lars Eklund, HSO/Hjärt- och lungsjuka Lennart Karlsson, SRF kansli Bengt Jansson, HSO kansli Från TF: Ditte Kahlström Jansson, Sektions Eva Ness. Sektions Olof Ohlsson, Projekt Resecoaching (punkt 1c) Johanna Mathson, Projekt Resecoaching (punkt 1c) Jenny Carlsson, konsult, WSP (punkt 1a) Ditte hälsade välkommen till årets första möte och det första mötet med Trafikförvaltningen 1. Ett speciellt välkommen till Gunnel Skårstedt, som är ny representant för SRF. Ditte har fångat upp svar på många av de frågor som organisationerna har ställt. Om vi inte hinner med alla frågor under mötet mejlar Ditte ut svar. SL finns kvar för våra resenärer och TF. 1. SL:s och WÅAB:s ärenden 1 a. Rörliga fotsteg på de nya pendeltågen Jenny Carlsson (se bilaga) I höstas var Jenny och ett antal tekniker från projektet i Bremen och kollade ny typ av rörligt fotsteg som Alstom tagit fram som används på tåg i Bremen. Jenny skulle fånga upp synpunkter på tillgängligheten övriga för att kolla driften på fotsteget. Man har beslutat att använda detta fotsteg på alla nya tåg, som håller på att handlas upp. De första med beräknad levereras kvartal 1, Det finns inget beslut hur man ska göra med befintliga tåg. Utredning pågår. Det finns 144 Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se 1 TF Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan Säte: Stockholm Org.nr:

2 2(8) befintliga vagnar. Med det nya fotsteget är höjden mellan steg och fordonsgolv mindre än 30 mm. En befintlig kant kommer att fasas av för bättre tillgänglighet. Höjden på plattformen kan påverka hur plattform och fotsteg går ihop. Fotsteget är monterat i en låda i golvet innanför dörren. Det är enklare att underhålla och göra rent. Två typer ett utan galler och ett med galler, som t.ex. släpper igenom grus och sand. När fotsteget fälls in finns det borstar som ska sopa bort grus och sand. Enligt Gunnel Skårstedt bör inte hålen i gallret vara för stora, då fastnar käppen som synskade använder. En bra synpunkt som Jenny tar med sig till projektet 2. Fotsteget går ut ca 15 cm tills det slår i plattformen. Det håller för en permobil, svarade Jenny på frågor från Lennart och Anders. När Jenny var i Bremen hade fyra personer samtidigt hoppat upp och ner på fotsteget, som inte hade rört sig. Man har snö och grus i Bremen enligt tillverkaren, men ingen isbildning. Fotsteget ska därför testas för svenska förhållanden innan det börjar användas. Konstruktionen har ingen värmeslinga. Fotsteget fälls ut innan dörren öppnas, svarade Jenny på fråga från Lennart. Dörren stängs innan fotsteget fälls in när tåget ska gå. Fotsteget går inte att veva ut om tekniken fallerar. Det går att dra ut för hand genom att lossa en liten sprint. Fotsteget kommer att monteras vid första och sista dörren på varje vagn. För korta tåg (en vagn) på två ställen, för länga tåg (två vagnar) på fyra ställen. Samma typ av dekaler som finns idag. Enligt Vi har tagit fram fina dekaler till bl.a. Roslagsbanan. Vi kan komma överens om hur de ska sättas upp och var. Bengt påpekade vikten av att få bukt med isbildningen. Jenny stämmer att med projektet om det är OK att handikapporganisationerna publicerar bilder av fotsteget på sina hemsidor. För att installera det nya fotsteget på de gamla tågen krävs dörrbyte för att tekniken ska fungera. Fotsteg och dörr måste prata samma språk. Det innebär stora tekniska problem och är förenat med stora kostnader att förse gamla tåg med nya fotsteg, enligt Ditte. Om handikapporganisationerna har flera frågor kring fotsteget, går det bra att mejla till Ditte som tar frågorna vidare till projektet. Vi kan vara med på tester när det bli aktuellt, enligt Jenny, som tar med sig teknikfrågorna tillbaka till projektet. Är det möjligt att använda sig av samma teknik på bussar, frågade Leif. Flygplatsbussarna i Nice en ramp som fungerar. Leif skickar bild till Ditte En mycket intressant fråga, enligt Jenny. 1 b. Ditte informerar Knivsta station: Då pendeltåget går till Arlanda, behövs Knivsta station. Den är mycket undermålig och finns nu med i trafikverkets planer för restaurering. Eftersom trafikverket har sagt att den ramp som finns på stationen nu, ska tas bort under 2013, utgår Ditte ifrån att ombyggnationen av Knivsta ska klaras av under Ditte återkommer om det blir några ändringar. Det råder oklarheter om informationsskyltarna pratar eller ej, enligt Lennart. Dåligt om de inte pratar, eftersom det passerar tåg i hög hastighet. Dessutom måste man kunna få information om när tåg är på ingång. Ditte tar med sig frågan 2 Ditte har meddelat projektet.

3 3(8) till trafikverket. Vi kan ta upp det på trafikverkets regionala råd i Eskilstuna 30 januari. Ledsagningsportalen: Invigdes i december. SL har sedan länge anmält intresse att vara med. Projektet kallades för SAGA, men har nu bytt namn till Ledsagningsportalen. Ditte har haft kontakt med Jernhusen och Thomas Brock för att skriva avtal. Thomas skulle återkomma till Ditte, men har blivit sjuk och inte hört av sig. Ditte har inget datum för när ledsagningsportalen börjar fungera. SL Kundtjänst har ännu inte hunnit få utbildning. På eget initiativ säter SL igång ledsagning från 1 februari. Samordning sker via SL Kundtjänst. Om du kommer med SJ-tåg och ska resa vidare med SL-trafik, kan du ringa om ledsagning. Personal från MTR eller Stockholmståg kommer och ledsagar dig till tunnelbana eller pendeltåg. Vi kan endast ordna ledsagning i SL-trafiken Inom pendeltåg, tunnelbana och vid stora bytespunkter för buss och lokalbanor, där det finns ett stort antal resande och flera trafikslag, ska det fungera. Vallentuna räknas inte till en stor knutpunkt, på fråga från Leif. Om behov uppstår får vi beakta det, enligt Ditte. SL Kundtjänst har fått information. Ditte mejlar ut listan över aktuella bytespunkter när allt är klart. SL Kundtjänst har samma lista. På fråga från Gunnel om man kan få ledsagning om bussen kommer från Hälsingland och till Stockholm? Ditte svarade att det finns ett EU-direktiv som säger att om en linje är längre än 250 km ska ledsagning ske. TF tycker det är angeläget att ge ledsagning, trots att vi inte har så långa linjer. Expresslinjerna är inte med i samarbetet och därför kan vi inte ledsaga från dem. Om SL Kundtjänst får många förfrågningar om ledsagning från Klarabergsviadukten, kanske vi får utvärdera hur vi ska göra. Vi kan inte begära att MTR och Stockholmståg ska hämta personer och ledsaga dem så långt ifrån sina trafikområden. Vi får hålla koll på vilka behov som finns så får vi se om det är rimligt att vi ska hjälpa till, eftersom expressbussarna inte är med i systemet ännu. Så snart Ditte har fått OK från avtalsförvaltarna för de olika områdena Arriva, Stockholmståg och MTR återkommer Ditte till organisationerna så att de kan informera på sina Hemsidor. Det är ju jättestruligt på Centralen, enligt Lennart, hur fungerar det med ledsagning från SJ-tåg till färdtjänst? Ditte kollar med Kenneth Svärd och återkommer. Ingen förbeställning krävs, men väntetiden är 30 minuter för tunnelbana och 1 timme för pendeltåg. Ledsagning från buss till buss går tyvärr inte att få i dagsläget. Då måste bussförarna ledsaga och det går inte. Det är inget som bussbranschen stöttar. Arriva utbildning av bussförare: Ditte har besökt Arriva, som numera kör busstrafik i Norrort samt Roslagsbanan, Tvärbanan, Saltsjöbanan mm, enligt upphandling E20. Ditte kollade utbildningen för bussförare. Ditte kommer att ägna mycket tid åt tillgänglighets och bemötandefrågor på bussidan i år. Ditte en positiv bild av Arrivas utbildningsplaner för bussförare. TF kommer att ta fram en specialanpassad insiktsutbildning för de hos Arriva som ska hålla i bussförarnas utbildning. Ditte kommer att fortsätta arbetet mot Keolis och Nobina och hoppas kunna lösa en del problem genom detta. Ditte återkommer med ytterligare information. Enkelt avhjälpta hinder pendeltågsstationer:

4 4(8) Äntligen är vi på gång. Vi tilldelades 8 mkr. Arbeten kommer att göras på alla 50 pendeltågsstationer under våren och hösten Alla pendeltågstationer går under Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet/för tåg inom EU/ (TSD). I varje ände av stationerna ska det finnas en helt tillgänglig entré. Under 2013 åtgärdas 37 stationer av SL och 13 stationer i samarbete med trafikverket Stationer för alla. Det är problem med ägarförhållandena och inte klart vem som äger stationerna SL eller trafikverket. För att krångla till det ytterligare äger Jernhusen stationshusen ibland och ibland inte. Undersökningar pågår för att ta reda på vem som äger vad. Skyltar som står fel är på väg att justeras, kunde Ditte meddela Anders. Dörrar och dörröppnare för slagdörrar, är bra i och för sig, sa Lennart, men innebär en olycksrisk för synskadade. Man kan få dörren i ansiktet. Viktigt att det finns sensorer så att dörren bromsas upp när någon kommer i närheten. Ditte tar med synpunkten till projektet. Lennart påpekade att det är bättre med dörrar som öppnar automatiskt utan knapp. På Solna station är det sliding doors. Det kommer att finnas markering på marken för dörrsvep, där det behövs. Bengt påpekade att det är viktigt med bra avstånd från knappen till dörren som går upp. Leif tycker inte att en dörr är automatisk när man måste använda knapp för att öppna den. Om SL åtgärdar hissarna på stationen, måste det ske en besiktning. Skyltar och andra markeringar kontrolleras och åtgärdas, men inget i själva hissen. Det finns en plan för utbyte av hissar även på pendeltågsstationerna, som kommer att ske efter hand. För de 13 stationer som åtgärdas tillsammans med trafikverket byts även hissarna om det behövs. Enkelt avhjälpta hinder i tunnelbanan är också på gång För det har avsatts 50 mkr (eftersom SL äger stationerna). Arbetet kommer att genomföras Enligt Lennart skulle enkelt avhjälpt hinder skulle redan ha varit åtgärdade. 1 c. Information om Resecoachning Olof Ohlsson och Johanna Mathson se bilaga Olof och Johanna arbetar med projektet i första hand till augusti Det initierat av politikerna, som kanske väljer att förlänga det. Projektet har koncentrerat sig på pensionärsorganisationerna inom testområdet. Broschyr med matnyttig information och telefonnummer har tagits fram. I testområdet har projektet genomfört guidade turer med pensionärer. Turerna är till för att pensionärerna ska våga börja åka med kollektivtrafiken. Projektet har inga siffror på hur många som sedan fortsätter att resa kollektivt, men vid första mötet får deltagarna fylla i en enkänt, som sedan ska följas upp. Anders vill att projektet ska komma på ett större HSO-möte och berätta om projektet, vilket Olof och Johanna gärna gör. Olof och Johanna tar gärna emot synpunkter. I bildspelet som biläggs finns olof mejladress och telefon. För en trygg resa krävs att hissar och rulltrappor fungerar, sa Bengt. Då kan man ringa tillgänglighetsnumret så kan de lotsa vidare till en station där hissar och rulltrappor fungerar och därifrån kan du få hjälp att resa vidare, svarade Olof. Det nya tillgänglighetsnumret har utbildad personal som svarar. Den som ringer måste ha giltig biljett. SL Accesskorten har unika nummer. När Kundtjänst slår in numret, ser de också om resenärern har färdtjänstkort knutet till SL Accesskortet. Om personen som ringer inte har färdtjänstkort ställer personalen ett antal frågor för att ta reda på om personen på egen hand kan ta sig vidare via vanliga trapport t.ex. Detta för att undvika att numret och resegarantin missburkas. Resegarantin är en förmån för dem som behöver det. Man har hittills inte fått in några synpunkter

5 5(8) från personer som tycker att de har blivit orättvist behandlade, sa Ditte. Det är tillgänglighetsnumret man ringer. Ännu har ingen kommit tillbaka till resecoacherna för ytterligare guidning, svarade Johanna på fråga från Gunnel. Men det är ett bra förslag, tycker både Olof och Johanna, att återkomma till dem som har fått guidad tur och höra om de vill ha mera hjälp. Resecoacher är Olof och Johanna. Delutvärdering av projektet sker vecka 5. Intentionen är att fler färdtjänstresenärer t.ex. ska resa med den allmänna kollektivtrafiken, svarade Olof på frågan från Leif. En färdtjänstresa går från dörr till dörr, hur löser man det i den allmänna kollektivtrafiken? Enligt Olof kommer det att ske med närtrafik och flexbussar, som man kan ringa och beställa. Som i stort sett hämtar vid porten. Systemet finns ännu inte över allt. Översyn och komplettering pågår. Leif påpekade att det är angeläget med samarbete med kommunerna om problemet med att ta sig till hållplatserna. Ditte svarade att det är på gång att försöka få till ett bättre samarbete med och mot kommunerna. Viktigt att kommunerna gör sin del för att få till hela resan. Projektet jobbar på att vissa busslinjer är anpassade för alla hållplatser, så är det inte idag. Ditte berättade att tillgänglighetsinformationen på sl.se är uppdaterad. Fortfarande finns 12 bussar i Handen som inte har lågentré. Alla hållplatser är inte åtgärdade. Ditte och Ylva ska ha planeringsdag och gå igenom vilka projekt och resurser som kan prioriteras. Hur får SRF information om projektet, frågade Lennart, som vill bli kontaktad när det gäller informationsinsatser om detta för att ge synskadades syn på dessa frågor. SRF samarbetar med unga synskadad, som är en egen organsiation. De ska få testa att resa i kollektivtrafiken, eftersom många känner sig osäkra. Olof och Johanna är gärna med då, liksom Ditte och Andres. 1 d Kaffepaus 1 c Information om tillgängligetsrevision enligt ISEMOA Ditte har varit upp utbildning hos Trivector i Lund som arbetar med ett EU-projekt ISEMOA, där 19 parter från 15 EU-länder arbetar för att ta fram tillgänglighetsrevision. Ditta är nu en av 8 certifierade tillgängligetsrevisorer. Tanken är att instrumentet ska få ISO-standard. Ditte mejlar ut information till resursgruppen om ISEMOA och kontaktuppgifter till Trivector som de kan kontakta med frågor kring projektet. 2. Ärenden från Organisationerna 2 a. Fastighetsdatabas SL Kundtjänst har nu tillgång till fastighetsdatabasen och kan se vilka hissar och rulltrappor som inte fungerar enligt FÖS (fastighetsövervakningssystemet) Informationen är inte helt säkert. Detaljerad information med åtgärdsplan uppdateras en gång i veckan. Ditte tycker att organisationerna ska hantera informationen med försiktigthet Om det skrivs någon på organistionerneras hemsidor måste anges att informaitonen inte är helt säker. 2 b. Skylten på Karlbergs statione för rampplats Företaget som har satt dit skyltarna fick i uppdrag att flytta/vända skyltar enligt inkomna resenärssynpunkter. Tydligen har det blivit fel på Karlberg och Ditte har informerat ansvarig att det måste åtgärdas. 2 c Vilka båtar kommer att köra i SL-trafik sommaren 2013? Vi är mitt i upphandlingen av Sjövägen. Den som vinner kommer att köra sommaren Vid Resursgruppmötet 10 april kommer någon från projektet och berättar. Jenny Carlsson har varit med i projeketet och ställt krav på tillgänglighet.

6 6(8) 2 d Informationsinsatser när remsan försvinner ProjektledarenElisabeth Olofsson har haft kontakt med Kommunikation. Ditte återkommer med information via mejl till organisationerna. 2 e Upphandlingar i likhet med bussupphandlingen Innterstanden Efter mötet med Melker vill organisationerna vara med i varje upphandling SL gör som rör handikapporganisationernas frågor, enligt Bengt. Svar: Så snart det kommer en ny upphandling, kommer Ditte be om organisationeranas hjälp för tillgänglighetsfrågor. Lennart var också nöjd med att organisationerna fått träffa Melker, men tycker att organisationerna behöver komma in i ett tidigare skede. Organisationernas åsikter från mötet med Melker kan ju användas i nästa upphandling, enligt Leif. Organisationernas representanter kan också skriva på sekretess för specifika områden, som man vill kunna påverka. Det är SU som initierar förstudier, enligt Lennart. Skriv in var organisationerna kommer in. Om allting inte fungerar i och omkring Slussen är det viktigt att organisationerna får veta varför det inte fungerar, sa Anders. Ditte tar med sig synpunkterna. Frågor från SRF 2 f. Pendeln till Uppsala Realtidsinformation som finns på webben och i vissa appar som Res i Stockholm borde förbättras. Svar: SL kan inte styra vad som visas i externa APP:ar, utan endast det som visas i SL:s egna kanaler. Spårinformationen finns i SL:s realtidssystem men visas inte på webb och till externa idag. Kan komma att ändras framöver. Ett problem är att vid de mest trafikerade stationerna (tex Stockholms Central) finns inte information om exakt spår förrän tåget kör in till plattformen. Det skulle underlätta utvecklingen av Trafikinformationstjänsterna att veta om synskadade har några speciella önskemål Är det främst för planering av framtida resor eller strax före påstigning som informationen om spår efterfrågas i Webb/App:ar? Att sätta sig ner och diskutera specifika önskemål. Det pågår även ett utvecklingsarbete med att få in Realtid i Reseplaneraren vilket medför att det blir möjligt att visa spårinformation, både i planeringsfasen och för aktuella avgångar. SL har inte bestämt sig för om man ska visa realtid eller inte. Trafikverket ansvarar för pendeltågen till Uppsala. Fråga från Anders om skillnanden mella Respelanerare och Reserobot. Svar: Samtrafiken har ett uppdrag att samla all kollektivtrafik i hela Sverige. Informationen samlas i Reserobotten. Inte heller här anges några spårlägen. Ditte tar med sig frågan, eftersom vi vill få in all tillgänglighetsinformation i Reseplaneraren. Vi skissar på ett upplägg för att ge underlag till en behovsanalys över vad som är viktigt nu och vad som kan komma senare. Realtidsinformationen borde även innefatta stationer utanför SLs egna ansvarsområde, d.v.s. pendeltågsstationer i Uppsala och Södermanlands län. Svar: Idag visar SL enbart den egna trafikens trafikinformation i SL:s kanaler. Frågan om detta skall ändras i framtiden är inte avgjord. All realtidsinformation (inklusive SL:s trafik) visas idag i Samtrafikens tjänst Resrobot på Webb och App. Spårlägen visas intet. Det ska alltid anges vilket håll i tågets färdriktning man ska stia av när man befinner sig på tåget. Det görs ibland (även automatiskt), men långt ifrån alltid. Även här bör spårangivelse anges parallellt.

7 7(8) Svar: Idag initieras utropen manuellt vare sig de är förinspelade eller ej för de stationer där sidan för avstigning kan variera (Pendeltåg). Genom att det är manuellt initierat så finns det alltid en risk att det inte sker. Vid upphandling av nya system och fordon finns alltid tillgänglighetsfrågor som denna med som en viktig aktivitet. Appen Res i Stockholm är mycket användbar för oss synskadade, sa Lennart. Talar även om vilken håll du ska kliva av. Föraren ska ropa ut, men gör det inte alltid, kanske går att genomföra framöver med ny teknik. Vi tar med oss frågan och bevakar upphandling av nya system, sa Ditte. Ibland är det svårt att höra högtalarutropen på Stockholms Central. Ljudet bör förbättras. För pendeltåg måste SL ta ansvar. Svar: Ett stort arbete kommer att redovisas i Eskilstuna 30 januari, enligt Ditte, där bl.a. ljud ingår. Skyltarna på pendeltågsstationerna är SLs men trafikverket förser skyltarna med information. Leif tycker att varje högtalare bör vara individuellt inställd. En fråga att driva till högre instans. Ta upp fråga i alla instanser där era organisationern är representerade, uppmanade Ditte. 2 g Pendetågsknappar Ditte visade den knapp som blivit bäst värde i test. Organisationerna ska vara med och utvärdera. Det går inte att förändra höjden på knappens placering. Nästa steg i processen är att funktionstesta tryckknappen. Inget beslut om vilken knapp det blir förrän den funktionstestats. Det blev EAO som fick bäst betyg i gjorda tester. Om knappen inte håller måttet vid test i trafik, måste vi byta leverantör. En lång process att hinna montera knapparna på tågen före juni då flera parter är inblandade (bl.a. Säkerhet, underhållsleverantörer, underleverantörer, mfl) som ska godkänna monteringen och knappen innan vi vet om knappen synkar med tåget, osv. Ditte kan inte garantera att testen kommer igång i juni. Under testperioden genomförs också en NKI 3 -undersökning bland resenärern för att få veta vad de anser om knapparna. Ditte återkommer om en markering i nederkant på dörren (för synskadade så de vet att de hittat dörren) när vi hittat något förslag på hur man skulle kunna göra. 2 h. Snöröjning Lokalbanor och Roslagsbanan. Snöröjning är inte tillfredsställande. Samtal med Arriva pågår. Frågan tas upp med politikerna vid Samverkansrådet 21 februari. Det behövs samarbete mellan SL, trafikverket och kommunerna för att få ordningen på problemet, som är ett problem för alla inte bara handikapporganisationerna. 2 i. Konst och ledstråk Tre stationer längs Hagsätragrenen har fått ny konst. På Enskede gård leder plattor i svart och grå keramisk granit resenären upp för trappan. Det slingriga mönstret som går igen i hela stationen är hämtat från ögats synnerv. Hur går detta ihop med ledstråken? Detta behöver granskas på plats. Vi kommer överens om ett datum för platsbesök våren j Enkelriktade spärrar SRF vill ha en redovisning av hur de enkelriktade spärrarna i t-banan fungerat. Enligt medlemmar finns det fotsteg på vissa stationer för att markera var man ska stå vid genomgång. Den taktila markeringen, dvs listerna saknas vid exempelvis Östermalmstorg. Svar: Östermalmstorg kommer att få taktila markeringar inom EAH-projekt 3 NKI = Nöjd-kund-index

8 8(8) Ser markeringarna likadana ut överallt? Svar: JA Finns färgade lysrör som markerar var man kan gå igenom överallt? Svar: Ja alla spärrar har pictogram. Vi har två spärrtyper Gunnebo/AS som bägge har pictogram men de ser något olika ut men bägge har gröna pilar/röda kryss. Vad har hänt med den taktila markeringen på spärren för att visa var man ska lägga accesskortet, SL lovade undersöka hur sådan kan ordnas, men vad har hänt? Alla nya spärrar tycks sakna sådan markering. Svar: Vi återkommer via mail. I anslutning till detta efterlyses bättre visuell markering av vilka rulltrappor som går upp respektive ner. Svar: Vi kommer under våren utvärdera enkelriktningen och dekalprogrammet. Hittills pekar allting på att enkelriktningen fungerar bra med några få undantag, som kommer att åtgärdas. Vi återkommer när detta är klart. 2 k. Information om ledsagning Se ovan under punkt 1 b ledsagningsportalen. Antecknat av Eva Ness