Tid: Torsdag 4 juni 2015, kl. 13:00 16:00 Plats: Konferensrum T-Centralen hos trafikförvaltningen, Lindhagensgatan 100

Transkript

1 1(8) Handläggare Eva Ness 11 Samverkansråd med intresseorganisationerna för funktionshinderfrågor och politikerna i trafiknämndens färdtjänst- och tillgänglighetsberedning möte nr 2 Tid: Torsdag 4 juni 2015, kl. 13:00 16:00 Plats: Konferensrum T-Centralen hos trafikförvaltningen, Lindhagensgatan 100 Deltagare Från organisationerna: Birgitta Flognfeldt, HSO/RTP-S Britt-Marie Färm, HSO/Mag och tarmföreningen Jaan Kaur, DHR Anders Lissegårdh, HSO/RTP-S Inge-Britt Lundin, HSO/SSDF Leif Pehrson, SRF Lasse Persson, HSO/Neuroförbundet Peter Wätterljung, HSO/Stroke Sirkka Husso, SRF Hamaddah Mansour, SRFs kansli Från färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen: Anna Jonazon (S) Från trafikförvaltningen: Stefan Wallin, Chef SU/ Ditte Kahlström Jansson, Tillgänglighetsstrateg, SU/ Mari Widegren, Framkomlighetsstrateg, SU/Planering (punkt 3) Fredrik Landstorp, Projektledare/konsult, PU/Program (punkt 4) Claes Orsholm, Teknisk utredare/konsult/pu/program (punkt 5) Ulrik Waldau, Sektionschef, TA/Färdtjänst (punkt 6) Kenneth Svärd, Affärsområdesansvarig Färdtjänst, TA/Färdtjänst Kent Martin, Förvaltningsledare Trygghet, TA/Resenärsservice, Johanna Mathson, Handläggare, TA/Färdtjänst Eva Ness, Sektionsassistent, SU/ Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen Stockholm Leveransadress: Lindhagensgatan 100 Godsmottagningen Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.tf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2 2(8) Minnesanteckningar 1. Inledning och godkännande av dagordningen Då färdtjänst- och tillgänglighetsberedningens ordförande Fredrik Wallén, akut fått förhinder och varken 1:e eller 2:e viceordföranden hade möjlighet att komma på mötet, utformades det till ett vanligt samverkansråd med Stefan Wallin som ordförande. Färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen representerades av Anna Jonazon, som hälsades välkommen. Dagordningen godkändes med tillägg från HSO om Keolis nya linjedragning i Stockholms innerstad. 2. Revidering av TFP information Ditte Kahlström Jansson se Powerpoint En stående punkt på dagordningen framöver. De som tidigare visat intresse för att delta på möten kring revideringen av TFP har blivit kallade till workshop 15/6. 3. Information förändringar på stombusslinjerna 1 4 Marie Widegren se Powerpoint Lägesrapport nr 3 för stombusslinjerna var upp i trafiknämnden i maj. Stombusslinjerna har inget att göra med Keolis förändring av linjenätet i Stockholms innerstad. Förra året genomfördes ett lyckat försöka att öka hastigheten på linje 4 genom olika åtgärder. Planer finns att gå vidare med andra linjer. HSO framförde att en av anledningarna till att linje 4 gick litet snabbare berodde på indragna hållplatser och borttagna övergångsställen. Samma sak kommer att ske på linje 1, enligt Marie Widegren. Ett förslag är ta bort ett övergångsställe på Kungsgatan. Det blir istället en nedsänkt gångpassage, där bilister och gångtrafikanter måste samsas. Detta ska samrådas med organisationerna för funktionshinderfrågor, enligt HSO. Vad är en gångpassage frågade Anna Jonazon (S)? Det kan vara sänkning av kantsten t.ex. på en trottoar, svarade Marie Widegren. SRF tycker att när det finns en nedsänkt kant ska det också finnas ett övergångsställe. Ingår i standardlösningen för de typer av övergångsställen som Stockholms stad har tagit fram. Om det är handikappanpassat ska det vara komplett och ett riktigt övergångsställe. Det är viktigt att organisationerna för fram sina synpunkter till Stockholm stad som ansvarar för övergångsställena, enligt trafikförvaltningen. Enligt DHR minskas framkomligheten för de som måste kunna ta sig över med rullstol och för personer med synnedsättning, som måste ha möjlighet att trycka knapp för att få signal. Organisationerna är inte överens med förvaltningen och Stockholm stad om dessa åtgärder. Förvaltningen menar att genom att göra dessa åtgärder blir trängseln mindre. Det går att sätta in flera bussar på linjen. Ytterligare åtgärder kommer på linje 4 i år. Sedan kommer förändringar på linje 1. Varför har detta inte samråtts i tid, frågade HSO. Organisationerna har tidigare inte hört att trafikförvaltningen och Stockholm stad är eniga om att ta bort övergångsställen. Enligt förvaltningen är dessa samråd till för sådana frågor. Hur kommer organisationernas kritiska synpunkter in i handlingarna? Synpunkterna bör framgå av

3 3(8) det material som politikerna får att ta ställning till. Politikerna i färdtjänst- och tillgänglighetsberedningen får minnesanteckningarna från dagens möte, där synpunkterna framgår, enligt förvaltningen. Enligt organisationerna ska synpunkterna framgå i tjänsteutlåtandet. Regulariteten medför att det är jämnare mellan bussarna. Parkeringsövervakningen fortsätter så att bussarna ska kunna köra in ordentligt till hållplatserna. Det är bra, enligt HSO, annars kan det vara svårt att kliva på bussen. SRF tycker det är strategiskt viktigt med tillgänglighet och hållbarhet. Det finns ingenting om konsekvenserna för äldre pensionärer och handikappade, vilket SRF tycker är en miss. Ingen specifik rubrik för tillgänglighet, vilket är en försämring. Konsekvenserna för tillgänglighet finns med i tjänsteutlåtandena under rubriken för sociala konsekvenser, enligt förvaltningen. I tjänsteutlåtandemallen finns en hjälptext som ger exempel på konsekvenser avseende miljö, ekonomi och social hållbarhet inklusive tillgänglighet. Detta är som stöd för den som skriver tjänsteutlåtandet. SRF tycker att man i klartext ska skriva ut vilka konsekvenser det kan bli. HSO tycker som SRF att det klart ska framgå vilka konsekvenser som t.ex. kan drabba människor med funktionsnedsättning. Åtgärderna för linje 1 4 genomförs i samband med tidtabellsbytet i december Samverkansrådet har fått information kring detta tidigare. HSO frågade om man kollat om färdtjänstresandet och bussresandet ökat. Fanns med i trafikförsörjningsremissen för nästa år som gått ut till alla, som organisationerna inte har besvarat. Förvaltningen skickar ut remisser och tror att organisationerna ska svara på dem. Det är svårt att t.ex. ta del av bildmaterialet, framförde SRF. Samråden är till för att organisationerna muntligen ska få information om vad som ska hända. Remisserna måste in i samrådsverksamheten antigen vid ordinarie möten eller genom extra samråd med muntliga beskrivningar från den som är ansvariga för remissen. Förvaltning får återkomma i ärendet. Stomlinje 6 är tänkt att gå mellan Ropsten och Karolinska. Linjen trafikeras f.n. av linje 73, där man testar elhybridbussar. Stomlinje 5 är linje 50 som Keolis kommer att köra. SRF poängterade vikten av att förvaltningen tydligt talar om vilka hållplatser bussarna inte kommer att stanna på. 4. Information om typritningar spärr, plattform och station på pendeltåg - Fredrik Landstorp Arbetar med att datera upp typhandlingar när nya pendeltågsstationer byggs. En ny modell på spärrkiosk för att tillmötesgå funktionshinderorganisationerna har jobbats fram. Samma nivå på spärrluckan och möjlighet att komma in under disk, så att man kommer fram med rullstol t.ex. Finns ännu bara på riktningsstadiet. Samarbete sker bl.a. med Hållbar Utveckling. Hur placeras spärrkiosken bäst för att t.ex. man ska slippa de värsta resenärsströmmarna, när man vill köpa biljett eller få information? Troligen kommer den första nya spärrkiosken ut i pendeltågsnätet på stationerna längs Mälarbanan. Förvaltningen återkommer till resursgruppen med mera detaljer framöver. Projektet tittar även på plattformarna, där man följer RiTill och TSD-standard som är en europeisk standard. Man jobbar tillsammans med trafikverket för att få enhetlig

4 4(8) standard för ledstråk så att alla pendeltågsstationer ser lika ut. Kallhäll blir först ut. SRF ska få se ledstråksläggningen 1/6. Anna Jonazon (S) frågade om det finns markeringar på plattformarna uppe och nere som visar att man t.ex. åker hit hamnar man nära hissen på T-Centralen för att slippa korsa vägen framför dem som är på väg till och från T-Centralen? Sådana markeringar finns inte i dag. Inget uppdrag för projektet. Projektet återkommer till resursgruppen i höst med detaljerade ritningar. SFR tycker rulltrappor och hissar också bör ingå i en typstation eller ombyggnad av gamla stationer. Det måste finnas två hissar i varje hisspaket t.ex. för personer med funktionsnedsättning, enligt SRF.Projektet tar höjd för det på nya stationer. På gamla stationer kanske det inte finns plats för två hissar på samma ställe. Ibland finns det två uppgångar med en hiss vid varje och ibland endast en uppgång med en hiss. Viktigt att använda sig av dokumentet för typstationer i framtiden även för tunnelbane- och lokalbanestationer, enligt SRF. Förvaltningen tackade för alla synpunkter. Toaletter kommer att finnas på de nya stationerna. 5. Information om spårbeträdande larm Claes Orsholm I Röda Linjens uppgradering förbereds för helautomatisk drift av tågen. Utredningen kräver spårbeträdande larm. Claes Orsholm visade en film vad helautomatiseringen innebär. Filmen visade tre exempel ett med sensorer monterade tätt, tätt, ett med laserstrålar och ett med kameraövervakning. De äldre tågen hade snabbare öppning. Varför försämrar man först tekniken för att sedan gå över till helautomatisk drift, frågade SRF? Förardörren på C20 måste vara stängd innan tåget kan gå iväg. Den funktionen saknades på de gamla tågen. Vid helautomatisk drift är det automatsystem som accelererar tåget. De som åkt med sådana tåg säger att det är behagligare acceleration, svarade projektet på kommentar från DHR. Tåget stannar om någon ramlar ner på spåret. Den larmade sektionen spärras för trafik. Tester har gjorts med spårbeträdande larm och olika typer av plattformsbarriärer därefter har en ekonomisk jämförelse gjorts. Spårbeträdande larm med nytt koncept har projektet tagit fram. Det fanns inget liknande på marknaden. Flera olika sensorer som samarbetar. Det svenska vädret kan ställa till det för sensorerna All automatisk trafik stoppas när det går ett larm. Test genomfördes vintern , december till mars, på Sätra och Karlaplan. Systemet är osynligt. Testet gick inte att upptäcka. Bra resultat. Man räknar med att 36 stationer med 78 larmsystem skulle ge ca fyra falsklarm/dygn. Det kan vara plastpåsar eller tidningar, som blåser ner på spåret. Mörkertalet för obehöriga på spåren är mycket större än man trott. Man räknar med sex tillfällen per dygn, vid spårbeträdandelarm, när någon hoppar ner på spåret En gång per dag tror man någon behöver hjälp med att komma upp igen. Bekräftelse får man via trygghetskameror, som redan finns. Vid falsklarm beroende på att tidningar hamnat på spåret kommer trafiken igång snabbt igen. Om man inte ser vad det är som ramlar ner på spåret, kan förseningar uppstå. Om en person hoppar ner på spåret och sedan snabbt hoppar upp igen, blir det inte heller några förseningar. Inte ens mycket tungt snöfall ger upphov till falsklarm. Falsklarm har uppstått när folk sparkat ner större sjok med snö på spåret. Förslag att den som utlöser larmet inte är medveten om det. Att larmet är tyst. Operatörerna på TLC ser larmen. Ett

5 5(8) stor antal obehöriga spårbeträdanden förekommer. Om larmet är tyst hoppas man att förändrade attityderna hos folk som beträder spåren. Om någon ramlar ner mellan plattformskanten och tåget utlöses också larmet och tåget kan inte starta. Man väntar på beslut om helautomatisk drift på Röda linjen. Plattformsdörrar förordas. Spårbeträdande larm ska kunna användas på annan spårbunden trafik, som t.ex. vid plankorsningar på Roslagsbanan. Plattformsdörrar förhindrar att folk ramlar ner, enligt SRF. Miljöfördelar med plattformsdörrar i tunnelbanan. Minskar partiklarna som kommer från tågen. Ger bättre hälsa och miljö både för dem som arbetar i systemet och för resenärerna. Eftersom plattformsdörrarna inte går ända upp på Röda linjen sker ingen minskning av partiklar i luften, enligt projektet. Projektet höll med SRF om att på stationer med smala plattformar, som Slussen t.ex., är det säkrare att utnyttja hela plattformen om det finns plattformsdörrar. 6. Justering öppettider på kundservice Ulrik Waldau Ulrik Waldau informerade om nya öppettiderna på Färdtjänstens kundtjänst. Från 15/6 stängs Färdtjänstens kundtjänst på helger. Istället blir öppettiderna på vardagar o7:00 17:00 med ökad bemanning. På vardagar har färdtjänsten ca 1000 samtal med långa kötider mellan 09:00 14:00. Fokus på att få ner svarstiderna när belastningen är som störst. Utvärdering efter sommaren. Klagomål och synpunkter kan även lämnas via mejl och web. Ökning av kundklagomålen via mejl. En viss förskjutning mot mejladress registrator, som syns på webben. Tidigare förlängda öppettiderna infördes för att resenärerna skulle kunna lämna information dygnet runt, enligt SRF. Färdtjänstresenärerna är utsatta för händelser dagligen och även på helger. Man vill kunna klaga direkt inte flera timmar senare. Går det att lämnat besked via telefonsvarare när kundtjänsten inte är öppen? Enligt Ulrik Waldau finns tyvärr inte någon telefonsvarare. Varför kan inte resegarantin se till att det går ut avgift vid förseningar, frågade SRF? Med den lösning som finns idag ger det troligen inte mycket bättre effekt om anmälan skulle gå ut via resegarantin, enligt Kenneth Svärd. Kontrollavgiften ska driva mot bättre kvalitet, men ärendet måste anmälas för att kontrollavgift ska utgå, det sker inte automatiskt. Färdtjänsten vill få in kundsynpunkter, men ökningen är inte den förväntade. På lång sikt hitta andra former för anmälningar. Just nu jobbar färdtjänsten med återbetalning av taxiresor, då det varit problem med en växel. Två konsulter har anlitats, som enbart kommer att arbeta med återbetalningar. När t.ex. växel ligger nere blir mycket återbetalningsärenden. Varför kan de inte jobba parallellt med annat på helgerna när det inte kommer några samtal, frågade DHR? Hanteringen av originalkvitton från taxi går inte att göra vid skrivbordet. Kvitton ska kopieras och kopiatorerna finns inte vid datorn, varför de inte kan arbeta med dessa saker samtidigt. Färdtjänsten vill få ner telefontiderna genom att hantera återbetalningarna snabbare. Man räknar med att 15 % flera ska kunna arbeta i den dagliga driften. HSO efterlyser möjligheter att kommunicera med kundtjänst via nätet. Ingen möjlighet nu men utveckling av webben kommer att ske., svarade Ulrik Waldau..

6 6(8) HSO frågade också om trygghetslinje? Trygghet i färdtjänsten är annorlunda mot tryggheten i den allmänna kollektivtrafiken. Trygghet kan ju också vara att man kan ringa när man kommer hem oavsett tid. HSO hoppas få en organisation som fungerar och att problemet med återbetalningar snart är löst. Frågor från organisationerna HSO: 7. Budgetfrågor Nya lösningar för att kontakta trygghetscentraler Kent Martin Trygghetsnumret till TLC är Tre operatörer svarar dygnet runt. Leder och fördelar all personal som finns i hela kollektivtrafiken såsom väktar och ordningsvakter m.fl. Det finns 4500 kameror på 100 tunnelbanestationer och 39 pendeltågsstationer, av totalt 53. Kameror saknas på de stationer som saknar stationsbyggnader. Vilka lösningar har politikerna tänkt sig, frågade HSO? Ungdomar vill ha en app, enligt Kent Martin. En app-funktion är lätt att ta fram och något som vi tittar på. Resecoachning och ledsagning Johanna Mathson se bilaga Johanna Mathson har jobbat tillsammans med Olof Olsson som nu gått i pension. Projektet resecoachning har avslutats. Resecoachningen ska i fortsättningen skötas av entreprenörerna. Men inget inriktningsbeslut gällande formerna för implementeringen av resecoachningen i entreprenörernas verksamheter är fattat. När man flyttar över arbetsuppgifter till entreprenörerna, som de inte haft tidigare, måste de vara införstådda med att samma regler gäller för information till organisationerna för funktionshinderfrågor, som det gör inom trafikförvaltningen, enligt HSO. Resecoachningen är riktat mot äldre. Resecoachningen ska lyssna med pensionärsorganisationerna vad de tycker om förslaget. SRF tycker att det är viktigt med information i allmänhet. SRF har medlemmar, varav 2/3 är över 65 år. Resecoachningen tycker det är bra att man kan vända sig till organisationerna om förslag. Bra att resecoachning pågår, enligt HSO, som tycker att projektet gjort ett jättebra jobb! HSOs punkt om ledsagningen kom upp därför att det stod det i deras budget text. Frågan kommer upp igen vid mötet i höst. Cykel i kollektivtrafiken frågan återkommer i höst Parlamentarisk utredning om biljettsystem frågan återkommer i höst

7 7(8) DHR: Vad händer med kraven på besparingar och arbetet med tillgängligheten. Hur påverkas det? (DHR/SRF) frågan återkommer i höst. Vad anser politikerna i FTB om att landstingsstyrelsen ska fatta beslut om att höja SLkortet? frågan återkommer i höst. SRF 8. Samverkan kring färdtjänsten upphandling och framtida utredning och samverkan med organisationerna Det finns två referensgrupper en för färdtjänsten i framtiden och en för upphandling av färdtjänst. Organisationerna tycker inte att det blivit som trafikförvaltningen utlovade. Organisationerna blev lovade att få vara med och ta del av bra information. Sedan kom en jurist in i handlingen och då fick inte organisationerna vara med längre. I E22 var organisationerna med på goda villkor. Gruppen har hållits. Ingen har sladdrat bredvid munnen. Hur ska organisationerna kunna delta på det sätt som är beslutat centralt av landstinget och som organisationerna känner sig ha rätt till. I FN-konventionen för mänskliga rättigheter står dessutom att organisationernas synpunkter ska in i materialet innan beslut fattas 1. Speciellt gällande färdtjänst där vi är brukare. SRF är med i referensgruppen för framtidens färdtjänst. På tre möten om två timmar vardera har man diskuterat tillståndshanteringen och kvalitet. I en utredning som ska omfatta många områden. Organisationerna får inte lyfta sina synpunkter. De får inget material att kunna tycka om gällande upphandlingen, då gäller sekretess och organisationerna fick inte vara med. I den framtida utredningen handlar det inte om sekretess. Färdtjänsten är till för dem som inte ser t.ex. SRF är inte nöjd med hur mötena har utformats. Många deltagare, mycket prat. Organisationerna anser sig inte vara med på riktigt. I augusti kommer materialet på remiss. Sedan har man 2 4 veckor på sig att svara. Organisationerna kan inte påverka själva utredningen, trots att de har mera kunskap än konsulterna som utreder. SRF tycker att resursgrupp färdtjänst inte fungerar lika bra som resursgrupp tillgänglighet land och sjö. SRF sitter med i andra resursgrupper inom landstinget. Det måste finnas strukturerat vad vi ska jobba med, inte bara dricka kaffe och diskutera samma synpunkter hela tiden. Organisationerna lägger mycket tid och kraft på olika möten. Färdtjänsten bör ta organisationerna på allvar och ta tillvara deras kunskap. De synpunkter SRF framförde delas av de andra organisationerna. HSO och DHR instämmer i SRFs kritik. Utredningen leds av två konsulter som gör så gott de kan. Nu får organisationerna tala om sina önskemål för konsulterna, trots att organisationernas synpunkter inte är några nyheter för personal inom förvaltningen. Det känns inte OK. I en fråga som är så viktigt ska underlag vara framme så snabbt som möjligt och redan i mitten på augusti. Sista avsnittet får organisationerna inte lämna några synpunkter på. Förvaltningen svarade att man måste titta på detta internt. Resursgrupperna är menat att vara en resurs när förvaltningen har något nytt att tillföra. Det är sällan det finns något nytt att tillföra i resursgrupp färdtjänst. Det blir 1 Vi har läst FN-konventionen men inte hittat skrivningen.

8 8(8) många repriser och frågestunder. Tillståndsprocessen kan diskuteras, men inte så mycket när det gäller trafiken. SRF tog som exempel att man i resursgrupp tillgänglighet bl.a. tittar på fordon och lämnar synpunkter. Ibland kommer man fram till en lösning. Ibland skjuts frågan fram. På samma sätt skulle vi kunna lösa problem i färdtjänsten. Om mötena tas på litet allvar. SRF tar resursgruppen som utgångspunkt för diskussion. Vi är inte nöjda och bör diskutera fram en lösning. Ha tre möten i två timmar istället för som nu två möten i tre timmar. I framtidsutredningen är det många saker som bör återkommer då de inte är lösta ännu. Allt går inte att lösa. En del kanske kan lösas först i nästa upphandling. Åtgärder blir lidande för att färdtjänsten ligger efter med det löpande arbetet. Organisationerna jobbar gärna för att färdtjänsten ska få tillräckligt med resurser för ett bättre samtalsklimat i framtiden. Enligt SRF finns det frågor som ska tas upp i samråd och inte i resursgrupp färdtjänst. Det bör förvaltningen fundera på. Förvaltningen höll med om att det finns anledning att hitta nya former. Arbetsbelastningen är inte det största bekymret. Långbänksfrågan om kundval, tog förvaltningen som exempel, som legat som en broms. Den tekniska utvecklingen har varit snabb på olika system. Kommunikation till fordon och databaser påverkar alla funktion, men kan inte implementeras direkt. Det finns frågor vi tar hänsyn till i upphandlingen. Vi närmar oss bättre lösningar. Enligt HSO lär reprisfrågorna komma igen. Droppen som urholkar stenen. Vad skulle det kosta med resor efter behov frågan borde genomlysas. Frågan tillhör samverkansrådet och inte resursgruppen, eftersom det är en politisk fråga och inte en fråga för tjänstemännen. Hoppas på bättre arbetssituation så att folk får sina tillstånd och sina pengar t.ex. Mera personal så att man hinner med. Färdtjänstresandet ökar med inflyttningen och åldrande befolkning. Vad anser FTB om plattformsdörrar? frågan återkommer i höst. Stefan Wallin avslutade mötet med att tacka alla som närvarade och för kloka förslag. Ett speciellt tack till Anna Jonazon, FTB. Antecknat av Eva Ness