Trollgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Trollgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/10

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef: Anci Rehn Biträdande förskolechef: Jessica Peter Likabehandlingsrepresentanter: Lisbet Broström, Anna Götesson förskollärare Trollgården. Vår vision I Gävle Kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet Vi arbetar fortlöpande med värdegrundsfrågor utifrån vår handlingsplan och de sju olika diskrimineringspunkterna med barnen. Samt barnkonventionens artiklar: 2,3,6 och 12. Vi för samtal med barnen kring deras trivsel. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid inskolningar och föräldramöten informeras vårdnadshavarna om att en likabehandlingsplan finns och var den finns att läsa. Trygghets- och likabehandlingsplan skall finnas tillgängliga för vårdnadshavare på varje avdelning. Vårdnadshavare ges möjlighet till delaktighet genom avdelningsbrev, föräldrarforum, utvecklingssamtal samt den dagliga tamburkontakten. Personalens delaktighet En representant från förskolan ansvarar för att likabehandlingsplanen upprättas, följs upp och utvärderas. Det åligger den personen att se till att övrig personal informeras och görs delaktiga. Alla ska innan planens slutförande få möjlighet att lämna synpunkter. Förankring av planen Likabehandlingsplanen ska hållas aktuell i den dagliga verksamheten genom samtal, goda föredömen och genom att uppmärksamma goda beteenden. Böcker som tar upp olika ämnen som omfattas av líkabehandlingsplanen kommer att användas. Vårdnadshavare görs delaktiga genom samtal och information på föräldramöten. Planen förankras hos personal på planeringsdagar och arbetsplatsträffar genom diskussioner och information från ansvariga. 2/10

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats års plan har utvärderats genom att vi fört diskussioner med barn, vårdnadshavare och kollegor kring värdegrundsfrågor och likabehandling. Vi har använt likabehandlingsplanen som stöd i vår verksamhet. Vi har regelbundet diskuterat likabehandlingsfrågor vid kvalitetskvällar och i vår verksamhetsplanering. Vid VP har vi tittat på film som vi sedan diskuterade. (likabehandling gällande könsuttryck) Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Likabehandlingsrepresentanter och pedagogiska utvecklingsledare Lisbet Broström och Anna Götesson Trollgården. Vårdnadshavare och barn har genom samtal bidragit till vår utvärdering. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Varje område i likabehandlingsplanen har en ansvarig pedagog, men i år har de inte varit delaktiga i den utsträckning vi tänkt. Det är något vi måste jobba vidare med nästa år. Våra dagliga möten med vårdnadshavare och barn ger möjlighet att framföra åsikter kring vårt värdegrunds- och likabehandlingsarbete.när det gäller föregående plan så har förskolans handlingsplan konkreta mål och arbetsprocesser gällande förebyggande åtgärder mot kränkande behandling gällande kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning. I övrigt har åtgärderna inte varit tillräckligt specifierade utan bestod mest av löpande arbete vilket gör dem svåra att utvärdera. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Uppföljning av, att hänsyn har tagits till alla diskrimeringsgrunder i verksamheten, hur likabehandlingsplanen har efterföljts, om/hur förändringar bör ske. Utvärdering sker gemensamt i hela arbetslaget, då vi ska använda "Uppföljning, utvärdering och redovisning". som visade sig fungera bra föregående år. för att årets plan utvärderas Likabehandlingsrepresentanterna Trollgården. Ytterst ansvarig är biträdande förskolechef Jessica Peter. 3/10

4 Främjande insatser Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning. Kränkande behandling och Religion eller annan trosuppfattning - Varje barn ska känna trygghet i sin egen religion och trosuppfattning. -Varje barn ska behandlas utifrån samma förutsättningar oavsett religion och trosuppfattning. Samtidigt ska förskolan ta hänsyn till olika religioner och trosuppfattningar. -Varje vårdnadshavare ska kunna lämna sina barn på förskolan förvissade om att barnen inte blir påverkade eller påtvingade någon religion eller annan trosuppfattning. -Uppföljning sker vid VP/APT. - I förekommande fall föra samtal med barnen kring religion och trosuppfattningar. Använda oss av litteratur som samtalsunderlag. Besvara barnens frågor ur ett objektivt perspektiv. Likabehandlingsrepresentanter och Kia Bloom (religion och annan trosuppfattning). Främja likabehandling oavsett kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning -Alla familjer ska känna sig välkomna i förskolan oavsett familjekonstellation. -Varje barn och familj ska accepteras oavsett sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck. -Förskolan skall se bortom stereotypa könsmönster. -Uppföljning sker vid VP/APT. -Vi arbetar för ett tillåtande klimat gällande lekar, klädsel, olika typer av familjer etc. -Närvarande pedagoger som ser till att inget barn blir bortvalt eller utstött på grund av kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning i omgivningen. -Pedagoger arbetar för att motverka fördomar genom att bland annat föra öppna samtal och diskussioner med vårdnadshavare och barn. -Pedagoger arbetar för att motverka fördomar genom att uppmärksamma och föra diskussioner med varandra i arbetslagen. -Litteratur inom diskrimineringsområdet "kön, könsidentitet..." finns på förskolan. Lisbet Broström, Anna Götesson, likabehandlingsrepresentanter, Anna Götesson (könsidentitet och könsuttryck) och Inger Redenvik (sexuell läggning). 4/10

5 Främja likabehandling vid funktionsnedsättning Kränkande behandling och Funktionsnedsättning -Inget barn ska känna sig kränkt eller förbisett på grund av funktionsnedsättning. -Verksamheten ska anpassas så att alla barn kan delta. -All verksamhet ska inbegripa alla barn, även de med funktionsnedsättning. -Förskolans inne- och utemiljö ska anpassas för att passa alla barn. -Uppföljning sker vid VP/APT. -Inne- och utemiljö ska kontinuerligt ses över och anpassas för barngruppen. -Ett nära samarbete med vårdnadshavare ser till att varje barns behov blir tillgodosett. Lisbet Broström, Anna Götesson, likabehandlingsrepresentant och Lisbet Broström. Främja likabehandling oavsett ålder Kränkande behandling och Ålder -Verksamheten ska anpassas för att främja barns utveckling och lärande oavsett ålder. -Alla barn ska känna sig delaktiga i verksamheten oavsett ålder. -Inget barn ska känna sig kränkt eller utstött på grund av sin ålder. -Uppföljning sker vid VP/ APT. -Närvarande pedagoger som ser vad som pågår i verksamheten. -Ha ett tillåtande arbetssätt där barn får prova olika metoder och ges utvecklingsmöjligheter. Anna Götesson, Lisbet Broström, likabehandlingsrepresentant och Sara Åhlstrand. Främjande arbete för att motverka kränkande behandling Kränkande behandling -Den dagliga verksamheten ska kännas trygg. -Inget barn ska utsättas för kränkande behandling av andra barn eller vuxna. -Uppföljning sker vid VP/APT. -Pedagogerna stödjer barnen i konflikthantering och är goda föredömen. -Då ett barn eller en vuxen känner sig kränkt måste vi fråga oss vad orsaken var, vilka som var inblandade, hur och om vi har brustit i vårt ledarskap och hur vi ska gå vidare? -Vi samtalar med barnen om hur man är en god kamrat och om vad som är accepterat beteende. Lisbet Broström, Anna Götesson, likabehandlingsrepresentant och Stina Johansson 5/10

6 Främja likabehandling oavsett etnicitet Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet -Varje barn ska känna tillhörighet oavsett etnicitet. -Uppföljning sker vid VP/APT. - Löpande föra samtal med barnen kring etnisk tillhörighet. -Tillsammans med barnen jämför vi likheter och olikheter - Använda oss av litteratur som samtalsunderlag. -Besvara barnens frågor utifrån ett objektivt perspektiv. -Skriftliga rutiner och regler ska utformas för förskolan. Anna Götesson, Lisbet Broström likabehandlingsrepresentant och Carina Ormestad (etnisk tillhörighet). nummer 6 6/10

7 Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har frågat pedagogerna på förskolan om vilka regler och rutiner som finns på förskolan ang. diskrimineringsgrunden Etnicitet. Tex: -tolkhjälp, anpassning av mat, tillgång till sitt språk (även teckenspråk) Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi informerar föräldrarna om arbetet kring etnicitet. Vi samtalar och läser böcker med barnen Våra dagliga samtal med barn och vårdnadshavare har också bidragit till vår kartläggning. Hur personalen har involverats i kartläggningen Vid ett vp samtalade personalen kring diskussionsfrågor om regler och rutiner kring diskrimineringsgrunden Etnicitet Pedagogerna har svarat på några frågor om regler och rutiner kring diskrimineringsgrunden Etnicitet Resultat och analys Frågorna till personalen: 1) Hur får du information om barn med annan etnisk bakgrund som börjar förskolan? 2) Vilken information skulle du behöva få? 3) Vet du vilken ev tolkhjälp som finns att få? 4) Vet du vilken information vårdnadshavarna har fått inför introduktionen till förskolan 5) Vilken information tycker du att vårdnadshavarna behöver inför introduktionen på förskolan? 6) Vilka gemensamma regler och rutiner om verksamheten ang. etnicitet finns idag på förskolan? 7) Vilka rutiner behövs på förskolan vad gäller flerspråkighet, anpassning av mat etc.? 8) Egna tankar kring diskrimineringsgrunden Etnicitet Pedagogernas svar på frågorna: 1) - et på placeringsmeddelandet upplevs som inte "svenskt" 2) -språk, vistelsetid i Sverige, tidigare erfarenhet av förskola. Vad gäller angående traditioner -flerspråkig familj, -vilket land, bakgrund, föräldrarnas språk - vilket land, språk, språkhinder, ev tolk, barnets språkkunskaper - kanske vilket språk eller land barnet kommer ifrån 3) Ja tolkservice finns men inte på alla språk, Tolktelefonen känner jag till, nja, nej, nej jag har inte varit i kontakt med det-ingen information från chef 4) Nej det vet jag inte, nej, nej, ingen aning,? 5) - att det inte finns någon på förskolan som talar annat språk om t ex inte dom talar svenska - Samma som alla föräldrar och vilka ev, resurser vi har, tolk t ex - Hur fungerar den kommunala förskolan, vilka regler som gäller, allmän information, om de behöver tolkhjälp - De behöver veta om ngn eller ingen alls förstår annat språk än svenska, kanske en info på eget språk om vad svenk förskola är och innebär 6) -?, - Vad är förskola, läroplan för förskola finns, barngruppernas åldersindelning - Egentligen inga regler och rutiner, jo vi erbjuder mat till barnet som är anpassad efter religion eller kultur. - Vi har inga skrivna regler och rutiner på vår förskola - vet ej 7) - Information av föräldrar ang maten, behövs intyg med underskrift??? - Hur ett introduktionssamtal ska gå till för att underlätta - Tolkhjälp, informationsblad, tecken, blanketter på hemspråket - vet ej - Hur vi ska gå tillväga, en manual, för ett bra mottagande 8) - Viktigt att vi har en gemensam grund att stå på så att alla barn oavsett härkomst får ett så bra bemötande som möjligt - vet ej 7/10

8 - Det ska finnas information på olika språk för att underlätta, vad får barnen göra/inte göra regler, färdiga "lappar" ex kläder på hemspråk - Vi måste synliggöra andra språk, andra kulturer etc och visa på allas lika värde Analys: Förskolan har idag inga skriftliga gemensamma rutiner och reglertill barn och vårdnadshavare vid information och introduktion. Vi ser på frågorna: Vi får ingen information från kommunen om nya barns etnicitet och språk. Den informationen får vi av vårdnadshavarna vid introduktionen. Pedagogerna vill veta vilket hemspråk barn och vårdnadshavare talar. Och barnets bakgrund. Pedagogerna anser att vårdnadshavarna behöver allmän information och om någon på förskolan talar hemspråket. Förskolan har inga gemensamma och skrivna regler och rutiner ang. etnicitet. Det efterlyses av pedagogerna. Vi erbjuder anpassad mat efter alla önskemål och behov. Vi upplever att alla pedagoger vill hjälpa alla barn tillrätta i förskolan på bästa sätt, oavsett härkomst 8/10

9 Förebyggande åtgärder Förebyggande åtgärder mot kränkande behandling gällande kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning -Inget barn ska känna sig kränkt på grund av kön, könsidentitet, könsuttryck eller sexuell läggning i barnets omgivning. -Alla barn ska ges möjlighet till fri lek utan påverkan av tradionella könsmönster. Detta följs upp genom kontinuerliga observationer vilka sedan diskuteras i personalgruppen. -Förskolan arbetar med att göra barn medvetna om olika familjekonstellationer. Åtgärd -Medvetna och lyhörda pedagoger samtalar med barnen kring olika könsroller och familjekonstellationer. -Vi läser böcker som belyser olika former av familjer. -Vi lyfter och diskuterar genusfrågan både i personalgruppen, b.la genom en enkät, och med barnen. Motivera åtgärd -Genom att läsa böcker som belyser olika former av familjekonstellationer kan vi medvetandegöra att mamma, pappa, barn inte alltid är gällande. -I barngruppen hör vi ibland hur någon säger att "flickor kan inte...", eller "bara pojkar får...". Detta tas alltid upp till diskussion med barnen. Kartläggningen visar att pedagogerna verkar medvetna om sitt förhållningssätt gällande pojkar och flickor och har ett medvetet arbetssätt för att motverka stereotypa könsroller och ge alla lika stort utrymme oavsett kön. På förskolan finns det flera platser där kränkningar kan förekomma, därför känns det viktigt att personalen sprider sig och finns där barnen finns. Annelie Carlsson, likabehandlingsrepresentant, Anna Götesson (könsidentitet och könsuttryck), Inger Redenvik (sexuell läggning) och Lisbet Broström (inköp av litteratur) gemensamma rutiner vid introduktion ang. språk och etnicitet Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet Inget barn ska känna sig kränkt pga. språk och etnisk tillhörighet. Barn och vårdnadshavare skall på förskolan ha tillgång till hjälp på sitt språk. Skrivna, gemensamma rutiner ska finnas på förskolan Åtgärd Vid introduktion ska det finnas bildstöd/film om hur en dag på förskolan kan se ut. Vi pedagoger ska tillsammans utarbeta gemensamma rutiner. Motivera åtgärd Efter våra kartläggningsfrågor ser vi att pedagogerna på förskolan är osäkra på hur de ska förhålla sig till barn/vårdnadshavare med annan etnicitet och annat språk. De är osäkra på vilken hjälp som finns att få vid introduktion (t ex inskolningsstöd) och vilken annan tolkhjälp som finns att använda sig av. Om vi ska ha gemensamma rutiner på förskolans alla avdelningar. Anna Götesson, Lisbet Broström tillsammans med förskolans all personal. Under kommande läsår /10

10 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling -All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. -Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. -All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. -Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Biträdande förskolechef. Jessica Peter. jessica.peter@gavle.se Likabehandlingsrepresentanter: -Anna Götesson, Lisbet Broström Trollgårdens förskola anna.gotesson@gavle.se lisbet.brostrom@gavle.se Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Jessica Peter ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Anci Rehn har det övergripande ansvaret 10/10