MANDATFÖRDELNINGEN VID 1952 ÅRS RIKSDAGSMANNAVAL + 5,4% - 2,8% -31,7% - 2,5% Av professor C.-E. QUENSEL, Lund

Transkript

1 MANDATFÖRDELNINGEN VID 1952 ÅRS RIKSDAGSMANNAVAL Av prfessr C.-E. QUENSEL, Lund REsULTATET från 1952 års andrakammarval föreligger nu ch har föranlett skilda kmmentarer beträffande valdeltagandet ch förskjutningarna mellan partierna sedan föregående val. I hela sin utsträckning kunna dessa frågr icke mera ingående behandlas, förrän en mera utförlig bearbetning av röstdeltagandet efter yrke ch ålder föreligger (såsm fallet varit vid senaste allmänna val). Dck kan sägas att de senaste årens valsiffrr måste tlkas så att det nu finnes ett icke betydligt antal röstberättigade, sm icke ha alltid föränderliga plitiska åsikter utan sm rösta på lika partier eller avstå från att rösta alltefter dagens lika prblem ch de styrandes behandling av dem. En i detta sammanhang anmärkningsvärd tendens i årets siffrr är den, att antalet pströster icke längre ökat utan underskridit föregående siffrr med närmare 10 Of, ch att förändringen i antalet pströster för partierna avviker från ändringarna i partiernas ttala röstetal, vilket framgår av nedanstående siffrr. Förändring från 1948 till1952 (i Of av 1948 års siffrr): Högern.... Bndeförbundet.... Flkpartiet.... Scialdemkraterna.... Kmmunisterna.... Samtliga.... Samtliga röster + 12,5% -18,4% + 5,4% - 2,8% -31,7% - 2,5% Pströster + 11,0% -31,6% -12,6% -16,3% -52,2% - 9,8% För alla partier utm högern ha pströsternas antal sjunkit ch detta kraftigare än ttalantalet röster. Hur detta skall tlkas är vanskligt. Pströstande tillhöra de högre samhällsklasserna i högre grad än övriga röstande ch trde med hänsyn till det större be- 554

2 M andatfördelningen.sväret vara mera plitiskt intresserade. Då man näppeligen kan räkna med att antalet ptentiella pströstande minskat, måste dessa i större utsträckning underlåtit att rösta. Arets val har intresse däri att ett nytt fördelningssystem av mandaten mellan partierna tillämpades, vilket har angivits sm.ett prvisrium. Det ligger någt egentligt i att ett system betecknas sm prvisriskt, till dess nya erfarenheter vunnits, eftersm principiella teretiska principer brde vara utslagsgivande, vilka icke böra ändras med hänsyn till ändrade styrkerelatiner emellan partierna. Med utgångspunkt från det använda systemets prvisriska karaktär böra givetvis ckså siffrrna närmare analyseras ch därvid icke endast i avseende på resultatet för rikets i dess helhet utan även mera detaljerat för valkretsar av varierande strleksgrupper. A v nedanstående tablå framgår det sammanlagda röstetalet ch.antalet erhållna mandat för varje parti m. m. Ttal- Antal Antal röster Antal mandat antal mandat per erhållet enligt prröster mandat prtinall fördelning.högern ,76 ( 33) Bndeförbundet ,69 ( 25) Flkpartiet ,57 ( 56).Scialdemkraterna... l llo ,80 (106).Kmmunisterna ,17 ( 10) Ett mandat kstade sålunda i genmsnitt röster. Kmmunisterna ha erhållit sina fem mandat för det dubbla, medan flkpartiet erhållit sina billigast. I vanstående tablå angives ckså det mandatantal, sm varje parti brde erhållit, m hela riket varit en valkrets ch samtliga 230 mandat fördelats efter rikssiffrrna. Vid den beräkningen utgår man från det antagandet, att en röst är likvärd var den än avgivits avsett valkrets. Men mandaten fördelas på de skilda valkretsarna efter deras ttala flkmängd den l januari valåret, ej efter antalet verkligen röstande. Eftersm prprtinen röstberättigade ch ttalbeflkning varierar samt röstdeltagandet varierar avsevärt mellan valkretsarna, skulle mandatfördelningen mellan valkretsarna blivit någt förändrad, m man utgått från siffran röstande. I de tre stadskretsarna kmmer på 100 röstande en flkmängd av 174 persner, medan däremt t. ex. i Nrrbttens län med dess.barnrikedm ch låga valdeltagande kmmer 222 persner per G234GO Svensk Tidskrift

3 .,. C.-E. Quensel röstande. Eftersm mandatfördelningen sker efter ttalbeflkningen, erhåller indirekt varje röst i en valkrets en vikt svarande mt relatinen ttalbeflkning/antal röstande. Detta är bl. a. en bidragande rsak till att bndeförbundet år efter år köpt sina mandat billigare än högern. Frånräknas de tre stadskretsarna skulle bndeförbundet köpt sina mandat för röster per styck, medan högerns siffrr för mtsvarande valkretsar är ch i stadskretsarna Om mandaten skulle fördelas efter antalet röstande, skulle Stckhlms stad haft ytterligare två mandat ch Östergötlands län,.fyrstadskretsen, Malmöhus län ch Älvsbrgs läns södra valkrets haft ytterligare ett mandat (allesammans tättbeflkade valkretsar). Inm vardera av Kalmar län, Blekinge län, Götebrgs ch Bhus län samt Kpparbergs, Jämtlands ch Nrrbttens län skulle mandatantalet reducerats med ett mandat. Detta utsäges bltt för att pintera att rösterna inm skilda valkretsar icke kunna direkt adderas till rikssiffrr ch att denna mständighet eventuellt bör beaktas vid diskussinen m riksmandat ch utjämning mellan valkretsarna. Då lika mandatfördelningssystem här behandlas sker det med utgångspunkt från den förutsättningen, att mandaten skla fördelas inm valkretsarna var för sig. Hittillsvarande fördelningssystem har varit d'hndts regel. Fördelningen sker därvid genm bildandet av en serie jämförelsetal, för vilka partiernas röstsiffra varit utgångspunkten. Det parti, sm haft högsta röstetalet, tilldelas det första mandatet. Vid utdelningen av nästa mandat har detta partis jämförelsetal reducerats genm divisin med 2 ch följande jämförelsetal ha varit röstsiffrrna dividerade med antalet redan erhållna mandat ökat med l års valsättsutredning föreslg efter att ha redvisat lika fördelningsmetder ch deras resultat beträffande den ttala mandatfördelningen i riket att den s. k. uddatalsregeln brde tillämpas. Härvid bildas de successiva jämförelsetalen genm att dividera röstsiffrrna med dubbla antalet erhållna mandat ökat med l. Därjämte föreslgs en viss spärr för erhållandet av det första mandatet, i det att inget mandat brde tilldelas ett parti med lägre röstsiffra än 60 Of av den s. k. valkvten. Detta förslag med en skärpning av spärregeln blev sedan lagt till grund för det prvisriska systemet vid 1952 års val. Spärregeln blev därvid den, att jämförelsesiffran skulle erhållas 556

4 M andatfördelningen efter divisin med 1,4, medan övriga skulle erhållas efter divisin med 3, 5, 7 etc. För att åskådliggöra innebörden av lika fördelningsregler, synes det vara lämpligast att utgå från en annan metd, nämligen valkvtsmetden med högsta överskttstal, sm i Sverige tillämpas vid fördelningen av mandaten mellan lika valkretsar. Härvid bildas för valkretsen först den s. k. valkvten, sm är antalet avgivna gdkända röster dividerat med antalet riksdagsmandat för valkretsen. De enskilda partiernas röstsiffrr uttryckas sedan sm ett heltal gånger valkvten plus en överskjutande rest, överskttstalet. Man kan ckså säga, att partiets röstsiffra kan uttryckas i valkvten genm ett heltal k ch ett bråktal d. Ett parti erhåller enligt detta system först lika många mandat, sm svara mt dess heltal. Försåvitt icke det sannlika inträffar, att varje partis röstsiffra är ett heltal gånger valkvten, uppgår givetvis icke summan av dessa heltal till samma siffra sm antalet tillgängliga mandat. överskjutande antal mandat tilldelas därefter partierna alltefter högsta överskttssiffrr. Ett parti erhåller alltid k eller k+ l mandat. Metden innebär en avrundning uppåt eller nedåt, så att de högsta bråktalen höjas till l ch de lägsta bråktalen sänkas till nll. I regel innebär det att bråktal över 0,5 tilldelas mandat, medan bråktal under 0,5 icke tilldelas mandat. Om i samtliga valkretsar varje parti har ungefär lika många bråktal över 0,5 sm under 0,5 blir antalet höjningar i regellika med bråktalens summr ch partiets erhållna mandat kmma inm smärre felgränser att överensstämma med summan av partiets heltal ch bråk. I bifgade tabell l återgivas för varje valkrets partiernas 1952 års röstsiffrr uttryckta i heltal ch bråkdelar. Länen ha därvid rdnats efter strleksrdning. De summerade talen avvika någt från de i föregående tablå avgivna talen. Varje rimligt prprtinellt valsystem innebär, att ett parti alltid erhåller minst så många mandat, sm heltalet angiver, ch lika fördelningssystem skilja sig sedan endast beträffande sättet för fördelningen av antalet överskttsmandat. Härvid inverka bråktalen på lika sätt i kmbinatin med härtill hörande heltal. Eftersm samtliga mandat icke fördelas efter heltalsregeln, har fta ett system med utgångspunkt från reducerad valkvt föreslagits. Om man reducerar valkvten så mycket, att efter verkställd divisin i varje partis röstsiffrr summan av de därvid erhållna heltalen blir lika med valkretsens tillgängliga mandat, er- 557

5 C.-E. Quensel hålles samma mandatfördelning sm enligt d'hndts regel. Det därvid erhållna heltalet blir givetvis aldrig mindre än det heltal, sm erhålles enligt valkvtsmetden, stundm en enhet högre ch vid starkt avvikande prprtin mellan partierna stundm ytterligare än högre. Om man generellt uttrycker varje partis röstsiffra sm följer v (ki + di) ligga enligt valkvtsmetden talen di rdnade efter deras strleksrdning till grund för fördelningen av överskttsmandaten (d. v. s. de sm icke svara mt heltalen). Ju större heltalet är, dest större chans har partiet till ett eller två av överskttsmandaten. Vid d'hndts regel skrives jämförelsetalet, sedan partiet erhållit det antal mandat, sm svarar mt heltalet, sm följer ch nästa jämförelsetal blir l- <5;] v [ 1--- ki + l v [ l di] k;+ 2 Uddatalsmetden resulterar i jämförelsetal sedan partiet erhållit sina heltalsmandat. Härav följer att bråkdelar över 0,5 alltid ha företräde framför bråkdelar under 0,5, men i övrigt blir rangrdningen även nu berende på heltalet. Om två partier ha samma bråkdelar, sm ligga på båda över 0,5, går det mindre partiet före, men m bråkdelarna ligga under 0,5, går det större partiet före. Valkvtsmetden leder till vissa stötande disprprtiner mellan å ena sidan partiets röstsiffrr, å andra sidan deras erhållna mandat, särskilt m det föreligger många små partier. Om summan av heltalen bltt understiger antalet tillgängliga mandat med l ch de överskjutande bråkdelarna för fem partier därför röra sig m 0,20 till 0,25 enheter kan det hända, att ett parti med en siffra svarande mt 0,25 enheter av valkvten får ett mandat, medan ett parti med 1,24 gånger valkvten d. v. s. i det närmaste fem gånger så många röster erhåller ckså bltt ett mandat. Uddatalsregeln avlägsnar sådana disprprtiner i det att strleksrelatinen mel ,..... ~ - ;, -~ ~-~""-..;.;...==:= =~

6 ilf andatfördelningen lan två partiers röstsiffrr, sm vardera fått ett mandat, aldrig kan vara större än 3 : l. Uddatalsmetden ch valkvtsmetden giver i flertalet fall överensstämmande resultat med små divergenser, sm ftast är rent tillfälligt betnade, ch vid ett större antal val icke i längden gynnar det ena eller det andra partiet. I verkligheten kmmer enligt såväl uddatalsregeln sm valkvtsmetden endast i undantagsfall enligt nuvarande svenska förhållande ett parti med mindre röstsiffra än 0,5 gånger valkvten att erhålla ett mandat. Den lägsta siffra vid vilken ett parti kan börja knkurrera m ett mandat utgör mkring 100/2r 0 / (där r är antalet mandat i valkretsen). Frånsett Gtlands län utgör antalet mandat i en valkrets lägst 5 ch i dessa valkretsar blir den erfrderliga siffran för det första mandatet mkring 10 /. I en valkrets med 8 mandat blir siffran någt mer än 6 Of. Exakta värden kunna icke angivas, då värdet berr jämväl av andra partiers röstsiffrr ch överskttstal För att ett parti skall i en femmandats-valkrets börja knkurrera m ytterligare ett mandat, måste röstsiffran uppgå till mkring 30 /. Ett parti med en röstsiffra av mkring 20 Of är sålunda tämligen känsligt för smärre fluktuatiner i valdeltagandet. Vid d'hndts regel ligger den erfrderliga röstprcenten för första mandatet i närheten av siffran 100: r+~' där r är antalet mandat ch k antalet partier. Då i de små valkretsarna kmmunistpartiet är betydligt, ligger erfrderlig röstsiffra därför mkring d. v. s. 14 Of ch dubbla denna siffra erfrdras för att partiet skall där kunna knkurrera m ytterligare ett mandat. Sm jämförelse må nämnas, att vid de tre senaste riksdagsmannavalen har i de sex minsta valkretsarna (frånsett Gtlands län) röstfördelningen varit Högern. 18,0% 14,5% 16,7% Bndeförbundet... 21,6 19,0 17,1 Flkpartiet... 9,8 18,3 19,9 Scialdemkraterna 43,8 44,4 43,7 Kmmunisterna... 6,8 3,8 2,5 varvid dck vissa icke betydliga fluktuatiner mellan de skilda valkretsarna förekmmit. Valsättsutredningen förrdade en spärr så beskaffad, att ett parti 559

7 C.-E. Quensel skulle erhållit minst 60 Of av valkvten för att ifrågakmma till mandat. Man kan dck ifrågasätta det lämpliga i en spärregel, sm bygger på en gdtyckligt fastställd siffra. Riksdagen antg uddatalsregeln men skärpte indirekt spärregeln genm att fastställa, att första jämförelsetalet skulle vara partiets röstsiffra dividerat med 1,4. För partiet, sm icke uppnått valkvtens strlek, kan det första jämförelsetalet skrivas sm följer v [l d, -, 7]. ''ll f" [l di - 0,5] 2 + 1, 4 1 sta et r v Först vid en siffra av 0,7 gånger valkvten blir sålunda ett parti knkurrensdugligt. I debatten nämndes även andra kvter (t. ex. talet 1,25) sm spärrfaktr. Inverkan av denna spärr skärptes genm kartellförbudet. För små valkretsar med fem mandat innebär spärregeln att undre gränsen för första mandatet blir c:a 14 prcent eller ungefär densamma sm enligt d'hndts regel. I en åttamandats-valkrets skulle uddatalsregeln innebära en undre gräns av någt mer än 6 /, d'hndts regel någt över 9 Of, medan spärregeln resulterar i närmare 9 Of. Mtivet för spärregeln har väl varit det, att man vill försvåra ny partibildning samt mtverka valtaktiska uppdelningar. Om i en valkrets ett parti tidigare haft en röstsiffra mtsvarande 1,35 mandat ch det bedömes utsiktslöst att röstsiffran ökas till 1,5 gånger valkvten skulle detta parti efter någn viss princip kunna dela sig i två partier med en siffra av resp. 0,70 ch 0,65 gånger valkvten ch härigenm erhålla ytterligare ett mandat. Risken finnes teretiskt men trde i praktiken vara genmförbar. Å ven m en gallupundersökning i valkretsen kunde genmföras tillräckligt nggrant för att visa möjligheten härav, måste förberedelser göras två a tre månader före valet ch mellantidens händelser kunna vända alla kalkyler upp ch ned. Hur skulle lika fördelningssystem ha verkat vid innevarande års röstsiffrr~ Den riktigaste fördelningen skulle vara högern 33 mandat, bndeförbundet 25, flkpartiet 56, scialdemkraterna 106 ch kmmunisterna 10. Brträknas emellertid kmmunisternas röstsiffrr i samtliga valkretsar, där de enligt tabell l icke erhållit ett röstetal mtsvarande 0,5 gånger valkvten, skulle de bltt varit berättigade till 7 mandat. Efter krrektin härför skulle ställ- 560

8 M andatfördelningen Tabell l. Partiernas röstsiffrr i heltal ch bråkdelar av valkvten inm varje valkrets. Valkrets Antal mandat P a r t i H l B f l Fp l Sd l K Gtlands län ,48 0,87 0,57 1,08 0,00 Uppsala län ,69 0,64 1,16 2,41 0,10 Krnbergs län ,92 1,ll 0,81 1,99 0,16 Blekinge län ,61 0,52 1,42 2,31 0,14 Hallands län ,69 1,37 0,91 1,93 0,10 Ålvsbrgs södra ,25 0,71 0,89 1,99 0,14 Jämtlands län ,78 0,70 0,81 2,60 0,12 Ålvsbrgs nrra ,72 0,97 1,68 2,48 0,14 Södermanlands län ,66 0,75 1,63 3,85 O, II Götebrgs ch Bhus län. 7 0,92 0,80 2,24 2,80 0,24 Västmanlands län ,56 0,81 1,44 3,93 0,26 Västerbttens län ,83 0,83 1,98 3,22 0,14 Kalmar län ,64 1,54 1,07 3,57 0,19 Kristianstads län ,16 1,44 1,95 3,37 0,08 Malmöhus län ,98 1,59 1,42 3,98 0,04 Skarabrgs län ,26 1,56 2,16 2,87 0,15 Örebr län ,77 0,69 1,99 4,21 0,34 Nrrbttens län ,97 0,70 0,95 4,00 1,38 Jönköpings län ,28 1,49 2,35 3,69 0,19 Värmlands län ,08 0,92 1,80 4,70 0,50 Kpparbergs län ,90 1,08 2,03 4,66 0,33 Gävlebrgs län ,68 1,01 1,75 4,85 0,71 Västernrrlands län ,74 1,ll 1,70 4,83 0,62 Östergötlands län... Il 1,72 1,15 2,05 5,74 0,34 Fyrstadskretsen... Il 2,68 0,04 2,12 5,93 0,24 Stckhlms län ,87 0,64 3,56 5,33 0,60 Götebrgs stad ,30 0,02 4,91 4,30 1,34 Stckhlms stad ,37 0,05 8,71 9,32 1,55 Summa l 230 l 32,51 l 25,ll l 56,06 l 105,94 l 10,25 ningen vara högern 33 mandat, bndeförbundet 25, flkpartiet 57 ch scialdemkraterna 108. I bifgade tabell 2 angives för varje valkrets antalet mandat för varje parti för vilka ingen skillnad uppkmmer. I åtskilliga valkretsar leda samtliga här betraktade system till samma resultat. 561

9 C.-E. Quensel Tabell 2. Antal mandat, sm är gemensamma för alla metder. Valkrets Antal mandat Antal mandat, sm är gemensamrna enligt alla metder H l B f l Fp l Sd l K l S:a r Gtlands... 3 l l l 3 Uppsala... 5 l l 2 4 Krnbergs... 5 l l l 2 5 Blekinge... 5 l 2 3 Hallands... 5 l l l 2 5 Älvsbrgs s:a... 5 l l l 2 5 Jämtlands... 5 l l 2 4 Älvsbrgs n: a... 6 l Södermanlands... 7 l 4 5 Götebrgs. Bhus 7 l l Västmanlands 7 l l 4 6 Västerbttens... 7 l l Kalmar l l 3 7 Kristianstads... 8 l l Malmöhus... 8 l l l 4 7 Skarabrgs... 8 l Örebr... 8 l Nrrbttens... 8 l l 4 l 7 Jönköpings... 9 l l Värmlands... 9 l l Kpparbergs 9 l l Gävlebrgs... 9 l Västernrrlands... 9 l Östergötlands l Fyrstadskretsen Götebrgs stad. 12 l 5 4 l 11 Stckhlrns län lo Stckhlrns stad l 23 Summa l 230 l 29 l 19 l 55 l 102 l 3 l 208 En övergång från valkvtsmetden till uddatalsregeln leder till följande resultat: Ett mandat går från scialdemkraterna till bndeförbundet ch ett i mtsatt riktning. Ett mandat går från scialdemkraterna till kmmunisterna ch ett i mtsatt riktning, medan slutligen ett mandat går från scialdemkraterna till högern. Samtliga dessa förändringar kunna anses vara av regelbunden karaktär. Uddatalsregeln i kmbinatin med spärregeln, varvid första divisinen är 1,2, leder till någt större ändringar. Högern mister i 562

10 M andatfördelningen Tabell 3. Fördelningen av mdiskuterade mandat enligt lika metder. Valkrets U delatalsmetden Valkvts- Udda tals- med spärrfaktr d'hndts metden metden regel 1,2 1,4 l Uppsala... B f B f B f Sd Sd Blekinge... H, B f H, B f H, Fp Fp, Sd Fp, Sd Jämtlands... B f B f B f Sd Sd Älvsbrgs n:a... H H H H Sd Södermanlands... H, B f H, B f H, B f Bf, Fp Fp, Sd Västmanlands... H H Fp Fp Sd Kalmar... Sd B f B f B f Sd Kristianstads... B f Sd Sd Sd Sd Malmöhus... Bf B f B f B f Sd Örebr... B f B f B f B f Sd N arrbttens... B f B f B f B f Sd Jönköpings B f B f B f B f Sd Gävlebrgs... Sd, K K, H K, H K, Sd Sd, Sd Västernrrlands Sd, H H, K H, Sd H, Sd Sd, Sd Götebrgs stad... K Sd Sd Sd Sd stckhalms län B f, K Bf, K Bf, Fp Fp,Sd Fp, Sd stckhalms stad K K K K Sd Högern l Bndeförbundet... lo lo 9 6 Flkpartiet Scialdemkraterna Kmmunisterna Summa l 22 l 22 l 22 l 22 l 22 detta fall ett mandat till flkpartiet, bndeförbundet likaledes ett till flkpartiet ch kmmunisterna två mandat till resp. flkpartiet ch scialdemkraterna. Förändringarna gå här alltid från de små till de större partierna. Om spärrfaktrn ändras till nu gällande 1,4 förlrar högern tre mandat, varav ett till flkpartiet ch två till scialdemkraterna. Bndeförbundet förlrar likaledes tre, samtliga till scialdemkraterna. Hade slutligen den gamla d'hndts regel tillämpats utan någn kartell, skulle högern ha förlrat ytterligare ett mandat, bndeförbundet sex mandat, flkpartiet 1 mandat ch kmmunisterna 2 ch den vinnande parten skulle alltid varit det största partiet. Då leder uddatalsregeln eller valkvtsmetden till betydlig över- 563

11 ( ' lf. ~.\' C.-E. Quensel representatin för högern ch starkare för bndeförbundet. Denna överrepresentatin framträder mest i de mindre valkretsarna med högst 8 mandat ch sammanhänger med den mständigheten att uddatalsregeln med spärrtalet 1,2 förhindrar mandatutdelning. När andelen är mellan 0,60-0,69 gånger valkvten reducerar spärrfaktrn utdelningen avsevärt. När andelen uppgår till 0,70-0,99 gånger valkvten betyder spärregeln praktiskt taget ingenting. Införandet av spärregeln leder till minskning för kmmunisterna samt för högern ch bndeförbundet. Införandet av spärregeln har enligt tabell 2 ch 3 givit de bästa resultaten ch av allt att döma synes det sm m en spärregel mellan 1,2 ch 1,4 givit det bästa resultatet i förhållande till dagens situatin. I nedanstående tabell gives en bild av de skilda systemens verkningar för de fall där röstsiffran icke överstigit valkvten. Röstsiffran Antal fall där bråktalet uppgått Antal resulterande man i bråktal av till bredvidstående siffra dat enligt lika system valkvten H B f Fp Sd K Summa v. u. u. u. H 1,2 1,4-0,49... l ,50-0,59... l l l ,60-0, lo 8 lo ,70-0, l ,80-0, Bndeförbundets tre fall av röstsiffrr under 0,49 hänföra sig till stadsvalkretsarna. Högerns fall av kvtsiffra under 0,49 hänför sig till Gtlands län. I intet fall där andelen är under 50 Of av valkvten har ett parti erhållit mandat. Vid en röstsiffra mellan 0,50 ch 0,59 gånger valkvten erhålla partierna mandat i tre fall av fyra enligt valkvtsmetden. Det sm kännetecknar årets val är närmast, att högerns andel ökat någt ch bndeförbundets andel minskat någt sedan sist. Skulle så icke ha skett, skulle spärregeln för högern ha varit av mycket katastrfal verkan. Genm röstökningen innevarande år km högern till str del ur den farzn, där spärregeln hade betydelse, medan bndeförbundet km in i denna zn. 564