Att göra en skälighetsbedömning

Transkript

1 Att göra en skälighetsbedömning Precis sm när man räknar matte räcker det inte att bara visa svaret visa uträkningen ckså! Inledning Den sm lrtat ner får städa men bara i den mån det är skäligt. Det betyder att tillsynsmyndigheten för ett förrenat mråde inte bara måste bedöma vad sm är miljömässigt mtiverat att kräva av en verksamhetsutövare, utan ckså vad sm är skäligt att kräva i varje enskilt fall. Men hur gör man egentligen en skälighetsbedömning? Den frågan hppas vi kunna hjälpa dig att besvara med hjälp av denna prmemria. Dkumentet är ganska krt ch ska ge vägledning i det praktiska arbetet, men det finns kmpletterande infrmatin m ansvarsutredning i samverkansgruppens ansvars-pm 1 på EBH-prtalen! Observera att skälighetssavvägningen görs i två steg först utreds vad sm är miljömässigt mtiverat ch rimligt ur kstnadssynpunkt, sedan bedöms ansvarets mfattning. Det är bara det andra steget sm jämkas till en prcentsats. Den här PM:n behandlar bara verksamhetsutövarens ansvar enligt 10 kap. 4 miljöbalken. Det ska bedömas när man gör en ansvarsutredning inför åtgärd. Hur går skälighetsbedömningen till? 10 kap. 4 miljöbalken Varken lagtext, förarbeten eller rättspraxis visar tydligt hur skälighetsbedömningen ska gå till, men sm tur är har det kmmit mycket bra rättspraxis sedan år Man utgår dck alltid från lagtexten! Den versin sm gällde innan den 1 augusti 2007 står här nedanför. 2 Efterbehandlingsansvaret innebär att den ansvarige i skälig mfattning ska utföra eller beksta de efterbehandlingsåtgärder sm på grund av förreningar behövs för att förebygga, hindra eller mtverka att skada eller lägenhet uppstår för människrs hälsa eller miljön. När ansvarets mfattning skall bestämmas skall det beaktas hur lång tid sm har förflutit sedan förreningarna ägt rum, vilken skyldighet den ansvarige hade att förhindra framtida skadeverkningar ch mständigheterna i övrigt. ( ) 10 kap. 4 st. 1 miljöbalken (äldre lydelsen) Sm framgår av lagtexten ska tillsynsmyndigheten beakta många lika mständigheter i skälighetsbedömningen. I rättspraxis har dck jämkning på grund av när i tiden förreningarna uppkm, den så kallade tidsaspekten, spelat en central rll. Därför föreslår samverkansgruppen att skälighetsbedömningen utgår från tidsaspekten. Därefter ska andra relevanta aspekter beaktas. Dessa aspekter kan göra det skäliga ansvaret större eller mindre. 1 PM m att utreda ansvar, Länsstyrelsernas juristsamverkansgrupp för EBH-frågr, I de fall ansvaret ska jämkas har förreningen i princip alltid skett innan den 1 augusti 2007, därför gäller lagens äldre lydelse.

2 Jämkning på grund av tidsaspekten Grundprincipen för att jämka efterbehandlingsansvar på grund av tidsaspekten är enkel. Enligt rättspraxis jämkas ansvaret för förreningar sm skett innan år 1960 till nll, ansvaret jämkas delvis för förreningar sm inträffat under 60-talet (samverkansgruppen föreslår för enkelhetens skull 50 %) medan ansvaret för förreningar sm inträffat efter 1960-talet inte jämkas alls. 3 Endast s.k. förreningsår, dvs. verksamhetsår sm resulterat i förrening sm behöver åtgärdas, ska beaktas. < % ansvar % ansvar > 100 % ansvar Exempel: Blaget PCB4Ever påbörjade sin verksamhet 1968 ch avslutade den Förrening har skett i ungefär samma utsträckning under hela verksamhetstiden. Blagets ansvar jämkas därmed med 50 % för två förreningsår (1968 ch 1969) medan resterande ansvar inte jämkas med hänsyn till tidsaspekten. Det samlade ansvaret kan alltså avrundas till 85 %. Att räkna ut ett blags ansvar enligt 0/50/100-regeln ger en bra utgångspunkt för skälighetsbedömningen. Det är dck inte säkert att förreningarna från en verksamhet har skett kntinuerligt. Om det visar sig att en större del av förreningen har skett under en särskild perid av verksamhetstiden ska ansvarsgraden sm räknats ut enligt 0/50/100-regeln justeras uppåt eller nedåt. Tillsynsmyndigheten bör undersöka förreningarnas fördelning över tid genm att i möjlig utsträckning kntrllera exempelvis: äldre tillsynsärenden prduktinsmängd (m den har kppling till förreningsnivåer) prduktinsmetd reningsmetder kemikalieinköp lycksrapprter inspektinsrapprter Det material sm tillsynsmyndigheten får fram ska redvisas så att skälighetsbedömningen blir förståelig även för utmstående. Ett påstående m när förrening har skett måste grundas på faktiska mständigheter, exempelvis arkivmaterial eller intervjuer. Om inget annat framkmmer kan tillsynsmyndigheten, i enlighet med praxis, anta att förreningsuppkmsten har varit jämnt fördelad över tid. 4 3 Se t.ex. MÖD 2010:18 (Tölö fabriker) eller MÖD 2010:24 (Hjrtsberga). 4 Se MÖD 2010:24 (Hjrtsberga) eller MÖD M (Knduktören).

3 Andra relevanta aspekter Enligt lagtexten ska skälighetsbedömningen mfatta mer än bara tidsaspekten. Det saknas dck ännu tydlig rättspraxis m dessa andra grunder, enligt vad samverkansgruppen känner till. 5 Gruppen föreslår emellertid några mständigheter sm brde, eller i vissa fall ska, kunna beaktas. Hur strt genmslag dessa aspekter skulle kunna få är helt ch hållet en bedömningsfråga i det enskilda fallet. Villkrsbrtt Passivitet Skötsamhet Har villkrsbrtt skett? När? Hur allvarliga var överträdelserna? Vilken betydelse har de haft för dagens förreningssituatin? Denna aspekt nämns i miljöbalkens förarbeten. 6 Har den ansvariga känt till förreningen utan att vidta åtgärder? Hur länge har passiviteten pågått? Har passiviteten påverkat förreningen negativt? Är förreningen ett resultat av misskötsel ch överträdelse av branschpraxis? Har medveten miljöförstöring skett? Har hanteringen varit påtagligt slarvig? Finns rapprter m utsläpp eller lyckr? Har den ansvarige påverkat förreningen negativt, så att t.ex. spridning eller expnering förvärrats? Begränsat bidrag Att ha bidragit till förreningen endast i begränsad mfattning är en lagstadgad jämkningsgrund. Har en viss verksamhetsutövare varit verksam under mycket krt tid? En viss verksamhetsutövare kanske knappt använt vissa av de förrenande ämnena? 7 Icke relevanta aspekter Vissa jämkningsgrunder har prövats ch underkänts i rättspraxis. Därför vet vi att vissa aspekter inte ska beaktas när tillsynsmyndigheten gör en skälighetsbedömning. Några sådana aspekter är: Eknmi Att en verksamhetsutövare har dålig eknmi är nrmalt sett inte skäl att jämka ansvaret. 8 Industrifastighet Att marken klassats sm en industrifastighet medför inte lägre ansvar. 9 Möjligt MRO Tillstånd Det faktum att länsstyrelsen kan förklara ett mråde sm miljöriskmråde medför inte ett lägre ansvar för verksamhetsutövaren. 10 Att ett blags verksamhet har varit tillåten utifrån tillstånd eller dispenser är inte ensamt skäl för jämkning Det finns dck rättsfall där dmstlen har resnerat kring övriga jämkningsgrunder, men där dmskälen inte har klargjrt vad det fått för genmslag i skälighetsbedömningen. 6 Se prp. 1997/98:45, del 2, s Se MÖD 2014:2 (Falkvarvsdmen). 8 Se Kmmentaren till miljöbalken s 10:18 ftnt 2, suppl. 5, maj 2006 ch MÖD 2010:31 (Mssgrpen). 9 Se MÖD 2010:24 (Hjrtsberga). 10 Se MÖD 2010:24 (Hjrtsberga). 11 Se MÖD 2010:31 (Mssgrpen).

4 Tänkvärt ch tips En vanlig uppfattning är att ansvaret kan justeras nedåt m det är fråga m en dyr efter- behandling, eller att ansvaret kan justeras uppåt m efterbehandlingen förväntas bli förhållandevis billig. Efterbehandlingens kstnad kan påverka vad sm är miljömässigt mtiverat, men inte verksamhetsutövaransvarets mfattning! 12 Listan över andra relevanta aspekter van ger några förslag på aspekter sm kan vara relevanta. Den är dck inte uttömmande, det går att hitta andra aspekter sm är relevanta. Oavsett hur du resnerar, mtivera dina slutsatser väl! Om du viktar vissa relevanta aspekter tyngre än andra (kanske tycker du att ett betydande villkrsbrtt är värre än eventuellt slarv sm förekmmit) bör det framgå tydligt. Varför inte åskådliggöra resultatet av skälighetsbedömningen med hjälp av grafik? Här är ett exempel: Jämkning av ansvar 30% 10% 60% Ansvar enligt tidsaspekten Ökat ansvar på grund av knstaterad misskötsamhet Brtjämkat ansvar För den sm inte vill räkna 0/50/100-frmeln med papper ch penna går det bra att använda ett Exceldkument sm juristsamverkansgruppen har tagit fram! Om man fyller i förreningsåren sköter dkumentet själva beräkningen. Exceldkumentet hittar du på EBHprtalen. Länk till Exceldkumentet. Titta gärna in på EBH-prtalen för mer infrmatin ch tips m förrenade mråden! 12 Se t.ex. MÖD 2010:18 (Tölö fabriker).

5 Sammanfattning En skälighetssavvägning görs i två steg först utreds vilka åtgärder sm är miljömässigt mtiverade ch rimliga ur kstnadssynpunkt, sedan bedöms ansvarets mfattning. Den här prmemrian handlar m hur man bedömer ansvarets mfattning, alltså steg två i skälighetsavvägningen. Samverkansgruppen rekmmenderar att man utgår från jämkningen på grund av tidsaspekten (sm vi kallar 0/50/100-regeln) ch att man därefter beaktar ytterligare aspekter sm kan leda till att verksamhetsutövarens ansvar ökas eller minskas. Vad gäller de senare aspekterna finns en del, men inte mycket, ledning från rättspraxis. Därför kvarstår många frågetecken m jämkning på grund av andra rsaker än tid. När man gör sin skälighetsbedömning är det viktigt att redvisa varje del av sitt resnemang. Det räcker inte med att redvisa en färdig prcentsats. Gör stegvisa bedömningar ch skriv tydligt ut varje del. Tydlighet är förstås viktigt för verksamhetsutövaren, men tänk ckså på att överprövande instanser gärna vill veta hur tillsynsmyndigheten har resnerat. Ju tydligare man argumenterar för sin sak, dest tydligare blir framtidens rättspraxis. Lycka till! Ett exempel ÄlskaBly AB bedrev förrenande verksamhet på en fastighet mellan 1950 ch Prduktinsmetderna ändrades med tiden, ch den största delen av förreningarna skedde före år Under 1980-talet rapprterades dck flera lyckr på verksamhetens mråde, varav två rsakade betydande läckage av förrenande ämnen. Blaget avvecklade verksamheten år 1990 men äger frtfarande fastigheten. Förreningarna är kända, men blaget har inte gjrt någt för att åtgärda prblemet. Tillsynsmyndigheten räknar ut att blagets ansvar uppgår till cirka 63 % enligt 0/50/100- regeln. Eftersm den största delen av förreningarna tillkm mellan åren 1950 ch 1975 jämkas dck ansvaret till 55 %. Tillsynsmyndigheten tycker att blaget brde bära ett större ansvar för förreningarna på grund av misskötsamhet ch passivitet. Tillsynsmyndigheten finner därför att blaget ska bära 70 % av ansvaret. Länsstyrelsernas juristsamverkansgrupp för EBH-frågr Sfie Hermanssn, Statens getekniska institut Klas Köhler, Länsstyrelsernas tillsynssamrdnare Matilda Nilssn Tervahauta, Länsstyrelsen i Skåne län Henrik Skanert, Länsstyrelsen i Krnbergs län Tina Risberg, Länsstyrelsen i Hallands län Henrik vn Zweigbergk, Länsstyrelsen i Jönköpings län Ulrika Prytz, Länsstyrelsen i Västernrrlands län