Förläggning av kablage

Transkript

1 C-uppsats LTH-TN-EX--07/011--SE Förläggig av kablage Niclas Höckerfelt Departmet of Sciece ad Techology Liköpigs uiversitet SE Norrköpig, Swede stitutioe för tekik och aturveteskap Liköpigs uiversitet Norrköpig

2 LTH-TN-EX--07/011--SE Förläggig av kablage utfört i Elaläggig vid Liköpigs Tekiska Högskola, Campus Norrköpig Niclas Höckerfelt Hadledare Dick Nilsso Examiator Lars Backström Norrköpig

3 Avdelig, stitutio Divisio, Departmet stitutioe för tekik och aturveteskap Datum Date Departmet of Sciece ad Techology Språk Laguage x Sveska/Swedish Egelska/Eglish Rapporttyp Report category B-uppsats x C-uppsats D-uppsats SBN SRN LTH-TN-EX--07/011--SE Serietitel och serieummer SSN Title of series, umberig URL för elektroisk versio Titel Title Förläggig av kablage Författare Author Niclas Höckerfelt Sammafattig Abstract All byggatios- och istallatiosverksamhet styrs av olika ormer, föreskrifter och stadarder. om elområdet har struktur och dokumetatio för föreskrifter och stadardiserig ädrats de seaste åre. Därmed har ya möjligheter och problem uppstått. svesk stadard fis det iga rekommedatioer för att förlägga istallatios- och kraftkabel i mer ä ett lager, vid förläggig på kabelstege. Dock är det ite helt ovaligt att kabel idag förläggs i flera lager, detta förekommer framförallt i äldre aläggigar. och med att det iblad väljs utförade som ite överresstämmer med svesk stadard blir de utförade parte, eligt elsäkerhetsföreskriftera, skyldig att tillhada hålla dokumetatio som beskriver det valda utföradet. rapporte aalyseras elsäkerhetsföreskriftera frå Elsäkerhetsverket och svesk stadard frå Sveska Elektriska Kommissioe, SEK, för att ta reda på vad som är möjligt gällade kabelförläggig. För att kua styrka de slutsatser som dragits geom bearbetig av olika publikatioer gjordes äve mätigar med termograferig. Slutlige preseteras rekommedatioer och slutsatser krig hur kabelförläggig och dimesioerig bör utföras. Nyckelord Keyword Elsäkerhetsföreskriftera, Elistallatiosreglera, SS , SS , Kabelförläggig

4 Upphovsrätt Detta dokumet hålls tillgägligt på teret eller dess framtida ersättare uder e lägre tid frå publicerigsdatum uder förutsättig att iga extraordiära omstädigheter uppstår. Tillgåg till dokumetet iebär tillståd för var och e att läsa, ladda er, skriva ut estaka kopior för eskilt bruk och att aväda det oförädrat för ickekommersiell forskig och för udervisig. Överförig av upphovsrätte vid e seare tidpukt ka ite upphäva detta tillståd. All aa avädig av dokumetet kräver upphovsmaes medgivade. För att garatera äkthete, säkerhete och tillgäglighete fis det lösigar av tekisk och admiistrativ art. Upphovsmaes ideella rätt iefattar rätt att bli ämd som upphovsma i de omfattig som god sed kräver vid avädig av dokumetet på ova beskriva sätt samt skydd mot att dokumetet ädras eller preseteras i såda form eller i sådat sammahag som är kräkade för upphovsmaes litterära eller kostärliga aseede eller egeart. För ytterligare iformatio om Liköpig Uiversity Electroic Press se förlagets hemsida Copyright The publishers will keep this documet olie o the teret - or its possible replacemet - for a cosiderable time from the date of publicatio barrig exceptioal circumstaces. The olie availability of the documet implies a permaet permissio for ayoe to read, to dowload, to prit out sigle copies for your ow use ad to use it uchaged for ay o-commercial research ad educatioal purpose. Subsequet trasfers of copyright caot revoke this permissio. All other uses of the documet are coditioal o the coset of the copyright ower. The publisher has take techical ad admiistrative measures to assure autheticity, security ad accessibility. Accordig to itellectual property law the author has the right to be metioed whe his/her work is accessed as described above ad to be protected agaist ifrigemet. For additioal iformatio about the Liköpig Uiversity Electroic Press ad its procedures for publicatio ad for assurace of documet itegrity, please refer to its WWW home page: Niclas Höckerfelt

5 Sammafattig All byggatios- och istallatiosverksamhet styrs av olika ormer, föreskrifter och stadarder. om elområdet har struktur och dokumetatio för föreskrifter och stadardiserig ädrats de seaste åre. Därmed har ya möjligheter och problem uppstått. svesk stadard fis det iga rekommedatioer för att förlägga istallatios- och kraftkabel i mer ä ett lager, vid förläggig på kabelstege. Dock är det ite helt ovaligt att kabel idag förläggs i flera lager, detta förekommer framförallt i äldre aläggigar. och med att det iblad väljs utförade som ite överresstämmer med svesk stadard blir de utförade parte, eligt elsäkerhetsföreskriftera, skyldig att tillhada hålla dokumetatio som beskriver det valda utföradet. rapporte aalyseras elsäkerhetsföreskriftera frå Elsäkerhetsverket och svesk stadard frå Sveska Elektriska Kommissioe, SEK, för att ta reda på vad som är möjligt gällade kabelförläggig. För att kua styrka de slutsatser som dragits geom bearbetig av olika publikatioer gjordes äve mätigar med termograferig. Slutlige preseteras rekommedatioer och slutsatser krig hur kabelförläggig och dimesioerig bör utföras.

6 Abstract Buildig- ad electric projects are cotrolled by differet stadards ad regulatios. the past years has the stadards ad regulatio bee chage o the electric field. The chagig has result i ew possibilities ad problems. Accordig to the preset Swedish stadards it s ot allowed to put cables i more tha oe layer o cable ladders. However it s ot uusual that cables are bee put i more tha oe layer, particularly i old establishmets. f performaces differs from Swedish stadard are chose, the resposibility party have to supply documetatio for the chose performace. the rapport Swedish stadards ad regulatios from Swedish Electric Authority are aalysed to ivestigate what possibilities cocerig puttig cables i more tha oe layer.

7 ehållsförteckig 1 NLEDNNG BAKGRUND SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNNG AVGRÄNSNNGAR METOD OCH KÄLLOR RAPPORTENS STRUKTUR BEARBETNNG AV FÖRESKRFTER OCH STANDARDER ELSÄKERHETSVERKETS FÖRESKRFTER ELSÄK-FS 2004:1, Kap Föreskrifteras tillämpigsområde Utförade eligt svesk stadard Aat utförade ä eligt svesk stadard ELSÄK-FS 2004:1, Kap Skydd mot termisk och mekaisk verka Yttre förhållade ELSÄK-FS 2004:1, Allmäa råd kap kap ELSÄK-FS 2006:1, Elsäkerhetsverkets allmäa råd om tillämpige av föreskriftera om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet SLUTLG TOLKNNG AV ELSÄKERHETSVERKETS FÖRESKRFTER ELNSTALLATONSREGLERNA, SS Kapitel 13 grudläggade priciper Kapitel 42 Skydd mot termiska verkigar Kapitel 43 Skydd mot överströmmar Kapitel 51 Val och moterig av elmateriel Kapitel 52 Val och moterig av ledigssystem Kapitel Strömvärde Kapitel Ahopig av flera kretsar Kapitel belastade ledare Kapitel Ledararea Bilaga 52 Strömvärde SLUTSATSER FRÅN ELNSTALLATONSREGLERNA SVENSK STANDARD SS Kap Allmät Kap 6.4 Kabelvägar med varierade istallatiosförhållade Bilaga A Strömvärde för belastigsberäkigar A.2 - Omgivigstemperaturer SLUTSATSER OCH TOLKNNGAR FRÅN SS BERÄKNNGAR UT FRÅN SVENSK STANDARD, SS SAMT ANDRA ERKÄNDA STANDARDER Ex 1 EKK/EKLK Ex 2 EKK/EKLK Ex 3 EKK/EKLK 3 mm 2 1, / 5 mm 2 1, mm 2 2, Ex 4 EKK/EKLK 4 / 5 2,5 mm EXEMPEL MED KRAFTKABEL Ex 5 AKKJ 3/ 4 95 / 29mm Ex 6 AKKJ Ex 7 AKKJ Ex 8 FKKJ Ex 9 FKKJ Ex 10 FKKJ 3/ 4 mm / / 4 mm / / 4 mm 2 6 / / 4 mm 2 16 / / 4 mm 2 25/

8 4 SLUTSATSER GRUNDADE PÅ TEORN TERMOGRAFERNG TERMOGRAFERNG VERKTYGSBUTK KV SMEDEN CENTRAL VV TERMOGRAFERNG PÅ CS:S HUVUDKONTOR KV FRÄSAREN CENTRAL N2N1A TERMOGRAFERNG KV SLPAREN CENTRAL N2N5A TERMOGRAFERNG KV SLPAREN CENTRAL N2N6A TERMOGRAFERNG UTANFÖR STÄLLVERK KV SLPAREN TERMOGRAFERNG GARAGE KV SMEDEN SLUTSATSER FRÅN TERMOGRAFERNG SLUTSATS KÄLLFÖRTECKNNG BLAGA 1 - KABELMATERAL BLAGA 1 - KABELMATERAL BLAGA 2 TABELL FÖR GRÄNSBRYTSTRÖMMEN BLAGA 3 - RSKBEDÖMNNGSPLAN BLAGA 4 EL-JURDSK STRUKTUR BLAGA 5 GRUPPFÖRTECKNNG LNDKVST MASKNBUTK KV SMEDEN BLAGA 6 GRUPPFÖRTECKNNG KV FRÄSAREN CENTRAL N2N1A BLAGA 7 GRUPPFÖRTECKNNG KV SLPAREN CENTRAL N2N5A BLAGA 8 GRUPPFÖRTECKNNG KV SLPAREN CENTRAL N2N6A BLAGA 9 TERMOGRAFSKRAPPORTER FÖR 5.1 TERMOGRAFERNG VERKTYGSBUTK KV SMEDEN CENTRAL VV BLAGA 10 TERMOGRAFSKARAPPORTER FÖR 5.2 TERMOGRAFERNG PÅ CS:S HUVUDKONTOR KV FRÄSAREN CENTRAL N2N1A BLAGA 11 TERMOGRAFSKARAPPORTER FÖR 5.3 TERMOGRAFERNG KV SLPAREN CENTRAL N2N5A BLAGA 12 TERMOGRAFSKARAPPORTER FÖR 5.4 TERMOGRAFERNG KV SLPAREN CENTRAL N2N6A BLAGA 13 TERMOGRAFSKARAPPORTER FÖR 5.5 TERMOGRAFERNG UTANFÖR STÄLLVERK KV SLPAREN BLAGA 14 TERMOGRAFSKARAPPORTER FÖR 5.6 TERMOGRAFERNG GARAGE KV SMEDEN

9 Tabellförteckig TABELL 1: STRÖMVÄRDEN FÖR KABELN ANGES A OCH BETECKNAS z TABELL 2: STRÖMVÄRDEN FÖR KABEL FLERA LAGER PÅ EN STEGE ANGES A OCH BETECKNAS z TABELL 3: MÄRKSTRÖMMEN FÖR DAZEDSÄKRNGEN ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 4: KONTROLL AV SAMBAND 1 MED DAZEDSÄKRNG, VÄRDEN ANGES A TABELL 5: KONTROLL AV SAMBAND 2 MED DAZEDSÄKRNG, VÄRDEN ANGES A TABELL 6: MÄRKSTRÖM FÖR DAZEDSÄKRNG ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 7: KONTROLL AV SAMBAND 2 FÖR DAZEDSÄKRNG OCH KABLAR FLERA LAGER, VÄRDEN ANGES A TABELL 8: MÄRKSTRÖM FÖR DVÄRGBRYTARE ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 9: KONTROLL AV SAMBAND 1 MED DVÄRGBRYTARE, VÄRDEN ANGES A TABELL 10: KONTROLL AV SAMBAND 2 MED DVÄRGBRYTARE, VÄRDEN ANGES A TABELL 11: MÄRKSTRÖMMEN FÖR DVÄRGBRYTAREN ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 12: KONTROLL AV SAMBAND 2 FÖR DVÄRGBRYTARE OCH KABLAR FLERA LAGER, VÄRDEN ANGES A. 22 TABELL 13: STRÖMVÄRDEN FÖR KABELN ANGES A OCH BETECKNAS z TABELL 14: STRÖMVÄRDEN FÖR KABEL FLERA LAGER PÅ EN STEGE ANGES A OCH BETECKNAS z TABELL 15: MÄRKSTRÖMMEN FÖR DAZEDSÄKRNGEN ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 16: KONTROLL AV SAMBAND 1 MED DAZEDSÄKRNG, VÄRDEN ANGES A TABELL 17: KONTROLL AV SAMBAND 2 MED DAZEDSÄKRNG, VÄRDEN ANGES A TABELL 18: MÄRKSTRÖM FÖR DAZEDSÄKRNG ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 19: KONTROLL AV SAMBAND 2 FÖR DAZEDSÄKRNG OCH KABLAR FLERA LAGER, VÄRDEN SOM ANGES ÄR A TABELL 20: MÄRKSTRÖM FÖR DVÄRGBRYTARE ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 21: KONTROLL AV SAMBAND 1 MED DVÄRGBRYTARE, VÄRDEN ANGES A TABELL 22: KONTROLL AV SAMBAND 2 MED DVÄRGBRYTARE, VÄRDEN ANGES A TABELL 23: MÄRKSTRÖMMEN FÖR DVÄRGBRYTAREN ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 24: KONTROLL AV SAMBAND 2 FÖR DVÄRGBRYTARE OCH KABLAR FLERA LAGER, VÄRDEN ANGES A. 27 TABELL 25: STRÖMVÄRDEN FÖR KABELN ANGES A OCH BETECKNAS z TABELL 26: STRÖMVÄRDEN FÖR KABEL FLERA LAGER PÅ EN STEGE ANGES A OCH BETECKNAS z TABELL 27: MÄRKSTRÖMMEN FÖR DAZEDSÄKRNGEN ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 28: KONTROLL AV SAMBAND 1 MED DAZEDSÄKRNG, VÄRDEN SOM ANGES ÄR A TABELL 29: KONTROLL AV SAMBAND 2 MED DAZEDSÄKRNG, VÄRDEN SOM ANGES ÄR A TABELL 30: MÄRKSTRÖM FÖR DAZEDSÄKRNG ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 31: KONTROLL AV SAMBAND 2 FÖR DAZEDSÄKRNG OCH KABLAR FLERA LAGER, VÄRDEN SOM ANGES ÄR A TABELL 32: MÄRKSTRÖM FÖR DVÄRGBRYTARE ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 33: KONTROLL AV SAMBAND 1 MED DVÄRGBRYTARE, VÄRDEN ANGES A TABELL 34: KONTROLL AV SAMBAND 2 MED DVÄRGBRYTARE, VÄRDEN ANGES A TABELL 35: MÄRKSTRÖMMEN FÖR DVÄRGBRYTAREN ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 36: KONTROLL AV SAMBAND 2 FÖR DVÄRGBRYTARE OCH KABLAR FLERA LAGER, VÄRDEN ANGES A. 32 TABELL 37: STRÖMVÄRDEN FÖR KABELN ANGES A OCH BETECKNAS z TABELL 38: STRÖMVÄRDEN FÖR KABEL FLERA LAGER PÅ EN STEGE ANGES A OCH BETECKNAS z TABELL 39: MÄRKSTRÖMMEN FÖR DAZEDSÄKRNGEN ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 40: KONTROLL AV SAMBAND 1 MED DAZEDSÄKRNG, VÄRDEN SOM ANGES ÄR A TABELL 41: KONTROLL AV SAMBAND 2 MED DAZEDSÄKRNG, VÄRDEN SOM ANGES ÄR A TABELL 42: MÄRKSTRÖM FÖR DAZEDSÄKRNG ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 43: KONTROLL AV SAMBAND 2 FÖR DAZEDSÄKRNG OCH KABLAR FLERA LAGER, VÄRDEN SOM ANGES ÄR A

10 TABELL 44: MÄRKSTRÖM FÖR DVÄRGBRYTARE ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 45: KONTROLL AV SAMBAND 1 MED DVÄRGBRYTARE, VÄRDEN ANGES A TABELL 46: KONTROLL AV SAMBAND 2 MED DVÄRGBRYTARE, VÄRDEN ANGES A TABELL 47: MÄRKSTRÖMMEN FÖR DVÄRGBRYTAREN ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 48: KONTROLL AV SAMBAND 2 FÖR DVÄRGBRYTARE OCH KABLAR FLERA LAGER, VÄRDEN ANGES A. 37 TABELL 49: STRÖMVÄRDEN FÖR KABELN ANGES A OCH BETECKNAS z TABELL 50: STRÖMVÄRDEN FÖR KABEL FLERA LAGER PÅ EN STEGE ANGES A OCH BETECKNAS z TABELL 51: MÄRKSTRÖMMEN FÖR KNVSÄKRNGEN ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 52: KONTROLL AV SAMBAND 1 MED KNVSÄKRNG, VÄRDEN ANGES A TABELL 53: KONTROLL AV SAMBAND 2 MED KNVSÄKRNG, VÄRDEN ANGES A TABELL 54: MÄRKSTRÖM FÖR KNVSÄKRNG ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 55: KONTROLL AV SAMBAND 2 FÖR KNVDSÄKRNG OCH KABLAR FLERA LAGER, VÄRDEN ANGES A TABELL 56: MÄRKSTRÖM FÖR EFFEKTBRYTARE ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 57: KONTROLL AV SAMBAND 1 MED EFFEKTBRYTARE, VÄRDEN ANGES A TABELL 58: KONTROLL AV SAMBAND 2 MED EFFEKTBRYTARE, VÄRDEN ANGES A TABELL 59: MÄRKSTRÖMMEN FÖR EFFEKTBRYTAREN ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 60: KONTROLL AV SAMBAND 2 FÖR EFFEKTBRYTARE OCH KABLAR FLERA LAGER, VÄRDEN ANGES A. 42 TABELL 61: STRÖMVÄRDEN FÖR KABELN ANGES A OCH BETECKNAS z TABELL 62: STRÖMVÄRDEN FÖR KABEL FLERA LAGER PÅ EN STEGE ANGES A OCH BETECKNAS z TABELL 63: MÄRKSTRÖMMEN FÖR KNVSÄKRNGEN ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 64: KONTROLL AV SAMBAND 1 MED KNVSÄKRNG, VÄRDEN ANGES A TABELL 65: KONTROLL AV SAMBAND 2 MED KNVSÄKRNG, VÄRDEN ANGES A TABELL 66: MÄRKSTRÖM FÖR KNVSÄKRNG ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 67: KONTROLL AV SAMBAND 2 FÖR KNVSÄKRNG OCH KABLAR FLERA LAGER, VÄRDEN ANGES A TABELL 68: MÄRKSTRÖM FÖR EFFEKTBRYTARE ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 69: KONTROLL AV SAMBAND 1 MED EFFEKTBRYTARE, VÄRDEN ANGES A TABELL 70: KONTROLL AV SAMBAND 2 MED EFFEKTBRYTARE, VÄRDEN ANGES A TABELL 71: MÄRKSTRÖMMEN FÖR EFFEKTBRYTAREN ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 72: KONTROLL AV SAMBAND 2 FÖR EFFEKTBRYTARE OCH KABLAR FLERA LAGER, VÄRDEN ANGES A. 47 TABELL 73: STRÖMVÄRDEN FÖR KABELN ANGES A OCH BETECKNAS z TABELL 74: STRÖMVÄRDEN FÖR KABEL FLERA LAGER PÅ EN STEGE ANGES A OCH BETECKNAS z TABELL 75: MÄRKSTRÖMMEN FÖR KNVSÄKRNGEN ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 76: KONTROLL AV SAMBAND 1 MED KNVSÄKRNG, VÄRDEN ANGES A TABELL 77: KONTROLL AV SAMBAND 2 MED KNVSÄKRNG, VÄRDEN ANGES A TABELL 78: MÄRKSTRÖM FÖR KNVSÄKRNG ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 79: KONTROLL AV SAMBAND 2 FÖR KNVSÄKRNG OCH KABLAR FLERA LAGER, VÄRDEN ANGES A TABELL 80: MÄRKSTRÖM FÖR EFFEKTBRYTARE ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 81: KONTROLL AV SAMBAND 1 MED EFFEKTBRYTARE, VÄRDEN ANGES A TABELL 82: KONTROLL AV SAMBAND 2 MED EFFEKTBRYTARE, VÄRDEN ANGES A TABELL 83: MÄRKSTRÖMMEN FÖR EFFEKTBRYTAREN ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 84: KONTROLL AV SAMBAND 2 FÖR EFFEKTBRYTARE OCH KABLAR FLERA LAGER, VÄRDEN ANGES A. 52 TABELL 85: STRÖMVÄRDEN FÖR KABELN ANGES A OCH BETECKNAS z TABELL 86: STRÖMVÄRDEN FÖR KABEL FLERA LAGER PÅ EN STEGE ANGES A OCH BETECKNAS z TABELL 87: MÄRKSTRÖMMEN FÖR DAZEDSÄKRNGEN ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 88: KONTROLL AV SAMBAND 1 MED DAZEDSÄKRNG, VÄRDEN ANGES A TABELL 89: KONTROLL AV SAMBAND 2 MED DAZEDSÄKRNG, VÄRDEN ANGES A TABELL 90: MÄRKSTRÖM FÖR DAZEDSÄKRNG ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 91: KONTROLL AV SAMBAND 2 FÖR DAZEDSÄKRNG OCH KABLAR FLERA LAGER, VÄRDEN ANGES A.. 55

11 TABELL 92: MÄRKSTRÖM FÖR DVÄRGBRYTARE ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 93: KONTROLL AV SAMBAND 1 MED DVÄRGBRYTARE, VÄRDEN ANGES A TABELL 94: KONTROLL AV SAMBAND 2 MED DVÄRGBRYTARE, VÄRDEN ANGES A TABELL 95: MÄRKSTRÖMMEN FÖR DVÄRGBRYTAREN ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 96: KONTROLL AV SAMBAND 2 FÖR DVÄRGBRYTARE OCH KABLAR FLERA LAGER, VÄRDEN ANGES A. 57 TABELL 97: STRÖMVÄRDEN FÖR KABELN ANGES A OCH BETECKNAS z TABELL 98: STRÖMVÄRDEN FÖR KABEL FLERA LAGER PÅ EN STEGE ANGES A OCH BETECKNAS z TABELL 99: MÄRKSTRÖMMEN FÖR DAZEDSÄKRNGEN ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 100: KONTROLL AV SAMBAND 1 MED DAZEDSÄKRNG, VÄRDEN ANGES A TABELL 101: KONTROLL AV SAMBAND 2 MED DAZEDSÄKRNG, VÄRDEN ANGES A TABELL 102: MÄRKSTRÖM FÖR DAZEDSÄKRNG ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 103: KONTROLL AV SAMBAND 2 FÖR DAZEDSÄKRNG OCH KABLAR FLERA LAGER, VÄRDEN ANGES A.60 TABELL 104: MÄRKSTRÖM FÖR DVÄRGBRYTARE ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 105: KONTROLL AV SAMBAND 1 MED DVÄRGBRYTARE, VÄRDEN ANGES A TABELL 106: KONTROLL AV SAMBAND 2 MED DVÄRGBRYTARE, VÄRDEN ANGES A TABELL 107: MÄRKSTRÖMMEN FÖR DVÄRGBRYTAREN ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 108: KONTROLL AV SAMBAND 2 FÖR DVÄRGBRYTARE OCH KABLAR FLERA LAGER, VÄRDEN ANGES A TABELL 109: STRÖMVÄRDEN FÖR KABELN ANGES A OCH BETECKNAS z TABELL 110: STRÖMVÄRDEN FÖR KABEL FLERA LAGER PÅ EN STEGE ANGES A OCH BETECKNAS z TABELL 111: MÄRKSTRÖMMEN FÖR KNVSÄKRNGEN ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 112: KONTROLL AV SAMBAND 1 MED KNVSÄKRNG, VÄRDEN ANGES A TABELL 113: KONTROLL AV SAMBAND 2 MED KNVSÄKRNG, VÄRDEN ANGES A TABELL 114: MÄRKSTRÖM FÖR KNVSÄKRNGARNA ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 115: KONTROLL AV SAMBAND 2 FÖR KNVSÄKRNG OCH KABLAR FLERA LAGER, VÄRDEN ANGES A TABELL 116: MÄRKSTRÖM FÖR EFFEKTBRYTARE ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 117: KONTROLL AV SAMBAND 1 MED EFFEKTBRYTARE, VÄRDEN ANGES A TABELL 118: KONTROLL AV SAMBAND 2 MED EFFEKTBRYTARE, VÄRDEN ANGES A TABELL 119: MÄRKSTRÖMMEN FÖR EFFEKTBRYTAREN ANGES A OCH BETECKNAS TABELL 120: KONTROLL AV SAMBAND 2 FÖR EFFEKTBRYTARE OCH KABLAR FLERA LAGER, VÄRDEN ANGES A TABELL 121: TABELLEN VSAR KORREKTONSFAKTORER BEROENDE PÅ BELASTNNGSGRAD OCH OMGVNNGSTEMPERATUR TABELL 122: TABELLEN VSAR KORREKTONSFAKTORER BEROENDE PÅ BELASTNNGSGRAD OCH OMGVNNGSTEMPERATUR, KOMPLETTERAD MED UPPMÄTTA RESULTAT FRÅN TERMOGRAFERNG AV NSTALLATONSKABEL

12 Figurförteckig FGUR 1: GRAFEN ÄR ETT UTDRAG UR KABEL UND LETUNG FÜR STARKSTROM OCH VSAR OLKA KORREKTONSFAKTORER FGUR 2: TABELL MED KORREKTONSFAKTORER FÖR ANDRA OMGVNNGSTEMPERATURER LUFT ÄN 30ºC, SS , UTGÅVA 6, SD FGUR 3: DAGRAM SOM VSAR LEDARTEMPERATUR FÖRHÅLLANDE TLL OMGVNNGSTEMPERATUR, SS , UPPLAGA 6, SD FGUR 4: KABELSTEGE KV SMEDEN, FOTOGRAF FGUR 5: KABELSTEGE KV SMEDEN, TERMOGRAF FGUR 6: KABELSTEGE KV SMEDEN, FOTOGRAF FGUR 7: KABELSTEGE KV SMEDEN, TERMOGRAF FGUR 8: KABELSTEGE KV SMEDEN, FOTOGRAF FGUR 9: KABELSTEGE KV SMEDEN, TERMOGRAF FGUR 10: KABELSTEGE KV SMEDEN, FOTOGRAF FGUR 11: KABELSTEGE KV SMEDEN, TERMOGRAF FGUR 12: KABELSTEGE KV SMEDEN, FOTOGRAF FGUR 13: KABELSTEGE KV SMEDEN, TERMOGRAF FGUR 14: KABELSTEGE KV SMEDEN, FOTOGRAF FGUR 15: KABELSTEGE KV SMEDEN, TERMOGRAF FGUR 16: KABELSTEGE KV FRÄSAREN, FOTOGRAF FGUR 17: KABELSTEGE KV FRÄSAREN, TERMOGRAF FGUR 18: KABELSTEGE KV FRÄSAREN, FOTOGRAF FGUR 19: KABELSTEGE KV FRÄSAREN, TERMOGRAF FGUR 20: KABELSTEGE KV FRÄSAREN, FOTOGRAF FGUR 21: KABELSTEGE KV FRÄSAREN, TERMOGRAF FGUR 22: KABELSTEGE KV FRÄSAREN, FOTOGRAF FGUR 23: KABELSTEGE KV FRÄSAREN, TERMOGRAF FGUR 24: KABELSTEGE KV SLPAREN, FOTOGRAF FGUR 25: KABELSTEGE KV SLPAREN, TERMOGRAF FGUR 26: KABELSTEGE KV SLPAREN, FOTOGRAF FGUR 27: KABELSTEGE KV SLPAREN, TERMOGRAF FGUR 28: KABELSTEGE KV SLPAREN, FOTOGRAF FGUR 29: KABELSTEGE KV SLPAREN, TERMOGRAF FGUR 30: KABELSTEGE KV SLPAREN, FOTOGRAF FGUR 31: KABELSTEGE KV SLPAREN, TERMOGRAF FGUR 32: KABELSTEGE KV SLPAREN, FOTOGRAF FGUR 33: KABELSTEGE KV SLPAREN, TERMOGRAF FGUR 34: KABELSTEGE KV SLPAREN, FOTOGRAF FGUR 35: KABELSTEGE KV SLPAREN, TERMOGRAF FGUR 36: KABELSTEGE KV SLPAREN, FOTOGRAF FGUR 37: KABELSTEGE KV SLPAREN, TERMOGRAF FGUR 38: KABELSTEGE KV SLPAREN, FOTOGRAF FGUR 39: KABELSTEGE KV SLPAREN, TERMOGRAF FGUR 40: KABELSTEGE KV SLPAREN, FOTOGRAF FGUR 41: KABELSTEGE KV SLPAREN, TERMOGRAF FGUR 42: KABELSTEGE KV SLPAREN, FOTOGRAF FGUR 43: KABELSTEGE KV SLPAREN, TERMOGRAF FGUR 44: MANTELTEMPERATUR SOM FUNKTON AV BELASTNNGSGRAD MED OMGVNNGSTEMPERATUR SOM PARAMETER FGUR 45: MANTELTEMPERATUR SOM FUNKTON AV BELASTNNGSGRAD MED OMGVNNGSTEMPERATUR SOM PARAMETER, KOMPLETTERAD MED UPPMÄTTA RESULTAT FRÅN TERMOGRAFERNG AV NSTALLATONSKABEL

13 1 ledig 1.1 Bakgrud All byggatios- och istallatiosverksamhet styrs av olika ormer, föreskrifter och stadarder. om elområdet har strukture och dokumetatioe för föreskrifter och stadardiserig ädrats de seaste åre. Därmed har ya möjligheter och problem uppstått. Eligt svesk stadard är det ite tillåtet att lägga istallatios- och kraftkabel i mer ä ett lager, vid förläggig på kabelstege. Dock är det ite helt ovaligt att kabel idag förläggs i flera lager, detta förekommer framförallt i äldre aläggigar. och med att det iblad väljs utförade som ite överresstämmer med svesk stadard blir de utförade parte, eligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter, skyldig att tillhadahålla dokumetatio för det valda utföradet. Författare till detta examesarbete fick förmåe att komma till Bravida, Elektrobyrå i Sola, för att skriva ett examesarbete om just kabelförläggig. Efter diskussio med hadledare, Dick Nilsso, och filialchefe, Erik Beli, fastställdes ämesområdet och uppgifte till att, utifrå de ya elföreskriftera frå Elsäkerhetsverket samt att frå svesk stadard, utreda vad som är möjligt gällade kabelförläggig. Bravida är ordes största istallatiosföretag och har cirka 8000 aställda i Sverige, Norge och Damark. Basverksamhetera är istallatio iom El, Vs och vetilatio. 1.2 Syfte och frågeställig Syftet är att klargöra hur kabelförläggig bör utföras frå tre olika perspektiv: Föreskriftsmässigt perspektiv Tekiskt perspektiv Praktiskt perspektiv Rapporte kommer att mya ut i e utredig om vad Elsäkerhetsverkets föreskrifter avser, vad som är tekiskt möjligt samt hur kabelförläggige faktiskt utförs i praktike. 1.3 Avgräsigar För att ämet ite ska bli för stort har avgräsigar gjorts. Efter diskussio med erfaret braschfolk gjordes avgräsigar av kabelförläggig till det valigaste förläggigssättet, kabel på stege, samt de valigaste typera av kabel EKK, EKLK, FKKJ och AKKJ. Problem uppstår ofta är kabelförläggig utförs i befitliga aläggigar. Det ka vara svårt att aväda befitlig kaalisatio, då de ofta är fullt utyttjad. 1

14 1.4 Metod och källor Uder arbetet har ett atal olika källor aväts. Tyvärr fis det ite så mycket publicerat material på området. De mest tillförlitliga källa har varit stadardiserigsorga för elområdet, Sveska Elektriska Kommissioe. De publikatioer som aväts mest är Elsäkerhetsverkets föreskrifter, olika publikatioer frå Sveska Elektriska Kommissioe samt material frå Sveska Elektriska Kommissioes arkiv. Uder arbetets gåg har äve flera persoer itervjuats. För att skapa e bild av hur de uvarade situatioe ser ut itervjuades elektriker, kosulter och persoer frå Sveska Elektriska Kommissioe. Eftersom Sveska Elektriska Kommissioe är med och utvecklar och leder arbetet för de iteratioella stadardiserige iom elområdet ases allt material frå dem mycket trovärdigt. 1.5 Rapportes struktur Rapporte ileds med tolkigar av gällade föreskrifter och stadarder. Beroede på frågeställig och avgräsigar behadlas edast de paragrafer och pukter som ka täkas beröra kabelförläggig på stege. Vidare görs ett atal exempel på beräkigar med hjälp av metoder som preseterats i svesk stadard. Exemple utvärderas och slutsatser dras utifrå de teoretiskt framräkade värdea. För ytterligare verifierig av de verkliga förhålladea preseteras e praktisk mätig. Mätige är gjord med hjälp av termograferig. Slutlige görs e sammavägig av de teoretiska beräkigara och de praktiska mätigara. Resultatet preseteras som e rekommedatio för framtida utförade vid förläggige av kabel på stege. bilaga 3 fis äve ett förslag på e riskbedömigspla för det aktuella utföradet, kabelförläggig i flera lager på stege, som ite är föreligt med svesk stadard. 2

15 2 Bearbetig av föreskrifter och stadarder Arbetet ileddes med att, utifrå frågeställige, aalysera och tolka gällade föreskrifter och stadarder. Följade publikatioer har aväts: Elsäkerhetsverkets föreskrifter, ELSÄK-FS 2004:1, ELSÄK-FS 2005:1, ELSÄK-FS 2006:1, ELSÄK-FS 2006:2, ELSÄK-FS 2006:3. Svesk stadard, SS , Sveska Elektriska Kommissioe SS , Sveska Elektriska Kommissioe Hadbok 421, Sveska Elektriska Kommissioe Det som preseteras i kommade kapitel är edast utdrag och tolkigar av föreskrifter och stadarder som är av betydelse för frågeställige. För fullstädig redogörelse hävisas till föreskriftera samt respektive stadard. För de läsare som ite är bekata med de juridiska bakgrude för föreskrifter och stadarder hävisas till bilaga 4. För att göra arbetet haterbart begräsas området som ska verifieras till det som atas valigast vid förläggig av kabel. Eligt erfara persoer i brasche ases de valigaste type av förläggig av kabel vara förläggig på steg. De kablar som är valigast förekommade är EKK, EKLK, FKKJ och AKKJ, samt halogefria typer av dessa. De huvudsakliga aspekte som kommer att beaktas är kablaras termiska egeskaper samt påverka på aat material i aläggige. 3

16 2.1 Elsäkerhetsverkets föreskrifter För att kua veta vilka paragrafer som arbetet ska utgå ifrå gjordes e geomgåg av Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Berörda paragrafer frå elsäkerhetsföreskriftera har redovisats och evetuella tolkigar har gjorts för vidare arbete ELSÄK-FS 2004:1, Kap Föreskrifteras tillämpigsområde 1 Dessa föreskrifter gäller för utförade av starkströmsaläggigar. Föreskriftera gäller dels för val av elektrisk materiel, dels för motage av elektrisk materiel i sådaa aläggigar. (ELSÄK-FS 2004:1) Tolkig: Val av materiel iefattar kablar av olika typ Utförade eligt svesk stadard 4 E starkströmsaläggig skall, om ite ågot aat visas, ases uppfylla god elsäkerhetstekisk praxis då de är utförd eligt svesk stadard och tillämpliga delar av de särskilda säkerhetskrave i 4 6 kap. (ELSÄK-FS 2004:1) Tolkig: Vidare måste iebörde av svesk stadard och särskilda säkerhetskrave i kap. 4-6 utredas Aat utförade ä eligt svesk stadard 5 Utföradet av e starkströmsaläggig som frå elsäkerhetssypukt helt eller delvis avviker frå svesk stadard skall uppfylla de allmäa säkerhetskrave i 3 kap. De bedömigar som ligger till grud för det valda utföradet skall vara dokumeterade. Utföradet skall uppfylla tillämpliga delar av de särskilda säkerhetskrave i 4 6 kap. (ELSÄK-FS 2004:1) Tolkig: Vid istallatio som ite följer svesk stadard skall utföradet uppfylla tillämpliga delar av de särskilda säkerhetskrave i kap. 4-6 samt dokumeteras ELSÄK-FS 2004:1, Kap Skydd mot termisk och mekaisk verka 6 E starkströmsaläggig skall vara utförd så, att de ite medför risk för skada på persoer, husdjur eller egedom på grud av höga temperaturer, ljusbågar eller mekaiska påkäigar förorsakade av ström vid ormal drift eller av överström. (ELSÄK-FS 2004:1) Tolkig: De tekiska beräkigara måste gruda sig på belastig vid ormal drift och överströmmar. För de termiska effektera på kablar måste ett gräsvärde för godkäd temperatur fastställas. 4

17 Yttre förhållade 8 E starkströmsaläggigs utförade skall vara apassat till de yttre förhållade som råder i dess omgivig. (ELSÄK-FS 2004:1) Tolkig: För kabelförläggig iebär detta att aspekter som omgivigstemperatur måste beaktas. För e lägre kabel görs beräkigar för de förutsättigar som råder för de mest utsatta dele av förläggigssträcka ELSÄK-FS 2004:1, Allmäa råd kap 1 Till 1 Vid val av materiel skall Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK-FS 2000:1) om viss elektrisk materiel tillämpas. Tilläggskrav för materiel som skall avädas iom område med explosiosfarlig miljö fis i Elsäkerhetsverkets föreskrifter (ELSÄK-FS 1995:6) om elektriska utrustigar i explosiosfarlig miljö. (ELSÄK-FS 2004:1) Tolkig: För vidare iformatio om de föreskrifter som gäller material måste ELSÄK-FS 2000:1 studeras. Om utföradet iefattar arbete i explosiosfarlig miljö måste val av material uppfylla ELSÄK-FS 1995: kap 1 Till 5 Dokumetkravet avser de bedömigar som gjorts för att uppfylla 3 kap. och som ite har reglerats i 4-6 kap. Dokumetatioe ka bestå av e hävisig till de dokumet som beskriver det valda utföradet, till exempel erkäd stadard. adra fall behövs e dokumetatio av de riskbedömigar som ligger till grud för det valda utföradet. (ELSÄK-FS 2004:1) Tolkig: Om ett utförade väljs som ur elsäkerhetssypukt helt eller delvis avviker frå svesk stadard måste det, om det ite reglerats i kap.4-6, dokumeteras med riskbedömigar som ligger tillgrud för utföradet ELSÄK-FS 2006:1, Elsäkerhetsverkets allmäa råd om tillämpige av föreskriftera om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet Till 1 E kortslutig ka ge upphov till termisk och mekaisk verka. (ELSÄK-FS 2006:1) Tolkig: Kortslutigsströmmar måste beaktas är ma dimesioerar kabel med avseede på termiska effekter. 5

18 2.2 Slutlig tolkig av Elsäkerhetsverkets föreskrifter Eligt, ELSÄK-FS 2004:1 1 kap 1, gäller Elsäkerhetsverkets föreskrifter för utföradet av starkströmsaläggigar. Eligt samma paragraf omfattas äve material och motage av material, av Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Eligt, ELSÄK-FS 2004:1 1 kap 4, skall om ite aat visas, e stakströmsaläggig utföras eligt svesk stadard och tillämpliga delar av de särskilda säkerhetskrave i kapitel 4-6. Vidare säger, ELSÄK-FS 2004:1 allmäa råd kap. 4, att utföradet av starkströmsaläggigar för lågspäig behadlas eligt svesk stadard. Defiitioe av svesk stadard gällade starkströmsaläggigar för lågspäig ases vara SS Formulerige om ite aat visas i, ELSÄK-FS 2004:1 1 kap 4, iebär däremot att om ett fel skulle uppstå, trots att svesk stadard följts, kommer de utförade parte att hållas asvarig för det fel som uppstått. Eligt, ELSÄK-FS 2004:1 1 kap 5, skall ett utförade som ite uppfyller svesk stadard, SS , uppfylla de allmäa säkerhetskrave i ELSÄK-FS 2004:1 kapitel 3. Eligt samma lagrum skall äve tillämpliga delar av de särskilda säkerhetskrave i kapitel 4-6, vara uppfyllda. Eligt, ELSÄK-FS 2004:1 allmäa råd 1 kapitlet till 5, skall de bedömigar som gjorts för att uppfylla kapitel 3, då de ite reglerats i kapitel 4-6, dokumeteras. Eligt seast agivet lagrum ka dokumetatioe av utföradet bestå av e hävisig till e erkäd stadard. Om det i dokumetatioe ite hävisas till e erkäd stadard måste de riskbedömigar som ligger till grud för det valda utföradet dokumeteras. Eligt Elsäkerhetsverket fis det äu iget fall där ett utförade som ite följt svesk stadard graskats. Elsäkerhetsverket vet att det idag fis vissa utförade som ite gjorts eligt svesk stadard. Dessa utförade graskas dock edast om ett fel skulle iträffa i e aläggig. Om ett fel skulle iträffa måste det ikomma e amäla till Elsäkerhetsverket ia utföradet utreds. och med att Elsäkerhetsverket ite har utrett ågot fall som berör paragrafe, ELSÄK-FS 2004:1 1 kap 5,(behadlar dokumetatio vid utförade som ite följer svesk stadard ) är paragrafe äu ite är prövad. Följaktlige är ite heller, ELSÄK-FS 2004:1 allmäa råd 1 kapitlet till 5, prövat. Detta iebär i si tur att det ite fis ågot exempel eller prejuriserade domslut på kravet om dokumetatio eller riskbedömigar krig utförade som ite följer svesk stadard. Eligt, ELSÄK-FS 2004:1 kap 3 6, skall dimesioerig av kabel, med avseede på termisk verka, gruda sig på ström vid ormal drift och överströmmar. Vidare säger, ELSÄK-FS 2006:1 Elsäkerhetsverkets allmäa råd om tillämpige av föreskriftera om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet till 1, att äve kortslutigar ka ge upphov till termisk verka. Dock behövs det i de flesta fall ite tas ågo häsy till kortslutigsvilkor. Edast då förimpedasera är extremt stora eller då kablara är extremt låga, behövs kortslutigsvilkore beaktas. Yttre förhållade vid utförade skall äve beaktas eligt, ELSÄK-FS 2004:1 Kap 3 8. För utvärderig av kabelförläggig med avseede på svesk stadard bör udersökigar och beräkigar göras. Udersökige utgår frå de beräkigsmetoder som agivits i svesk stadard och bör seda verifieras med ågo praktisk mätig. 6

19 Om utföradet ite sker eligt sveska stadard ska e riskaalys av utföradet dokumeteras. Detta görs lämplige utifrå agiva beräkigsmetoder i svesk stadard samt ega praktiska mätigar. 7

20 2.3 Elistallatiosreglera, SS Elistallatiosreglera, SS , eller som tidigare defiierat, svesk stadard, är e översättig av de iteratioella stadarde, EC serie och HD 384-serie, och e översättig av CENELEC "Commo modificatios". Förutom översättigara fis det sveska tillägg som preseteras i avsitte 700, 750 och 751. Stadarde gäller för elistallatioer iomhus och utomhus me täcker ite: Elmateriel för drift av elektrifierade järvägar (iklusive fordo och sigalutrustig). Elmateriel för motorfordo (iklusive elbilar). Elistallatioer på fartyg, flyttbara och fasta offshore-plattformar. Elistallatioer på luftfartyg. Utrustig för radioavstörig såvida de ite påverkar säkerhete i istallatioe. Elstägsel. Åskskydd för byggader Kapitel 13 grudläggade priciper Eligt, 131.3, skall elistallatioer vara så utförda att de ite medför risk för skador på egedom på grud av för höga temperaturer eller ljusbågar. (SS , 2005) Eligt 131.5, skall adra ledare ä späigsförade ledare och varje aa del avsedd att kua föra felströmmar, kua föra felströmmar uta att ata skadliga temperaturer. (SS , 2005) Eligt 132.6, skall ledararea bestämmas med häsy till ledaras högsta tillåta temperatur. (SS , 2005) Kapitel 42 Skydd mot termiska verkigar Eligt, 421.2, ska fast moterat elmaterial med e yttemperatur som iebär e bradrisk för ärbeläget material moteras så att de agiva värme ka avledas på ett säkert sätt. Elmaterialet ska äve moteras på tillräckligt avståd frå aat material på vilka dessa temperaturer ka ha e skadlig verka. (SS , 2005) Kapitel 43 Skydd mot överströmmar Eligt, , skall alla kortslutigsströmmar i alla pukter av e krets brytas iom e så kort tid att ledaras temperatur ite överskrider det tillåta gräsvärdet. För kortslutigar som har e varaktighet på upp till 5 sekuder ka e viss kortslutigsström komma att höja ledartemperature frå dess högsta tillåta värde i ormal drift till gräsvärdet för temperature. Detta ka beräkas approximativt. (SS , 2005) Kapitel 51 Val och moterig av elmateriel Eligt, 511,1, ska materialet vara kostruerat och tillverkat eligt gällade god säkerhetstekisk praxis iom EES. (SS , 2005) Eligt, 512,2,1, skall material väljas och moteras med häsy till de yttre påverka materialet ka bli utsatt för. (SS , 2005) 8

21 2.3.5 Kapitel 52 Val och moterig av ledigssystem Eligt, gäller de grudläggade pricipera i, SS i avsitt 13 för ledare, vid val av moterig av ledigssystem. (SS , 2005) Eligt, 521.1, skall val av ledigssystem med häsy till aväda ledare eller kabel ske i överesstämmelse med tabell 52-1, förutsatt att skydd täcks av tillämplig produktstadard. (SS , 2005) Eligt, 521.2, skall val av ledigssystem med häsy till ledigsförläggig ske i överesstämmelse med tabell (SS , 2005) Med häsy till begräsigara om förläggig på stege ger tabell 52-2 typummera 30, 31, 32, 33, 34 som ska föras över i tabell (SS , 2005) Eligt 521.3, visas exempel på förläggigssätt med häsy till strömvärde i tabell (SS , 2005) Utifrå typummera ur tabell 52-2, ger tabell 52-3 referesvärdea E eller F för avädig i bilaga 52A. (SS , 2005) Eligt, , skall ledigssystem väljas och moteras med häsy till högsta och lägsta omgivigstemperatur så att högsta tillåta temperaturer i tabell 52-4 ite överskrids. (SS , 2005) Kapitel Strömvärde Eligt, 521.3, får ite strömme i e ledare vara så hög att temperaturgräsera som ages i tabelle 52-4 överskrids. Strömme skall väljas så de överresstämmer med de metoder som ages i eller i (SS , 2005) Eligt, 523.2, ases vara uppfyllt om strömme i kablara och isolerade ledare uta armerig ite överstiger värdea i tabellera i bilaga 52A och tabell 52-3 med häsy taget till omräkigsfaktorera som fås ur bilaga 52A. (SS , 2005) Eligt, 523.3, ka vara uppfyllt om strömvärdea bestäms eligt EC eller geom utprovig eller geom dokumeterig eligt erkäda metoder. (SS , 2005) Kapitel Ahopig av flera kretsar Eligt, 523.5, gäller omräkigsfaktorera för ahopig av flera kablar eller isolerade ledare, med eller uta ibördes avståd, då dessa har samma maximala drifttemperatur. (SS , 2005) Vidare gäller att vid ahopig av kablar med olika maximal drifttemperatur, skall strömvärdet baseras på de kabel som har de lägsta maximala drifttemperature tillsammas med de tillämpbara omräkigsfaktor för ahopige. (SS , 2005) Kapitel belastade ledare Eligt, , räkas atalet ledare i e krets som de som överför e belastigsström. Om det ka atas att ledara i e flerfaskrets belastas symetrisk och har e försumbar del övertoer behöver ige häsy tas till eutralledares ström. (SS , 2005) 9

22 2.3.9 Kapitel Ledararea Eligt, 524.1, får ite ledararea hos e fasledare i växelströmskretsar och hos ledare i likströmskretsar, vara midre ä vad som ages i tabell (SS , 2005) Bilaga 52 Strömvärde Eligt, A52.2.1, gäller strömvärdea för de förlagda kablara i dea bilaga med referestemperature 30ºC i luft. (SS , 2005) Eligt, A52.2.2, ska tabellera A52-14 och A52-15 tillämpas för de strömvärde som ages i tabellera A52-2 till A52-13, då omgivigstemperature på de avsedda istallatiosplatse avviker frå tidigare ämd referestemperatur. (SS , 2005) Eligt, A52.4.2, ska tabellera A52-8 till A52-13 avädas för förläggigssätt E och F, som tidigare togs fram ur tabell Vidare gäller tabellera för både estaka kablar samt grupper av kablar. Strömvärde för grupper av kablar beräkas geom multiplikatio av värdea i tabell A52-8 till A agiva för ett likade motage i luft, och omräkigsfaktorer för ahopig, i tabellera A (SS , 2005) Eligt, A.52.5, gäller de agiva omräkigsfaktorera för ahopig i dea stadard edast för ahopig av kabel med likade belastig och likade areor. För ahopig av kablar med olika grova areor måste faktorera beräkas idividuellt. (SS , 2005) Vid avädig av de tabeller som fis i bilaga A52 fås det maximala strömvärdet som e kabel klarar av för att ite uppå högre temperatur ä vad stadarde tillåter. Observeras bör dock att bilagora i stadarde SS edast är iformativa delar ite igår i stadarde. Bilagora visar edast exempel på hur stadarde ka tillämpas. (SS , 2005) 10

23 2.4 Slutsatser frå Elistallatiosreglera Eftersom bilagora i stadarde ite är e del av svesk stadard samt att tillgäglighete på källmaterial är dålig, bör agiva lösigar som presseteras i stadarde ifrågasättas. Oklara atagade i beräkigara ger idikatioer om att det fis ett svägrum krig de värde och beräkigsmetoder som preseteras. och med att stadarde bara behadlar ett lager kabel på stege uppstår problematik krig hur vida utförade med flera lager kabel på stege ska behadlas. Om ega algoritmer för flera lager ska tas fram bör de iteratioella stadarde EC60287 vara utgågspukte. Dock är det eligt Sveska Elektriska Kommissioes kabelexpert, Svate Skeppstedt, ite helt ekelt att ta fram exakta algoritmer för beräkigar av kablar i flera lager. bilaga 52A i SS fis förslag på beräkigar och lösigar för dimesioerig av kablar utifrå termiska aspekter. beräkigar och tabeller görs dock e hel del atagade och amärkigar: De agiva omräkigsfaktorera är edast medelvärde iom det areaområde samt de förläggigssätt som tas upp. Korrektiosfaktorera gäller bara för kablar i ett lager. beräkigara är utgågspukte att alla kablar är fullt belastade. Att e kabel är fullt belastad i e aläggig är mycket sällsyt och därmed är detta atag.ade e stor osäkerhetsfaktor. Eftersom det ka vara svårt att kostruera ega algoritmer bör det göras e praktisk mätig av verkliga fall för att verifiera stadardes tillförlitlighet. E möjlig metod för verifierig av temperaturer i kablar förlagda på stege är termograferig. Ett par lämpliga objekt bör aalyseras för att få e större oggrahet. De aalyserade objekt bör graskas och faktorer som bör beaktas är: Kablaras förläggigssätt. Temperaturskillade mella ierledare och de yttre isolerige. Hur mycket kablara belastas. Om kablara belastas olika vid olika tidpukter, årstider osv. Åldradet hos kabel. 11

24 2.5 Svesk stadard SS dea stadard är tabeller och beräkigar framtaga efter de iteratioella stadarde, EC tabeller och agiva värde har häsy tagits till de olika areor och former som fis på olika kabelkostruktioer Kap Allmät Vid dimesioerig av kablar tas häsy till de maximala temperature kabels isolerig tål. Följade gäller för respektive material: Polyviylklorid (PVC) 70 ºC Polyete (PE) 65 ºC Tvärbude polyete (PEX) 90 ºC Temperaturgräsera ova gäller edast kablar uta armerig. (SS , 2005) Omräkigsfaktorera för ahopig av flera kablar uta eller med ibördes avståd gäller då de har samma maximala drifttemperatur. (SS , 2005) Vid ahopig av kablar som har samma maximala drifttemperatur ska strömvärdet för samtliga kablar väljas efter de kabel som har lägst maximal drifttemperatur tillsammas med de tillämpbara omräkigsfaktor för ahopige. (SS , 2005) Kap 6.4 Kabelvägar med varierade istallatiosförhållade Om förläggigssätt, ahopig och omgivigstemperatur varierar ut med kabelväge ska strömvärdet beräkas utifrå de pukt som har de mest ogysamma förhålladea. (SS , 2005) Bilaga A Strömvärde för belastigsberäkigar Dea bilaga är ite e del av stadarde me visar exempel på beräkigsmetoder och tabeller som ka avädas vid dimesioerig för att följa stadarde. (SS , 2005) Tabeller och beräkigar är framtaga efter de iteratioella stadarde, EC 60287, med avädig av de dimesioera i EC60502 och de ledarresistaser som ages i EC tabeller och beräkigar har häsy tagits till de olika areor och former som fis på olika kabelkostruktioer. (SS , 2005) A.2 - Omgivigstemperaturer Vid fastställade av strömvärde med hjälp av tabellera aväds följade referestemperaturer: För kablar isolerade i luft, förlagda på stege gäller 30ºC. Nedgrävda kablar direkt i mark och i rör i mark gäller 20ºC Eligt, A.5.2, ska tabell A.10 avädas för omräkigsfaktorera för ahopig vid förläggig på stege. Dock är värdea i tabelle baserade på ett medelvärde för ledarareor med häsy till kabeltyper och istallatiospriciper. Tabelle gäller bara för ahopig av kablar med samma ledararea. Vid ahopig av kablar med olika areor bör e mer oggra beräkig utföras. (SS , 2005) 12

25 Eligt, A.11.3, gäller omräkigsfaktorera i tabell A.10 vid förläggig av kablar i ett lager, uta eller med ibördes avståd. Med stege avses kabelstege där stegpiara upptar högst 10 % av steges bäryta. Avstådet mella steg och golv/tak ska vara mist 0,3 meter. Avstådet 0,3 meter får miskas till 0,2 uder förutsättig att det fria avstådet frå kablara till ovaliggade hylla, stege eller kabel uppgår till mist 0,15 m. Avstådet får äve miskas till 0,15 m på e sträcka av e meter vid korsig av utskjutade byggadsdel. Häsy bör dock tas till omgivigstemperatur, t.ex. vatterör lufttrummor osv. (SS , 2005) 13

26 2.6 Slutsatser och tolkigar frå SS De tabeller och beräkigar som ages i SS leder till samma resultat som de tabeller och beräkigar som ages i svesk stadard. Skillade är att det i SS fis fler bilagor som visar exempel på hur stadarde ka följas vid olika utförade. och med att dimesioerig av kabel beror av fler faktorer ä termiska effekter måste flera faktorer aalyseras för att korrekt kua bestämma säkrig och area på kabel. Dock behövs det i de flesta fall ite tas ågo häsy till kortslutigsvilkor. Edast då förimpedasera är extremt stora eller då kablara är extremt låga, behövs kortslutigsvilkore beaktas. 2 2 stallatioskabel säkras ofta med, 10 A för 1,5 mm och 16 A för 2,5 mm. Tack vare att kablara säkras av på detta sätt klara de ormalt de krav som ställs på kortslutigsvilkore. 14

27 3 Beräkigar ut ifrå svesk stadard, SS samt adra erkäda stadarder För att kua utvärdera de förslag till lösig som ges i de olika stadardera har exempel med olika kabeltyper beräkats. Resultatet frå de beräkade exemple är täkt att ligga till grud för vidare riskaalyser. För beräkigar av strömvärde ka ma i, sveska stadard bilaga 52A tabell 52-20, bara få fram omräkigsfaktorer för maximalt ett lager kabel på e stege eller räa. För omräkigsfaktorer för flera lager skall ma eligt, amärkig 2 i bilaga A52 i tabell A.52-20, aväda ågo lämplig metod. Dock bör det beaktas att alla omräkigsfaktorer i tabellera i bilaga A.52 är beräkade utifrå att alla berörda kablar är fullt belastade. För att beräkigara frå bilaga 52A i svesk stadard ska gälla, bör följade beaktas: Att det ite krävs ågo ytterliggare reduktio för mer ä io flerledarkablar. Där med räkas io eller fler kablar i ett lager, som ett kabellager på stege. Att det vertikala avstådet mella stegara ska vara mist 300 mm. Korrektiosfaktoreras oggrahet ligger på ± 5%. För att beräkigara eligt SS ska gälla bör följade beaktas: Att det ite krävs ågo ytterliggare reduktio för mer ä io flerledarkablar. Där med räkas io eller fler kablar i ett lager, som ett kabellager på stege. Att det vertikala avstådet mella stegara ska vara mist 300 mm. Avstådet ka miskas till 0,2 meter uder förutsättig att det fria avstådet frå kablara på de ovaliggade stege uppgår till mist 0,15 meter. Avstådet mella stegara få äve miskas till 0,15 meter på e sträcka av högst 1 m. Korrektiosfaktoreras oggrahet ligger på ± 5%. Vid besök hos Sveska Elektriska kommissioes kotor i Kista behadlades förarbete och äldre material. Det äldre materialet och förarbetea ligger, eligt Svate Skeppstedt, till grud för de publikatioer som Sveska Elektriska Kommissioe ger ut idag. Vid samtal med Sveska Elektriska Kommissioes kabelexpert, Svate Skeppstedt, ages det i e i kabelbrasche mycket erkäd publikatio, Kabel ud Leitug für starkstrom skrive av L.Heihold och R.Stubbe, korrektiosfaktorer för förläggig av kabel i flera lager på stege. De persoer som idag är arbetar med utvecklig och stadardiserig av kabel i världe aser att Kabel ud Leitug für starkstrom är hela brasches hadbok. 15

28 FGUR 1: GRAFEN ÄR ETT UTDRAG UR KABEL UND LETUNG FÜR STARKSTROM OCH VSAR OLKA KORREKTONSFAKTORER de äldre starkströmsföreskriftera frå 1994, 21 avsitt f korrektio av strömvärde, ages att korrektiosfaktorer för förläggig av kabel på stege i två lager är 0,7, i tre lager 0,3 och för fyra lager 0,2. samma avsitt ages äve att det är möjligt att ta häsy till kablaras belastigsgrad vid dimesioerig. Detta beroede på att kablara ofta är lågt belastade. ett särtryck ur tidskrifte Elistallatöre r , preseteras Nya föreskrifter och ormer. presetatio av paragraf 21 diskuterar Ludvig Wikma vid States Elektriska spektio i Skellefteå bakgrudstakar och resultat av paragraf 21. Ut av stycket uder rubrike 21 korrektio av strömvärde ka följade utläsas: Om kablar läggs i två lager måste e extra korrektiosfaktor på 0,7 tillkomma vid bestämig av kablaras strömvärde. Om förläggig i mer ä två lager måste tillgripas, tillkommer e extra korrektiosfaktor på 0,3 för kablar i tre lager och 0,2 för kablar i fyra lager. Vidare aser Wikma att det är möjligt att göra udatag frå ovaståede krav vid 2 reduktio för ledigar med ledararea midre ä 4 mm. Motivet till udataget är att det vid de kleare areora ofta är fråga om lågt belastade ledare och att oftast e eller två av kabel ledare är belastade. ova ämda särtryck skriver äve Carl-Eric Thorsé Kommetarer och exempel till paragraf 21 följade: Korrektiosfaktorer för förläggig av kabel på stege i två lager är 0,7, i tre lager 0,3 och för fyra lager 0,2. 16

29 ett förslag till Svesk stadard, SS , tryckmaus , utgåva 3 fis det agivet korrektiosfaktorer för förläggig av kabel i två lager. På sida 19 uder rubrike Förläggig av kabel på steg eller hylla skrivs följade: Förläggig av kabel eligt tabell 12 och 13 avser kablar i ett lager. Om kablar läggs i två lager måste e extra omräkigsfaktor 0,7 tillkomma utöver övriga omräkigsfaktorer vid bestämig av kablaras strömvärde. Utifrå material frå Sveska Elektriska Kommissioes arkiv fastställs att det tidigare fuits e diskussio om att föra i korrektiosfaktorer för förläggig av kabel i mer ä ett lager i stadarde SS Eftersom uvarade stadarder grudar sig på det material som arbetades fram tidigare och då iehöll korrektiosfaktorer agiva för förläggig i flera lager, ases dessa korrektiosfaktorer trovärdiga. Efter diskussio med erfaret braschfolk har olika exempel av förläggigssätt av istallatios- och kraftkabel valts för att beräka olika strömvärdea. Förutsättigara för att tabellera i stadarde ska gälla i beräkade exemple, är att agivet förläggigssätt och kabeltyper aväds. Omgivigstemperature i exemple är atage till 30ºC. För samtliga exempel gäller att samorda strömbegräsigar för ledare och överlastskydd. de första tabelle i varje exempel ages de strömbegräsig som kabel klarar av efter giva förutsättigar. Kabels strömbegräsig beäms som strömvärdet för ledare och beteckas z. Vidare ages tabeller med märkströmme för berörda överlast- och kortslutigsskydde, diazesäkrig, kivsäkrig, dvärgbrytare och effektbrytare. Överlastoch kortslutigsskyddet har e märkström som beäms som. För att överlast- och kortslutigsskydd ska fugera ihop måste följade sambad vara uppfyllda: B z 1,45* 2 z ( 1) ( 2) B är belastigsströmme för de dimesioerade kretse. z är strömvärdet för ledare (gräsbrytigsströmme). är överlastskyddets märkström. 2 är de ström, som medför e säker fuktio hos överlastskyddet. praktike tas 2 lika med gräsutlösigsströmme för säkrige, detta framgår av produktstadarde eller frå avisigar av tillverkare. Beräkigar av 2 fis i bilaga 2. Sambade (1) och (2) redovisas i varsi tabell för respektive överlast- och kortslutigsskydd. Därefter presseteras slutsatser av beräkigara. 17