TEKNISK RAPPORT SIS-ISO/TR 25398:2007

Transkript

1 TEKNISK RAPPORT SIS-ISO/TR 5398:007 Publicerad/Published: Utgåva/Editio: Språk/Laguage: sveska/swedish ICS: 3.60; Aläggigsmaskier Riktlijer för bedömig av expoerig för helkroppsvibratioer frå åkmaövrerade maskier Avädig av harmoiserade data uppmätta av iteratioella istitut, orgaisatioer och tillverkare (ISO/TR 5398:006, IDT) Earth-movig machiery Guidelies for assessmet of exposure to whole-body vibratio of ride-o machies Use of harmoized data measured by iteratioal istitutes, orgaizatios ad maufacturers (ISO/TR 5398:006, IDT) SIS, Swedish Stadards Istitute. Dea produkt är skyddad av svesk och iteratioell upphovsrättslagstiftig. Läs oggrat igeom villkore i Slutavädarlicese ia avädig sker. Geom att aväda produkte godkäer i och accepterar villkore i detta licesavtal. SIS, Swedish Stadards Istitute. This product is protected by Swedish ad iteratioal copyright law. Please read the terms ad coditios of the Ed User Licese Agreemet before usig the product. By usig the product you are acceptig the terms ad coditios of this licese agreemet. SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

2 Hitta rätt produkt och ett leverassätt som passar dig Stadarder Geom att följa gällade stadard både effektiviserar och säkrar du ditt arbete. Måga stadarder igår dessutom ofta i paket. Tjäster Aboemag är tjäste där vi uppdaterar dig med aktuella stadarder är förädrigar sker på dem du valt att aboera på. På så sätt är du säker på att du alltid arbetar efter rätt utgåva. e-av är vår olie-tjäst som ger dig och dia kollegor tillgåg till stadarder i valt att aboera på dyget rut. Med e-av ka samma stadard avädas av flera persoer samtidigt. Leverassätt Du väljer hur du vill ha dia stadarder levererade. Vi ka erbjuda dig dem på papper och som pdf. Adra produkter Vi har böcker som uderlättar arbetet att följa e stadard. Med våra böcker får du ökad förståelse för hur stadarder ska följas och vilka fördelar de ger dig i ditt arbete. Vi tar fram måga ega publikatioer och fugerar äve som återförsäljare. Det gör att du hos oss ka hitta över 500 uika titlar. Vi har äve tekiska rapporter, specifikatioer och workshop agreemet. Matriser är e översikt på stadarder och hadböcker som bör läsas tillsammas. De fis på sis.se och ger dig e bra bild över hur olika produkter hör ihop. Stadardiserigsprojekt Du ka påverka iehållet i framtida stadarder geom att delta i ågo av SIS ca 400 Tekiska Kommittéer. Fid the right product ad the type of delivery that suits you Stadards By complyig with curret stadards, you ca make your work more efficiet ad esure reliability. Also, several of the stadards are ofte supplied i packages. Services Subscriptio is the service that keeps you up to date with curret stadards whe chages occur i the oes you have chose to subscribe to. This esures that you are always workig with the right editio. e-av is our olie service that gives you ad your colleagues access to the stadards you subscribe to 4 hours a day. With e-av, the same stadards ca be used by several people at oce. Type of delivery You choose how you wat your stadards delivered. We ca supply them both o paper ad as PDF files. Other products We have books that facilitate stadards compliace. They make it easier to uderstad how compliace works ad how this beefits you i your operatio. We produce may publicatios of our ow, ad also act as retailers. This meas that we have more tha 500 uique titles for you to choose from. We also have techical reports, specificatios ad workshop agreemets. Matrices, listed at sis.se, provide a overview of which publicatios belog together. Stadardisatio project You ca ifluece the cotet of future stadards by takig part i oe or other of SIS s 400 or so Techical Committees.

3 Dea tekiska rapport är ite e svesk stadard. Detta dokumet iehåller de sveska språkversioe av ISO/TR 5398:006. This Techical Report is ot a Swedish Stadard. This documet cotais the Swedish versio of ISO/TR 5398:006 Copyright/Upphovsrätte till dea produkt tillhör SIS, Swedish Stadards Istitute, Stockholm, Sverige. Avädige av dea produkt regleras av slutavädarlicese som återfis i dea produkt, se stadardes sista sidor. Copyright SIS, Swedish Stadards Istitute, Stockholm, Swede. All rights reserved. The use of this product is govered by!the ed-user licece for this product. You will fid the licece i the ed of this documet. Upplysigar om sakiehållet i stadarde lämas av SIS, Swedish Stadards Istitute, telefo Stadarder ka beställas hos SIS Förlag AB som äve lämar allmäa upplysigar om svesk och utlädsk stadard. Iformatio about the cotet of the stadard is available from the Swedish Stadards Istitute (SIS), tel Stadards may be ordered from SIS Förlag AB, who ca also provide geeral iformatio about Swedish ad foreig stadards. SIS Förlag AB, SE 8 80 Stockholm, Swede. Tel: Fax: sis.sales@sis.se Iteret:

4 Iehåll Förord... 3 Orieterig... 4 Omfattig... 5 Normativa hävisigar Termer och defiitioer Beräkig av vibratiosmagitud Beräkig av daglig expoerigstid Beaktade av osäkra faktorer Fastställade och bedömig av vibratiosexpoerig Dokumetatio... 0 Bilaga A (iformativ) Maskityper och deras typiska körförhållade... Bilaga B (iformativ) Ekvivaleta vibratiosvärde för helkroppsvibratiosemissio frå aläggigsmaskier... 4 Bilaga C (iformativ) Beräkigsformulär för poäg för total vibratiosexpoerig... 6 Bilaga D (iformativ) Exempel på dokumetatiosformulär för expoerig för helkroppsvibratioer... 7 Bilaga E (iformativ) Riktlijer för aläggigsmaskiers avädig och arbetsförhållade för att miska vibratiosivåer... 8 Bilaga F (iformativ) Riktlijer för att fastställa och rapportera miskad vibratio frå aläggigsmaskier Litteraturförteckig... 3 Sida

5 Förord ISO (Iteratioal Orgaizatio for Stadardizatio) är ett iteratioellt stadardiserigsorga, represeterat av atioella stadardiserigsistitutioer (ISO stadardiserigsorga). Arbetet med att ta fram iteratioella stadarder utförs ormalt av ISO tekiska kommittéer. Varje medlemslad som är itresserat av arbetet i e tekisk kommitté har rätt att bli medlem i de. Iteratioella orgaisatioer, statliga och icke statliga, deltar äve i arbetet i samarbete med ISO. ISO har ett ära samarbete med de iteratioella elektrotekiska kommissioe IEC (Iteratioal Electrotechical Commissio) i alla frågor som berör elektrotekisk stadardiserig. Iteratioella stadarder utarbetas i elighet med ISO/IEC direktiv, del. De tekiska kommittéeras huvudsakliga uppgift är att utarbeta iteratioella stadarder. Utkast till iteratioella stadarder som utarbetats av de tekiska kommittéera skickas ut till resp. stadardiserigsorga för utlåtade. För att publicerig i form av e iteratioell stadard skall kua ske, krävs att mist 75 % av de röstade orgae godkäer utkastet. Om e tekisk kommitté har samlat i data av e aa typ ä sådaa data som ormalt publiceras (exempelvis "aktuell tekisk ivå") ka de tekiska kommitté, med e ekel majoritet av de deltagade medlemmara, i udatagsfall fatta beslut om att publicera e tekisk rapport. E tekisk rapport är edast av iformativ karaktär och behöver ite graskas på ytt förrä de data som rapporte iehåller ite lägre ases giltiga eller avädbara. Det bör uppmärksammas att vissa bestådsdelar i detta dokumet möjlige ka vara föremål för pateträtter. ISO skall ite hållas asvarig för att idetifiera ågo eller alla sådaa pateträtter. ISO/TR 5398 utarbetades av tekiska kommitté ISO/TC 7, Earth-movig machiery, uderkommitté SC, Safety requiremets ad huma factors 3

6 Orieterig I dea tekiska rapport ges iformatio om hur ma ska bedöma de helkroppsvibratioer som operatörer av aläggigsmaskier utsätts för. Metode baseras på uppmätt vibratiosemissio uder verkliga arbetsförhållade. Det bör uppmärksammas att vibratiosemissioer påverkas av måga olika parametrar, bl.a. operatör (t.ex. träig, beteede, humör, stress), arbetsplatsområde (t.ex. orgaisatio, iordigställade, omgivig, väder, material), och maski (t.ex. maskityp, förarstoles och fjädrigssystemets kvalitet, typ av redskap, utrustig, skick). Därför går det ite att age exakta expoerigssiffror. De värde som ages i dea tekiska rapport måste avädas med stor försiktighet eftersom mätige avser ett begräsat atal operatörer, särskilda arbetsförhållade och maskityper. Å ea sida ka de verkliga arbetsförhålladea variera mycket mella olika operatörer, och på så sätt skapa olika vibratioer. Å adra sida gäller de värde frå verkligt arbete som ages i litterature edast för de specifika arbetssituatio och tidpukt vid vilke de uppmättes. Avädare av dea tekiska rapport måste vara medvete om att vibratiosexpoerige ite bara beror på de maski som aväds uta i hög grad äve på operatöre, arbetsplatsområde, maskie och adra faktorer. För att kua göra e praktisk bedömig av vibratiosmagitude måste alla dessa faktorer beaktas. Det fis typiska körförhållade för maskityper i elighet med SS-EN ISO 665:006. Dessa ages och förteckas i bilaga A. Förteckige är visserlige ite uttömmade med de speglar de flesta verkliga arbetsförhållade. Geom att justera och uderhålla maskiera på rätt sätt, köra maskiera mjukt och se till att terrägförhålladea bibehålls går det att miska helkroppsvibratioer. Riktlijera i bilaga E ka hjälpa de som aväder aläggigsmaskier att miska ivåera av helkroppsvibratioer. De dagliga vibratiosexpoerig som skall bedömas beror både på vibratiosamplitude vid yta i kotakt med hela kroppe och på de sammalagda tid som e aställd utsätts för dea vibratio. Vid bedömige utgår ma frå att samma maskityp har samma vibratiosivåer. Om maskie utrustas med vibratiosdämpare ka ma aväda e lägre vibratiosivå. För att avgöra hur mycket e vibratiosdämpare miskar vibratioera måste ma utföra lämpliga vibratiosmätigar. I bilaga F ages riktlijer för vibratiosmätigar. 4

7 Aläggigsmaskier Riktlijer för bedömig av expoerig för helkroppsvibratioer frå åkmaövrerade maskier Avädig av harmoiserade data uppmätta av iteratioella istitut, orgaisatioer och tillverkare Omfattig I dea tekiska rapport ages riktlijer för de arbetsgivare, atioella mydigheter och tillverkare av aläggigsmaskier som är skyldiga att fastställa, bedöma och dokumetera de dagliga expoerige för helkroppsvibratioer frå åkmaövrerade maskityper eligt SS-EN ISO 665:006. Rapporte iehåller dessutom riktlijer för att miska maskiers vibratiosivåer och för att fastställa hur mycket maskiförbättrigar ka miska vibratiosivåera. Syftet med rapporte är att bidra till utarbetadet av dokumetatio för specifika aläggigsmaskier uder typiska körförhållade. Rapporte ger riktlijer för att fastställa daglig vibratiosexpoerig A (8), eligt SS-ISO 63 och SS-EN 453. E ekel metod ages för att fastställa de dagliga vibratiosexpoerige med hjälp av e tabell som ager de dagliga expoerige som e fuktio av de ekvivaleta vibratioes totalvärde och åtföljade expoerigstid. Båda metodera ka avädas äve vid flera expoerigar uder samma dag. Metodera är utformade för att beräka expoerige med hjälp av rapporterade emissiosvärde, giltiga för maskier utrustade med e förarsits eligt SS-EN ISO ANM. Se stadardseriera SS-EN 474 och SS-EN 500 för mer iformatio. Arbetsplatsvärde krävs är det sakas lämpliga data som ka spegla vibratioera uder särskilda arbetsförhållade, eller om beräkigara ite ka avädas för att fastställa huruvida det är troligt att vibratiosexpoeriges gräsvärde eller isatsvärde kommer att överskridas. Det är viktigt att de vibratiosvärde som ages i expoerigsbedömige speglar värdea i de specifika avädige av maskiera. Dea tekiska rapport omfattar ite bedömig av expoerig för stötar. ANM. Riktlijera för att fastställa, bedöma och dokumetera de dagliga vibratiosexpoerige frå avädig av åkmaövrerade aläggigsmaskier omfattar äve krave i EU:s direktiv 00/44/EG om fysikaliska ages (vibratio). Normativa hävisigar Detta dokumet hävisar till följade dokumet som är absolut ödvädiga är detta dokumet skall tillämpas. För daterade hävisigar gäller edast de utgåva som ages. För odaterade hävisigar gäller seaste utgåva av dokumetet (iklusive alla tillägg). SS-ISO 63-, utg., Vibratio och stöt Vägledig för bedömig av helkroppsvibratioers iverka på mäiskor Del : Allmäa krav SS-EN ISO 665:006, Aläggigsmaskier Grudtyper Idetifierig och termiologi (ISO 665:006) SS-EN ISO 7096, utg., Jordförflyttigsmaskier Laboratorieutvärderig av sitsvibratioer (ISO 7096:000) SS-EN 453, utg., Vibratio och stöt Mätig och värderig av operatöres expoerig för helkroppsvibratioer med avseede på hälsa Praktisk vägledig 5

8 3 Termer och defiitioer För tillämpig av dea tekiska rapport gäller de termer och defiitioer som ages i SS-ISO 63 och SS-EN ISO 665:006 samt följade termer och defiitioer. 3. drifttid åktid aläggigsmaskieras dagliga drifttid ANM. Värdet iefattar de avbrott som arbetsförhålladea kräver samt raster i direkt aslutig till avädige. 3. expoerigstid T de sammalagda tid hela kroppe är i direkt kotakt med de vibrerade yta (sitse) och expoeras för relevat vibratio ANM. Detta värde sammabladas ofta med körtide är de dagliga expoerigstide, T, fastställs. Körtide för e hjullastare i ett stebrott beräkas exempelvis av operatöre till 7,5 timmar per dag. Expoerigstide är emellertid 5 timmar för lastig av dumper (t.ex. väta på dumprar) och timme för gruvhaterig (t.ex. väta på detoatio), vilket ger T = 6,0 timmar. 3.3 ekvivalet vibratiosvärde a w,eq sammalagd geomsittlig tid för vibratiosvärdea för de olika maskiera och deras typiska körförhållade, a wi,x,y,z, uder deras åtföljade expoerigstid, T i ANM. Maximivärdea för a w,eqx, a w,eqy eller a w,eqz, beräkade med hjälp av ekvatio (): a = ( a ) T w,eqx T i = wxi i a = ( a ) T w,eqy T i = wyi i () a = ( a ) T w,eqz T i = wzi i där är det atal partiellt ekvivaleta vibratiosvärde som bedöms. ANM. Vibratiosvärdet för x och y-riktigara multipliceras med faktor,4 och dessa data ikluderas i bilaga B. Om data frå e aa källa aväds måste ma se till att dea faktor äve ikluderas där också. 6

9 3.4 daglig vibratiosexpoerig A(8) det värde som bedömige av hur mycket vibratio e perso expoeras för baseras på, uttryckt som de ekvivaleta kotiuerliga acceleratiostyrka uder e åttatimmarsperiod och beräkat som det högsta av de verkliga värdea för de frekvesvägda acceleratioe bestämda på de tre rätvikliga axlara (,4a wx,,4a wy och a wz för e sittade operatör) ANM. För fastställadet av A(8), se pukt 5, 6 och 7, bilaga A och bilaga B samt SS-ISO 63-. ANM. Det är det högsta av A(8) x,y,z värdea, beräkat med ekvatio (): A(8) x = ( a ) wxi Ti 8h A(8) y ( a ) wyi = Ti 8h () A(8) z = ( a ) wzi Ti 8h där är det atal partiellt ekvivaleta vibratiosvärde som bedöms, a w,x,y,zi är det ekvivaleta vibratiosvärdet och T i är expoerigstide. ANM. 3 Vibratiosvärdet för x och y-riktigara multipliceras med faktor,4 och dessa data ikluderas i bilaga B. Om data frå e aa källa aväds måste ma se till att dea faktor äve ikluderas där också. 3.5 poäg för partiell vibratiosexpoerig P Eix,y,z idex som beskriver vibratiosexpoerige frå e eda maski och körförhållade uder åtföljade expoerigstid i x, y och z-riktigara ANM. Värdet för motsvarade riktig beräkas med hjälp av ekvatio (3): a wxi Ti P Ei x= 00 0,5m /s 8h awyi Ti P Ei y= 00 0,5 m/s 8h (3) a wzi Ti P Ei z= 00 0,5 m/s 8h där a w,x,y,z,i är det ekvivaleta vibratiosvärdet och T i är expoerigstide. ANM. Ekvatioe (3) tilldelar ett värde av 00 poäg för e vibratiosexpoerig på 0,5 m/s A(8). Ett aat vibratiosexpoerigsvärde A(8) ka ges 00 poäg geom att låta det ersätta 0,5m/s i ekvatioe. ANM. 3 Vibratiosvärdet för x och y-riktigara multipliceras med faktor,4 och dessa data ikluderas i bilaga B. Om data frå e aa källa aväds måste ma se till att dea faktor äve ikluderas där också. 7

10 3.6 poäg för total vibratiosexpoerig P Etot det högsta sammalagda värdet av poäge för partiell vibratiosexpoerig P Eix,y,z uder e dag ANM. Det rör sig om maxvärdet för P E,totx, P E,toty eller P E,totz, beräkat med hjälp av ekvatio (4): P Etotx = P Eix P Etoty = P Eiy (4) P Etotz = P Eiz där är det atal partiellt ekvivaleta vibratiosvärde som bedöms. ANM. Vibratiosexpoerigspoäg utgör ett ekelt alterativ till fastställadet av A(8)-värdet för e operatörs totala eller partiella dagliga vibratiosexpoerig. Ett exempel på förhålladet ges i ekvatio (5), i överesstämmelse med EU:s direktiv 00/44/EG om fysikaliska ages (vibratio): A(8) = 0,5m/s PEtot 00 (5) Ett värde på 00 poäg för de totala vibratiosexpoerige uder e dag är lika med expoeriges isatsvärde A(8) = 0,5 m/s och 59 poäg motsvarar expoeriges gräsvärde A(8) =,5 m/s. Exemplet visas i figur. Förklarig X poäg för total vibratiosexpoerig, P Etot Y daglig vibratiosexpoerig A(8), m/s 8 Figur Exempel på förhålladet mella vibratiosexpoerigspoäg och daglig vibratiosexpoerig för helkroppsvibratioer

11 4 Beräkig av vibratiosmagitud 4. Allmät I bilaga B fis data för att beräka vibratiosivåera. Vibratiosmagitude uttrycks som ett frekvesviktat effektivvärde i meter per sekudkvadrat (m/s ), i elighet med SS-ISO 63. Vibratiosmagitude för e maski ka skilja sig mycket åt. E operatör och has körstil (t.ex. aggressiv, mjuk), olika körförhållade, markförhållade, maskieras hastighet eller olika material som hateras är exempelvis faktorer som alla påverkar de faktiska magitude. Magitude varierar dessutom ofta över tid. Det är ofta svårt eller till och med omöjligt att få fram ett exakt värde eller smalt värdeitervall. Geomsittsvärdet och beskrivige av hur osäkert detta är speglar mycket väl de verkliga, typiska körförhålladea. Vid beräkige av expoerige bör ma ta häsy till att det fis ett visst mått av osäkerhet krig värdea (se pukt 6). 4. Adra iformatioskällor Arbetsgivare ka själv, eller för si räkig, låta mäta vibratiosmagitude vid operatöres plats. Detta är emellertid ofta svårt, omöjligt att upprepa och oekoomiskt samt ite alltid ödvädigt. Adra vibratiosdatakällor omfattar kosulter med vibratosexpertis, arbetsgivarorgaisatioer (braschorgaisatioer) och regerigsorga. Data fis äve att tillgå i olika tekiska eller veteskapliga publikatioer och på Iteret. Om e arbetsgivare aväder data frå e av dessa källor bör uppgifteras kvalitet och tillförlitlighet kotrolleras. Att jämföra data frå två eller flera källor rekommederas således. Arbetsgivare bör försöka att hitta ett värde (eller värdeitervall) som speglar de troliga vibratiosmagitude för de specifika maskie och de specifika körförhålladea. 5 Beräkig av daglig expoerigstid Arbetsgivare bör fastställa daglig expoerigstid för varje operatör, tillämpliga maskityper och körförhållade. Detta ka baseras på a) mätig av de faktiska expoerigstide för ett midre atal arbetsmomet eller arbetscykler och uträkig av geomsittsvärdet, och b) iformatio om atalet arbetsmomet eller arbetscykler per arbetsdag. De första metode iebär e mätig för att fastställa hur läge e operatör uder e specifikt agive period expoeras för vibratioer, och frå vilke källa expoerige kommer. Olika förfarigssätt ka avädas, exempelvis: avädig av stoppur, aalys av videoispeligar, isamlig av typexempel. E iformatioskälla ka vara arbetsjouraler, t.ex. atalet lastbilar som har lastats och lossats av gaffeltruckar. Det är emellertid viktigt att se till att iformatioe är förelig med de iformatio som krävs för att utvärdera de dagliga vibratiosexpoerige. Geom arbetsjouraler ka ma exempelvis få mycket tillförlitlig iformatio om atalet slutförda arbetsmomet vid slutet av varje arbetsdag. Om det fis fler ä e operatör, eller vissa arbetsmomet ite har slutförts är ett skift slutar, är det emellertid möjligt att det ite går att aväda sig av dea iformatio rakt av vid e värderig av vibratiosexpoerige. 9