Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning

2 Kvalitetsredovisning 2014/2015 Foto: Jonas Bilberg (där annat ej anges) Grafisk form: Johan Olsson, SCHLOOK-A-LING Papper: Scandia 2000 Tryck: Exakta

3 Innehållsförteckning Inledning 4 1. Bakgrund Fakta huvudman Systematiskt kvalitetsarbete Förskola Bakgrund Kvalitetsmål Prioriterade fokusområden samt insatser vi genomfört 2014/ Resultat, analys och planerade insatser Grundskola Bakgrund Kvalitetsmål Prioriterade fokusområden samt insatser vi genomfört 2014/ Resultat, analys och planerade insatser Fritidshemmet Bakgrund Kvalitetsmål Prioriterade fokusområden samt insatser vi genomfört 2014/ Resultat, analys och planerade insatser Medarbetare Bakgrund Kvalitetsmål Prioriterade fokusområden samt insatser vi genomfört 2014/ Resultat, analys och planerade insatser 81 3

4 inledning Inledning Ett Vittra i förändring I Vittra vill vi bidra till ökade livschanser för våra barn och elever genom utbildning och lärande. Vi vill erbjuda våra barn och elever en trygg start på sitt lärande och en undervisning som bygger på deras nyfikenhet och lust att lära. Vi vill ge dem kunskaper som kan växa och goda förutsättningar för framtiden. Hög kvalitet i våra för- och grundskolor är därför överordnat allt annat. Som Vittras utbildningsdirektör och VD är det mitt yttersta ansvar att se till att vi ger alla våra barn och elever de förutsättningar som krävs för att just de ska lyckas. För att åstadkomma det har vi våra medarbetare och vår Susana Olsson Casas, Utbildningsdirektör och VD på Vittra systematiska kvalitetsarbete är en viktig del. Vårt systema- gemensamma grund, Vittras pedagogiska plattform, där vårt tiska kvalitetsarbete innebär att vi får en tydlig och sammanvävd bild av vad som behöver göras både på en enhet, i ett arbetslag och i Vittra som organisation. Genom att utvärdera våra kunskapsresultat, undervisningen och lyssna till vad föräldrar, elever och medarbetare säger om vår verksamhet i våra två årliga undersökningar; Stora och Lilla kvaliteten, kan vi ständigt förbättra oss och anpassa verksamheten för ökad kvalitet i undervisningen. För god kvalitet handlar om en hög och jämn nivå, inte om stora svängningar utan om en succesiv, om än tydlig, förbättring. Vi är därför stolta över att årets kvalitetssiffror visar på just stabilitet, med höga kunskapsresultat som fortsätter att ligga en bra bit över rikssnittet och en ökad upplevd kvalitet bland våra föräldrar i grundskolan. Små förändringar från föregående år men betydande då de visar på en positiv trend, att vårt systematiska kvalitetsarbete är framgångsrikt och att vi gör mycket rätt. Men resultaten från den upplevda kvaliteten visar också att vi behöver öka våra insatser på förskolan. Därför tillsätter vi hösten 2015 en kvalitetsstrateg för förskolan centralt på Vittra. Hennes uppdrag är att leda arbetet med att höja kvaliteten på våra förskolor genom fortbildning av pedagoger och kunskapsdelning mellan våra förskolor. En annan satsning är rekryteringen av våra förste förskollärare till våra 17 förskolor. Förste förskollärarens uppgift är att handleda och kompetensutveckla sina kollegor. För oss som jobbar inom Vittra har läsåret också handlat mycket om att bli tydligare och mer enhetliga i vårt koncept, i hur vi arbetar och kommunicerar. Med en gemensam grund i vår pedagogiska plattform kan vi bidra till en mer likvärdig undervisning och ökade livschanser för alla, oavsett bakgrund. Nu återstår ett arbete med att under läsåret 2015/16 omsätta vår pedagogiska plattform i praktiken. Välkommen till ett nytt år med oss på Vittra. 4

5 1. Bakgrund

6 Fakta huvudman Krav enligt skollag (2010:800) 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. 7 Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. 1.1 Fakta huvudman Vittraskolorna AB är ett helägt dotterbolag till Anew Learning AB, med säte i Stockholm. Anew Learning AB ingår i AcadeMedia AB, även det med säte i Stockholm. VD för Vittraskolorna är Susana Olsson Casas och vice VD är Daniel Eskilson. Organisation Vittraskolorna AB driver 26 för- och grundskolor. Vi är organiserade i tre regioner. Vi har en företagsledning bestående av VD, vice VD tillika kvalitetschef, verksamhetschefer, ekonomicontroller och marknadschef. I vår styrkedja rapporterar rektor till sin verksamhetschef som i sin tur rapporterar till VD. Organisationsstruktur Vittra VD Susana Olsson Casas Ekonomi v.vd Kvalitetschef Daniel Eskilson Fastighet HR Kommunikation och Marknad Region Stockholm (10 enheter) Region Mitt (8 enheter) Region Syd/Väst (8 enheter) Elevhälsa IT Kvalitetsoch Verksamhetsutveckling 6

7 Fakta huvudman Organisationsstruktur regionsindelning Vittra Region mitt Region Stockholm Region sydväst Vittra BROTORP Vittra FRÖSUNDA Vittra LIDINGÖ Vittra LUMA PARK Vittra ADOLFSBERG Vittra FORSGLÄNTAN Vittra JAKOBSBERG Vittra KUNGSHAGEN Vittra RÖSJÖTORP Vittra SALTSJÖ-BOO Vittra GERDSKEN Vittra HALMSTAD Vittra LAMBOHOV Vittra RÖDA STAN Vittra SJÖSTADEN Vittra SOLLENTUNA Vittra KRONHUSPARKEN Vittra LANDBORGEN Vittra VÄSBY Vittra ÖSTERTÄLJE Vittra SÖDERMALM Vittra TELEFONPLAN Vittra SAMSET Vittra VÄSTRA HAMNEN Vittra TÖRNSKOGEN Vittra VALLENTUNA 7

8 Historik Historik I juli 1992 genomfördes friskolereformen i Sverige. Den innebar att varje förälder fick möjlighet att välja förskola och skola och att den kommunala skolpengen skulle följa barnet oavsett vilken verksamhet man valt. Friheten för barn, ungdomar och föräldrar att själva välja skola ökade, liksom möjligheten till mångfald och konkurrens inom svensk utbildning. I Sollentuna fanns vid denna tidpunkt två förskolechefer, Helena L Estrade och Katty Uussaar, som lockades av utmaningen att driva egna verksamheter och som såg möjligheterna att skapa något nytt för barnen på sina förskolor. De kom i kontakt med Stig Johansson och Lage Carlsson, som båda hade en bakgrund i Svenska Kommunförbundet. I mötet mellan dessa fyra innovatörer och entreprenörer växte tankar om att tillsammans starta en fristående förskoleoch skolverksamhet. Deras idé var en utbildning med pedagogiskt utgångspunkt i barnets eller elevens individuella utveckling i kombination med ett gemensamt samhälleligt ansvar. Idén blev grunden för Vittra. Vad betyder Vittra? Namnet Vittra uppkom med inspiration från två håll: Vitterhet ett begrepp som står för bildning, förstånd, kunskapsrikedom och lärdom och som har koppling till det mer samtida begreppet vett. vitter folk s. till 2 vittra vitterhet s. skönlitteratur, diktkonst vitterhetsakademi s. 2 vittra s. -n vittror el. vitra -n vitror naturväsen med bostad under jorden enl. ä. folktro Vittra ett folk i den fornnordiska mytologin. Vittrorna är ett omvandlingsbart väsen, som lever och verkar nära människorna, men i en parallell verklighet. Denna dubbelhet, bildning och kunskap och att vara ständigt omvandlingsbar, blev symboliskt för vad Vittra ville vara och åstadkomma: en verksamhet som arbetar framgångsrikt med bildning utifrån en förmåga att kunna ställa om och anpassa sig till en ny verklighet och finna nya former för utveckling och lärande startade Vittra med 160 förskolebarn och 40 medarbetare fördelade på två enheter. Vittraskolorna AB har idag 26 förskolor och grundskolor, barn och elever och 850 medarbetare. 8

9 Historik Vårt koncept Vår idé är att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande och vi tänker att den idén tar oss i riktning mot den vision vi har om ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar! Med den drivkraften tar vi oss an vårt uppdrag att uppmuntra och motivera till vidare lärande i varje situation. Våra barn och elever ska få möjlighet att växa och bli trygga, självständiga, reflekterande, samspelande människor med kunskaper och färdigheter för livet. Verksamheten Pedagogisk plattform Styrdokument Kärnvärden Vår drivkraft Vår idé Vår vision 9

10 Vårt koncept Vi har enats om tre kärnvärden ansvarstagande, inkluderande, tydliga. Våra kärnvärden genomsyrar allt vi gör och är grunden för vårt gemensamma förhållningssätt i Vittra. Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform med specifika Vittraverktyg som tydliggör hur vi bedriver våra verksamheter, med gemensamma strukturer, metoder och aktiviteter. De nationella styrdokumenten d.v.s. skollagen och läroplanerna samt skolverkets råd och riktlinjer som löpande uppdateras, utgör grunden för kvalitet i våra verksamheter. 10

11 Vårt koncept Vår pedagogiska plattform är vårt eget styrdokument och förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Det betyder att de strukturer, metoder samt aktiviteter som står beskrivna ska genomföras på samtliga av våra för- och grundskolor och att de följs upp och utvärderas. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns när vi utför våra uppdrag. Vi konkretiserar vår pedagogiska plattform genom våra verktyg. Verktygen visar på förhållningssätt, aktiviteter och handlingar som är gemensamma för alla verksamheter inom Vittra. Våra basverktyg innehåller ramar för organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete delar vi ser som grundläggande för varje verksamhet. Denna bas måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande för Vittra, våra fyra spetsverktyg; individuell utveckling, Vittrakultur, samtida undervisning och Vittras lärmiljö. 11

12 Systematiskt kvalitetsarbete 1.2 Systematiskt kvalitetsarbete Vi arbetar systematiskt med uppföljning och utveckling av vår kvalitet på både enhets- och huvudmannanivå. Det systematiska kvalitetsarbetet hjälper oss att säkerställa att alla våra barn och elever får en utbildning av så hög kvalitet som möjligt. Kvalitetsmått Inom Vittra följer vi upp att alla våra verksamheter lever upp till de grundläggande krav som står i gällande styrdokument. Vi arbetar med verksamheternas måluppfyllelse utifrån två kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen/verksamheten. Upplevd kvalitet hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Vårt kvalitetsarbete Vårt systematiska kvalitetsarbete ska utgå ifrån i vilken utsträckning de nationella målen förverkligas och vilka insatser vi behöver genomföra för ökad måluppfyllelse. Detta använder vi sedan som grund när vi utvecklar och förbättrar våra för- och grundskolor. I vårt systematiska kvalitetsarbete finns ett rapporterings- och återkopplingsflöde mellan huvudmannen och enheten. Detta inkluderar bland annat en kvalitetsredovisning i juni och en handlingsplan på enhetsnivå i september, samt en övergripande kvalitetsredovisning från huvudmannen i december. Däremellan sker löpande aktiviteter och uppföljningsdatum på såväl enhets- som huvudmannanivå. Utifrån inrapporterade resultat analyseras effekterna av vårt arbete i förhållande till de nationella målen i läroplanerna. Analyserna resulterar i att vi tar fram nya, relevanta åtgärder för ökad måluppfyllelse. Som utgångspunkt och stöd för planeringen använder vi skolverkets Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. I vårt systematiska kvalitetsarbete använder vi oss av ett antal gemensamma metoder och aktiviteter när vi följer upp enheternas arbete och hur väl det står sig i förhållande till de nationella målen och övriga styrdokument. Metoder och resultat Alla våra förskolor och skolor har en gemensam grundstruktur för det systematiska kvalitetsarbetet. Där ingår våra rutiner kring rapportering, uppföljning och utvärdering av resultat. Verksamhetens resultat följs bland annat upp genom självskattningsverktyg gällande funktionell kvalitet för förskolan, måluppfyllelse för olika årskurser och ämnen, nationella prov, betygsresultat samt Vittras årliga enkätundersökningar för föräldrar till barnen i förskolan, elever och deras föräldrar. Resultaten följs även upp genom elevhälsans arbete, skolinspektionens rapporter, interna granskningar, samt genom dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet. 12

13 Systematiskt kvalitetsarbete Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem handlar i grund och botten om att ständigt utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen för våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan summeras i den cykliska figuren och kan även appliceras på ett arbetsmoment, ett arbetspass, en dag eller en vecka eller liknande. Den kan också användas för lite längre tidsspann och barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår. De bestående momenten handlar om att planera verksamheten för individ och grupp utifrån mål genomföra undervisning utifrån valda metoder och arbetssätt följa upp genom att samla resultat och utvärdera måluppfyllelsen analysera resultaten utifrån målen för undervisningen I Vittra har vi vissa bestämda tillfällen varje kvartal där vi gemensamt genomför denna process. Analys och åtgärder Inom Vittra blir alla resultat föremål för analys. Att analysera och bedöma resultaten är en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet så att vi kan vidta rätt åtgärder och planera så att utbildningens kvalitet på våra förskolor, skolor och fritidshem ständigt utvecklas och förbättras. Resultaten bedöms i relation till de nationella målen i läroplanerna. Varje enhet använder även underlag från föräldrasamtal, rapporter från interna granskningar, enkäter, intervjuer, dokumentation från samtal med förskolechef och rektor, pedagoger och övrig personal som grund för sitt analysarbete. Dokumentation För att regelbundet stämma av att kvalitetsarbetet leder till en utveckling mot ökad måluppfyllelse behövs dokumentation. Dokumentationen ska vara tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut om prioriteringar och utvecklingsinsatser. Det är viktigt att skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för kvalitetsarbetet. Viktigt att tänka på är att tydliggöra vilken dokumentation som finns, vad som dokumenteras, när och varför samt vem som är ansvarig och var dokumentationen förvaras. Årscykler I Vittras övergripande årscykel tydliggörs uppföljningsprocesser och leveransdatum på huvudmannanivå. Varje förskola och skola kan utifrån detta ta fram sin detaljerade årscykel som tydliggör strukturer (ex: planeringsdagar, arbetsplatsmöten, arbetslagsmöten, olika forum för samråd, elevhälsomöten och så vidare) och uppföljningsdatum för just den enskilda verksamheten samt vilka rutiner som är kopplade till det. Kort sagt: vad som sker i strukturen, vilka teman/ fokus vi har på olika sammankomster och möten, vad som ska bearbetas, vilka frågeställningar som ska användas samt hur allt ska dokumenteras. Se årscyklerna på nästa uppslag 13

14 Systematiskt kvalitetsarbete Vår årscykel för kunskapsoch värdegrundsuppdraget November Sammanställning av skolornas måluppfyllelse (mitterminsavstämning) Resultat av enkättundersökning gällande värdegrundsuppdraget (Förskola, grundskola och fritidshemmet Uppföljning av kvaliteten i förskolan (Funktionell kvalitet delområden) Januari Sammanställning prognos måluppfyllelse årskurs 1-5 Sammanställning betyg årskurs 6-9 Utvecklingssamtal genomförs med alla elever i årskurs 1-9 där IUP följs upp och revideras Uppföljning av kvaliteten i förskolan (Funktionell kvalitet delområden) Mars Resultat av enkätundersökning gällande värdegrundsuppdraget (Förskola, grundskola och fritidshemmet) September Utvecklingssamtal genomförs med alla elever i årskurs 1-9 där IUP utarbetas April Sammanställning av skolans prognos för måluppfyllelse (mitterminsavstämning) Uppföljning av kvaliteten i förskolan (Funktionell kvalitet delområden) Maj Uppföljning av kvaliteten i förskolan (Funktionell kvalitet - alla områden) Genomföra Dokumentation Följa upp Resultat och måluppfyllelse Dokumentation Juni Sammanställning måluppfyllelse årskurs 1-5 Skriftligt omdöme till alla elever i årskurs 1-5 Omdöme av elevens utveckling i övrigt för alla elever i årskurs 1-9 Sammanställning betyg årskurs 6-9 Andel elever som når målen i samtliga ämnen Resultat på nationella prov och korrelation mellan nationella prov och betyg Behörighet till gymnasiet Meritvärde Nationella mål Planera Dokumentation Analysera och bedöma utvecklingsbehov Dokumentation 14

15 Systematiskt kvalitetsarbete Vår årscykel för rutiner och processer November Behörighetsinventering December Sammanställning av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen Kvalitetsredovisning huvudman Januari Plan mot diskriminering och kränkande behandling Utvärdering av förskolans/skolans verksamhet utifrån centrala checklistor/ skollagen Oktober Sammanställning av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen Mars Sammanställning av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen September Handlingsplan förskola/skola Maj Sammanställning av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen Juni Kvalitetsredovisning skolenhet Sammanställning av åtgärdsprogram, frånvaro, kränkningar samt klagomål och eventuella anmälningar till Skolinspektionen Genomföra Dokumentation Följa upp Resultat och måluppfyllelse Dokumentation Nationella mål Planera Dokumentation Analysera och bedöma utvecklingsbehov Dokumentation 15

16 Systematiskt kvalitetsarbete Principer för resursfördelning För varje läsår, perioden juli-juni, tar vi fram och beslutar en budget. Budgeten är den ekonomiska beskrivningen av vår resursfördelning. Budget görs för varje avgränsat ansvarsområde som leds av en chef. Inom Vittra är varje enhet ett separat ansvarsområde och därtill finns stabsfunktioner som utgör avgränsade ansvarsområden, för vilka det går att särskilja och följa upp intäkter och kostnader i redovisningen. Både ansvar och befogenheter är delegerade på likartat sätt i syfte att ansvarig chef ska ha beslutsrätt för de resurser som behövs för att fullfölja det ansvar och de uppgifter chefen har. Budgeten tas fram i en budgetprocess som har till syfte att varje chef ska ha möjlighet att vara delaktig och påverka resursfördelningen inom verksamheten och beskriva sin bedömning av aktuella behov och förutsättningar. Budgetprocessen är utformad i syfte att Vittra som huvudman kan styra resursfördelningen för att nå ökad måluppfyllelse och likvärdighet. Budgetprocess Varje chef ansvarar för att ta fram budget för sitt ansvarsområde och förankra den hos närmsta överordnad chef. Verksamhetschefer ansvarar för att prioritera inom sitt ansvarsområde, sin region, och mellan enheter. Vittras ledning sammanställer, analyserar och prioriterar resursfördelningen för hela verksamheten utifrån budgetar som tagits fram av respektive ansvarig chef. VD lägger till sist fram vår sammantagna budget för Vittras styrelse. Alla resurser som behövs för att fullfölja rektors ansvar och skolenhetens uppgifter ska kostnadssättas och rymmas inom skolenhetens budget. De resurser som krävs för att fullfölja huvudmannens ansvar och uppgifter ska kostnadssättas och rymmas inom respektive stabs budget. Rektors bedömning av vilka resurser som behövs ska utgå ifrån skolenhetens elevers aktuella förutsättningar och förskolans förutsättningar och behov. Rektor förväntas kunna göra bedömning av vad som krävs. För att säkerställa så rättvisa förutsättningar som möjligt har alla enheter samma möjlighet att begära de resurser som de tror kommer att krävas för kommande läsår. I budgetarbetet bidrar även Verksamhetschef och Business Controller med sin kunskap och insyn i enhetens historik, aktuella situation och förmodade framtida situation. Förutsättningar för resursfördelning 1. Huvudprincipen är att enhetens resurser är beroende av kommunens skolpeng/ersättningssystem samt Vittras interna målstyrning. 2. Delegerad resursallokering och budgetprocess på rektorsnivå. 3. Målstyrning med utgångspunkt från enhetens tidigare prestation samt analys av nuläge. 4. Samlad kunskap och förståelse utöver hårda fakta från t ex ledningsmöten, verksamhetsbesök, samtal med verksamhetschef eller formella månadsavstämningar. 5. Omprioritering vid förändrade behov. 6. Förankring från rektor till AcadeMedias styrelse. 16

17 Systematiskt kvalitetsarbete Löpande uppföljning Vittra som huvudman bedriver löpande ett systematiskt kvalitetsarbete för att styra och utveckla verksamheten med utgångspunkt från de nationella målen. Det systematiska kvalitetsarbetet ger oss också möjlighet att löpande fånga upp eventuella avvikelser och uppkomna resursbehov. Ledningsgruppen på enheten utvärderar verksamheten löpande och har flera fasta avstämningspunkter per år då varje enhet granskas utifrån myndighetskrav och interna målsättningar som finns för verksamheten. Till exempel sker uppföljning av kunskapsresultat två gånger per termin, vid betygsättning och vid en mitterminsavstämning, vilket ger information om det krävs ytterligare resurser eller insatser för att nå ökad måluppfyllelse. Varje månad sker också en skriftlig och/eller muntlig rapportering mellan varje beslutsnivå, där redogörelse görs för dels den gångna månaden och dels aktuella frågor enligt en årscykel. Om resursbehov uppstår analyseras frågan i enhetens ledningsgrupp. Sedan tar verksamhetschef kontakt med rektor för den aktuella enheten som agerar utifrån egen resurs. Finner rektor att egen resurs inte räcker till får verksamhetschef prioritera om. Först och främst utifrån sin egen resurs och om det inte räcker får situationen tas upp i Vittras ledningsgrupp som får rikta resurser mot den aktuella enheten. Vittra som huvudman tillför de resurser och kompetenser som krävs för att enheten dels ska lösa det uppkomna resursbehovet och dels att enheten i framtiden ska kunna bli självgående. I ett sådant fall upprättas en särskild handlingsplan som ansvarsfördelas och följs upp. 17

18 Systematiskt kvalitetsarbete Prognos Utöver att verksamheten följs upp och utvärderas löpande och vid fasta avstämningspunkter sker det vid två tillfällen per läsår, i november och i januari, formella justeringar av resursfördelningen i en prognos. Prognosen tar sin utgångspunkt i budgeten och justeringar görs med hänsyn till eventuella förändrade förutsättningar som uppkommit efter det att budgeten antogs. Exempel på förutsättningar som kan förändrats är antalet elever på skolenheten eller nivån på skolpeng från kommunen. I prognosen tas det också hänsyn till de eventuella resurser som beslutats utifrån den löpande uppföljningen. Prognoserna ger Vittra som huvudman möjlighet att vid två tillfällen per läsår se över resursfördelningen för att nå ökad måluppfyllelse och likvärdighet. När en prognos är gjord utgör den beskrivningen av skolenhetens resursfördelning. Vittragemensamma fokusområden 2014/2015 Vi har under 2014/2015 haft sex gemensamma fokusområden för vårt utvecklingsarbete: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse Att stärka och tydliggöra Vittrakulturen Kommunikation i relation Attraktiv arbetsplats Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete Ansvarsfullt affärsmannaskap I den här kvalitetsredovisningen berättar vi hur vi under 2014/2015 arbetat med våra fokusområden. Vi utgår från våra uppsatta mål och utvärderar om de insatser vi genomfört har tagit oss i önskad riktning. Vi gör analyser av våra resultat för att förstå vad våra framgångar beror på eller varför en insats inte nått önskad effekt. Utifrån våra analyser bedömer vi vilka insatser vi behöver göra framöver och vi avslutar med vår verksamhetsplan för 2015/2016, d.v.s. våra mål och planerade insatser på huvudmannanivå under året. Vi har valt att göra redovisningen per verksamhetsform. Förskola, grundskola och fritidshem har därför varsitt avsnitt. Därefter följer ett avsnitt om medarbetare. 18

19 2. Förskola

20 Förskola 2.1 Bakgrund Våra förskolor Region och enhet Komun Antal barn Region Syd/väst Vittra Adolfsberg Helsingborg 36 Vittra Gerdsken Alingsås 60 Vittra Halmstad Halmstad 100 Region Mitt Vittra Brotorp Sundbyberg 104 Vittra Frösunda Solna 80 Vittra Jakobsberg Järfälla 64 Vittra Kungshagen Nyköping 53 Vittra Lambohov Linköping 70 Vittra Röda Stan Norrköping 52 Region Stockholm Vittra Luma Park Stockholm 150 Vittra Lidingö Lidingö 102 Vittra Sjöstaden Stockholm 115 Vittra Rösjötorp Sollentuna 95 Vittra Saltsjö-Boo Nacka 43 Vittra Törnskogen Sollentuna 92 Vittra Vallentuna Vallentuna 60 20

21 Förskola Kvalitetsarbete i förskolan Vi utvärderar kvaliteten i förskolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. När vi arbetar med att utveckla kvaliteten i våra förskolor använder vi att processverktyg som vi kallar Funktionell kvalitet. Verktyget stödjer en medvetenhet kring uppdraget. Samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys och processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med förskolan. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De riktar sig till alla föräldrar i våra förskolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvensen från föräldrarna var 63 procent i oktober 2014 och 74 procent i februari Årsflöde Funktionell kvalitet delområde Utvecklingssamtal Funktionell kvalitet delområde Lilla Kvaliteten Funktionell kvalitet delområde Stora Kvaliteten Utvecklingssamtal Handlingsplan enhet och arbetslag Funktionell kvalitet samtliga områden Kvalitetsredovisning 21

22 Förskola 2.2 Kvalitetsmål Funktionell kvalitet Samtliga förskolor ska aktivt och medvetet påverka barnens utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter, social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Upplevd kvalitet Alla föräldrar i förskolan ska vara nöjda med den verksamhet som erbjuds. 22

23 Förskola 2.3 Prioriterade fokusområden samt insatser vi genomfört 2014/2015 Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse Vi har arrangerat kompetensutvecklande heldagar för samtliga medarbetare i förskolan i Vittra. Vid dessa tillfällen har Greger Rösnes och Per Bernemyr från Reggio Emiliainstitutet varit inbjudna att leda processerna. Dagarna har syftat till att ge inspiration till medarbetare och ledning på varje förskola att utveckla: En lärmiljö som tar sin utgångspunkt i barnens möjligheter. En gemensam förståelse för pedagogisk dokumentation. En strukturell organisation som möjliggör ett professionellt lärande och en utveckling av undervisningen. Kristina Bähr, skolöverläkare i Vittra, har träffat alla medarbetare i förskolan för att bidra till ökad kunskap om barns hjärnor, hur de påverkas av olika förutsättningar i lärmiljön och vad som främjar lärande. Representanter från varje förskola har bjudits in till vår förskola i Halmstad där vi ägnade en hel dag till kollegialt lärande kring pedagogisk dokumentation i praktiken. Elva medarbetare som driver utvecklingsarbetet med pedagogisk dokumentation med fokus på de allra yngsta barnen har tagit del av aktuell forskning och praktiska exempel på genomförandet i arbetet med 1 till 3-åringar genom Emelie Bernemyr, licentiand vid avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Stockholms Universitet. Samtliga medarbetare i förskolan har fått möjlighet att ta del av ett praktiskt exempel på pedagogisk dokumentation. Exemplet presenterades av förskollärare Johanna Appelquist. Stärka och tydliggöra Vittrakulturen Vi har arrangerat Vittra Ledarforum ett arbete som sträckt sig över hela året och riktat sig till samtliga ledningsgrupper i Vittra. Vid fem tillfällen (totalt sju dagar) har vi lett arbetsprocesser utifrån våra tre kärnvärden ansvarstagande, tydliga och inkluderande i syfte att stärka en god kultur och ett medvetet värdegrundsarbete på varje förskola. En del i detta var en process som vi kallat Kameran på barnens axel då ledningsgrupper från två enheter granskat varandras verksamheter genom att inta ett barnperspektiv och därefter återkopplat till ledningsgruppen vilka styrkor och utvecklingsområden man funnit i kvaliteten. Kommunikation i relation Vi har genomfört ett omfattande arbete med att förtydliga vårt koncept och utveckla vår kommunikation, såväl de kanaler vi kommunicerar genom som kvaliteten i det vi kommunicerar. Vi har rekryterat en kommunikationschef. 23

24 Förskola 2.4 Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet Barns inflytande Att arbeta med barns inflytande i förskolan handlar om att skapa en grundläggande förståelse för vad demokrati är. Det innefattar undervisningens innehåll och praktiska metoder och ska ge barnen ett reellt inflytande. Föräldrarna bedömer i hög utsträckning våra förskolor som bra när det gäller Personalen tar hänsyn till vad barnen tycker och tänker. Kring detta upplever 91 procent av föräldrarna en mycket hög grad av nöjdhet. Barns inflytande är ett centralt område för att lyckas skapa en verksamhet som bidrar till vår vision om det starka civila samhället. För att kunna och vilja ta ansvar behöver barnen få uppleva att deras röst är viktig och att de blir lyssnade till. Förskolans lärmiljö Vi har under året gjort insatser för att inspirera samtliga medarbetare till en vidareutveckling av våra lärmiljöer med utgångspunkt i barnens möjligheter. Det har på förskolorna bidragit till följande resultat: Konkreta förändringar i den fysiska lärmiljön som uppmuntrar barnens självständighetsträning. Ökad flexibilitet i utformningen av nya miljöer vilket möjliggör att miljön omvandlas kontinuerligt utifrån vad barnen gör och visar intresse för. Ökad vana att kontinuerligt tillsammans med barnen utvärdera lärmiljöns funktion för utveckling och lärande. Utvecklingssamtal Barnen i våra förskolor är ofta delaktiga i sina utvecklingssamtal. De äldre barnen kan ha förberett sig genom att välja ut bilder och händelser de vill berätta om, utifrån vilka pedagogen lyfter det lärande och den utveckling som skett. Barnen kan ofta själva komma med förslag på hur verksamheten kan utvecklas och förbättras. Barnens deltagande vid samtalen har av många upplevts som mycket positiv såväl av barn och föräldrar som pedagoger. I några fall har resultatet dock blivit ett annat. Det har berott på att pedagogen själv inte sett ett klart syfte utan snarare upplevt ett kravställande om att barnet måste delta. Vi ska därför säkerställa att varje ansvarspedagog på förskolan är trygg i och förstår att syftet med barnens eventuella delaktighet vid utvecklingssamtalet är att öka barnens möjlighet till inflytande. Här finns inte rätt och fel eller något kravställande på att alla barn ska delta. Huruvida barnet är med vid samtalet ska pedagogerna, föräldrarna och barnet själv ha mandat att fatta. 24

25 Förskola Exempel från Vittra Vallentuna På Vittra Vallentuna förklarar man sina mycket höga resultat i förskolan med ett medvetet systematiskt kvalitetsarbete. Här har samtliga medarbetare arbetat med en gemensam systematik för att ständigt belysa vikten av barnens inflytande. Det har påverkat den pedagogiska planeringen av verksamheten. Det har också höjt kvaliteten i förskolans utvecklingssamtal så att barnens styrkor och intressen lyfts fram på ett tydligare sätt än tidigare och där barnen själva deltagit tillsammans med ansvarspedagog och förälder. Utvecklingsområde i vårt arbete med barns inflytande Vi har gjort ett omfattande arbete inom området barns inflytande. Vi ser ändå att vi kan bli bättre genom att öka den gemensamma förståelsen för vad barns inflytande kan innebära. En snäv tolkning är t.ex. den där inflytande likställs med möjlighet för barnen att välja mellan olika alternativa aktiviteter. En bredare och mer djupgående innebörd är att barnet är medskapare av sin tillvaro i förskolan och där pedagogens uppgift är att skapa förutsättningar för att ta tillvara barnets möjligheter. Vi kommer 2015/2016 att ha fokus på läroplanens mål om barns inflytande. Vi ska vidareutveckla arbetet med barns inflytande så att det på samtliga förskolor sker systematiskt, långsiktigt och varierat. Varje medarbetare i förskolan ska vara delaktig i arbetet med att analysera målen för barns inflytande. Vi ska ha kontinuerliga pedagogiska samtal och kvartalsvisa avstämningar utifrån just detta område i självskattningsverktyget funktionell kvalitet. Vi ska även under nästa år arrangera en gemensam förskoledag då vi träffar samtliga medarbetare i förskolan för att arbeta med detta. 25

26 Förskola Förbättrade strukturer Under 2014/2015 gjorde vi flera strukturella förändringar som varit viktiga i kvalitetsarbetet på våra förskolor. Årets insatser kring pedagogisk dokumentation väckte hos många förskolechefer och medarbetare förståelse för vikten av att ha reflektionsmöten. Det är möten där arbetslaget samlas för professionella samtal om den egna undervisningen. Resultatet blev att många förskolor såg över sin organisation och skapade utrymme för reflektionsmöten varje vecka. En annan strukturell förändring är att flera förskolor har funnit det framgångsrikt att gruppera barnen så att femåringarna succesivt får möjlighet att interagera med förskoleklassen. Det har underlättat en trygg övergång till skolan. Det har också fått effekten av utökat samarbete mellan förskola och fritidshem. För att samarbetet ska bli framgångsrikt krävs en ömsesidig förståelse för varandras verksamhetsmål. Utan en sådan förståelse ökar risken för skolifiering av femåringarnas verksamhet, vilket inte alls är syftet. Utvecklingsområde inom struktur och organisation Inskolning av nya barn sker precis som på de flesta förskolor till stor del under augusti och januari, men även löpande under året. De löpande inskolningarna har på vissa av våra förskolor påverkat verksamheten på ett negativt sätt, både undervisningen och tryggheten i grupperna. Vi ska förbättra vår organisation kring löpande inskolningar, eftersom vi ser det som viktigt att kunna ta emot nya barn hela året. Vi ska skapa en tydlighet kring hur vi arbetar med inskolningar utifrån ett helhetstänk. Vi ska beskriva det i våra verktygsguider och stötta de förskolechefer som vill utveckla sin organisation kring inskolningarna. Kameran på barnens axel Som en del i vårt systematiska kvalitetsarbete 2014/2015 fick varje enhet en partnerskola. Syftet var att ha en utomstående partner som skulle kunna komma med konstruktiv feedback i utvecklingsfrågor. Ledningslagen på respektive enhet gjorde under året verksamhetsbesök hos varandra med efterföljande återkoppling och reflektion. På många förskolor har denna insats upplevts som mycket positiv och att den input man fick från kollegorna har lett till insikter man skulle haft svårt att nå själv. Kollegorna från partnerskolan har en mycket bra förutsättning för feedback de känner till verksamhetens mål och förutsättningar mycket väl, och har därmed ett inifrån-perspektiv. Samtidigt upplever de en verksamhet som inte är deras egen, och har därmed ett utifrån-perspektiv. Flera ledningslag har framfört att detta är något som man vill fortsätta med. Alla ledningslag har dock inte fått samma förutsättningar för ett givande utbyte. Det beror på att några har en partnerskola som inte har förskola i sin verksamhet. Vi ser att erfarenhetsutbytet bör kunna ha ett stort värde ändå. Ibland ställs de allra viktigaste, bästa och mest utmanande frågorna när vi är som minst begränsade av vår egen förförståelse. Vi kommer därför att uppmuntra till fortsatt erfarenhetsutbyte partnerskolorna emellan även under nästa år. Utvecklat analysarbete och ökad medvetenhet Vårt gemensamma processverktyg Funktionell Kvalitet har vi nu haft i två år. Pedagogerna använder verktyget för analyser av kvaliteten inom läroplanens områden. Skattningen från maj 2015 visar generellt högre siffror jämfört med föregående år. Pedagogerna själva bedömer alltså att man blivit bättre på att arbeta systematiskt, planerat och medvetet med de olika delarna i läroplanen. 26

27 Förskola För ett år sedan drog vi slutsatsen att vi behöver bli bättre på att systematiskt utvärdera vårt arbete i förskolan och att vi behöver fördjupa analyserna av våra utvärderingar och resultat, d.v.s. verkligen förstå varför det blir som det blir och utifrån det även vad vi ska förändra för att bli bättre. Det här året har samtliga förskolor tagit stora kliv i att utveckla sin systematik. Vårt arbete med processverktyget Funktionell Kvalitet har lett till följande resultat: En betydligt högre grad av medvetenhet på varje förskola om vilken del av uppdraget man är i behov av att fokusera på att utveckla. Det i sin tur skapar förutsättningar för delaktighet i kollegiet och en samsyn med gemensam planering och högt engagemang. På flera förskolor kan man i sina resultatanalyser konstatera att man behöver ha ett större fokus, d.v.s. att minska antalet utvecklingsåtgärder. Genom att starta upp färre projekt ökar vi möjligheten att arbeta på djupet och att avsluta det vi påbörjar. Rollfördelningen har förtydligats och arbetslagsledaren tillsammans med förskolechef är ansvarig för att driva det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan. Vi har även under året konstaterat att det finns ytterligare behov av förtydligat ledarskap och ansvar för att driva den pedagogiska utvecklingen i förskolan. Utvecklingsområde inom funktionell kvalitet Nästa steg i utvecklingen av vårt kvalitetsarbete är att arbeta för en ökad samsyn kring bedömning av kvalitet. Idag skulle barnen på två olika förskolor kunna ha olika möjlighet att bli utmanade i sitt matematiska tänkande, även om personalen på de båda enheterna skattat sitt arbete med matematik som mycket bra. Samma brist på samsyn i den egna bedömningen kan vi se mellan olika avdelningar på en och samma förskola. För att komma tillrätta med det här kommer vi nästa år och framöver att samordna det kvalitetsutvecklande arbetet mellan alla våra förskolor. Vi kommer att anställa en kvalitetsstrateg för förskolan samt införa en ny roll i form av förste förskollärare. Den personen har till uppgift att driva kvalitetsutveckling genom ett kollegialt lärande. Kvalitetsstrateg och förste förskollärare kommer att mötas kontinuerligt för pedagogiska diskussioner utifrån verktyget. 27

28 Förskola Upplevd kvalitet Vår målsättning är att samtliga föräldrar ska vara nöjda med den verksamhet vi erbjuder. Vi ser en mycket hög grad av nöjdhet hos de föräldrar som har sina barn i våra förskolor. Men resultaten är något lägre än förra året. Sett över längre tid har vi dock ett resultat som är stabilt. Föräldrar upplever och bedömer i första hand lärmiljön på förskolan, det vill säga i vilken grad förskolan präglas av trygghet, respekt och möjlighet till arbetsro. I de delarna har vi inte haft en tillfredsställande hög kvalitet på samtliga förskolor. Det är vi medvetna om, och det speglar sig i resultaten. Vår kvalitetsstrateg kommer därför att ha i uppdrag att i första hand arbeta med värdegrundsfrågor. Vi ska bland annat ha ett tydligt fokus på att utveckla arbetet med barns inflytande under nästa år. 28

29 Förskola Exempel från Vittra Luma Park Vittra Luma Park är ett exempel på en förskola där pedagogerna bedömer att man arbetar mer kvalitativt utifrån läroplanens delar i år än tidigare. Samtidigt upplever föräldrarna här en ökad grad av nöjdhet. När man tittar närmare på enkätsvaren från föräldrarna kan man se att förbättringen ligger bland annat i att fler föräldrar upplever att Mitt barn kan få lugn och ro i förskolan och att Pedagogerna på mitt barns förskola arbetar aktivt för att alla ska bli behandlade med respekt. På Vittra Luma Park har man alltså haft ett framgångsrikt värdegrundsarbete under året det anser både medarbetare och föräldrar. Detta i sin tur banar väg för en kvalitetshöjning inom områden som utveckling och lärande. Intressant är också att medarbetarna på Vittra Luma Park gör en bedömning av kvaliteten i sin verksamhet som visar på en hög grad av medvetenhet om att det finns utrymme för förbättring. I sammanhanget tyder det på en hög ambition och medvetenhet om den egna utvecklingspotentialen. Den inställningen är sannolikt gynnsam för kvalitetsutvecklingen på Vittra Luma Park. 29

30 Förskola Förbättrad kommunikation med hemmet För att utveckla kommunikationen med hemmen har vi i år skickat information mer systematiskt i form av veckobrev. Vi kan se att det gett resultat med föräldrar som är mer nöjda och som upplever sig ha koll på vad som händer i förskolan. Föräldrarna har även fått ta del av den pedagogiska tanken med olika aktiviteter, vilket vi ser vara bidragande till föräldrarnas ökade nöjdhet. Utvecklingsområde inom kommunikation I vissa avseenden behöver vår kommunikation utvecklas. Ett exempel är när det handlar om flerspråkighet. Våra kommunikationskanaler bygger i hög grad på att man som förälder bemästrar det svenska språket, vilket långt ifrån alla våra föräldrar gör. Vi behöver också utveckla våra sätt att kommunicera med de barn som inte ännu kan svenska. Detta är ett utvecklingsområde vi ser kommer sträcka sig över flera år. På en förskola har pedagogerna utvecklat kompetens i Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, TAKK. Detta har varit framgångsrikt för just den verksamheten och det är möjligt att fler enheter skulle vara förtjänta av att arbeta med detta. För att nå fram till icke svensktalande föräldrar i större utsträckning provade man på en förskola att arbeta mer med bilder och filmer. På föräldramöten visades film från verksamheten som visar på barnens lärande och utforskande. Det hade positiv effekt för föräldrarnas upplevelse av att få information om vad som händer i förskolan. Vi ska möjliggöra ett erfarenhetsutbyte mellan våra förskolor kring alternativ kommunikation. Vi har infört möjligheten att genomföra föräldraenkäten på ett större antal språk än svenska. Vi kan inte ännu se någon tydlig effekt av det i antalet svarande, men oavsett är det naturligtvis en fråga om demokrati och inkludering. Ett annat sätt att utveckla vår kommunikation är att vi ska skapa en broschyr som beskriver våra förskoleverksamheter. Det ska vara enkelt för föräldrar som är nyfikna på Vittra att ta del av hur vi arbetar. Sammanfattning av resultatanalys Vi har under året haft fokus på att stärka lärarskickligheten i förskolan. De insatser vi gjort från huvudman har i huvudsak handlat om att utveckla systematiken och strukturen i förskolan. Genom att skapa goda förutsättningar för det professionella lärandet hos våra medarbetare i förskolan vill vi bygga verksamheter med hög kvalitet som är stabila över tid. Vi har så många skickliga medarbetare i förskolan som med sin höga kompetens och enorma engagemang skapar fantastisk kvalitet för barnen. Utifrån analysen av årets resultat ska vi som huvudman fortsätta att skapa förutsättningar för en kvalitetsutveckling som är verksamhetsbunden snarare än personbunden. Det betyder att vi ska ge alla dessa skickliga medarbetare möjlighet att arbeta professionellt, med strukturer och verktyg för att ständigt lära och utveckla tillsammans med kollegor. Då blir vi också den attraktiva arbetsplats som vi vill vara. 30

31 Förskola Under det år som gått har vi skapat förutsättningar för en ökad professionalisering i förskolan. Nästa år fortsätter vi med en stor satsning på utveckling av förskolan. I augusti 2015 startar vi dessutom en ny förskola i Vittra, på Samset i Jönköping. Vi hoppas och tror att vår förskolesatsning 2015/2016 kommer synas och kännas på varenda en av våra då 17 förskolor. 31

32 Förskola Verksamhetsplan 2015/2016 Kvalitetsmål för förskolan i Vittra 2015/2016 Funktionell kvalitet kunskaper Samtliga förskolor har ett högt resultat inom funktionell kvalitet och vi når ökad kvalitet inom läroplansområdet barns inflytande. Funktionell kvalitet värdegrund Samtliga förskolor har ett högt värde på enkätfrågor om lärmiljö Upplevd kvalitet Samtliga förskolor har ett högt värde på enkätfrågor om rekommendation Våra mål mäter vi genom resultat för våra bedömningar och skattningar samt genom våra enkätundersökningar med vårdnadshavare. Sammanfattning av huvudmannens planerade insatser i förskolan 2015/2016 Vi kommer att anställa en kvalitetsstrateg för förskolan som ansvarar för kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Vi kommer att tillsätta förste förskollärare på varje förskola vilka kommer att gå en intern handledningsutbildning. Vi ska rekrytera flera och behålla befintliga förskollärare. Vi ska uppmuntra till fortsatt utbyte partnerskolor emellan, även då bara den ena skolan har förskola. Vi ska göra insatser för att medarbetare i förskolan gör relevanta, professionella och likvärdiga bedömningar av sin egen undervisning och verksamhet utifrån verktyget Funktionell Kvalitet. Vi ska stärka medarbetarnas trygghet inför barnens utvecklingssamtal så att förväntningar och mandat är tydligt. Vi kommer att arrangera dagar för Kvalitetsforum där resultat bearbetas, diskuteras och analyseras. Vi ska fokusera på läroplanens mål om barns inflytande. Vi ska arrangera en gemensam förskoledag för samtliga medarbetare i förskolan och då arbeta med att utveckla en gemensam kultur och förhållningssätt. Vi kommer genomföra interna granskningar av våra förskolor. Vi ska utveckla vårt sätt att kommunicera i syfte att nå alla barn och vårdnadshavare, även icke svensktalande, genom att sprida goda exempel. Vi ska skapa en broschyr som beskriver förskolan i Vittra. Den ska vara generell och riktas till föräldrar, men ha möjlighet till lokala instick riktade till föräldrarna på en specifik Vittraförskola. Vi kommer att utveckla vår pedagogiska plattform med att skapa en guide för Vittras lärmiljö. Vi kommer att utveckla vår pedagogiska plattform med att skapa en guide för Samtida undervisning. 32

33 3. Grundskola Grundskola

34 Grundskola 3.1 Bakgrund Våra grundskolor Region och enhet Komun Antal elever Region Syd/väst Vittra Adolfsberg Helsingborg 211 Vittra Forsgläntan Kungsbacka 420 Vittra Gerdsken Alingsås 360 Vittra Halmstad Halmstad 195 Vittra Kronhusparken Göteborg 388 Vittra Landborgen Helsingborg 256 Vittra Samset Jönköping 50 Vittra Västra Hamnen Malmö 206 Region Mitt Vittra Brotorp Sundbyberg 271 Vittra Frösunda Solna 350 Vittra Jakobsberg Järfälla 393 Vittra Kungshagen Nyköping 196 Vittra Lambohov Linköping 173 Vittra Röda Stan Norrköping 269 Vittra Östertälje Södertälje 436 Vittra Väsby Upplands Väsby 357 Region Stockholm Vittra Luma Park Stockholm 46 Vittra Lidingö Lidingö 191 Vittra Sjöstaden Stockholm 230 Vittra Södermalm Stockholm 291 Vittra Telefonplan Stockholm 220 Vittra Rösjötorp Sollentuna 111 Vittra Saltsjö-Boo Nacka 92 Vittra Sollentuna Sollentuna 256 Vittra Törnskogen Sollentuna 25 Vittra Vallentuna Vallentuna

35 Grundskola Kvalitetsarbete i grundskolan Vi utvärderar kvaliteten i grundskolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi följer upp kunskapsresultat och värdegrundsresultat. Uppföljning av kunskapsresultat Kunskapsuppdraget följer vi på huvudmannanivå upp fyra gånger under läsåret; mitten av höstterminen, höstterminens slut, mitten av vårterminen samt vid slutet av läsåret. Vid varje uppföljningstillfälle sammanställer vi resultat för årskurs 3, 6 och 9 på huvudmannanivå, på enhetsnivå samt på ämnesnivå. Vi tittar på i vilken grad vi når kravnivån för godtagbara kunskaper. Den informationen analyseras och utifrån slutsatserna planerar vi för vidare insatser. Vid läsårets slut dokumenteras varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Tillsammans med tillhörande framåtsyftande kommentarer utgör de det skriftliga omdömet. Det skriftliga omdömet används som underlag för varje elevs individuella utvecklingsplan. Efter läsårets slut gör varje skola och huvudmannen en större sammanställning av enhetens resultat. Den innehåller en sammanställning av andelen som nått kravnivån för godkända kunskaper i årskurs 1-5 och av betyg i årskurs 6-9. Vid samma tillfälle sammanställs resultaten från de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 och korrelationen mellan resultaten i nationella prov och betyg följs upp för årskurs 6 och 9. Huvudmannen följer även upp behörighet till vidare studier samt meritvärde. Sammanställningarna analyseras för att sedan dokumenteras tillsammans med nästa års prioriterade fokusområden i enhetens respektive huvudmannens kvalitetsredovisning. Uppföljning av värdegrundsresultat De kvalitetsundersökningar vi gör ger oss en indikation på hur elever och föräldrar upplever undervisningskvaliteten och kvaliteten i lärmiljön, t.ex. möjligheten till studiero och trygghet. Vi arbetar systematiskt med att granska oss själva exempelvis genom interna granskningar av våra verksamheter. Då granskar vi kvaliteten i lagstadgade dokument, till exempel skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid dessa interna granskningar intervjuar vi elever och lärare på skolan för att få en förståelse för t.ex. kvaliteten på elevernas inflytande och värdegrundsuppdraget i stort. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad elever och föräldrar är nöjda med skolan. Uppföljning av upplevd kvalitet Varje år genomför vi två enkätundersökningar. De riktar sig till elever i årskurs 4-9 och till samtliga föräldrar och vårdnadshavare som har sina barn i våra skolor. Kvalitetsundersökningarna syftar till att ge oss en bild av hur elever och föräldrar upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där de inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder 35