Kvalitetsredovisning för Vittra Adolfsberg Läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Vittra Adolfsberg Läsåret

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 Fakta om Vittra Adolfsberg... 3 Vittras koncept... 4 Vittrakulturen... 6 Individuell utveckling... 6 Samtida undervisning... 6 Vittras lärmiljö... 6 Systematiskt kvalitetsarbete i Vittras för- och grundskolor... 6 Krav enligt skollag och läroplan... 7 Så här gör vi... 7 Kvalitetsmått Förutsättningar Kompetensutveckling under Övrigt Våra mål för Vittra Adolfsbergs förskola : Funktionell kvalitet Normer och värden Utveckling och lärande Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Uppföljning, utveckling och utvärdering Föräldrarnas bedömning av den funktionella kvaliteten Upplevd kvalitet vårdnadshavare Upplevd kvalitet medarbetare Attitydundersökning Helsingborgs kommun Analys och 2.5 Åtgärder Prioriterade mål Förutsättningar Kompetensutveckling under : Övrigt Prioriterade mål för Vittra Adolfsbergs grundskola Mål för Vittra Adolfsberg grundskola 2014/ Resultat Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Juniorer Vi startar läsåret med en Övergång och samverkan Var sjätte vecka uppdaterar vi våra ämnesmatriser och pratar då med eleverna om vilka mål vi arbetat mot och hur de kan arbeta för att nå högre nivåer. Vi ger feedback o SchoolSoft på uppgifterna i förhållande till kunskapskraven och där kan både elever och föräldrar se omdömet. Vi har även kontinuerliga samtal med eleverna där vi diskuterar vad de behöver stöd och hjälp med för att utvecklas vidare. Vi har arbetat med begreppsuppfattning i stor utsträckning, för att stärka språket Upplevd kvalitet vårdnadshavare och elever

3 Studiemiljö elever Studiemiljö vårdnadshavare Undervisning elever Undervisning vårdnadshavare Korrelation Kunskapsresultat Kunskapskrav per ämne och årskurs Nationella prov Upplevd kvalitet vårdnadshavare Upplevd kvalitet - elever Upplevd kvalitet vårdnadshavare Upplevd kvalitet medarbetare Övrigt Resultat Helsingborgs kommuns enkät Elever Analys Åtgärder Prioriterade mål Vittras fokusområden 2015/2016: Förutsättningar Kompetensutveckling under Övrigt Våra mål för Vittra Adolfsbergs fritidshem Resultat Funktionell kvalitet Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Skola och hem Upplevd kvalitet vårdnadshavare Analys Åtgärder Mål för fritidshemmet på Vittra Adolfsberg Mål för enheten Vittra Adolfsberg Mätbara mål de närmaste åren... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2

4 1. Bakgrund Inledning Det gångna läsåret innehöll många tillfällen till lärande för oss på Vittra Adolfsberg. Vittra Adolfsberg finns för att vi vill hjälpa alla våra barn att nå sin fulla potential inom kunskap, social träning och att bli rustade för livet utanför grundskolan. Som skola är vi ett sammansvetsat lärarlag som krokar arm och stöttar varandra, vi är tydliga förebilder som vuxna och vi vill visa våra elever hur man uppför sig och skapa en förståelse och förberedelse för livet i vuxenvärlden. Vi agerar och visar vägen genom att ta tag i det som händer i skolan. Vi fokuserar på helheten och på den lilla människan. Vår skola är en multikulturell skola med barn från hela världen. På Lina Kenthsdotter Persson skolan pratar vi cirka 30 olika språk och vi har en outtömlig brunn av Rektor och förskolechef livserfarenheter att ösa ur för att gestalta och beskriva världen och Vittra Adolfsberg t o m nuet. Våra analyser med arbetslagen visar att vi har genomfört förbättringar i alla delar. De visar också att alla pedagoger alltid strävar efter att bli bättre. Vårt arbete med att utveckla hela den pedagogiska gruppen kommer att intensifieras. Personalen hos oss är både undervisande pedagoger och trygga vuxna i en ibland för många elever otrygg omvärld. Jag är stolt över att vara en del av denna verksamhet. Välkommen att ta del av summeringen av vårt verksamhetsår ! Petra Karevik Sahlin TF Rektor och förskolechef Fakta om Vittra Adolfsberg Vittra Adolfsberg startade 2008, 2009 utökades verksamheten då vi även startade en förskola med en avdelning, som blev till två då vi 2012 byggde om förskolans lokaler. Vi har tillstånd att bedriva verksamhet för barn och elever från 1 år till 16 år med plats för 36 förskolebarn och 212 grundskoleelever. Detta läsår har vi haft den stora glädjen att få ansvara för 36 barn på förskolan och 210 elever i grundskolan. Skolan och förskolan ligger på Adolfsberg i utkanten av Helsingborg, en kommun med invånare. Det är en verksamhet som präglas av mångfald, glädje och ett mycket stort engagemang och där majoriteten av barn och elever bor i närområdet. Vittra Adolfsbergs förskola och skola är inrymd i en modern skolbyggnad som är belägen nära kommunikationer och grönområden. Vi arbetar för att varje barn ska få möjlighet att lära känna sig själv och få möjlighet att utvecklas som person, bli en mästare på att lära och ha en god kunskapsutveckling. 3

5 Vi i Vittra har under läsåret haft sex gemensamma fokusområden: - Stärka och tydliggöra Vittrakulturen. - Kommunikation i relation. - Attraktiv arbetsplats. - Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse. - Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete. - Ansvarsfullt affärsmannaskap. Vi på Vittra Adolfsbergs skola och förskola har med utgångspunkt i dessa fokusområden arbetat systematiskt och kontinuerligt under hela året med att fokusera på: - Svenska språket. - Likabehandlingsarbete. - Barns inflytande. Det vi mäter i olika undersökningar är vår ekonomiska bärighet, våra resultat på de nationella proven i åk 3, 6 och 9 och på vår samtidsorienterade undervisning. Våra förutsättningar: Vittra Adolfsberg är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 föroch grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia, Sveriges största koncern för utbildning och lärande. Vittras koncept Visionen om ett starkt civilsamhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val, har varit vår ledstjärna sedan Vittra startade Vi bidrar till den visionen genom utbildning och lärande. Vårt mål är att när eleverna lämnar våra skolor ska de att ha åtminstone godkända betyg i alla ämnen, god självkänsla, sociala färdigheter, demokratiska värderingar samt kunskap om och förståelse för de kompetenser och förmågor som efterfrågas i arbetslivet. Inom Vittra har vi ett koncept, i form av gemensamma arbets- och synsätt som präglar samtliga våra verksamheter, såväl förskola som grundskola och fritidshem. Vårt koncept hjälper oss att vara ett långsiktigt, nytänkande och professionellt skolföretag som lever som vi lär. Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete med våra barn och elever. I stammen finns vår styrning. Här har vi våra kärnvärden som ligger till grund för vårt förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör. Våra kärnvärden: Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma 4

6 miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform med specifika Vittraverktyg som tydliggör hur vi bedriver våra verksamheter, med gemensamma strukturer, metoder och aktiviteter. Styrdokumenten Högre upp i stammen finns de nationella styrdokumenten, med lagar, förordningar och riktlinjer. I Vittra vill vi göra mer för våra barn och elever än styrdokumenten kräver, alltid med målet att nå en högre kvalitet och ökad måluppfyllelse. Därför har vi vår pedagogiska plattform som tydliggör hur vi lever upp till de höga krav vi ställer på oss själva. Pedagogisk plattform Vittras pedagogiska plattform är gemensam och styrande för alla våra verksamheter. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns när vi utför våra uppdrag. Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, eller verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Basen måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; individuell utveckling, Vittrakulturen, samtida undervisning och Vittras lärmiljö. 5

7 Vittrakulturen I Vittra har vi en gemensam tolkning av uppdraget och en gemensam bild av den kultur vi behöver bygga och underhålla för att nå vår vision om medvetna och ansvarstagande medborgare. Vi kallar denna grund för Vittrakulturen. Eftersom alla våra verksamheter utgår från Vittras gemensamma kärnvärden känner man igen sig när man kliver in i en Vittraskola på atmosfären och sättet vi bemöter varandra på, med respekt och vänlighet. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och daglig samling. Individuell utveckling För att eleverna ska nå målen i undervisningen ser vi till hela individens utveckling när vi planerar, genomför och utvärderar vår undervisning. När vi ser till hela barnet, både styrkor och utvecklingsområden kan vi ge rätt stöd och utmaningar i undervisningen. Vi följer och arbetar därför med varje barns och elevs utveckling utifrån tre perspektiv; kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Dessa tre delar hänger samman och är varandras förutsättningar. Vi sätter också mål kopplat till alla dessa tre delar i elevens individuella utvecklingsplan i skolan och för varje barn i förskolan finns en plan för utveckling och lärande. Det är sedan lärarnas uppgift att planera en inkluderande undervisning efter barnens och elevernas erfarenheter, förkunskaper och behov. Samtida undervisning I Vittra strävar vi efter att ha en sammanhangsstyrd undervisning. Genom att sätta kunskaper i relevanta och engagerade kontexter känns lärandet mer meningsfullt och lustfyllt för våra barn och elever. Det gör vi bland annat genom att fläta samman de olika ämnena i kursplanerna i en så kallad ämnesövergripande undervisning där eleverna får arbeta i olika projekt. I vår undervisning utgår vi också från barnens/elevernas intressen och tidigare kunskaper som vi sedan kopplar till kunskapskraven. Genom ett erfarenhetsbaserat lärande och att eftersträva ämnesintegration uppmuntrar vi till perspektivskiften och djupare kunskaper. Att vara samtida innebär att vi alltid strävar efter att utvecklas och att vi vågar förändra för att förbättra. Därför vilar vår undervisning på såväl forskning som beprövat arbetssätt. Vittras lärmiljö Vår lärmiljö speglar vår utgångspunkt i barnens och elevernas behov. Därför har vi en varierad lärmiljö, där alla barn och elever får möjlighet att komma till sin rätt. När vi planerar våra skolor tänker vi på att alla lär sig olika och därför har våra utrymmen olika syften. Antingen uppmanar de till gemenskap, kreativitet eller studiero. Våra förskolor och skolor kan se lite olika ut, men gemensamt är att alla har en bra balans mellan öppna ytor och slutna rum samt att miljön är trevlig och funktionell. Systematiskt kvalitetsarbete i Vittras för- och grundskolor Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen av och för våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan genomföras i ett mindre format, till exempel ett arbetsmoment, ett arbetspass, en dag eller en vecka eller liknande, eller för lite längre tidsspann och större barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår. De bestående momenten handlar om att fånga detaljer såväl som strukturer och mönster. 6

8 Krav enligt skollag och läroplan Enligt skollagen 4 kap. 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. (2010:800) Förskolechefen ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. (Lpfö -98) Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr -11) Ett sätt att få en snabb överblick av vårt kvalitetsarbete och våra resultat är att ta del av våra årliga kvalitetsredovisningar. Inom Vittra görs dessa på två nivåer: skolnivå och huvudmannanivå. Vi publicerar våra kvalitetsredovisningar på hemsidorna, så att de är tillgängliga för alla att ta del av. Så här gör vi Våra verksamheter styrs av skollag och läroplaner, av barnens behov och elevernas mål och individuella utvecklingsplaner samt av de mål vi själva satt upp i Vittra. Vårt systematiska kvalitetsarbete bygger på ett cykliskt flöde som fogar samman följande faser till en helhet; - Planera verksamheten för individ och grupp utifrån mål. - Genomföra planerad undervisning utifrån valda metoder och arbetssätt och som regelbundet dokumenteras. - Följa upp genom att samla resultat och utvärdera måluppfyllelsen. - Analysera resultaten utifrån den planerade undervisning samt skapa aktiviteter. Detta är en schematisk beskrivning av en komplex process som är ständigt pågående i alla våra verksamheter. De åtgärder vi vidtar löpande under året, syftar alltid till att bidra till en högre kvalitet i våra verksamheter. 7

9 I slutet av varje verksamhetsår summeras det systematiska kvalitetsarbetet i en kvalitetsredovisning för enheten. Förskolechef/rektor leder arbetet under medverkan av personal och elever. I grundskolan ska elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet och i förskolan barnens vårdnadshavare. Summeringen utgör grunden för utvecklings- och verksamhetsplaneringen inför kommande verksamhetsår. Kvalitetsmått Inom Vittra och AcadeMedia, den koncern i vilken Vittra ingår, använder vi följande kvalitetsaspekter: 8

10 Funktionell kvalitet i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten uppnås. Upplevd kvalitet hur nöjda våra kunder är med verksamheten. 9

11 Förskola 10

12 2.1 Förutsättningar På Vittra Adolfsberg har vi tillstånd att bedriva förskola för barn i åldrarna 1 till 5 år och vi har plats för 36 barn. Vi har under året haft glädjen att ansvara för 36 barn i vår förskoleverksamhet. Personal Antal personer som arbetar på förskolan, omräknat till heltidstjänster 6 Antal förskollärare med examen, omräknat till heltidstjänster 4 Antal medarbetare med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till 4 heltidstjänster Antal barnskötare, omräknat till heltidstjänster 2 Förskolechef har fram till 4 maj varit Lina Kenthsdotter Persson som genomför år 2 på Rektorsprogrammet vid Linnéuniversitet i Växjö. Lina gick på havandeskapsledighet den 4 maj Hon är legitimerad lärare i Ma/No. Det dagliga arbetet i förskolan leds av arbetslagsledare Tina Zinn. Från 1 maj har Petra Karevik Sahlin varit tf rektor och förskolechef på enheten. Kompetensutveckling under Nya medarbetare har under året fått en introducerande interngenomgång av verksamheten i syfte att få hjälp att komma in i sitt arbete på ett bra sätt, samt få förståelse för vad vi gör och varför. Förskolechefen har deltagit i interna utvecklingsdagar Kvalitetsdagar och Ledarforum. Förskolechefen har under året 2014 deltagit i ett omfattande ledarutvecklingsprogram i AcadeMedias regi med fokus på bland annat kvalitet och kommunikation. Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag (Vittradagen), i år med fokus på barns utveckling. Två medarbetare har gått TAKK-kurs under våren Arbetslagsledaren har gått kurs i egenkontroll i Anticimex regi. Övrigt Förskolan var under året organiserad enligt följande: Avdelning Antal barn Åldrar Solen 18 (vt.19) 1-5 Stjärnan 18 (vt.19) 1-5 Förskolans lokaler ligger i Vittra Adolfsbergs skola och är uppdelad på två avdelningar. Från starten 2009 vistades förskolan i provisoriska lokaler och sommaren 2012 gjordes en ombyggnation i de befintliga lokalerna. Lokalerna anpassades till förskoleverksamhet där barnens behov blev tillgodosedda. Det skapades skötrum och rum för vila för de yngsta barnen, liksom olika rum för olika lek och lärande. Utemiljön är ursprungligen en skolgård som är omgjord till de två förskoleavdelningarnas gemensamma gård. Under åren har den utvecklats och förändrats. Nu finns det konstgräs för lek och en rutschkana. Det finns ett stort asfaltsområde där barnen kan cykla och det finns också möjlighet till sandlek. Leksaker förvaras i en stor container på gården. Under sommaren och hösten 2015 kommer förskolegården bland annat att utrustas med solsegel på tre ställen. Containern kommer att bytas ut 11

13 mot en miljöstation som dessutom kommer att fungera som förråd till uteleksaker. Förskolan kommer även att få en liten klätterställning. Området kring Adolfsbergs förskola erbjuder många olika miljöer. Det finns möjlighet på nära avstånd att ta sig till grönområde, lekplatser och skog. Att ta bussen till olika platser runt om i Helsingborg är lättillgängligt då busshållplatsen finns i anslutning till skolan och förskolan. Allt vi gör på förskolan har sin utgångspunkt förskolans läroplan samt Vittras idé och vision tillsammans med barnens behov, intressen och förutsättningar. 2.2 Våra mål för Vittra Adolfsbergs förskola : Året hade vi på Vittra Adolfsbergs förskola följande mål: Fokusområde - Svenska språket Varje barn ska utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Varje barn ska utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. Fokusområde - Likabehandling Varje barn ska utveckla sin förmåga till öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Varje barn ska utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja hjälpa andra. Varje barn ska utveckla sin förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Fokusområde Barns inflytande Varje barn ska utveckla sin förmåga att utrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Varje barn ska utveckla sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. I nästa avsnitt Resultat presenterar vi hur det gick i vårt arbete med att nå målen. 12

14 2.3 Resultat Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för verksamheten utifrån läroplanen Lpfö -98/10. Vi redogör först för en sammanfattande självskattning gjord av förskolans personal, därefter för vårdnadshavarnas bedömning av vår verksamhet. Självskattning Medarbetarna i förskolan gör under året kontinuerliga självskattningar av verksamhetens kvalitet. Utifrån resultatet justeras verksamheten inför kommande period. Här följer en sammanfattning av vår självskattning. I slutet av året görs en slutsummering och analys av verksamheten funktionell kvalitet. Normer och värden Förskolan arbetar systematiskt och organiserat med normer och värden. Det är ett arbete som sker dagligen i den vardagliga verksamheten. Vår dokumentation kring verksamheten, barngruppen och det enskilda barnet används i vidare planering. Genom våra barnsamtal, verktyget Pluttra, veckobrev och föräldramöten, är både barnen och vårdnadshavare delaktiga i verksamheten. Att arbeta med normer och värden är en stor del av förskolans vardag och det sker i samarbete med hemmen vid särskilt organiserade tillfällen. Här kan vi förbättra kontinuiteten inför kommande år. Verksamheten vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att ta del av aktuell forskning är ett område vi önskar utveckla mer. Utveckling och lärande Förskolan har arbetat med olika projekt under läsåret. Båda avdelningarna har arbetat med totalt tre projekt och projekttiderna för varje projekt har varit olika långa. Två projekt har haft fokus på språk och likabehandling och det sista projektet hade fokus på matematik. Barnens behov och önskemål inom området har styrt projektens innehåll och de olika delarna i Utveckling och lärande har varit en självklar del. Våra projekt har döpts till: Projekt Djur, Projekt Vad har du i väskan? och Projekt Matematikväskan. Projekten har bland annat inneburit att varje barn fått dem med sig hem för en dag som en del i vårt arbete med att ge vårdnadshavarna insyn, möjlighet att påverka och känna delaktighet i vårt arbete. Exempel Matematikväskan: Väska med instruktioner, kamera och information till föräldrarna. Föräldrar och barn fick uppdraget att ta på sig matematikglasögonen och hitta matematik hemma i vardagen. De hade i uppdrag att ta fem bilder på olika former, något som är lika långt som barnet, föremål som är litet, mellan och stort och olika former i hemmet. Dessa bilder visades dagen efter med hjälp av Activeboarden av barnet som en presentation/redovisning. Barnet fick på detta sätt möjlighet att träna sitt svenska språk, sitt hemspråk, tillit till sin egen förmåga samt få matematiska begrepp och förståelse för matematik. Föräldrarna har varit högst delaktiga och gett väldigt positiv feedback vid våra utvärderingar. Vårdnadshavarna är delaktiga i förskolans arbete genom projekten och har då på ett naturligt sätt en möjlighet att påverka vardagens innehåll. Alla projekt har haft fokus på språk, likabehandling, barns inflytande och matematik. Projekten utgick utgått från barnens behov och de olika delarna i Utveckling och lärande har varit närvarande. 13

15 Under hösten och våren hade vi även en femårsgrupp tre dagar i veckan vilket ledde till att vi hade olika verksamheter och projekt igång under tiden. Femårsgruppen har tillgodosett de äldre barnens behov med olika projekt och förberett dem inför förskoleklass. Utveckling och lärande Förskolan har arbetat mycket med Språk och kommunikation i olika projekt. Framförallt har barnens språkliga kunskaper ökats och den kommunikativa förmågan blivit större. Även föräldrars delaktighet har blivit betydligt bättre. Vi arbetar systematiskt och kontinuerligt men förskolan önskar göra barnen än mer delaktiga i verksamheten och dess planering framåt. Resultatet av dokumentation, uppföljning och utvärdering används i vidare planering. Arbetet med matematik sker som en naturlig del av vardagen då det sker kontinuerligt och i samarbete med hemmen. Förskolan arbetar systematiskt, dokumenterar och analyserar resultatet för vidare planering. Naturvetenskap och teknik är ett område som förskolan kan utveckla och planera för än mer långsiktigt. Förskolan har behov av att både utveckla och följa upp varje barns utveckling och lärande utifrån målen för naturvetenskap och teknik. Förskolan planerar för att arbetet med både matematik och naturvetenskap och teknik ska bli mer långsiktigt och nära kopplat till aktuell forskning. Lek har en stor plats på förskolan där barnen utvecklar sina sociala färdigheter. Förskolans arbete sker systematiskt både vid organiserade tillfällen och som en naturlig del i vardagen. Förskolan ska arbeta med att resultatet av dokumentation, uppföljning och utvärdering av lek används i vidare planering och att göra barnen ännu mer delaktiga. Förskolan erbjuder många olika delar för att barnen ska utveckla sin skapande förmåga och utveckla sin motorik, kroppsuppfattning och sin koordinationsförmåga. Arbetet sker systematiskt både vid särskilt organiserade tillfällen och som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Resultatet av dokumentation, uppföljning och utvärdering av skapande används i vidare planering för varje barns utveckling och lärande. Både barn och vårdnadshavare är delaktiga. Förskolans arbete med att varje barn utvecklar sin identitet och utvecklar sin självständighet och tillit till sin förmåga har kommit långt. Förskolan arbetar systematiskt och långsiktigt med kultur där vi dokumenterar och följer upp och analyserar varje barns utveckling och lärande utifrån målen för kultur. Både barn och vårdnadshavare är delaktiga i verksamheten och dess resultat. Barns inflytande Varje barn på Adolfsbergs förskola ges möjlighet att utvecklas utifrån målen och har inflytande i förskolans verksamhet. Det sker också ett naturligt sampel med barnens hem. Barnens inflytande sker vid enstaka tillfällen och någon gång vid särskilt organiserade tillfällen som till exempel barnsamtal, i samling eller i idrottshallen. I samlingen eller i idrottshallen är barnen delaktiga genom att de är med och bestämmer innehållet. Förskola och hem Genom föräldramöte, Drop-in, barnsamtal och dagliga samtal ges hemmet insyn i verksamheten och dess innehåll. Analysen av resultatet från Stora kvalitetsundersökningen, som genomförs på våren, genomfördes tillsammans med föräldrarna på vårens föräldramöte. Föräldrarna deltog då också i att ta fram åtgärder för att fortsätta med den verksamhet som är bra, förändra det som fungerar mindre bra och förbättringsområden i verksamheten som helhet. I våra projekt där en del har varit att involvera hemmet har vi tydligt sett att föräldrarnas möjlighet till delaktighet i förskolans arbete och kunskap om hur vi arbetar har ökat. Vi har fått mycket positiv feedback på detta arbete. 14

16 På Pluttra, vår digitala plattform för förskolan, barn och föräldrar, synliggör vi dagligen verksamheten. Våra olika projekt lägger vi in där och genom ett klick på förskolans smartphone visas det i föräldrarnas smartphones sekunden efter. Där lägger vi också ut all information som berör barn och föräldrar och varje vecka finns där exempelvis veckobrev från respektive avdelning. Uppföljning, utveckling och utvärdering Vi dokumenterar varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt. Dokumentationen följs upp, analyseras och utvärderas så att förskolan tillgodoser barnets möjligheter till utveckling och lärande. Det finns delar av verksamheten som naturligt följs upp men också delar i verksamheten där vi önskar utveckla det långsiktiga systematiska arbetet. De delar vi behöver förbättra är: lek, barns inflytande och matematik, utvärderingen av genomfört arbete och upprättande av vidare åtgärder utifrån analyser. 15

17 Föräldrarnas bedömning av den funktionella kvaliteten I Vittra genomförs varje år i januari/februari en enkätundersökning i samarbete med företaget Markör. Bland vårdnadshavarna förl barn på Vittra Adolfsbergs förskola var det 2015 en svarsfrekvens på 100 procent (36 av 36). Det bedöms av Markör som en mycket hög svarsfrekvens och ses därför som ett relevant underlag att använda vid analys och bedömning av hur väl vi lyckats med uppdraget. I undersökningen finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta har rubriken Lärmiljö. Så här blev resultatet: 16

18 I en del av enkätundersökningen ställer vi frågor om hur man bedömer förskolans sätt att väcka lust, ge stöd och hjälp samt att återkoppla och kommunicera med hemmet gällande barnets utveckling. Detta rubriceras som Undervisning. Resultatet blev så här: 17

19 2.3.2 Upplevd kvalitet vårdnadshavare Mätningen av Upplevd kvalitet i förskolan 2015 ger oss information om hur nöjda vårdnadshavarna till barnen i vår förskola är genom den enkätundersökning som genomförs av Markör. Följande tre delar kartläggs: Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med förskolan, i vilken grad förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt förskola. Detta benämns framöver som NKI. Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra. Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan. Nedan presenteras resultatet gällande den upplevda kvaliteten hos föräldrar Upplevd kvalitet medarbetare En medarbetarundersökning genomförs varje år inom Vittra och hela AcadeMedia. Områden som kartläggs är organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter, mångfald och likabehandling, fysisk arbetsmiljö, medarbetarsamtal, lönesättning och villkor, krav i arbetet samt arbetsrelaterad ohälsa. Medelvärdet av respektive område har indexerats och sammanfattas i dessa fyra resultat: 18

20 19

21 Attitydundersökning Helsingborgs kommun Vittra förskola Adolfsberg Andel "Stämmer bra" per fråga Mitt barn känner sig tryggt i förskolan Helsingborgs stad, Elev- och föräldraenkät 2015, sida Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i mitt barns förskola Jag blir väl bemött av personalen i mitt barns förskola Mitt barns nyfikenhet och lust att lära stimuleras i förskolan Jag får god information om vad som händer i förskolan Genomsnitt Helsingborgs kommun - Föräldrar Förskola kommunal drift Genomsnitt Helsingborgs kommun - Föräldrar Förskola fristående drift Vittra förskola Adolfsberg - Föräldrar Förskola 2.4 Analys och 2.5 Åtgärder När vi tittar på förskolans sammanfattning av årets resultat har vi ett lägre resultat inom samtliga områden på den upplevda kvaliteten. En av orsakerna kring det lägre resultatet kan vara att vi har haft pedagogbyte på förskolan. Våren 2014, efter det att undersökningen var gjord och sammanställd, analyserade förskolans pedagoger resultatet och utifrån det valdes områden som behövde utvecklas. Två av områdena har varit att arbeta med likabehandling och barns inflytande. Den femårsgrupp som bildades på hösten har arbetat med att göra barnen delaktiga i verksamheten. De har tillsammans med barnen diskuterat vad de gjort och vad de vidare skulle vilja göra. Alla grupper har verkat för att barnen ska vara delaktiga, men det som fallerar är det systematiska arbetet, att det bara vilar på erfarenhet och inte så mycket på vetenskaplig grund. Under hösten kommer vi att fortsätta arbetet med att öka vår kompetens kring barns delaktighet och vi kommer att fördjupa oss i aktuell forskning och litteratur inom området. Ett av våra fokusområden har varit att synliggöra matematik i vardagen tillsammans med barnen och föräldrarna. Vi har lyft matematiken och gjort barnen delaktiga genom våra projekt: pedagoger, barnen och föräldrarna har fått ta på sig matematikglasögonen. Arbetet framöver kommer för oss pedagoger att vara att göra matematiken systematisk i verksamheten och se till att söka efter forskning och goda exempel. Vi jobbar ständigt med att behålla och utveckla föräldrakontakten och göra vårdnadshavarna delaktiga i verksamheten. Det gör vi bra och de åtgärder och aktiviteter vi gjort under året kopplade till vårt förra 20

22 område kommer vi därför att fortsätta med. Vi kommer till exempel att fortsätta med att bjuda in till föräldramöte på våren när Stora kvalitetsundersökningen är klar eftersom det gör det möjligt för oss att göra föräldrarna delaktiga i processen. Det är även ett bra tillfälle att visa att vi bryr oss om vad föräldrarna tänker om verksamheten och att resultatet är viktigt för oss. Siffrorna visar att vi har sänkt vår trivselgrad från 97 procent till 89 procent, Nöjd-Kund-Index sänktes från 85 procent till 82 procent och rekommendationsgraden sänktes från 85 procent till 78 procent. Förskolan höjde sig på frågan Personalen på förskolan bemöter mig på ett professionellt sätt från 82 till 92 procents nöjdhet. Vi har arbetat hårt för att föräldrarna ska känna sig professionellt bemötta, oavsett om det gäller verksamheten, pedagoger eller frågor gällande deras barn. Vi har också velat att föräldrarna ska vara delaktiga i verksamheten genom föräldramöten, Pluttra, månadsbrev, dagliga samtal och barnsamtal. Våra projekt har fallit väl ut då barnet tar med sig projektet hem och gör föräldern delaktig. Efter fyra års arbete med Pluttra är den nu etablerad hos alla föräldrar och de vet att all information och allt om verksamheten syns där. Där går också att lägga till citat från läroplanen kopplat till det som vi vill förmedla i verksamheten men föräldern måste aktivt klicka och välja att se detta. Vår tanke och ambition är att vi vid inskolningarna ska vara ännu tydligare med att förskolan har en läroplan, påtala det viktiga med den och att det handlar om deras barns utveckling och lärande. När vi har barnsamtal ska vi vara tydligare med barnens lärande och koppla det till förskolans läroplan. Vi har utvecklat en mall som utgår från förskolans mål i läroplanen och som vi använder till varje barnsamtal. Vi har nu en mycket tydlig bild av våra styrkor och utvecklingsområden i vårt arbete kopplat till läroplanens alla delar tack vara vårens arbete med materialet Funktionell kvalitet. Genom arbetet med arbetsmaterialet ser vi nu tydligt att vi behöver utveckla och följa upp varje barns utveckling och lärande utifrån målen för barns inflytande, språk och kommunikation. Detta kommer vi att göra genom att formulera handlingar kopplade till de mål vi kommer att ha i förskolans handlingsplan för kommande läsår. Vårt arbete vilar på beprövad erfarenhet men inte till så stor del på aktuell forskning som vi önskar. För att få kunskap och verktyg så att det som genomförs i verksamheten till stor del går hand i hand med aktuell forskning ska vi använda våra förskolemöten, där vi kommer att ta del av och diskutera aktuell forskning. Genom kunskap och diskussion kommer vi sedan genomföra planeringar, använda verktyg och metoder som vilar på vetenskaplig grund. Ytterligare ett utvecklingsområde är barns inflytande. Vi måste öka barnens möjlighet till att utöva inflytande och känna sig delaktiga i verksamheten. Arbetet måste också ske systematiskt genom att resultatet av dokumentation, uppföljning och utvärdering används i vidare planering. Det ska vara en självklarhet att barn och vårdnadshavare är delaktiga i detta arbete. Vi ska ta med barnen vid avdelningsplaneringarna och projekten. Vi vill dokumentera barnens tankar och ta med dem in projekten. Barnen ska göras delaktiga i den dagliga verksamheten ska och ha en möjlighet att påverka. Vårt mål att barnen ska styra sina barnsamtal kvarstår och här ska vi använda oss av tankemolnen och kommer därför att ha dem tillgängliga på avdelningen. Vi ser att leken är ett område som kan dokumenteras och följas upp än mer än tidigare. Vi gör mycket i praktiken men för att synliggöra vad vi ska fortsätta göra, sluta göra och börja göra måste vi dokumentera bättre. Genom vår dokumentation kan vi sedan utvärdera och analysera hur det blev och på så vis få ett ordentligt underlag för vidare kvalitativt arbete. Även inom detta område ser vi att vi pedagoger har styrt för mycket. Genom att vi nu ser mönstret tydligt kan vi arbeta aktivt med den frågan för att nästa läsår kunna släppa in barnen än mer. Lärmiljön innehåller många delar. Den del som förskolan jobbat med och kommer att fortsätta arbeta fokuserat med är barnens språkbruk och att vi ska behandla varandra med respekt. Vi har arbetat 21

23 hårt med respekt genom att barnen fått träna mycket på att sätta ord på sina känslor och utöka det svenska ordförrådet vilket har gett resultat. Det är ett område som vi ständigt arbetar med. Vårt mål är att det alltid ska vara lugn och ro på förskolan och det råder nolltolerans för kränkande behandling och fula ord. Föräldrars delaktighet och möjlighet att påverka barnens vardag och arbete på förskolan är ett ständigt pågående arbete. Genom barnens arbete med projekten har vi gjort vårdnadshavarna mer delaktiga än någonsin. Föräldrarna kan kommentera och utveckla tankar och frågeställningar om förskolan i Pluttras kommentarsfält. De har också möjlighet att kommentera på post-it-lappar efter varje projektavslut. Nästa läsår kommer vi även att sätta upp post-it-lappar vid projektets början. På så vis ges föräldrarna möjlighet att påverka innan och vi kan samla tankar och idéer som vi sedan kan ta med oss in i projektet. Projekt, Pluttra, föräldramöte och Drop-in kommer vi att fortsätta med till hösten. På föräldramötet på våren kommer vi att dela in dem i små grupper, ta ut de delar i kvalitetsundersökningen som har lägst resultat och ställa frågor kring dessa. Föräldrarna får då uttrycka sina tankar som i sin tur kan påverka verksamheten på ett positivt sätt. Ytterligare ett prioriterat mål som förskolan arbetat intensivt med är barnens svenska språk. Vi är en förskola i ett mångkulturellt område och vi har ett tjugotal olika språk på förskolan. Föräldrar har uttryckt att deras barn har behov att utveckla sitt svenska språk och vi har även i barnsamtalen sett att det finns ett stort behov av förbättrade språkkunskaper. Vårt största mål med projekten har varit att barnen ska utveckla sitt svenska språk, få fler ord och därmed våga prata. Projekten har följt med barnet hem i syfte att de skulle jobba med det hemma. Hemma har de pratat sitt hemspråk till de olika delarna i projektet och när de sedan delat med sina kamrater på förskolan har vi tillsammans översatt till svenska vilket gjort att barnen fått större ordförråd i både sitt hemspråk och i svenska. De har också fått en tillit till sin egen förmåga och vågat stå framför sina kompisar och berätta både på sitt eget språk och på svenska. Två pedagoger har gått TAKK-kurs för att använda tecken, speciellt för de mindre barnen som hjälp i deras språkutveckling och även till de barn som är flerspråkiga. Målet är att fortsätta detta språkutvecklande arbete och att alla pedagoger ska ha gått kursen när vårterminen 2016 är slut. Projekten har varit mycket lyckade och det har varit en stor och hjärtlig energi i arbetet. Föräldrarnas delaktighet och engagemang har varit påtagligt positiv hos nästan alla. Vi tycker att vi har hittat vår form att utveckla förskolans verksamhet genom att ha projekt tillsammans med barnen och föräldrarna. Idag arbetar vi med IPads/lärplattor i verksamheten. En del av apparna har inget pedagogiskt syfte och används uteslutande till lek och det ville vi komma ifrån. Apparna ska ha ett pedagogiskt syfte i alla avseende oavsett form, varför vi har bytt ut och tagit bort alla appar som inte har ett pedagogiskt syfte. Fler och nya appar med pedagogiskt syfte kommer laddas ner. Då användandet av IPads/plattor mestadels har varit till lek, helt utan pedagogisk utveckling, kommer vi att ändra lärmiljön kopplad till användandet av IPads. Till hösten vill vi utveckla ett rum speciellt till IPad-användande, en speciell lärmiljö för användning av dessa eftersom vi vill lyfta och fokusera användningen av dem i riktning mot lärande. Vi ser att användandet av dem under året har blivit mer i sammanhang med lek i form av olika spel som barnen fått välja själva och många saknar helt pedagogiskt syfte. Vi vill utveckla reflektionstid tillsammans med barnen och titta på Pluttra på IPads, titta på barnens egen dokumentation och på hela verksamheten. Vi vill kunna fotografera och koppla skrivare och tangentbord till detta eftersom möjligheterna att stötta och utmana barnen i deras utveckling då blir mycket större. Vi kommer att prioritera att köpa in digitala verktyg för att kunna genomföra detta under läsårets början. Under våren har barnen i Femårsgruppen redovisat sina arbeten för varandra på Activeborden men den går att använda till så mycket mer. Under nästa läsår kommer vi att utmana både oss själva och 22

24 barnen i att använda Activeborden, dels för att utmana och utveckla lärandet och dels för att dokumentera och synliggöra det. 2.6 Prioriterade mål Fokusområde: Svenska språket Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. (Lpfö 98/10 Förskolans uppdrag.) Fokusområde: Digitalisering Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. (Lpfö 98/10, s 6. ) Fokusområde: Barns inflytande Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. (Lpfö 98/10 Kap.2.3. Barns inflytande.) 23

25 Grundskola 24

26 3.1 Förutsättningar På Vittra Adolfsberg har vi tillstånd att bedriva skola för årskurserna F-9 och vi har plats för ca 240 elever (24 elever x 10 klasser). Vi har under läsåret haft glädjen att ansvara för 212 elever. Personal Antal lärare med behörighetsgivande examen, omräknat till heltidstjänster 10,5 Antal lärare med lärarlegitimation 7 Antalmedarbetare med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 5 Antal övriga medarbetare, omräknat till heltidstjänster 7 Antal förstelärare 2 Rektor fram till den 4 maj var Lina Kenthsdotter Persson, som går på Rektorsprogrammet vid Linnéuniversitet i Växjö. Lina gick då på föräldraledighet. Lina är legitimerad lärare i Ma/No. Tf rektor och förskolechef från 1 maj är Petra Karevik Sahlin som har sammanställt kvalitetsredovisningen för läsåret 14/15. Skolan har ett ledningslag bestående av rektor samt arbetslagsledare Helena Tillenius (Ma/NO), Andréas Mauritzson (Eng/So) och Jazmin Ahlin (bred behörighet, SchoolSoftansvarig) från varje arbetslag samt förskolans arbetslagsledare Tina Zinn. Skolan har ett starkt och drivande elevhälsoteam bestående av skolsköterska Ewa Björkqvist, kurator Christine Hagel, skolpsykolog Anna Karin Backman, skolläkare Stefan Holmström samt specialpedagog Sarah Sandin och skolans rektor. EHT/ Elevhälsan ser pedagogernas styrka i att fånga upp elever och att de har ett gott samarbete. Pedagogerna fångar upp eleverna på ett okonstlat sätt och lämnar över eleverna till den i EHT som är mest lämplig vid de tillfällen som uppkommer. Teamet upplever en ömsesidig yrkesmässig respekt där målet är att hjälpa våra elever. Kurator har drivit egna processer i elevvårdande ärende som till exempel tjejgrupp och enskilda samtal, har engagerat föräldrar samt handlett elever i olika frågor. Skolan var under året organiserad i arbetslag enligt följande: Miniorer/Fritids, Juniorer och Seniorer samt Förskolan. Kompetensutveckling under : - Tre nya medarbetare (Miniorerna) har under året deltagit i en introducerande internutbildning. - Arbetslagsledare och rektor/skolans ledningslag har deltagit i interna utvecklings-dagar Kvalitetsdagar och Ledarforum. - Rektor har under året deltagit i ett omfattande ledarutvecklingsprogram i AcadeMedias regi med fokus på bland annat kvalitet och kommunikation. - Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag (Vittradagen), i år med fokus på forskning om barns utveckling och lärande. - Två medarbetare har deltagit i Läslyftets pilotprojekt. - En medarbetare (arbetslagsledare för fritids) har deltagit i en heldag med fokus fritidshemmet. - En medarbetare har gått handledarutbildning. - En medarbetare har deltagit vid fortbildning i matematik på Malmö Högskola Matematikbiennetten En heldag med fokus NO/Ma. - En medarbetare har gått kurs i Novaschem inför schemaläggning höstterminen

27 Övrigt - Tre medarbetare har deltagit i Grej-of-the-day-utbildning, inspirationsföreläsning. - Två medarbetare har varit på utbildning i hur vi ska ta hand om nyanlända elever. - En medarbetare har gått på kurs om hemmasittare, råd och stöd hur vi arbetar med barn som inte går till skolan. - En medarbetare har deltagit i Nationella Barnveckan" för barnsjuksköterskor och barnläkare, med bland annat föreläsningar på internationell nivå med ny forskning angående barnvaccinationer., och hur vi inom professionen samverkar mellan skola, socialtjänst och barnklinik om barn som har särskilda behov - En medarbetare har studerat Entreprenöriellt lärande 7.5 hp på Malmö högskola. Skolan ligger på Adolfsberg i utkanten av Helsingborg, nära grönområden, bussförbindelser och bostadsområden. Vi har en egen idrottshall, slöjdsal och matsal. Ett nytt bibliotek har skapats och skolans miljö känns välkomnande och varm. Det finns rum för de olika funktioner som vi har behov av. Vittra Adolfsbergs skola är inrymd i en modern skolbyggnad som tidigare varit en kommunal grundskola. De rum, salar och utrymmen som vi behöver, bland annat en toppmodern NO-sal, finns alla på nära håll och transporter till och från olika delar av skolan sker enkelt. 3.2 Prioriterade mål för Vittra Adolfsbergs grundskola Året hade vi på Vittra Adolfsbergs grundskola följande mål: Mål för Vittra Adolfsberg grundskola 2014/2015 Fokusområde Kunskaper - Svenska språket Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, utrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Fokusområde Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Fokusområde Elevers ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande i utbildningen. Fokusområde Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. 26

28 3.3 Resultat Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för verksamheten. För grundskolan kommer vi att dela in våra resultat i två delar. I den första redogör vi för resultatet av arbetet med skolans värdegrund och uppdrag samt de övergripande målen och riktlinjerna som beskrivs i kapitel 1 och 2 i Läroplanen för grundskolan (Lgr-11). Vi benämner det fortsättningsvis Värdegrundsresultat. I den andra delen redogör vi för resultatet av arbetet med kursplaner och kunskapskrav som finns beskrivet i kapitel 3 i Läroplanen för grundskolan (Lgr-11). Vi benämner det fortsättningsvis Kunskapsresultat. Värdegrundsresultat självskattning Inom varje arbetslag utvärderar vi kontinuerligt under året vårt värdegrundsarbete som en del av vårt systematiska kvalitetsarbete. Under ledning av rektor utförs arbetet av medarbetare samt elever och deras vårdnadshavare. Här följer en sammanfattning för hela grundskolan avseende självskattningsarbetet. Normer och värden Miniorer Under det inledande träningslägret tog miniorerna fram spelregler för hur vi bemöter varandra på skolan och vilka trivselregler som gäller på vår skola. Elevråden på skolan sammanställde därefter gemensamma spelregler som gäller hela skolan. Miniorerna har minst en daglig samling då vi tar upp livsfrågor ur barnens perspektiv. Vi samtalar om hur vi bemöter varandra med respekt, och om våra rättigheter och skyldigheter gentemot varandra. Vi arbetar kontinuerligt med barns rättigheter och barnkonventionen. Vi har använd oss av appen Alla barns rätt och ur ett globalt perspektiv diskuterat hur olika förutsättningar barn har i världen trots att de har samma rättigheter. Sammanfattningsvis kan vi se att vårt arbete med normer och värden är viktigt och har en avgörande roll för hur grupperna fungerar. Vi ser det som ett arbete som ständigt pågår och en del som vi försöker få in i samtliga projekt. Vi lyfter ständigt viktiga frågor i barnens vardag. Juniorer Vi har jobbat med att förbättra arbetsron genom att eleverna själva fått vara med och skapa spelregler, åtgärder och handlingar för att nå en bättre arbetsro. Dels i elevrådet då eleverna har gett förslag på handlingar och åtgärder och även som ett mål i deras individuella utvecklingsplaner. Där har de fått skriva sina egna handlingar till målet. Det personliga ansvaret har varit i fokus och vi har i elevernas planering och utvärderingar varje vecka haft detta som en stående punkt där eleverna har reflekterat över sin del i skapandet av arbetsro för alla. Pedagogerna har arbetat mycket med att skapa struktur och fasta rutiner som eleverna känner sig trygga i på arbetspassen, för att ge de elever som lätt tappar fokus en tydligare struktur och färre moment som skapar oro. Vi har arbetat med att hitta uppgiftstyper och redovisningsformer som ger varje elev möjlighet att komma till sin rätt. Eleverna har jobbat mer med kamratrespons och ger varandra därmed fler möjligheter att lyckas genom att de kan fråga sina kamrater om hjälp. På träningslägret arbetade vi med att få en sammanhållning i laget. Vi hade flera gemensamma aktiviteter, lekar och tävlingar för att alla skulle känna att de är en del av skolan och att de har ett gemensamt ansvar för den. De elever som fanns i laget sedan tidigare tog väl hand om de nya. Vi hade en stadsorientering där ansvarsgrupperna fick jobba med samarbetsövningar och stärka banden över årskursgränserna. Detta uppskattades enormt och flera elever har berättat på bland annat IUPsamtalen att de är glada över att få vara en del av en åldersintegrerad ansvarsgrupp. På morgonsamlingarna har vi arbetat med kränkande behandling. Vid de samlingarna har vi mål i elevernas veckoplanering där var och en skriver in i sin planering och utvärdering varje vecka hur de 27

29 tänker kring kränkande beteende och hur de kan göra för att förhindra att någon blir kränkt. Vi har även arbetat med gruppstärkande övningar och pratar ofta om spelregler på våra samlingar och gemensamma aktiviteter. Vi dokumenterar alla incidenter och följer upp dem. Vi pratar med elever som vi ser blir utsatta och med dem som utsätter. Vi upprättar handlingsplaner varje gång ett barn känner sig kränkt eller då vi upplever att ett barn kränker någon annan. Vi gör en likabehandlingsenkät både höst- och vårtermin där vi kan följa upp resultatet både i arbetslaget och i ansvarsgrupperna. Efter varje lov har vi gruppövningar för att stärka sammanhållningen och då fokuserar vi på att blanda elever som i vanliga fall inte träffar varandra så att de får ta del av andras tankar kring respekt, arbetsro och likabehandling. Vid ett föräldramöte diskuterade vi resultatet i våra kvalitetsundersökningar och fick föräldrarnas syn på vad de anser är arbetsro och respekt, då det var de frågor som fick lägst resultat. Vi kunde utifrån detta skapa nya mål och handlingar. Seniorer Vi har under läsåret arbetat utifrån på förhand uppsatta regler och åtgärder som eleverna initialt fick vara med och påverka. Vi inledde terminen med gruppstärkande övningar samt en sedan många år återkommande stadsorientering med poängjakt. Under hösten märkte vi att undervisningsgrupperna behövde förändras och vi har under en stor del av läsåret därför arbetat i åldersblandade undervisningsgrupper i årskurs 7 och 8 för att bättre ta tillvara elevernas förmågor och potential. Flickorna i årskurs 8 har under året arbetat i en tjejsnackgrupp tillsammans med representanter från Helsingborgs stads mobila team. De har där diskuterat alla de utmaningar som dagens ungdomar möter på väg ut i vuxenlivet. Till hösten är det tänkt att pojkarna i samma årskurs ska få fortsätta med detta arbete. Elevernas ansvar och inflytande Miniorer Eleverna har inflytande genom elevrådet, matråd och likabehandlingsgrupp. Elevrådet träffas varannan vecka, matråd och likabehandlingsgrupp vid 6-8 tillfällen per år.varje måndag gör eleverna en egen planering som utvärderas i slutet av veckan. Planeringen kopplas till elevernas IUP. I planeringen får eleverna välja ut egna prioriterade mål att arbeta med under veckan. I början av läsåret går vi igenom skolans spelregler med eleverna, och de får vara med och påverka genom en sammanställning som görs via elevrådet. Vilka regler ska vi ha? På så sätt blir eleverna delaktiga i skolans regler. När vi planerar våra projekt har vi en grund att utgå från. Under projektens gång tar vi hänsyn till elevernas intressen och låter detta styra inom ramen för vad vi har tänkt ska ingå i projekten. Meningsfullhet och delaktighet skapar engagemang. Vi kan se en tydlig utveckling under året då vi arbetat extra medvetet kring planering och utvärdering varje vecka. Eleverna har utvecklat sin förmåga att förstå sitt lärande och den personliga utvecklingen. Vi ser det som en process från förskoleklass till trean, som också sedan fortsätter upp i de äldre åldrarna. En förutsättning för att arbetet ska fortsätta att utveckla eleverna är att vi alltid arbetar med meningsfulla uppgifter med en tydlig röd tråd. Juniorer Vi har olika grupper där eleverna får möjlighet påverka sin situation i skolan, såsom likabehandlingsgruppen, matråd och elevråd. Vi har skapat gemensamma spelregler som eleverna fått vara med att arbeta fram. Varje period gör vi en projektutvärdering där alla elever får tala om vad de tyckt om projektet och vad de skulle vilja förändra samt vilka kunskaper de skulle vilja utveckla i kommande projekt. Eleverna har 28

30 dagligen fått reflektera över hur de uppfattar olika uppgifter och fått möjlighet att ge förslag på nya sätt att arbeta. Eleverna leder själv sina IUP-samtal och skapar sina egna mål och handlingar, med stöd av pedagogerna. Seniorer Skolans elever i årskurs 7-9 har under läsåret arbetat tillsammans med skolans rektor i ett elevråd som träffats regelbundet. Därutöver har eleverna deltagit i likabehandlingsrådet som motverkar kränkande behandling, och haft matråd där de tillsammans med skolans administratör diskuterat och försökt påverka den mat som serveras på skolan. Skola och hem Miniorer Vi skriver veckobrev varje vecka, vi gör planeringar och skriver resultat i matematik, svenska, engelska och projektet. Vi bjuder in föräldrarna till samkväm och försöker möta dem i hallen vid lämning och hämtning. Vi är bra på att kommunicera saker som händer kring deras barn. Detta sker via mobil, e-post eller direktkontakt. Vi har bjudit in till drop-in för att hjälpa till med SchoolSoft. Till största delen har vi positiva och nöjda föräldrar. Flera av dem loggar inte längre in på SchoolSoft eftersom de får information och veckobrev i sin e-post, och vi upplever att detta gör att föräldrarna missar viktig information om sina barns kunskapsutveckling. Vi måste arbeta för att lägga intressant information till föräldrarna på SchoolSoft så att de vill gå in, exempelvis bilder, brev och arbeten som barnen har gjort. Juniorer Vi startar läsåret med en obligatorisk träff med föräldrarna tidigt under träningslägret där vi presenterar laget och vilka projekt som vi ska jobba med under året. Ansvarsgruppen har en genomgång av SchoolSoft. Varje vecka har vi skickat hem ett veckobrev med information kring vad vi arbetat med och om framtida uppgifters sista inlämningsdatum. Vi har Projektredovisning vid varje föräldramöte var sjätte vecka, och matfester och grillning på våren med föräldrarna. Vi har bjudit in till föräldramöte inför kvalitets-undersökningen, vi ger information kring nationella proven med tips på appar med sidor att öva på, till alla föräldrar och elever i åk 6 både i brevform och på Schoolsoft. Veckobrev skickas ut via e-post, Schoolsoft och Facebook varje vecka med information kring uppgifter och vad vi arbetat med i veckan. Alla samtal med föräldrar dokumenteras. Vi har också haft utflykter och läger där föräldrarna erbjudits att följa med. Senior Under läsåret har vi haft fortlöpande kommunikation med föräldrarna genom våra veckobrev som skickas ut en gång i veckan. Via SchoolSoft skickar vi därutöver veckovis ut information till föräldrarna om hur det går för eleverna i skolan. Vi har regelbundna föräldramöten på skolan, och har under läsåret bjudit in föräldrarna till vissa av skolans aktiviteter. Bland annat hade vi öppet hus vid presentationen av elevernas fysikarbete där de skulle bygga en så hållbar bro som möjligt. Elevernas arbete och redovisningar var av hög kvalitet men vi upplever att vi har fortsatt svårt att locka vårdnadshavare och föräldrar till skolan. Övergång och samverkan Miniorer Vi har under året fortsatt vårt arbete med extra fokus på svenskan och bland annat deltagit i Läslyftet. Varje vecka har vi bonustid för de elever som behöver arbeta mer med grunderna inom svenskan. Vid några tillfällen har vi låtit eleverna redovisa sina arbeten för yngre elever och för förskolan. Vi ser 29

31 en vinst i detta samarbete och vi vill utveckla det vidare nästa läsår. Varje vårtermin har vi Vittrakalas för blivande förskoleklass och samverkan mellan förskoleklass och förskola fungerar bra och är väl förberett. Vi vill öka samarbetet mellan grupperna men har under året fokuserat på att skapa ramar och trygghet i våra grupper och ska under nästa år arbeta mer medvetet för att öka samarbetet mellan grupperna för att utnyttja våra resurser på bästa sätt. Juniorer Vi har haft åk 3 på besök och våra fyror har besökt miniorerna. Elever i åk 3 har varit på besök hos oss och åk 4 visat hur SchoolSoft och Google Drive fungerar. Seniorelever har haft lektioner med junioreleverna. En juniorpedagog var med på Miniorernas läger. Idrottsläraren har ett didaktiskt tänk som går från fyran till nian med en progression. Matematikens grovplanering är skapad i samarbete med Fredrik som är lärare i matematik åk 7-9. I SO var några juniorer delaktiga i seniorernas valdebatt. Genom Fotbollsprofilen har junioreleverna gjort resor till olika turneringar. Åk 4 var med i Schackfyran, en tävling där flera skolor i Helsingborg deltog och våra elever fick bra placeringar. Resultatet av detta arbete är att våra elever har fått en större förståelse för omvärlden. De har fått vara ambassadörer för skolan. Många elever har fått möjlighet att resa från närområdet. Seniorer Skolans högstadieelever har flera gånger under året varit ledare för de yngre elevernas aktiviteter utanför skolan, som fotbollsturneringar och läger. Junioreleverna har vid några tillfällen haft lektioner med de äldre eleverna och de deltog också vid skolans valdebatt under höstterminen. Vi seniorer har också haft gemensamma utflykter med åk 4-6-eleverna under året, bland annat till Sofiero slott. Skolan och omvärlden Miniorer Vi har samarbetat med miljöverkstaden, Dunkers, Svenska kyrkan, Filborna. VI har också haft projekt där det ingått att lära sig om omvärlden. Vi var med i I love Hbg och städade området då vi hade projekt kring sophantering och renhållning. Vi ser det som en otrolig förmån att kunna använda dessa externa tillgångar i vår undervisning. Att ha en röd tråd och kunna koppla lärandet till omvärlden ger ett klarare samband och barnen tar det till sig på ett bättre sätt, i kombination med att undervisningen blir lustfylld. Juniorer Programmering är framtidens språk och något som alla, oavsett kön, ålder eller intresse ska ha möjlighet att lära sig tidigt i skolan. Under en dag fick eleverna i åk 5 träffa elever och pedagoger från IT-gymnasiet för att lära sig om programmering och kodning. Detta var en internationell satsning på programmering, EU Codeweek, där 38 länder deltog under en vecka. Vi har varit på studiebesök på Dunkers Kulturhus, vi haft stadsorientering, beachhandboll, turneringar, och läger på Söderåsen. Vi har haft läger med Naturskolan, Vattenresan, besök på Fredriksdal och Jordbodalen. Seniorer Läsåret började med ett arbetsområde kopplat till det då aktuella riksdagsvalet. Eleverna mötte lokala representanter från de olika riksdagspartierna och genomförde en mycket lyckad politisk debatt på skolan där även våra sjätteklassare var inbjudna för att ställa frågor och lyssna på elevernas argumentation. Eleverna på skolans fotbollsprofil har under året deltagit i fotbollsturneringar runt om i Skåne. Eleverna har besökt LTH:s NO-dagar i Lund. De har också haft estetiska uppgifter knutna till Dunkers Kulturhus och deltagit i Helsingborgs stora beachhandbollsturnering. Årskurs nio besökte 30

32 under hösten DHL och deras lager i Helsingborg och fick insyn i hur det kan se ut på en större arbetsplats. Vidare har åk 9 under året arbetat ihop pengar till en klassresa till Stockholm som genomfördes under fyra dagar i maj. Där fanns det tid för såväl shopping som museibesök och konsert på Gröna Lund. Niorna avslutade sin tid på skolan med ett överlevnadsläger där eleverna under två dagar paddlade 26 kilometer och campade under enkla förhållanden. Skolan har genomfört denna paddling under fem år och det är ett utmanande men också uppskattat moment för eleverna. Bedömning och betyg Miniorer Vi pratar med barnen om mål, uppgifter och ämnesmatriser varje vecka i det dagliga arbetet samt när vi arbetar med planering och utvärdering. Vi arbetar efter barnens förmågor och synliggör deras lärande genom den individuella planeringen. Varje vecka skriver de sin egen planering och utvärderar denna i slutet på veckan. Vi visar mål och matriser, så att de vet hur och varför de ska lära sig. Eleverna vet vad de ska kunna och vad som förväntas av dem. Detta är ett ständigt pågående arbete som vi måste vara uthålliga i. Av de elever som har genomfört de svenska nationella proven har tio klarat alla delprov, fem elever har misslyckats på ett delprov men klarat resten, en elev har inte deltagit alls. Alla som har deltagit har lyckats med minst tre delprov. Av de elever som har genomfört de nationella proven i matematik har fem klarat alla delprov, nio elever har klarat sex av sju delprov. En elev har misslyckats med alla delprov, en annan har inte deltagit alls. I de övriga grupperna är kunskapsnivån bra, i förskoleklassen ser vi att det är tre-fyra elever som har språkliga problem på olika nivåer. Juniorer Juniorerna arbetar aktivt med SchoolSoft och alla pedagoger känner sig trygga med hur de ska använda systemet för att hjälpa eleverna framåt i deras lärprocess. Vi arbetar med att synliggöra kunskapskraven genom att alltid koppla dem till våra uppgifter. Vi har använt kamratrespons med hjälp av matriserna för att synliggöra dessa, och vi har arbetat med att eleverna ska förstå matriserna och kunskapskraven för att kunna se vad som krävs i en uppgift, och för att kunna bedöma sig själva och andra samt sträva mot ett högre mål. Var sjätte vecka uppdaterar vi våra ämnesmatriser och pratar då med eleverna om vilka mål vi arbetat mot och hur de kan arbeta för att nå högre nivåer. Vi ger feedback o SchoolSoft på uppgifterna i förhållande till kunskapskraven och där kan både elever och föräldrar se omdömet. Vi har även kontinuerliga samtal med eleverna där vi diskuterar vad de behöver stöd och hjälp med för att utvecklas vidare. Vi har arbetat med begreppsuppfattning i stor utsträckning, för att stärka språket.. Juniorerna har arbetat med att utveckla elevernas studieteknik och hitta nya vägar till våra instruktioner. Vi har då använt oss av Läslyftets metoder, vi har haft boksamtal, bildanalyser och sokratiska samtal. Vi har spelat in våra genomgångar och även själva uppgiften med tydliga förklaringar av vad det är som efterfrågas, satt upp resonemangsnycklar, frågeexempel och ämnesspecifika uttryck. Vi försöker skapa uppgifter där vi vill att eleverna ska kunna relatera till uppgifter från verkligheten. Vi har anpassat våra redovisningsformer vad gäller åk 4 och begränsat valmöjligheter för att kunna hjälpa eleverna att se den form som passar dem bäst. Vi har arbetat med att se mer till fyrornas förförståelse och att finna dem på deras aktuella kunskapsnivå. Seniorer Seniorernas ämnesmatriser uppdateras regelbundet genom SchoolSoft. Våra resultat på nationella proven i årskurs nio korrelerar i stor utsträckning med de satta betygen under vårterminen. 31

33 3.3.2 Upplevd kvalitet vårdnadshavare och elever I Vittra genomförs varje år i januari-februari en enkätundersökning, i samarbete med företaget Markör. Eleverna på Vittra Adolfsberg hade 2014 en svarsfrekvens på 94 procent (118 av 125). Det är en mycket hög svarsfrekvens och ses därför som ett relevant underlag att använda vid analys och bedömning av hur väl vi lyckats med uppdraget. Bland föräldrarna var svarsfrekvensen 87 procent (180 av 208). Detta bedöms som en godkänd svarsfrekvens och därmed som en tillförlitlig källa till information. I undersökningen finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta frågeområde har rubriken Studiemiljö. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Studiemiljö elever 32

34 Studiemiljö vårdnadshavare Ett annat avsnitt i undersökningen handlar om lärarnas förmåga att skapa lust till lärande, informera om krav och följa upp hur det går samt att hjälpa till i lärprocessen. Detta frågeområde har rubriken Undervisning. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: 33

35 Undervisning elever 34

36 Undervisning vårdnadshavare 35

37 Korrelation Nedan en bild av korrelationen, alltså samstämmiogheten, mellan elevernas, föräldrarnas och personalens bedömning av den funktionella kvaliteten. 36

38 Kunskapsresultat Vi väljer i detta avsnitt att redovisa en stor mängd kunskapsresultat. Detta av två skäl: resultaten ska finnas tillgängliga för de som är intresserade att ta del av dem och vi vill själva ha möjlighet att använda dem i syfte att göra heltäckande analyser. Sammanfattande översikt, kunskapsresultat Totalt Flickor Pojkar Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 6 52,4 45,5 50 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år Andel (%) behöriga till gymnasiet Meritvärde år 9 225,5 243,5 208,5 Resultat över tid Andel (%) elever som nått alla kunskapskrav år 9, sett över tid 78, Andel (%) behöriga till gymnasiet, sett över tid Meritvärde, sett över tid baserat på 16 st betyg Meritvärde, sett över tid baserat på 17 st betyg 227 Kunskapskrav per ämne och årskurs Andel elever (%) som har nått de nationella målen/kunskapskraven i respektive ämne vid läsårets slut. Ämne Måluppfyllelse åk 3 Måluppfyllelse åk 6 Måluppfyllelse åk 9 Bild 100% 100% 90% Engelska 95% 95% 95% Hem- och konsumentkunskap 100% 100% 90% Idrott 100% 85% 90% Matematik 86% 60% 86% Moderna språk 95% Musik 100% 100% 95% NO 100% Biologi Ingår i NO 80% 90% Fysik Ingår i NO 80% 81% Kemi Ingår i NO 80% 86% SO 100% Geografi Ingår i SO 100% 100% Historia Ingår i SO 100% 95% Religion Ingår i SO 100% 100% Samhällskunskap Ingår i SO 100% 95% Slöjd 100% 100% 95% Svenska 92% 92,3% 100% Svenska som andraspråk 80% 57,1% 71% Teknik Ingår i NO 90% 100% 37

39 Nationella prov Åk 3 Svenska åk 3 Antal elever 21 Andel (%) som nådde alla mål 48 Antal flickor 5 Andel (%) som nådde alla mål 40 Antal pojkar 16 Andel (%) som nådde alla mål 50 Matematik åk 3 Antal elever 21 Andel (%) som nådde alla mål 24 Antal flickor 5 Andel (%) som nådde alla mål 40 Antal pojkar 16 Andel (%) som nådde alla mål 19 38

40 Åk 6 Korrelation nationella prov och betyg Svenska åk 6 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre ,2 30,8 SvA Svenska som andraspråk, åk 6 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre Matematik åk 6 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre ,2 36,8 Engelska åk 6 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre ,5 57,9 31,6 NO fysik åk 6 Antal elever Ej deltagit Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre SO Samhällskunskap åk 6 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Ej deltagit Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 39

41 Åk 9 Korrelation nationella prov och betyg Svenska åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre SvA Svenska som andraspråk, åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre Matematik åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre ,2 15,8 Engelska åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre NO Biologi åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre SO Geografi åk 9 Antal elever Antal elever med provbetyg och Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg slutbetyg Lägre Lika Högre ,3 52,4 33,3 40

42 Salsavärde För att få en nyanserad bild av olika skolors förutsättningar har Skolverket utvecklat SALSA - Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser. Analysverktyget SALSA presenterar betygsresultat i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till ett antal bakgrundsfaktorer; föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands samt fördelningen pojkar/flickor. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som inte skolan kan påverka men som kan ha betydelse för betygsresultat. Det kan användas som underlag för diskussioner och analyser på skolan Upplevd kvalitet vårdnadshavare Mätning av upplevd kvalitet i grundskolan 2015 ger oss information om hur nöjda våra elever och deras föräldrar är med vår verksamhet genom den enkätundersökning som genomförs av Markör. Tre delar kartläggs: Nöjd-kund-index (NKI) som är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med skolan, i vilken grad skolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära skolan är att vara en perfekt skola. Detta benämns framöver NKI. Rekommendationsgrad som beskriver i vilken grad man vill rekommendera skolan till andra. Trivselgrad som beskriver i vilken grad eleven trivs eller föräldern upplever att barnet trivs Nedan presenteras resultatet gällande den upplevda kvaliteten hos elever och föräldrar. 41

43 Upplevd kvalitet - elever Upplevd kvalitet vårdnadshavare Upplevd kvalitet medarbetare En medarbetarundersökning genomförs varje år inom Vittra och AcadeMedia. Områden som kartläggs är organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter, mångfald och likabehandling, fysisk arbetsmiljö, medarbetarsamtal, lönesättning och villkor, krav i arbetet samt arbetsrelaterad ohälsa. Medelvärdet av respektive område har indexerats och sammanfattas i dessa fyra resultat: 42

44 3.3.4 Övrigt Resultat Helsingborgs kommuns enkät Elever Vittra Adolfsberg Andel "Stämmer bra" per fråga Helsingborgs stad, Elev- och föräldraenkät 2015, sida 10 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 91 Jag känner mig trygg i skolan Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i min skola Jag tycker det är roligt att lära100 mig saker i skolan 87 Jag får den arbetsro jag behöver 97 Mina lärare ger mig utmaningar Genomsnitt Helsingborgs kommun - Elever Förskoleklass och åk 1-3 kommunal drift Genomsnitt Helsingborgs kommun - Elever Förskoleklass och åk 1-3 fristående drift Vittra Adolfsberg - Elever Förskoleklass och åk

45 Elever Vittra Adolfsberg Andel "Stämmer bra" per fråga Helsingborgs stad, Elev- och föräldraenkät 2015, sida 10 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena 91 Jag känner mig trygg i skolan Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i min skola Jag tycker det är roligt att lära100 mig saker i skolan 87 Jag får den arbetsro jag behöver 97 Mina lärare ger mig utmaningar Genomsnitt Helsingborgs kommun - Elever Förskoleklass och åk 1-3 kommunal drift Genomsnitt Helsingborgs kommun - Elever Förskoleklass och åk 1-3 fristående drift Vittra Adolfsberg - Elever Förskoleklass och åk

46 Föräldrar Vittra Adolfsberg Helsingborgs stad, Elev- och föräldraenkät 2015, sida 5 Andel "Stämmer bra" per fråga Mitt barn känner sig tryggt i skolan Skolan stimulerar mitt barns nyfikenhet och lust att lära Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i mitt barns skola 0 Lärarna motiverar mitt barn i skolarbetet Mitt barn har en god arbetsro i skolan Genomsnitt Helsingborgs kommun - Vårdnadshavare Grundskola åk2, 5 och 8 kommunal drift Genomsnitt Helsingborgs kommun - Vårdnadshavare Grundskola åk2, 5 och 8 fristående drift Vittra Adolfsberg - Vårdnadshavare Grundskola åk2, 5 och 8 45

47 Föräldrar Vittra Adolfsberg Andel "Stämmer bra" per fråga Mitt barn känner sig tryggt i skolan/ Jag känner mig trygg i skolan Helsingborgs stad, Elev- och föräldraenkät 2015, sida 17 Skolan stimulerar mitt barns nyfikenhet och lust att lära/skolarbetet gör mig intresserad och får mig att vilja lära mer/jag tycker det är roligt att lära mig saker i skolan Jag kan rekommendera mina vänner att placera sina barn i mitt barns skola/ Jag kan rekommendera mina kompisar att börja i min skola Lärarna motiverar mitt barn i skolarbetet/ Mina lärare ger mig utmaningar Mitt barn har en god arbetsro i skolan/ Jag får den arbetsro jag behöver Vittra Adolfsberg - Vårdnadshavare Grundskola åk2, 5 och 8 Vittra Adolfsberg - Elever Förskoleklass och åk 1-3 Vittra Adolfsberg - Elever Grundskola åk Analys Miniorer För att få en bättre måluppfyllelse har vi sett att Läslyftet är en bra strategi och ger en bra grund att sedan arbeta vidare på. Det är av stor vikt att pedagogerna i grupperna har rätt utbildning. Det kollegiala lärandet stöttar upp arbetet i verksamheten och gör att pedagoger kan hjälpa och stödja varandra. Läslyftet ger en bred grund för alla ämnen. Alla pedagoger ska delta och ha ett stort engagemang för att det ska ha genomslagskraft. Att arbeta över gränserna och i varandras grupper skulle stärka ämne och samsyn. Genom att arbeta projektinriktat med So/No-ämnena som huvudingrediens är det möjligt och pedagogerna kan utnyttja varandras kompetenser. Alla måste ta ansvar för våra ramar och vår struktur. För att kunna göra det måste vi vara tydliga och det ska vara lika för alla. Vi måste ständigt prata om vad arbetsro är för oss på vår skola. Vi har reflekterat och analyserat. Det är viktigt med tydlighet och information vid första föräldramötet vad gäller arbetsro och läxor. Vi fortsätter att fokusera på relationerna. Matematiken bör också lyftas in mer i det dagliga samtalet och knytas till projekten. Konkret material behövs och uppgifter med öppna frågor och svar. SchoolSoft är en bra kanal för att nå både elever och vårdnadshavare, den är lättåtkomlig och enkel att förstå och vi blir bättre och bättre på att använda vårt digitala verktyg. Det bör vara den enda kanalen ut till föräldrarna och då behöver vi lära våra föräldrar verktyget. Juniorer Vårt mål och våra handlingar var att ha värderingsövningar på morgonsamlingarna samt att ha mål och handlingar i alla elevers IUP, individuell utvecklingsplan, där fokus låg på arbetsro och att 46

48 motverka kränkningar. Vi har arbetat med detta genom att ha värderingsövningar under uppstartsperioderna efter ett lov, till exempel samtal kring olika värderingar, samarbetsövningar, arbete med handlingsplanen för arbetsro, tätare föräldrakontakt vid konflikter, likabehandlingsgruppsarbete och likabehandlingsenkät där vi diskuterat resultatet i våra ansvarsgrupper. Vi har även kontinuerligt haft elevråd med tätare tillfällen. Både elever och föräldrar har på IUP-samtal utryckt att de tycker att det är bra att alla elever har samma mål. Resultatet i Stora kvalitetsundersökningen var dock något sämre än höstens och vi tror att det kan bero på att vi har diskuterat detta ämne och att eleverna kanske är mer medvetna om vad de menar med respekt och arbetsro. Vi har under året genomfört elevenkäter som gäller likabehandling, där eleverna fått svara på frågor kring trygghet. De har svarat att de känner sig trygga på skolan däremot är det många som anser att man inte behandlar varandra med respekt. Vi menar att de inte förstår begreppen och deras innebörd av respekt är inte densamma som vår, och de kopplar inte ihop detta med trygghet. Vi måste därför fortsätta att diskutera begreppen. Vi bör ha en dialog kring vår gemensamma syn på respekt, vi bör diskutera våra ordningsregler och vad vi menar med respekt i olika sammanhang Vi har skapat en rutin för planering och utvärdering, där eleverna skriver en utvärdering utifrån färdiga stödfrågor. Eleverna har efterhand börjat få bra rutiner kring detta och kan reflektera i större utsträckning. På måndagar kommer vi att använda utvärdering av kunskapsmål och Lära lära, plus planering av veckan, och på fredagar planerar vi reflektion av personliga utvecklingsmål, i form av exitlappar, mentimeter, fyra hörn och termometer. En mall med frågor kommer finnas vid dessa tillfällen. Vi vill skapa förutsättningar för dialog med hemmet genom att låta eleverna ta upp sina tankar på ett föräldramöte där vi sedan gemensamt tar fram mål och handlingar. Alla föräldrar som deltog på mötet tycker att arbetsron är bättre och att det är ett område som alltid kan förbättras. De menar att arbetet med ipads är ett bra sätt att arbeta. Deras barn har utvecklats på ett sätt som de förväntat sig, vissa föräldrar menar att deras barn gjort stora framsteg. Analys nationella prov - Juniorer Svenska Junior Tre elever uppfyller inte kraven för årskurs tre i den slutgiltiga bedömningen. På de nationella proven när elva elever inte kravnivån på samtliga delprov. Anledningen till att det skiljer sig är att eleverna har visat vid andra tillfällen att de når målen. Två av fem flickor och åtta av 16 pojkar når kravnivån på samtliga delprov. Eleverna är inte så vana vid provsituationer, vilket kan påverka resultatet. 52 procent klarar inte kravnivån på samtliga delprov i de nationella proven i svenska, men 71 procent har klarat 7-8 av åtta delprov. Alla som har deltagit har lyckats med minst tre delprov. I de fall där eleverna inte har nått upp till kravnivån, har vi kunnat säkerställa att de ändå uppnår kunskapskraven i årskurs 3 genom tidigare uppgifter eller nya uppgifter för att stämma av. Många av proven innefattar läsförståelse vilket vi tror kan bidra till att våra elever som läser svenska som andraspråk (tio elever) inte har nått kravnivån på vissa prov. Eleverna är vana vid att kunna be om hjälp när de inte förstår, vilket inte var möjligt under vissa delar på de nationella proven. Delproven i läsförståelse i svenska bedömdes utifrån samma kriterier för eleverna oavsett om de läser svenska eller svenska som andraspråk. De elever som inte nådde kravnivån på delprov B och C bedöms enligt svenska som andraspråk. Matematik Junior 47

49 Tre elever uppfyller inte kraven för årskurs tre i den slutgiltiga bedömningen. På de nationella proven är det 16 som inte når kravnivån på samtliga delprov. Anledningen till att det skiljer sig är att eleverna har visat vid andra tillfällen att de når målen. Två av fem flickor och tre av 16 pojkar når kravnivån på samtliga delprov. 76 procent klarar inte kravnivån på samtliga delprov i matematik, men 66 procent har klarat 6-7 av 7 delprov. Många av proven innefattar läsförståelse vilket vi tror kan bidra till att våra elever som läser svenska som andraspråk (10 elever) inte har nått kravnivån på vissa prov. Eleverna är vana vid att kunna be om hjälp när de inte förstår, vilket inte var möjligt under vissa delar på de nationella proven. I de fall där eleverna inte har nått upp till kravnivån, har vi kunnat säkerställa att de ändå uppnår kunskapskraven i årskurs 3 genom tidigare uppgifter eller nya uppgifter för att stämma av. Seniorer Vi ser bland senioreleverna ett fåtal elever med F i flera ämnen samtidigt som många elever når goda till mycket goda skolresultat. De resultatsvaga eleverna har ofta stora språkliga brister och hög frånvaro. Vårt arbete med Läslyftet gav riktning och mening men vi upplevde att det gick lite för fort och att vi behöver arbeta vidare med det under nästa läsår. Arbetet med årskursblandade grupper i årskurs 7 och 8 gav goda resultat särskilt i den grupp som vi upplevde behövde mer stöd och struktur. Vi får återkommande mycket goda resultat på våra kvalitetsundersökningar men vi anser samtidigt att intresset för att ta del av vår verksamhet är lågt. Vi tror att det till viss del beror på att eleverna på högstadiet är så pass gamla att de inte vill att föräldrarna ska delta, och att så länge vårdnadshavarna är nöjda engagerar de sig inte i skolarbetet. Eleverna har många gånger under året visat att de är goda ambassadörer för vår skola och vi känner oss trygga med att ta med eleverna på aktiviteter som genomförs utanför skolans väggar. Utdrag ur mål för uppbyggande medel Många elever har aldrig varit i kontakt med simning innan de börjar skolan. Många föräldrar kan själv inte simma varför det inte är en naturlig aktivitet att åka till simhallen. Elevernas simkunskaper underhålls inte med några aktiviteter utanför skoltid vilket leder till att de får börja om vid nästa tillfälle det är simning på idrottsschemat. Ju äldre eleverna blir desto svårare är det att lära sig och det är tydligt att det är en tröskel att klara för att få fullständigt betyg i idrott och hälsa. Idag har samtliga årskurser simning på schemat. Alla elever på miniorerna ska kunna simma. Genom vattenträning i förskoleklass och fler antal simningstillfällen i åk1, 2, 3, 4 och 5 är simning ett naturligt inslag i idrotten och inget barn är rädd för vatten och alla kan simma. 3.5 Åtgärder Miniorer Vi kommer att utbilda och involvera föräldrarna i SchoolSoft. Snabbguide ska skickas med Välkommen till Vittra Adolfsberg när nya elever börjar hos oss. Att hela tiden ha stort fokus på det svenska språket, få det översatt så att alla våra elever förstår orden, uppgifterna och innehållet. Juniorer Vi kommer att arbeta med högre måluppfyllelse genom att arbeta aktivt med matriserna betyg och bedömning. Vi kommer också att arbeta för att alla elever ska bidra till arbetsro, alla elever ska motverka kränkningar, inkluderingsnormer och värden. 48

50 Vi behöver samverka bättre mellan lagen, pedagoger byter grupper, fadderverksamhet - Övergång och samverkan. Seniorer Vi kommer att byta digital plattform till Google Classroom under nästa läsår för att få en bättre struktur på det löpande skolarbetet och ge de elever som är i behov av extra stöd fler möjligheter att nå målen. Under nästa läsår kommer Läslyftet att fortsätta genom att lärarna kollegialt utvecklar strategier för att öka läsförståelsen hos eleverna i samtliga ämnen. För pedagogerna i samtliga åldersgrupper kommer vi att prioritera att vi att vi kan säkerställa en mer likvärdig bedömning genom utveckling av metoder för detta syfte. Att vi utvecklar möjligheter till sambedömning, ser över rutinerna i frågan samt att vi skapar förutsättningar för ett kollegialt lärande genom att avsätta tid för reflektion och pedagogiska diskussioner bör leda oss rätt. Sammanfattning Kommande läsår kommer vi att satsa all vår kraft, vår tid och våra resurser på Läsa, skriva, räkna i en satsning på våra yngre elever för att uppnå 100 procent måluppfyllelse. Vi kommer att satsa vidare på vårt påbörjade arbete med förstelärare och även en ny tjänst som utvecklingslärare. Vi kommer att ha två pedagoger i klassrummen och därför också minska på tidigare roller som elevassistenter för att få ett starkt pedagogiskt fokus i alla delar. Vi har mätt våra kunskapsmål i åk 3, 6 och 9. Utifrån resultaten kan vi se var insatser kort- och långsiktigt måste sättas in och vad vi ska prioritera. Vi håller på att ta fram en handlingsplan för vårt IKT-arbete (informations- och kommunikationsteknik) och vi kommer att arbeta som en 1:1-enhet. Som grundtanke i digitaliseringen ser vi möjligheter med redskapen, både språkligt, informativt och utvecklande. Utifrån nuläget kommer vi under kommande läsår 15/16 även att implementera (införa) och utveckla arbetet med våra nya basverktyg. Vi kommer att fokusera på att ha heltidstjänster för att ha ett starkt arbetslag av behöriga pedagoger. 3.6 Prioriterade mål Vittras fokusområden 2015/2016: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse. Att stärka och tydliggöra Vittrakulturen. Kommunikation i relation. Attraktiv arbetsplats. Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete. Ansvarsfullt affärsmannaskap. Dessa fokuserade satsningar kommer att genomföras i följande handlingar under kommande läsår: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse. Vi kommer att tillsätta förstelärare och ha tillgång till regional utvecklingslärare. Vår satsning på läsa, skriva, räkna är central för att vi ska vara effektiva. Vi önskar att uppnå mål om 100 procent läs- och skrivkunnighet för alla elever från åk 3 och uppåt. Vittrakulturen. Vår skola vill vi ha ordning och reda. Under våra uppstartsveckor ska vi arbeta med de nya ordningsreglerna, samt materialet Välkommen till Vittra'' som skall skickas ut till samtliga föräldrar under sommaren. Vårt fokus är normering i alla led samt vikten av det vardagliga mötet. Kommunikation i relation. Vi har skapat Vittraverktyget Kommunikation och vi ser att det är oerhört viktigt att alla som arbetar hos oss tar personligt ansvar för att på ett bra sätt bemöta elever, barn och föräldrar varje dag och vid varje tillfälle. Attraktiv arbetsplats. Vi kommer att tydliggöra vardagen och arbetet med timplanen och 49

51 garantera att varje pedagog har ett arbetstidschema. Arbetsmiljöarbetet och tydligare kontakter för samverkan med våra fackliga företrädare gäller för nästa läsår. Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete. VI kommer att fortsätta arbetet med våra handlingsplaner med ännu tydligare koppling till systematiskt kvalitetsarbete för elevhälsan. Attraktivt affärsmannaskap. Vi lägger prognoser som vi kan hålla och ser till att behålla elever och föräldrar hos oss. Det vi säger det håller vi. 50

52 Fritidshem 51

53 4.1 Förutsättningar Vittra Adolfsbergs fritidshem har daglig verksamhet för barn som går i förskoleklass samt årskurserna1-3/till och med årskurs 5/6. Under året har vi haft glädjen att ha mellan barn i fritidsverksamheten. Antal fritidspedagoger med examen, omräknat till heltidstjänster 0 Antal medarbetare med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 1 Antal övriga medarbetare, omräknat till heltidstjänster 3 Rektor har fram till den 4 maj 2015 varit Lina Kenthsdotter Persson, som vt 13/ht 14 gick sitt andra år på Rektorsprogrammet vid Linnéuniversitet. Tf rektor och förskolechef från den 1 maj 2015 är Petra Karevik Sahlin. Kompetensutveckling under Arbetslagsledare och förskolechef har deltagit i interna utvecklingsdagar Kvalitetsdagar. Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag (Vittradagen), i år med fokus på forskning och barns hjärnor. En medarbetare har deltagit i kursen Kommunikation Fritidshemmet. En medarbetare har deltagit i Barn med särskilda behov, Fritidshemmet. En medarbetare har deltagit i Kvalitetsarbete i Fritidshemmet. En medarbetare har deltagit i Verksamhet utifrån styrdokument, Fritidshemmet. En medarbetare har deltagit i kurser för att skapa Handlingsplaner för Fritidshemmet. Övrigt Fritidshemmet var under året organiserat enligt följande: Personalen på Fritids arbetar i team tillsammans med vårt Miniorlag genom att pedagogerna arbetar både i skolan och på Fritids. På Fritidshemmet erbjuds bonustid för de barn som vill ha och som är i behov av extra stöd i ett ämne. Här får eleverna med hjälp av en pedagog möjlighet att få extra stöd i ett eller flera ämnen en gång per vecka. Måndagar har vi bonustid för extra stöd. Tisdagar går en grupp till kyrkan för lek och pyssel och vi har även gymnastik. Onsdagar har vi haft olika lekar för att barnen bland annat ska lära sig nya lekar och regler och förhållningssätt, på torsdagar har vi haft körsång i kyrkan och schackspel och på fredagar är det ofta dags för utflykt och barnen får då ett hemligt uppdrag som de ska utföra. Uppdraget är då kopplat till skolans verksamhet och pågående undervisning och kan handla om Sv, Eng, Ma, NO eller något annat ämne som är relevant för just denna undervisningsperiod i år F-1. Vi har haft idrott och rörelse varje tisdag och fredag. 4.2 Våra mål för Vittra Adolfsbergs fritidshem Vår övergripande målsättning är att skapa självständiga individer som gör självständiga val och tar ansvar för vad de gör, genom varierande aktiviteter som hjälper barnen att utvecklas individuellt och tillsammans. Vi vill få trygga barn som vågar utmana sig själva på olika plan. Vi lägger stor vikt vid rörelse och fysisk aktivitet för att barnen ska lära känna sina egna kroppar och sin fysiska förmåga, och att väcka ett intresse för att vara fysiskt aktiv. Vi ska göra fritidshemmet mer attraktivt för de äldre barnen för att kunna få dem att stanna kvar längre hos oss, genom att presentera en mer meningsfull fritid än vad hemmamiljön erbjuder. All verksamhet ska synliggöras såväl internt som externt för att öka attraktiviteten för fritidshemmet på Vittra Adolfsberg. 52

54 Året hade vi på Vittra Adolfsbergs fritidshem följande mål: Fokusområde Kunskaper - Svenska språket Språk är människans främsta redskap för att tänka kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, utrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts. Fokusområde Ansvar och Inflytande Vi ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. Fokusområde Normer och värden Alla som arbetar på skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer och grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroende fullt samarbete med förskolan. (Lgr 11 s.11) Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. (Lpfö 98/10 s. 13) Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. (Lgr 11 s.11 & Lpfö 98/10 s. 13) Våra styrkor Personalen har olika bakgrund och intressen vilket gör att vi kompletterar varandra på ett bra sätt och blir breda i vår verksamhet. Vi har tydliga ramar för barnen som vi alla är väl förtrogna med. Inom dessa ramar rör sig barnen fritt. Vi försöker skapa goda relationer till varje barn och deras vårdnadshavare. Vi är måna om att tiden på fritidshemmet ska vara meningsfull genom delaktighet. Områden att utveckla Vi vill utveckla fritidshemmet till att bli ännu mer attraktivt för de äldre barnen (åk 3 och uppåt). Vi behöver bli bättre på att synliggöra inflytande till barn och föräldrar. Vi måste också göra likabehandlingsarbetet mer synligt för barnen, föräldrar och oss själva. Vi behöver förbättra strukturen och inskolningen av nya barn och vuxna på Fritidshemmet. Vi har olika delmål som omfattar Rörelse, Attraktivare fritids för de äldre barnen Fritidsklubben, Skapande/Lek. I nästa avsnitt Resultat presenterar vi hur det gick i vårt arbete med att nå målen. 53

55 4.3 Resultat Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för verksamheten. Medarbetarna på fritidshemmet gör under året kontinuerliga självskattningar av verksamhetens kvalitet. Utifrån resultatet justeras verksamheten inför nästa period. Här följer en sammanfattning av vår självskattning. Normer och värden Vi har under läsåret haft likabehandlingsmöte där elever och personal ingår. Eleverna har svarat på en likabehandlingsenkät vid två tillfällen under läsåret. De äldre hjälper de yngre och barn i olika åldrar leker med varandra, vilket leder till fler kamratrelationer. Alla känner alla på fritidshemmet. I de situationer då en kränkande handling eller fysiskt våld uppstår skrivs alltid en incidentrapport och samtal med elev och föräldrar genomförs. Rapporten sätts sedan in i en särskild pärm som skolans EHT-personal (elevhälsoteamet) analyserar tillsammans med skolans eventuella rapporter. Allt i syfte att upptäcka och åtgärda förekommande kränkande behandling både i skolan och i fritidshemmet. Ofta sker det samtal mellan pedagog och elev där de diskuterar samhällets värdegrund och dess konsekvenser av det personliga handlandet. Elevernas ansvar och inflytande Alla elever tar på sin nivå ett personligt ansvar för sitt fritidshem, dvs. tar ansvar för den fysiska miljön och verkar som förebilder för varandra i hur vi ska ha det på vårt fritidshem. Alla elever får komma med förslag på vad de vill göra på fritidshemmet. I fritidsrådet har eleverna fått möjlighet att komma med förslag på olika inköp samt vilka aktiviteter de önskar. De äldre eleverna, från åk 3, får själva gå upp till fotbollsplanen, samt gå in och agera förebilder för barnen på förskolan. Alla elever tränar på, att på sin nivå, ta ansvar för sin tid på fritidshemmet och medvetandegöra hur de kan påverka verksamheten. På fritidshemmet får eleverna prova på olika arbetssätt och arbetsformer i sitt val av aktivitet. I till exempel skapande får eleverna prova på olika skapandetekniker, testa och prova sig fram till ett resultat. I år har vi utvärderat våra aktiviteter efter varje period tillsammans med eleverna för att se hur vi ska fortsätta att driva aktiviteterna. Skola och hem Pedagogerna på fritidshemmet har ett mycket nära samarbete med elevernas föräldrar. De har bjudits in till drop in för att få möjlighet att få en djupare insyn i fritidshemsverksamheten. Under läsåret bjöd vi in vårdnadshavarna till ett föräldramöte som bara innehöll information kring fritidshemmet, vilket var mycket uppskattat av föräldrarna. Fritidshemmet har börjat lägga ut bilder på skolans Facebooksida för att få föräldrarna ännu mer delaktiga i sitt barns verksamhet. Fritidshemmet har ett eget veckobrev som skickas ut varje fredag via SchoolSoft och e-post.. Övergång och samverkan Samarbetet mellan fritidshem och skola har ökat. Pedagogerna har större insikt i de olika verksamheterna och det har förbättrat samarbetet mellan pedagogerna. Information om en elev delas till samtliga berörda pedagoger för att på bästa sätt gynna elevens utveckling. Varje pedagog från skolan och fritidshem driver en egen aktivitet eller är med på morgonfritids. I samband med åtgärdsprogram och IUP samtalar ansvarspedagoger med berörd fritidspersonal för 54