Kvalitetsredovisning för Vittra Södermalm. Läsåret

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Vittra Södermalm Läsåret

2 1. Bakgrund... 2 Systematiskt kvalitetsarbete i Vittras för- och grundskolor... 5 Krav enligt skollag och läroplan... 6 Kvalitetsmått Prioriterade mål för Vittra Södermalms grundskola Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Kunskapskrav per ämne och årskurs Nationella prov Upplevd kvalitet - elever Upplevd kvalitet föräldrar Prioriterade mål Förutsättningar Övrigt Våra mål för Vittra Södermalms fritidsverksamhet Resultat Funktionell kvalitet Upplevd kvalitet föräldrar Mätbara mål de närmaste åren framöver... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1

3 1. Bakgrund Inledning Läsåret går nu mot sitt slut och på Vittra Södermalm har året gått i förändringens tecken. Med Skolinspektionens besök, och det förbättringsarbete som vi då inledde, har året präglats av eftertanke, insikt och kämpaglöd. Jag började mitt jobb som rektor i april, och slogs direkt av det engagemang och den värme som fanns på skolan. En ny organisation har påbörjats, och vi ser alla fram emot att få starta ett nytt läsår tillsammans. Välkommen att ta del av summeringen av vårt verksamhetsår ! Fakta om Vittra Södermalm Gunilla Wardau Rektor Vittra Södermalm Vittra Södermalm startade år Vi har tillstånd att bedriva verksamhet för barn och elever från förskoleklass till åk 9 med plats för en förskoleklass och 450 grundskoleelever. Detta läsår har vi haft den stora glädjen att få ansvara för 290 elever i grundskolan. Skolan ligger på Södermalm med utsikt över Stockholms inlopp, Gamla Stan och Skeppsholmen. Här har utbildning pågått sedan Lokalerna uppfördes 1940 med syfte att inrymma Statens hantverksinstitut, en högskola för hantverksmästare inom svets och smide, bilmekanik, snickeri, plåtslageri men även inom diverse yrken så som frisör, tapetserare och skräddare. Man kan med fog säga att huset har en gedigen betydelse och historia inom utbildning. Vi i Vittra har under läsåret haft sex gemensamma fokusområden; - Stärka och tydliggöra Vittrakulturen - Kommunikation i relation - Attraktiv arbetsplats - Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse - Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete - Ansvarsfullt affärsmannaskap 2

4 Vi på Vittra Södermalms skola har med utgångspunkt i dessa fokusområden arbetat systematiskt och kontinuerligt under hela året med: - Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse. - Att stärka och tydliggöra Vittrakulturen. - Kommunikation i relation. Vittra Södermalm är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 föroch grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia, Sveriges största koncern för utbildning och lärande. Vittras koncept Visionen om ett starkt civilsamhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val, har varit vår ledstjärna sedan Vittra startade Vi bidrar till den visionen genom utbildning och lärande. Vårt mål är att när eleverna lämnar våra skolor ska de att ha åtminstone godkända betyg i alla ämnen, god självkänsla, sociala färdigheter, demokratiska värderingar samt kunskap om och förståelse för de kompetenser och förmågor som efterfrågas i arbetslivet. Inom Vittra har vi ett koncept, i form av gemensamma arbets- och synsätt som präglar samtliga våra verksamheter, såväl förskola som grundskola och fritidshem. Vårt koncept hjälper oss att vara ett långsiktigt, nytänkande och professionellt skolföretag som lever som vi lär. Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete med våra barn och elever. I stammen finns vår styrning. Här har vi våra kärnvärden som ligger till grund för vårt förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör. Våra kärnvärden: Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi 3

5 har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform med specifika Vittraverktyg som tydliggör hur vi bedriver våra verksamheter, med gemensamma strukturer, metoder och aktiviteter. Styrdokumenten Högre upp i stammen finns de nationella styrdokumenten, med lagar, förordningar och riktlinjer. I Vittra vill vi göra mer för våra barn och elever än styrdokumenten kräver, alltid med målet att nå en högre kvalitet och ökad måluppfyllelse. Därför har vi vår pedagogiska plattform som tydliggör hur vi lever upp till de höga krav vi ställer på oss själva. Pedagogisk plattform Vittras pedagogiska plattform är gemensam och styrande för alla våra verksamheter. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns när vi utför våra uppdrag. Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, eller verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Basen måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; individuell utveckling, Vittrakulturen, samtida undervisning och Vittras lärmiljö. Vittrakulturen I Vittra har vi en gemensam tolkning av uppdraget och en gemensam bild av den kultur vi behöver bygga och underhålla för att nå vår vision om medvetna och ansvarstagande medborgare. Vi kallar denna grund för Vittrakulturen. Eftersom alla våra verksamheter utgår från Vittras gemensamma 4

6 kärnvärden känner man igen sig när man kliver in i en Vittraskola på atmosfären och sättet vi bemöter varandra på, med respekt och vänlighet. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och daglig samling. Individuell utveckling För att eleverna ska nå målen i undervisningen ser vi till hela individens utveckling när vi planerar, genomför och utvärderar vår undervisning. När vi ser till hela barnet, både styrkor och utvecklingsområden kan vi ge rätt stöd och utmaningar i undervisningen. Vi följer och arbetar därför med varje barns och elevs utveckling utifrån tre perspektiv; kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Dessa tre delar hänger samman och är varandras förutsättningar. Vi sätter också mål kopplat till alla dessa tre delar i elevens individuella utvecklingsplan i skolan och för varje barn i förskolan finns en plan för utveckling och lärande. Det är sedan lärarnas uppgift att planera en inkluderande undervisning efter barnens och elevernas erfarenheter, förkunskaper och behov. Samtida undervisning I Vittra strävar vi efter att ha en sammanhangsstyrd undervisning. Genom att sätta kunskaper i relevanta och engagerade kontexter känns lärandet mer meningsfullt och lustfyllt för våra barn och elever. Det gör vi bland annat genom att fläta samman de olika ämnena i kursplanerna i en så kallad ämnesövergripande undervisning där eleverna får arbeta i olika projekt. I vår undervisning utgår vi också från barnens/elevernas intressen och tidigare kunskaper som vi sedan kopplar till kunskapskraven. Genom ett erfarenhetsbaserat lärande och att eftersträva ämnesintegration uppmuntrar vi till perspektivskiften och djupare kunskaper. Att vara samtida innebär att vi alltid strävar efter att utvecklas och att vi vågar förändra för att förbättra. Därför vilar vår undervisning på såväl forskning som beprövat arbetssätt. Vittras lärmiljö Vår lärmiljö speglar vår utgångspunkt i barnens och elevernas behov. Därför har vi en varierad lärmiljö, där alla barn och elever får möjlighet att komma till sin rätt. När vi planerar våra skolor tänker vi på att alla lär sig olika och därför har våra utrymmen olika syften. Antingen uppmanar de till gemenskap, kreativitet eller studiero. Våra förskolor och skolor kan se lite olika ut, men gemensamt är att alla har en bra balans mellan öppna ytor och slutna rum samt att miljön är trevlig och funktionell. Systematiskt kvalitetsarbete i Vittras för- och grundskolor Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen av och för våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan genomföras i ett mindre format, till exempel ett arbetsmoment, ett arbetspass, en dag eller en vecka eller liknande, eller för lite längre 5

7 tidsspann och större barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår. De bestående momenten handlar om att fånga detaljer såväl som strukturer och mönster. Krav enligt skollag och läroplan Enligt Skollagen 4 kap. 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. (2010:800) Förskolechefen ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. (Lpfö -98) Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr -11) Ett sätt att få en snabb överblick av vårt kvalitetsarbete och våra resultat är att ta del av våra årliga kvalitetsredovisningar. Inom Vittra görs dessa på två nivåer: skolnivå och huvudmannanivå. Vi publicerar våra kvalitetsredovisningar på hemsidorna, så att de är tillgängliga för alla att ta del av. Så här gör vi Våra verksamheter styrs av skollag och läroplaner, av barnens behov och elevernas mål och individuella utvecklingsplaner samt av de mål vi själva satt upp i Vittra. Vårt systematiska kvalitetsarbete bygger på ett cykliskt flöde som fogar samman följande faser till en helhet; - planera verksamheten för individ och grupp utifrån mål - genomföra planerad undervisning utifrån valda metoder och arbetssätt som regelbundet dokumenteras - följa upp genom att samla resultat och utvärdera måluppfyllelsen - analysera resultaten utifrån den planerade undervisning samt skapa aktiviteter Detta är en schematisk beskrivning av en komplex process som är ständigt pågående i alla våra verksamheter. De åtgärder vi löpande under året vidtar, syftar alltid till att bidra till en högre kvalitet i våra verksamheter. 6

8 I slutet av varje verksamhetsår summeras det systematiska kvalitetsarbetet i en kvalitetsredovisning för enheten. Förskolechef/rektor leder arbetet under medverkan av personal samt elever. I 7

9 grundskolan ska elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet och i förskolan barnens vårdnadshavare. Summeringen utgör grunden för utvecklings- och verksamhetsplaneringen inför kommande verksamhetsår. Kvalitetsmått Inom Vittra och AcadeMedia, den koncern i vilken Vittra ingår, använder vi följande kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten Upplevd kvalitet hur nöjda våra kunder är med verksamheten 8

10 Grundskola 9

11 3.1 Förutsättningar På Vittra Södermalm har vi tillstånd att bedriva skola för årskurserna F-9 och vi har plats för 450 elever. Vi har under läsåret haft glädjen att ansvara för 290 elever. Vi har stora och ljusa lokaler som är inredda för att kunna möta alla elevers olika behov. Personal Antal lärare med behörighetsgivande examen, omräknat till heltidstjänster 21 Antal lärare med lärarlegitimation 17 Antal medarbetare med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 2 Antal övriga medarbetare, omräknat till heltidstjänster 6,2 Antal förstelärare 2 Rektor är Gunilla Wardau, som har avslutat sin utbildning på Rektorsprogrammet vid Stockholms Universitet år Skolan har ett ledningslag bestående av rektor Gunilla Wardau samt biträdande rektor Ewa Kinnunen, administratör Irene Lindkvist och tre arbetslagsledare. Alexandra Stjerndorff är arbetslagsledare för minior- och fritidslag, Johanna Johnsson är arbetslagsledare för juniorlaget och Malena Persson är arbetslagsledare för seniorlaget. Skolan har ett elevhälsoteam bestående av skolsköterska Therese Schempff, kurator Suzana Imam, skolpsykolog Malin Valsö, skolläkare Stefan Holmström, speciallärare Ulrika Adolfsson, biträdande rektor Ewa Kinnunen och skolans rektor Gunilla Wardau. Skolan var under året organiserad i arbetslag enligt följande: Fritidslaget med verksamhet för F-åk 6, miniorlaget med F- åk 3, juniorlaget med åk 4-6 samt seniorlaget åk 7-9. Kompetensutveckling under : Nio nya medarbetare har under året deltagit i en introducerande internutbildning i syfte att få hjälp att komma in i sitt arbete på ett bra sätt, samt få förståelse för vad vi gör och varför. Arbetslagsledare, biträdande rektor och rektor/skolans ledningslag har deltagit i interna utvecklingsdagar Kvalitetsdagar och Ledarforum. Rektor har under året deltagit i ett omfattande ledarutvecklingsprogram i AcadeMedias regi med fokus på bl a kvalitet och kommunikation. 10

12 Biträdande rektor har genomgått Vittras egna ledarutvecklingsprogram, Talangprogrammet. Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag (Vittradagen), i år med fokus på hur forskningen ser på barns utveckling,behovet att fortsätta utvecklas samt behovet av att vara närvarande i både vårt ledarskap och privata liv. Biträdande rektor och en pedagog har genomgått en tvådagars fortbildning med Diskrimineringsombudsmannen. Samtliga lärare har deltagit i en halvdags workshop med Tänk Om för att öka förtrogenheten med digitala kompensatoriska hjälpmedel. Två lärare har genomgått en femdagars fortbildning om läs- och skrivutveckling. 3.2 Prioriterade mål för Vittra Södermalms grundskola Året hade vi på Vittra Södermalms grundskola följande mål: Alla medarbetare i skolan ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd samt samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. (Lgr -11 Kap 2.2. Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse). Alla medarbetare i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön. (Lgr-11 Kap 2.3. Fokusområde: Att stärka och tydliggöra Vittrakulturen). Alla medarbetare ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling samt hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. (Lgr -11 Kap 2.4. Fokusområde: Kommunikation i relation). 3.3 Resultat Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för verksamheten. För grundskolan kommer vi att dela in våra resultat i två delar. I den första delen redogör vi för resultatet av arbetet med skolans värdegrund och uppdrag samt de övergripande målen och riktlinjerna som beskrivs i kapitel 1 och 2 i Läroplanen för grundskolan (Lgr-11). Vi benämner det fortsättningsvis för Värdegrundsresultat. I den andra delen redogör vi för resultatet av arbetet med kursplaner och kunskapskrav som finns beskrivet i kapitel 3 i Läroplanen för grundskolan (Lgr-11). Vi benämner det fortsättningsvis för Kunskapsresultat. Värdegrundsresultat självskattning Inom varje arbetslag utvärderar vi kontinuerligt under året vårt värdegrundsarbete som en del av vårt systematiska kvalitetsarbete. Under ledning av rektor utförs arbetet av medarbetare samt elever och 11

13 deras vårdnadshavare. Här följer en sammanfattning för hela grundskolan avseende självskattningsarbetet. Normer och värden Vi har under läsåret arbetat med teman som behandlar de normer och värden vi till stor del baserar vårt samhälle på. Teman som Kvinnor i historien, Pride - mitt liv, min stolthet och Värsta språket har skapat ny kunskap och medvetenhet för våra elever om rådande normer med nya begrepp som könsroller och fördelning av jämställdhet i historien. På samlingar har vi arbetat mycket med skolans regler och genomfört övningar som En öde ö, samarbetsövningar, tillitsövningar samt haft besök av Teater Slava som arbetade med Mod, hemlig kompis. Vi har även låtit elever kartlägga var de känner sig otrygga för att orientera var våra insatser skall sättas in. Detta har gjorts under våren efter Skolinspektionens granskning av vår verksamhet och de förelägganden som vi fick, samt efter resultatet från undersökningen Nöjd Kund Index (NKI). Vi har genomfört medvetna övningar och arbetsmetoder som handlat om språkbruket, diskuterat vad en kränkning är, genomfört så kallade fyrahörnsövningar, heta stolen-övningar, kultureftermiddagar samt arbetat med planen mot diskriminering och annan kränkande behandling. Eleverna har tyckt att det varit roligt, det har ökat medvetenheten hos dem kring aktuella ämnen samt kring arbetet med temat. Genom att alltid arbeta normkritiskt och förbereda eleverna på att hitta sin identitet, har vi haft en sammanhållande röd tråd. Begrepp som vi arbetade med under början av året använder eleverna i nya sammanhang och i olika ämnen. Fokus för arbetet med värdegrunden har under läsåret legat på att åtgärda brister, men vi har också påbörjat ett mer förebyggande arbete. Elevernas ansvar och inflytande Eleverna gör sin planering och utvärdering i Vittraboken i stigande grad efter ålder och mognad. Vi har kontinuerliga samtal om hur alla kan ta ansvar för sina studier och studiemiljö. Vi ger eleverna möjlighet att själva hitta sin bästa plats för inlärning. Arbetet har fungerat bättre än föregående år. Vi gör utvärderingar efter varje tema i arbetslagen. Dessa är ofta väl presenterade men vi behöver bli bättre på att följa upp dem och använda resultatet. Eleverna har fått rösta fram vårterminens tema, som vi har genomfört. Teman som djur och design var populära bland eleverna. Vi har elevråd i alla stadier, ett matråd som eleverna deltar i, samt ett kamratråd. Vi arbetar mycket med att träna det egna ansvaret och ger ofta flera elever chansen till inflytande på individnivå, för att påverka sin studiegång. Skola och hem Vi skriver ett brev varje vecka med information om hur veckan varit, samt information kring kommande händelser. Rektorsbrev skickas en gång per period. 12

14 Vi använder Vittraboken och elevens utvärdering av veckan, som alltid följer med eleven hem varje fredag. Vi har IUP-samtal en gång per termin. Ansvarspedagogerna har en nära relation med sina ansvarselever och föräldrar. Vi har haft flera föräldramöten med intresserade och engagerade föräldrar. Vi har också haft föräldraråd med anledning av Skolinspektionens besök men även med diskussioner runt digitala verktyg, nätmobbing och andra aktuella ämnen. Vi dokumenterar elevernas måluppfyllelse på Schoolsoft och det gör det lätt för vårdnadshavare att följa sitt barns utveckling. Övergång och samverkan Övergång och samverkan har fungerat bättre detta läsår än tidigare. Vi har haft fler hälsa på-dagar då elever som ska till år 7 får hälsa på redan när de går i år 6. Detta för att skapa trygghet och stabilitet i övergången mellan junior och senior. Fritidsklubben och skolan har fungerat bättre under vårterminen då personal blivit fast med klubben och fritids fått en arbetslagsledare. Ett utvecklingsområde är att fritids ska få ta del av skolverksamheten bättre så att de kan skapa en plan för hela läsåret och inkludera och samverka med skolan på bästa sätt. Elevöverlämningar mellan arbetslagen sker i slutet av terminen, från år 3 till år 4, samt från år 6 till år 7. Detta görs av arbetslagledarna. Skolan och omvärlden Vi arbetar mycket med samtida undervisning, och tar ofta upp aktuella ämnen från samhället i skolan. Vi arbetar bland annat med Lilla aktuellt på morgonsamlingar och aktuella ämnen i perioderna. Bland annat har kvinnor i historien debatterats i flera nyhetssändningar samtidigt som vi arbetade med temat Kvinnor i historien i skolan. Vi har haft våra elever på prao för att arbeta med uppgifter knutna till kommande yrkesval. Eleverna har fått fundera på vilka förmågor som krävs för att klara av just deras drömyrke och framtid. Vi hade författarbesök som var knutet till vårt bibliotek, där samtliga elever fick prova att arbeta med hur en författare lägger upp sitt arbete. Detta var även tätt knutet till ämnet svenska. Vi kommer arbeta med att få in mer input till skolan från samhällets yrkesliv. Bedömning och betyg Eleverna bedöms kontinuerligt för sina prestationer. Bedömningarna skrivs in i Schoolsoft för alla ämnen. Eleverna får då formativ bedömning och feedback så de vet vad de ska förbättra till nästa gång. Denna form av bedömning och matrisifyllande gör att eleverna är ganska klara över vilket betyg de kommer få samt vad de behöver förbättra för att nå ett högre. Framöver behöver pedagogerna förbättra detta arbete ytterligare så att det blir en alltmer naturlig del av bedömningsarbetet. Under läsåret har vi haft ett sambedömningstillfälle. 13

15 Hela enheten har uppdaterat sitt systematiska kvalitetsarbetetdetta läsår. I detta arbete har vi genomfört analyser av betyg, omdömen och egen undervisning på individnivå, gruppnivå och hela enheten. Utifrån dessa analyser har vi sedan skapat en planering för kommande perioder och identifierat de arbetsområden som vi måste sätta in extra åtgärder för. Resultat av analyser och dokumentering har sedan hanterats av ledningsgruppen och återkopplats till pedagoger, elever och föräldrar. Vi har under förstelärarnas ledning genomfört intern utbildning i formativ bedömning och fått ta del av metoder som inneburit hantering av olika nyckelstrategier. Vi har också genomfört kurser i hur man jobbar med bedömning i verktyget Schoolsoft och hur man skriver omdömen i rätt form. Vissa har arbetat med själv/kamratbedömning, andra behöver utveckla den metoden. 14

16 3.3.2 Upplevd kvalitet föräldrar och elever I Vittra genomförs varje år i januari-februari en enkätundersökning, som utförs av företaget Markör. Eleverna på Vittra Södermalm hade 2014 en svarsfrekvens på 89 procent (190 av 213). Det är en mycket hög svarsfrekvens och ses därför som ett relevant underlag att använda vid analys och bedömning av hur väl vi lyckats med uppdraget. Bland föräldrarna var svarsfrekvensen 63 procent (185 av 295). Detta bedöms som en godkänd svarsfrekvens och därmed som en tillförlitlig källa till information. I undersökningen finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta frågeområde har rubriken Studiemiljö. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Studiemiljö elever 15

17 Studiemiljö föräldrar 16

18 Ett annat avsnitt i undersökningen handlar om lärarnas förmåga att skapa lust till lärande, informera om krav och följa upp hur det går samt att hjälpa till i lärprocessen. Detta frågeområde har rubriken Undervisning. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Undervisning elever 17

19 Undervisning föräldrar 18

20 Korrelation Nedan en bild av korrelationen mellan elevernas, föräldrarnas och personalens bedömning av den funktionella kvaliteten. 19

21 Kunskapsresultat Vi väljer i detta avsnitt att redovisa en stor mängd kunskapsresultat. Detta av två skäl: resultaten ska finnas tillgängliga för de som är intresserade att ta del av dem och vi vill själva ha möjlighet att använda dem i syfte att göra heltäckande analyser. Sammanfattande översikt, kunskapsresultat Totalt Flickor Pojkar Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 3 75 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 6 64 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 9 91 Andel (%) behöriga till gymnasiet Meritvärde år Resultat över tid Andel (%) elever som nått alla kunskapskrav år 9, sett över tid Andel (%) behöriga till gymnasiet, sett över tid Meritvärde, sett över tid baserat på 16 st betyg Meritvärde, sett över tid baserat på 17 st betyg Kunskapskrav per ämne och årskurs Andel elever (%) som har nått de nationella målen/kunskapskraven i respektive ämne vid läsårets slut. Ämne Måluppfyllelse åk 3 Måluppfyllelse åk 6 Måluppfyllelse åk 9 Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott Matematik Moderna språk Musik NO 100 Biologi Ingår i NO Fysik Ingår i NO Kemi Ingår i NO SO 92 20

22 Geografi Ingår i SO Historia Ingår i SO Religion Ingår i SO Samhällskunskap Ingår i SO Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik Ingår i NO Nationella prov Åk 3 Svenska åk 3 Antal elever 12 Andel (%) som nådde alla mål 83 Antal flickor 5 Andel (%) som nådde alla mål 100 Antal pojkar 7 Andel (%) som nådde alla mål 25 Matematik åk 3 Antal elever 12 Andel (%) som nådde alla mål 83 Antal flickor 5 Andel (%) som nådde alla mål 83 Antal pojkar 7 Andel (%) som nådde alla mål 83 21

23 Åk 6 Korrelation nationella prov och betyg Svenska åk 6 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre ,7 69,6 8,7 SvA Svenska som andraspråk, åk 6 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre 0 Matematik åk 6 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre ,2 45,8 50 Engelska åk 6 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre

24 Åk 9 Korrelation nationella prov och betyg Svenska åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre , ,5 Matematik åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre , ,4 Engelska åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre ,8 61,9 33,3 NO Biologi åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre ,2 26,

25 SO Geografi åk 9 Antal elever Antal elever m provbetyg & slutbetyg Andel elever (%) med lägre, lika eller högre ämnesbetyg än provbetyg Lägre Lika Högre ,8 85,7 9,5 24

26 Salsavärde För att få en nyanserad bild av olika skolors förutsättningar har Skolverket utvecklat SALSA - Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser. Analysverktyget SALSA presenterar betygsresultat i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till ett antal bakgrundsfaktorer; föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands samt fördelningen pojkar/flickor. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som inte skolan kan påverka men som kan ha betydelse för betygsresultat. Det kan användas som underlag för diskussioner och analyser på skolan Upplevd kvalitet föräldrar Genom den enkätundersökning som företaget Markör genomför får vi en mätning av upplevd kvalitet i grundskolan vilket ger oss information om hur nöjda våra elever och deras föräldrar är med vår verksamhet. Tre delar kartläggs: Nöjd-kund-index (NKI) som är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med skolan, i vilken grad skolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära skolan är att vara en perfekt skola. Detta benämns framöver som NKI. Rekommendationsgrad som beskriver i vilken grad man vill rekommendera skolan till andra. Trivselgrad som beskriver i vilken grad eleven trivs eller föräldern upplever att barnet trivs. Nedan presenteras resultatet gällande den upplevda kvaliteten hos elever och föräldrar. 25

27 Upplevd kvalitet - elever Upplevd kvalitet föräldrar 26

28 3.3.3 Upplevd kvalitet medarbetare En medarbetarundersökning genomförs varje år inom Vittra och AcadeMedia. Områden som kartläggs är organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter, mångfald och likabehandling, fysisk arbetsmiljö, medarbetarsamtal, lönesättning och villkor, krav i arbetet samt arbetsrelaterad ohälsa. Medelvärdet av respektive område har indexerats och sammanfattas i dessa fyra resultat: 3.4 Analys En analys av årets resultat visar att kunskapsresultaten i årskurs nio är högre än tidigare år, med ett meritvärde om 258 baserat på 17 betyg. De ökade resultaten är en effekt av vår systematiska uppföljning av elevernas resultat var sjätte vecka där insatser snabbt har kopplats till varje elev som varit i behov av stöd eller anpassningar. En ytterligare bidragande faktor har varit det nära kollegiala samarbetet i seniorarbetslaget med fokus på betyg och bedömning. I årskurs sex ser vi att majoriteten av våra elever har nått målen i matematik och svenska. De elever som inte nått målen kommer få fortsatta stödinsatser och vi har goda förhoppningar att dessa elever kommer att nå målen i åk 7. 27

29 Årskurs tre har detta läsår bestått av endast 12 elever, vilket gör de procentuella resultaten missvisande. Olyckliga omständigheter som resulterat i lärarbyten i miniorerna har försvårat bedömningen av elevernas tidigare prestationer vilket i sin tur har påverkat elevernas resultat. Korrelationen mellan nationella prov och betyg skiljer sig åt beroende på pedagog. Vi har sett tidigare och så även i år att de nationella proven används av pedagogerna på olika sätt. De nationella prov som utförs tidigt på terminen kan användas formativt på ett helt annat sätt än de som utförs i slutet på terminen. Alltså kan vi dra slutsatsen att differensen mellan nationella prov och betyg ökar ju tidigare ett nationellt prov genomförtsförts eftersom vi då har haft längre tid på oss att ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper. Vi har under året arbetat intensivt med bedömning vilket också kan ha påverkat korrelationen. Det nationella provet tar inte upp alla kunskapskrav, och ger inte heller eleverna lika många möjligheter att visa sina kunskaper som under lektionerna under läsåret. Detta ser vi tydligt när vi analyserar skillnaden mellan betyg och resultat från nationella prov i biologi och matematik i år 9, och även i matematik i år 6. Vi har elever med särskilda behov som har haft svårt att klara provsituationerna, trots att stora individuella anpassningar gjorts. Sammanfattningsvis visar vår analys att vi behöver arbeta mer med sambedömning runt de nationella proven. Att ha så stor diskrepans inom flera ämnen tyder på att vi behöver analysera de nationella provens användning och rättning mer, både bland undervisande lärare och i ledningsgruppen. Vidare kan vi utläsa i svaren från Stora Kvalitén att rekommendationsgraden har höjts. Den tydligaste höjningen ser vi bland eleverna. Vi har gjort en ökning från föregående år då resultatet var 52 % till årets 61%. Även från föräldrahåll har en ökning skett från motsvarande 64 % till 66 %. När det kommer till undervisning och påståendet Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig visar eleverna på ett visst ökat missnöje från föregående år då resultatet var 65 % till årets 53 %. Detsamma gäller stödet för påståendet Mina lärare informerar mig hur det går för mig i skolarbetet. Föregående års resultat var 49 % medan årets resultat hamnar på 38 %. Föräldrarna däremot anger en ökning i bägge påståendena. I det första, angående hjälp från lärare, ser vi en ökning med fyra steg, från 64 % till 68 %. I det andra, angående information, visar resultatet på en blygsam, men dock, ökning. Från 72 % till 73 %. Av detta kan vi dra slutsatsen att vår kommunikation med hemmet har försämrats under året. Vi har haft många nya pedagoger som ännu inte hunnit skapa en relation till vare sig elever eller vårdnadshavare. I Stora kvalitén kan vi också utläsa att studiemiljön försämrats något utifrån elevernas svar. Påståendet På min skola behandlar eleverna varandra med respekt får något lägre stöd i år. Föregående års resultat var 50 % medan årets resultat hamnar på 47 %. Och påståendet kopplat till arbetsro ges även det något mindre stöd från eleverna. Föregående års resultat var 62 % medan årets resultat hamnar på 58 %. Föräldrarna däremot anger en viss ökning i påståendet om respekt elever emellan. De har höjt två steg, från 61 % till 63 i år. I påståendet om arbetsro är resultatet från 28

30 föräldrasvaren ett steg lägre, 61 % gentemot 62 %. I samtal med elever framkommer att pedagogerna följer skolans regler på olika sätt. Vi kan tydligt dra slutsatsen att vi måste fortsätta vårt arbete med arbetsro, respekt och vårt gemensamma förhållningssätt runt skolans ordningsregler. Vi har under våren haft ett intensivt värdegrundsarbete på hela enheten. VI har träffats varje torsdag och haft reflektioner, diskussioner och samarbetsövningar runt elevsyn och förhållningssätt. Detta har utmynnat i en pedagogisk överenskommelse där vi pedagoger beskriver vår gemensamma värdegrund. Resultaten från kvalitetsundersökningen kom efter en hösttermin som startat stabilt och det märktes på våra resultat. Vi ser dock att nöjdheten är större hos föräldrarna i seniorlaget än i miniorlaget. Miniorlaget bytte många pedagoger vid jul, och det upplevdes som negativt av föräldrarna. Vi kan också se att pedagogbyten påverkat bedömning och omdömen i vissa grupper. 3.5 Åtgärder För att garantera god kvalité har vi anställt legitimerade lärare i alla ämnen. Vi kommer att fokusera på förebyggande elevhälsoarbete och genom systematisk resultatuppföljning fånga alla elever i behov av stöd eller extra anpassningar. Vi har tillsatt en förstelärare som har i uppdrag att öka läsförståelsen i alla ämnen, på hela enheten. Alla svensklärare och miniorpedagogerna kommer att delta i läslyftet. Vår speciallärare, med inriktning läs- och skrivutveckling, kommer att lägga stort fokus på miniorerna nästa läsår för att säkerställa att alla elever kan läsa och skriva när de går ut årskurs tre. I matematiken har vi också stora förstärkningar på gång nästa läsår. Alla matematiklärare är legitimerade och vi har två förstelärare med matematikundervisning och kollegialt lärande i fokus. En speciallärare med inriktning på matematik är anställd och påbörjar sin anställning i augusti. Från och med nästa läsår kommer vi att ha en förstärkt elevhälsa. Med nya kompetenser i psykosocial hälsa och specialpedagogik får vi en helhet som fungerar för eleverna. Vi har anställt, som vi nämnde ovan, två speciallärare, men även två socialpedagoger. Elevhälsoteamet fungerar som ett stöd för de undervisande lärarna genom handledning och kollegialt lärande. Det kommer även ge positiva effekter för studiemiljö och undervisning. En av våra förstelärare kommer att arbeta med bedömning genom vår bedömningspolicy. Målet är att kvalitetssäkra betyg och omdömen genom en gemensam kunskapssyn och kollegialt lärande. Utifrån den personalomsättning som skolan haft de senaste åren kommer vi att införa lättnader i arbetsbördan för våra pedagoger. Detta gäller främst den tid pedagogerna är schemalagda, men även vilka andra arbetsuppgifter som har lagts på dem. Med ett stödjande elevhälsoteam och en genomtänkt tjänstefördelning kommer pedagogerna kunna fokusera mer på planering och utvärdering av sina ämnen och sin undervisning. Detta hoppas vi ska leda till en bättre arbetsmiljö för pedagogerna och en mer attraktiv arbetsplats. Utifrån vår analys ser vi att värdegrunden ska vara kvar som ett utvecklingsområde så att eleverna i högre grad möter varandra med respekt. Vi kommer fortsätta att utveckla de relationsbyggande 29

31 aktiviteterna som vi kallar Kultureftermiddagar. Eleverna har dock önskat att vi oftare byter samarbetsgrupper inom ramen för upplägget. Tesen är att den man känner visar man hänsyn och respekt för. Det gäller även nivån av upplevd studiero. Vår förvissning är att dessa åtgärder kommer bidra gynnsamt till högre måluppfyllelse, arbetsro och studiemiljö och utmynna i en allt högre rekommendationsgrad. 3.6 Prioriterade mål Stärka och tydliggöra Vittrakulturen (Lgr -11 Kap 2.3) - Kommunikation i relation (Lgr -11 Kap 2.4) - Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete (Lgr -11 Kap 2.2) - Attraktiv arbetsplats 30

32 31 Fritidshem

33 4.1 Förutsättningar Vittra Södermalms fritidshem och fritidsklubb har daglig verksamhet för barn som går i förskoleklass samt årskurserna till och med årskurs 6. Under året har vi haft glädjen att få ha 134 barn i fritidsverksamheten. Antal fritidspedagoger med examen, omräknat till heltidstjänster 0 Antal medarbetare med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster 0 Antal övriga medarbetare, omräknat till heltidstjänster 3,5 Rektor är Gunilla Wardau, som har avslutat sin utbildning på Rektorsprogrammet vid Stockholms Universitet år Kompetensutveckling under Arbetslagsledare och rektor har deltagit i interna utvecklingsdagar Kvalitetsdagar. Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag (Vittradagen), i år med fokus på ledarskap. Övrigt Fritidshemmet var under året organiserat enligt följande: Fritids har sina lokaler på undervåningen i miniorernas hus, och där arbetar fem fritidsmedarbetare. Klubben håller till i juniorernas lokaler tillsammans med två fritidsmedarbetare. Fritids har haft utomhusaktivitet varje dag, efter mellanmålet. 4.2 Våra mål för Vittra Södermalms fritidsverksamhet Året hade vi på Vittra Södermalms fritidsverksamhet följande mål: Skolan/ fritidshemmet ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. (Lgr-11 Kap. 2.1 och 2.2. Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse). I nästa avsnitt Resultat presenterar vi hur det gick i vårt arbete med att nå målet. 32

34 4.3 Resultat Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för verksamheten. Medarbetarna på fritidshemmet gör under året kontinuerliga självskattningar av verksamhetens kvalitet. Utifrån resultatet justeras verksamheten inför nästa period. Här följer en sammanfattning av vår självskattning. Normer och värden -Vi följer ordningsreglerna och säger samma sak till eleverna. -Alla som är anställda på fritidshemmet delar samma elevsyn och förhållningssätt. -Under nästa läsår kommer våra socialpedagoger att leda aktiviteter som stärker sammanhållningen och förebygger konflikter. Elevernas ansvar och inflytande - Barnen får vara med och bestämma om aktiviteter, under nästa läsår kommer vi att ha ett fritidsråd som kommer ha stort inflytande över vår aktivitetsplanering. - Nästa termin kommer barnen få större inflytande över våra aktiviteter. Skola och hem - Under året har vi blivit bättre på att informera om aktiviteter i förväg till vårdnadshavare och elever. - Vi har även stärkt rutinerna runt kränkande behandling och blivit bättre på att informera vårdnadshavare om incidenter. Övergång och samverkan - Ordningsreglerna har stärkts och följt med ner till fritids. - Övergångarna kommer att schemaläggas och planeras för att fungera optimalt nästa läsår. Skolan och omvärlden -En plan finns för att införa sammanhangsstyrda aktiviteter till hösten, med koppling till vårt närsamhälle. -Vi har under våren haft kodning för våra elever i årskurs fyra och fem, vilket varit mycket framgångsrikt. Vi kommer att utöka den verksamheten nästa läsår för att fler elever ska få ta del. 33

35 4.3.2 Upplevd kvalitet föräldrar I Vittra genomförs varje år i januari/februari en enkätundersökning där alla föräldrar som har barn i vår fritidsverksamhet ges möjlighet att tycka till om kvaliteten. Enkäten genomförs av företaget Markör. Här nedan redovisas resultaten för fritidsverksamheten: 34

36 4.4 Analys Från och med februari fick fritidsverksamheten en ny arbetslagsledare, Alexandra Stjerndorff, som också är arbetslagsledare för miniorerna. I samband med detta startades ett förändringsarbete i fritidsverksamheten. Vi har under våren haft som mål att erbjuda eleverna meningsfulla aktiviteter. Vi planerade in alla aktiviteter vi behövde och ville erbjuda eleverna. Vilka aktiviteter vi ville ha grundade sig dels i Lgr11, dels i elevernas önskemål, samt utifrån våra mål och skolans fokusområden. Vi tydliggjorde vårt arbete och för föräldrar och elever under föräldramöten, i den dagliga kontakten, information i veckobrev samt på vår anslagstavla. Vi har sedan följt upp aktiviteterna veckovis under våra fritidsmöten. Där har vi diskuterat vad som har fungerat bra och vad som behövts justeras. Vi har även gjort uppföljningar under vår FUF-dag (fritids UF-dag). Vi har bland annat haft kodning på fritidsklubben för år 4 och 5. En elev från NTI-gymnasiet har varit hos oss och lärt eleverna programmering, något som uppmärksammades både i lokaltidningen och i radio P4. Vi ser att resultaten på stora kvaliteten är låga, enkäten gjordes innan förändringsarbetet startade på fritids, och vi räknar med betydligt bättre resultat nästa läsår när det finns en tydlig struktur och meningsfulla aktiviteter. 4.5 Åtgärder Utvecklingsområden för nästa läsår är att i högre grad samverka med skolan i våra aktiviteter. Vi kommer att lägga ännu mer fokus på Vittrakulturen i våra aktiviteter samt i vårt förhållningssätt. Vi vill även utveckla arbetet med ansvarspedagoger på fritids och att dessa samarbetar mer med ansvarspedagogen i skolan. Vi kommer att arbeta med meningsfulla, styrda aktiviteter under ledning av socialpedagogerna för att främja och förebygga konflikter och kränkningar. 4.6 Mål för fritidshemmet på Vittra Södermalm Samverkan skolan - Avsnitt 2.2 (Kunskaper) Vi ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Vittrakulturen - Del 1 (Skolans värdegrund och uppdrag) 35

37 Vi ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. 2.1 (Normer och värden) Vi ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Helheten - Del 2.1(Normer och värden) Vi ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmsta gruppen. Vi ska i vår verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor. Vi ska samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet och för samarbetet. 36

38 5. Mål för enheten Vittra Södermalm Stärka och tydliggöra Vittrakulturen (Lgr -11 Kap 2.3) Det värdegrundsarbete som startades under läsåret kommer att fortsätta under hela nästa läsår, med fokus på arbetsro, språkbruk, ordningsregler samt framförallt barnsyn och förhållningssätt. - Kommunikation i relation (Lgr -11 Kap 2.4) Vi kommer att fokusera på ansvarspedagogrollen, både i skolan och på fritidshemmet, i kommunikationen med hemmet. En tydligare, mer homogen syn på samarbete, både internt och externt. - Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete (Lgr -11 Kap 2.2) Ett systematiskt och stödjande elevhälsoarbete med fokus på främjande och förebyggande insatser. - Attraktiv arbetsplats Ett medvetet arbete runt pedagogernas arbetsbelastning, den psykosociala arbetsmiljön och det stöd som behövs utifrån arbetets utmaningar. 37