SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SKA. Sjögårdens förskola

Transkript

1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SKA Sjögårdens förskola

2 Vad säger läroplanen om systematiskt kvalitetsarbete? 2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram.

3 Vad säger skollagen om systematiskt kvalitetsarbete? Enligt skollagens 4 kapitel ska varje huvudman, förskoleoch skolenhet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen, ett arbete som också ska dokumenteras. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella målen uppfylls. Den närmare utformningen av barns och elevers inflytande ska anges i planeringen för det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå.

4 Syfte med systematiskt kvalitetsarbete Bidra till ständiga förbättringar av verksamhet och måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen Skapa delaktighet och möjligheter till kommunikation och lärande

5 Systematiskt kvalitetsarbete STÄNDIGT: Pedagogisk dokumentation (enskilt och grupp), reflektion/uppföljning, utvärdering/analys, utveckling. Alla i arbetslaget är ansvariga. Januari Utvärdering Barns inflytande/normer och Värden Juni Utvärdering Utveckling och Lärande Nulägesanalys September, Oktober, November, December, februari, Mars, April, Maj enkäter utvärderingar helhetsanalys = Utvecklingsområde(fskc ansvarig).

6 Förutsättningar Fördjupningsarbete i nationella och lokala mål Ansvarsgrupper inplanerat under verksamhetsåret Utvecklingsområde -Språket Arbetsplatsmöte 20 timmar/läsår Planeringstid enskilt/arbetslag Hur vet vi att det vi gör leder till förändring/förbättring/ utveckling = måluppfyllelse?

7 Helhetsanalys Sjögårdens förskola Läsår Utvärdering av resultat Normer och Värden Utveckling och lärande Barns inflytande Utvärderingsmetoder Analys Prioriteringar för fortsatt kvalitetsutveckling Carina Rolfsdotter-Ivan Förskolechef

8 1. Resultat : 1.1 Normer och värden Ur Läroplan respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra Storbarn: Genom att erbjuda barnen olika upplevelser i närmiljön har vi kunnat se att respekten för små och stora djur har ökat under läsåret. På promenaden till ankorna har mat och årets klimat varit i intresse och t.ex. promenader i skog och på innergården har gett barnen en kunskap om att vi har djur, insekter runt oss överallt. Vi har uppmärksammat hur en del barn har blivit upprörda om någon t.ex. trampat på djur. Att vi pedagoger har prioriterat utevistelsen har gett resultat genom diskussioner och upptäckter. Ex. Titta ett skatbo! Just att upptäcka är en ny kunskap. Barnen trodde att alla djur sov på vintern men upptäckte fåglar utanför fönstret. En fördjupning utav fåglar resulterade att använda sig utav kikare, faktaböcker, söka fakta genom datorn. Att söka efter nya kunskaper blev av intresse. Genom ett gemensamt tema fick barnen även upp ögonen för varandra i olika situationer. T.ex. vid lunchen Ska jag hjälpa dig att bre smörgåsen eller kan du hjälpa mig att rita en domherre? Ska jag hjälpa dig med dina skor? Hämtar pedagog om någon blir ledsen. Detta har även resulterat i ett tydligare förhållningssätt bland pedagoger som är viktiga föredöme och har blivit tydliga att ge tid för att fånga och uppmärksamma när barnen visar hänsyn och att kompisar kan olika "saker. Detta ser vi då barnen tillåter varandra att hjälpa och ta emot hjälp. Ex. En pojke kunde/vågade inte hälla upp mjölk, pedagog uppmärksammade att ett annat barn som kan hälla mjölk kan få visa hur du kan göra. Barnen utvecklade en trygghet i att hjälpa och att även lära ut.

9 Småbarn: Vi ser att barnen nu har kunskap att när man är många barn om en sak så finns en regel om turtagning, de säger min tur. Flera utav barnen med svenska som andraspråk tycker det är roligt att säga nyckelord på sitt språk. Arbetet med ord på andra språk, tecken och sånger från andra kulturer fortsätter intressera barnen. Tex vid lunch har vi bild med ett ord, ordet till är skrivet på alla våra språk och blir ett intressant samtalsämne. Ordet låter olika, och tillhör olika barns språk vilket har resulterat i en olikhet som är spännande och rolig. Under verksamheten har vi introduserat växter. Barnen har fått insyn att benämna ljus, vatten och jord. Några barn beskriver delar av vattnets kretslopp. Ex: så lyser solen på vattnet och så kommer det upp till molnen (kretsloppstavlan), ett annat barn sa solen lyser så kommer det vattendroppar (kretsloppsburken). Barnen har uppmärksammats på avlopp, rör och toalett efteråt ville barnen känna på rören och säga här är varmt vatten och där är kallt här går bajse rör ner under marken. Genom litteratur och undersökningar har barnen blivit mer uppmärksamma på samband. Vatten, snö, avlopp, kallt, varmt, skönt, vind, sol, vind, gräs, årstid. Vi ser att barnen har en förståelse för att fåglar är levande och behöver mat för att överleva. Barnen har fått mata fåglar genom att själva ge mat. Genom bl.a. detta samarbete ser vi att barnen är bättre rustade på att samarbeta och leka i olika grupper, tar hjälp av varandra vis hänsyn klarar lek oftare utan konflikter.

10 1.2 Utveckling och Lärande Ur Läroplan Utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära utvecklar sin identitet och känner trygghet i den Storbarn: Vi har kunnat stimulera barnens nyfikenhet genom att samtala runt barnens upptäckter. Ex gällande våra djur och vår natur på vår utegård. Genom att utveckla lärmiljöer både ute och inne har barnen utmanats i att få möjlighet till att utforska och upptäcka. Barnen har istället för obehag inför ex. djur och insekter utvecklat ett intresse och nyfikenhet hur ex djur fungerar, barnen vågar röra djur. Genom att ta bild kan barnen få tänka vidare om djuret och fördjupa sig i t.ex. mat och hur djuren ser ut. Barnen har även utvecklats att bli medvetna om att kompisar har olika förmågor och språk genom att vissa barn vågar mer, pedagoger visar intresse och tydliggör vad ex. fluga heter/hörs på arabiska. Hur fysikaliska fenomen som reflex, mörker, ljus, ficklampa, friktion hänger ihop och upptäckarglädjen har inspirerat till samtal och samspel ex friktion "vi springer på is, vi springer på grus, vad händer? Pedagoger och barn uppmärksammar och andra språk hörs mer. Barnen uttrycker både åsikter, och delaktighet. Tvärgruppsarbetet har skapat ökad trygghet i sin egen identitet och tillsammans med andra. Många utav barnen frågar ibland dagligen om de får gå till annan avdelning. Småbarn: Genom att vi använt oss mycket utav sång, ramsor, spel och litteratur ser vi att barnen självmant använder sig i verksamheten utav detta. Ex. barnen fantiserade vidare efter samlingen genom att vara olika djur och hur djuren låter eller rör sig. Barnen använder sig utav tecken (AKK)både på modersmål som på svenska. Genom att vi uppmärksammat olika traditioner genom bild och ord har samtalsämne utvecklats

11 . I fysikrummet har barnen arbetat fokuserat och ostört och fått inblick i hur bilbanor och kulbanor fungerar och därmed fått kunskap i hur dragningskraft och friktion fungerar. Barnen har lekt med våg och magneter och tränat i jämnvikt och hur magneterna har reellerat och attraherat. I fria leken har vi erbjudit bl.a. ballonger som barnen gnuggat mot håret och satt upp väggarna och vi har använt begrepp som statisk och laddad. Barnen vet hur de ska använda ficklampor, att det behövs batteri och hur ljus och skuggor skapas. Genom att arbeta med vattnets kretslopp har vi sett kunskaper kopplas till andra sammanhang. Ex. titta nu skiner solen då växer min planta i krukan, kanske behövs mer vatten? Barnens språkutveckling har stimulerats genom att utmana barnet i samtal, diskussioner och att lyssna. Att använda tecken till dokumentationer har förtydligat olika ämnesinnehåll och resulterat i att både barn och vårdnadshavare har varit delaktiga i vår lärmiljö. 1.3 Barns inflytande Ur Läroplan utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få påverka sin situation verka för att det enskilda barnet utvecklar förmåga och vilja ta ansvar och utöva inflytande i förskolan Storbarn: Barnen har utvecklat sin förmåga att bl.a. vänta på sin tur och har förståelse för det. Vid konflikter tar barnen kontakt med oss pedagoger och berättar vad som hänt. Barnen tänker efter och kommer med egna lösningar och förslag på situationer som har uppstått. Barnen kan till viss del ta ansvar och fokusera på en aktivitet i taget. Barnen har också lärt sig att tydligt avsluta aktiviteten på ett bra sätt, leker längre med samma kompis då vi har varit konsekventa med att vara tydliga med förhållningssätt

12 ex ska ni sluta att leka? Vad behöver vi då plocka undan? Lyssna på kompisen som har ordet (taggboll), hur gör vi när vi ska lyssna? Ge uppmärksamhet när du gjorde så blev jag/ din kompis glad. Genom att ge barnen material - lupp, förstoringsglas, kamera och kikare skapades en nyfikenhet och en glädje att dels hitta djur men också stanna upp och fördjupa sig i detaljer ex. Domherren utanför fönstret eller myran i utemiljön. Frågor såsom mat, utseende och levnadsvillkor blev utav intresse. Olika styrkor och ny kunskap kunde vi se gav barn med särskilda behov en tydligare roll både för sig själva som för gruppen och tog ansvar. Ex för att arbeta genom data eller rita eller hitta kartor osv Barnens lekmiljö har utvecklats genom att bli tydligare med hjälp av bild och tecken för att förklara leken och förutsättningarna och ger barnet en förutsättning att ha inflytande på sina val.. Ex vid handfaten ligger dockor och vattenbad skapade lek. Snö i en skål som ett experiment gav inspiration till samtal och begrepp som smutsigt, rent, vitt, svart, smält. Overheaden som gav barnen begrepp som ljus, skugga, mörker och rörelse. Småbarn: Genom att vi erbjuder barnen böcker, sång och ramsor skapas samtal där vi uppmärksammar nya ord, begrepp både på svenska såsom albanska och kurdiska. Barnen tar mer initiativ och känner sig lyssnade på, barnen tar initiativ och visar genom att de berättar vad de önskar och vad de tycker. Barnen visar lust till att ta ansvar och egna initiativ, vi ser detta genom att leken fungerar bra, barnen klär av sig och på sig och tänker ofta ut på egen hand vad nästa aktivitet ska vara, hälla upp mjölk, dukar av m.m. Barnen tar mer initiativ för experiment inom fysik än förr, de undersöker mer. Ex. har barnen varit mycket aktiva i våra vattenexperiment som handlat om vattnets

13 egenskaper och vattnets kretslopp: ytspänning, flyta, sjunka, kondensering, frysa och smälta. Barnen har diskuterat och pratat mycket om vad experimentet inneburet, de som varit intressanta har vi tagit igen. Genom att skapa ett sinnesrum har vi fångat barnens intresse och barnen har fått ha inflytande på det material som vi möblerat rummet med. I verksamheten har barnen möjligheter att utveckla sitt språk och identitet genom samtal, tecken, APad, böcker mm. 2. Utvärderingsmetoder * Föräldrar samtal, arbetslagssamtal, barnsamtal * Pedagogisk dokumentation( olika nedslag, delanalys, verksamhetsplaneringar, digitalkamera, video, nycklar, reflektionsprotokoll, Apad), * Intervjuer, berättelser, observationer,stegvis,dramatisering Reflektionsprotokoll ger en överblick över strävansmålen på ett enkelt och kortfattat sätt. Genom att använda digital kameran kan vi fånga barnets lärande och nyfikenhet. Anteckna vad barnen säger, kommenterar och hitta ny kunskap i olika sammanhang ger vi möjligheter för arbetslaget att följa lärandet och utmana vidare. Intervjuer är en bra metod för att få syn på hur barnen upplever sitt eget lärande. Att använda nycklar för fortsatt utveckling vid utvecklingssamtal och vid överlämningssamtal ökar barnets möjligheter och lust att lära genom att tydliggöra barnets förmågor och styrkor. Låta barnen vara med och utvärdera verksamheten genom t.ex. tankekartor, berättelser samt utvärdering i grupp är bra. Utveckla användandet utav ipad i dokumentationssyfte. 3. Analys.

14 Vi har låtit vardagssituationer få ta tid så att barnen har givits goda möjligheter att själva tänka efter, hinna lyssna och hjälpa varandra. Vi har fotograferat olika situationer tillsammans med barnen och uppmuntrat barnen i deras kunskaper och förmågor. Att använda sig både av bild och tecken har varit en fördel vid t.ex. naturarbetet då vi har kunnat skapa matreal som barnen har kunnat använda sig utav utan pedagog. Ex naturpärm, lupp osv i utemiljön. Finns många fördelar med olika upplevelser utanför förskolan för att ytterligare få barnen uppmärksamma på olika kunskaper i olika sammanhang. Användandet utav modellinlärning där barnen lyfts fram är en fördel utifrån barnens intresse och hur vi kan öka samarbete och förståelse för varandras olikheter. Barnen har fått valstunder, valmöjligheter genom en tydlig struktur och en helhetssyn på det enskilda barnets utvecklingsmöjligheter. Genom tvärgruppsarbete har vi utmanat barnen i att stimulera lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter, relationer och kunskaper och vill gärna utveckla detta arbete ex intressegrupper, flick och pojkgrupper, åldersgrupper. Även andra smågrupper har gett barn möjligheter att få vara delaktiga och påverka verksamhetens innehåll och organisation och pedagoger som synliggjort genom olika pedagogiska dokumentationer. I arbetet med språkutveckling synliggöra barnets språk och kultur ger möjlighet för barn att få ett språk. Barnen har känt glädje i att fantisera och leka med språk. Spontanitet har fått uppmuntran och bild och text har inspirerat till samtal och lust och glädje att prata och att lyssna. Traditioner har fått en tydligare roll och behöver lyftas mer och bli ännu tydligare i verksamhetsinnehållet. Genom regelbundenhet har vi pedagoger skapat en miljö där barnen själva har möjlighet att skapa, uppleva och förändra. T.ex. en liten stund i fysikrummet, sinnesrummet, ljusrummet, placera matreal vid t.ex. fönster i kök varje dag för att sedan ta ett steg tillbaka för reflektion och observation och vidare utmaningar i lärmiljö

15 . Kvalitetsarbetet har utvecklats och behöver få en systematik och ökad kvalité för en helhetssyn på förskolan. 4.Prioriteringar för fortsatt kvalitetsutveckling * Utveckla kunskaper om språkutvecklande arbetssätt (t.ex. AKK, TAKK, Svenska 2,) * Pedagogisk dokumentation-allas ansvar * Tydligare Systematiskt kvalitetsarbete(kvalitetshjul, olika protokoll för att fånga barn lärande-utmaningar, kommunikativt ledarskap (se sin egen roll)

16 Kvalitetshjul Augusti - Uppstart med focus på kvalitetsarbete utifrån Helhetsanalys - Språkförskolekonferens - Revidering Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling - Inskolning September - Planera innehåll i den pedagogiska verksamheten - Brandskyddsutbildning. - Lärmiljöer, pedagogiska utmaningar, Modersmålstöd - Tvärgruppsplanering - Revidering Krismapp/Vikariemapp - Nulägesanalys Oktober - Olika sorters Samråd, Föräldramöte, inskolningssamtal. - Samverkan /SAM-Löneprocess Medarbetarsamtal - Uppföljning Nyckeldokument - Uppföljning Plan Språklig medvetenhet och Kultur - Nulägesanalys November - Föräldraråd - Kvalitetssäkring Barn-Specialpedagog -Nulägesanalys December Januari Februari Mars- April- Maj - Juni - Stängt -bokslut., Budgetfördelning -Tidsplan Förskola Förskoleklass Innehåll : Nycklar/Nul Lönesamtal, Semesteransökan, Nulägesanalys Kvalitetssäkring/specialpedagog, Nulägesanalys Samråd t.ex. Utvecklingssamtal, Föräldraråd,Nulägesa. Utvärdering

17 . Sjögårdens förskola Utvecklingsområde Språket Utveckling och Lärande Mål * utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd, och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Konkret mål Konkretisera mål, desto konkretare desto lättare att utvärdera och följa upp, målet beskriver hur resultatet ska se ut när ni är i mål) Bakgrund/Nulägesanalys (Varför ska vi arbeta med just detta, vad finns det för bakgrundsfaktorer i vår barngrupp/verksamhet) Målbeskrivning (Beskriv process/innehåll/organisation/tidsplan -vad vill ni göra, hur (medel) ska ni göra) Utvärderingsmetod (Hur ska jag/vi följa processen?) Resultat (Hur gick det? vad blev kunskapsresultat) Analysera (Uppföljning Vad var det som gjorde att resultatet blev som det blev? Vilka förklaringar finns för god eller mindre god måluppfyllelse? Använder ni era resurser rätt (med resurser menas det ni faktiskt har, både personer och hur ni använder era lokaler och ert material) Finns det kompetensbrister. Hur tar vi an analysen (utveckling) på bästa sätt, Återkoppling, Vad tar vi med oss LPfö Uppföljning, utvärdering och utveckling Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv

18 . Sjögårdens förskola Utvecklingsområde Språket Barns inflytande Mål * utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förkolans miljö Konkret mål (Konkretisera mål, desto konkretare desto lättare att utvärdera och följa upp, målet beskriver hur resultatet ska se ut när ni är i mål) Bakgrund/Nulägesanalys (Varför ska vi arbeta med just detta, vad finns det för bakgrundsfaktorer i vår barngrupp/verksamhet) Målbeskrivning (Beskriv process/innehåll/organisation/tidsplan -vad vill ni göra, hur (medel) ska ni göra) Utvärderingsmetod (Hur ska jag/vi följa processen?) Resultat (Hur gick det? vad blev kunskapsresultat) Analysera (Uppföljning Vad var det som gjorde att resultatet blev som det blev? Vilka förklaringar finns för god eller mindre god måluppfyllelse? Använder ni era resurser rätt (med resurser menas det ni faktiskt har, både personer och hur ni använder era lokaler och ert material) Finns det kompetensbrister. Hur tar vi an analysen (utveckling) på bästa sätt, Återkoppling, Vad tar vi med oss LPfö Uppföljning, utvärdering och utveckling Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv

19 Sjögårdens förskola Utvecklingsområde Språket Normer och Värden Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar * öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Konkret mål Konkretisera mål, desto konkretare desto lättare att utvärdera och följa upp, målet beskriver hur resultatet ska se ut när ni är i mål) Bakgrund/Nulägesanalys (Varför ska vi arbeta med just detta, vad finns det för bakgrundsfaktorer i vår barngrupp/verksamhet) Målbeskrivning (Beskriv process/innehåll/organisation/tidsplan -vad vill ni göra, hur (medel) ska ni göra) Utvärderingsmetod (Hur ska jag/vi följa processen?) Resultat (Hur gick det? vad blev kunskapsresultat) Analysera (Uppföljning Vad var det som gjorde att resultatet blev som det blev? Vilka förklaringar finns för god eller mindre god måluppfyllelse? Använder ni era resurser rätt (med resurser menas det ni faktiskt har, både personer och hur ni använder era lokaler och ert material) Finns det kompetensbrister. Hur tar vi an analysen (utveckling) på bästa sätt, Återkoppling, Vad tar vi med oss LPfö Uppföljning, utvärdering och utveckling Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv

20 Lathund Utvecklingsområde Mål (Mål utgår från Lpfö, och anger riktning för strävansmål på förskolan/avdelningen.) Konkret mål (Mål konkretiseras, desto konkretare målbild desto lättare att utvärdera och följa upp, målbilden beskriver hur det ser ut när ni är i mål) Bakgrund/Nulägesanalys (Varför ska vi arbeta med just detta, vad finns det för bakgrundsfaktorer i vår barngrupp/verksamhet) Målbeskrivning (Beskriv process/innehåll/organisation/tidsplan -vad vill ni göra, hur (medel) ska ni göra) Utvärderingsmetod (Hur ska jag/vi följa processen?) Resultat (Hur gick det?, vad blev kunskapsresultat), Analysera (Uppföljning Vad var det som gjorde att resultatet blev som det blev? Vilka förklaringar finns för god eller mindre god måluppfyllelse? Använder ni era resurser rätt (med resurser menas det ni faktiskt har, både personer och hur ni använder era lokaler och ert material) Finns det kompetensbrister. Hur tar vi an analysen (utveckling) på bästa sätt, Återkoppling, Vad tar vi med oss LPfö Uppföljning, utvärdering och utveckling Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv

21 Datum Reflektionsprotokoll Koppling till Lpfö Förberedelse Uppgift/utmaning till barnen/pedagogerna Vilken kunskap/resultat för barnet/barnen? Exempel hur vet vi? Analys Reflektion/tankar/utmaningar/ vidareutveckling) Övrigt