Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Nyvångs skola Åstorp Granskning genomförd i maj 2014 av Lars Andersson och Johanna Karlsson Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning Nyvångs skola är en kommunal grundskola i Åstorps kommun. Skolan erbjuder undervisning från förskoleklass till och med årskurs 5 och har sammanlagt 125 elever. Lokalerna är rymliga och trivsamma och anpassade för ändamålet. Skolan är omgiven av en utemiljö som stimulerar till olika aktiviteter. Arbetet med Qualis startade år Detta är Nyvångs skolas första granskning. Vid denna granskning, maj 2014, uppgår poängen till 95 och skolan uppnår kriterierna för att bli certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem. Nyvångs skola har en starkt engagerad personalgrupp och skolledning och har stort fokus på elevernas måluppfyllelse. Skolans starkaste områden är Kunskaper och färdigheter, Organisation, Resursutnyttjande samt Image. Skolan har starkt elevfokus och använder ovanstående områden för att flexibelt och effektivt hitta formerna för den pedagogik och det stöd som den enskilda eleven behöver för sitt lärande. Detta visar sig i resultatet som skolans elever fick på de nationella proven i svenska och matematik för årskurs 3, 94 respektive 88 procent blev godkända. Det innebär att Kunskaper och färdigheter är ett starkt område för Nyvångs skola. Skolan söker hela tiden nya vägar för att öka måluppfyllelsen för alla elever och slår sig inte till ro med 2013 års resultat på de nationella proven i årskurs 3. Området Image hänger starkt ihop med elevernas goda resultat och många som inte bor i Nyvångs skolas upptagningsområde söker sig till skolan. Förbättringsområden ligger främst inom Kompetens och Kommunikation. Inom området Kompetens bör fokus ligga på att utarbeta tydligare kopplingar mellan utvärderingen av kompetensutvecklingen och målen för eleverna för att säkerställa skolans långsiktiga utveckling. För att nå högre steg inom området Kommunikation bör skolan få till stånd ett etablerat samarbete med arbetslivet, socialtjänsten, myndigheter och närsamhället. Skolan får goda omdömen i föräldraenkäten för kommunikationen mellan skola och hem. En kort presentation Nyvångs skola Nyvångs skola är en F-5-skola med ca 125 elever. Skolan byggdes 1986 och byggdes till 2005 för att bättre passa skolans behov. Många elever bor i området men uppskattningsvis är det cirka 20 procent av eleverna som kommer från andra rektorsområden och som aktivt valt Nyvång. Cirka 40 procent av eleverna har annat modersmål än svenska. På skolan arbetar man åldersblandat i F-1, 2-3 och 4-5 och de olika spåren utgör också arbetslagen. Till hösten kommer det att genomföras en omorganisation vilket innebär att 6:orna kommer att bli kvar på skolan. Det kommer då att bli två arbetslag, F-3 och 4-6. Rektor är Per-Olof Ganestam och biträdande rektor Jenny Lindahl. Det vi slås av vid vårt besök på Nyvångs skola förutom den välkomnande atmosfären är att skolan verkligen ligger i framkant vad gäller IT. Det finns flera klassuppsättningar Ipad och datorer och skolan har även många Smartboard och ett trådlöst nätverk. Nyligen har alla elever fått ett googlekonto för att underlätta undervisningen ytterligare. Skolans lokaler är rymliga och väl anpassade till verksamheten som bedrivs där. Lokalerna är utbyggda i omgångar för att anpassas till verksamheten. I skolan finns ett filialbibliotek som 1

3 används som undervisningslokal på olika sätt. Mitt i skolan ligger matsalen där personalen äter pedagogiskt tillsammans med eleverna varje dag. Utemiljön är stimulerande och erbjuder till olika aktiviteter. Nyligen investerades i en multiarena för att ytterligare förstärka utemiljön och erbjuda eleverna fler möjligheter till rekreation och rörelse. Skolan har två fritidshem, ett för de yngre och ett för de äldre barnen och under vissa tider är fritidshemmen sammanslagna. Fritidshemmet öppnar 6.30 och stänger I samma lokaler finns en personal- och lokalintegrerad fritidsgård som är öppen alla eftermiddagar mellan samt kvällsöppet måndagar och torsdagar mellan De barn som vill är välkomna mot en terminsavgift på 50 kr. Eleverna erbjuds också att köpa ett mellanmål för 7 kr. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Skolans arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa skolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom kvalitetsområdena Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till elever, föräldrar och personal. Av skolans 130 elever har 108 svarat (83 procent). Alla elevers föräldrar (en förälder/elev) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 43 föräldrar av totalt 130 vilket innebär 33 procents svarsfrekvens. Den låga svarsfrekvensen gör att resultatet blir mindre tillförlitligt som underlag för våra bedömningar. Av skolans 33 personal har 33 svarat (100 procent). Vi har vi tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar på skolan. Vi har besökt åtta lektioner/arbetspass och intervjuat sju grupper av ledning, personal, fackliga representanter, elever och föräldrar. På nästa sida redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. 2

4 Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Kvalitetsområde Arbetslag F-1 + Fritids Arbetslag Fritids Arbetslag Fritids Arbetslag service Självvärdering rektor Extern värdering granskare A. Kunskaper och färdigheter B. Trygghet och trivsel C. Elevernas ansvar för eget lärande D. Arbetssätt och lärarroll E. Delaktighet F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Verksamhetens kvalitet inom elva områden Kunskaper och färdigheter Skolan har rutiner för att följa upp kunskapsresultaten på individnivå (steg 1) och har metoder för att utreda elevers behov av särskilt stöd (steg 1). I ledningens skriftliga redovisning beskrivs hur personal från arbetslagen har möten tillsammans med personal från elevhälsa och skolledning för att utvärdera samtliga elevers måluppfyllelse. För de elever som är i behov av stöd bestäms vad och hur man ska gå vidare. Rektor beslutar om åtgärdsprogram bör upprättas. Detta bekräftas också i samtal med personal i lärargruppen och elevhälsogruppen (steg 1). Skolan använder sig av olika metoder för att följa upp och mäta elevernas kunskaper och färdigheter. Bland annat arbetar de mycket med pedagogiska planeringar där målen är beskrivna och i elevens IUP står det vad eleven behöver utveckla för att nå målen och komma vidare. I flera av klasserna finns elevernas nedbrutna mål synliga och varje fredag är det reflektionsstund för att prata om hur långt eleven kommit i sitt arbete mot målen. Kunskaperna dokumenteras i edwise där både lärare, elev och vårdnadshavare kan följa kunskapsutvecklingen (steg 2). Skolan har ett elevhälsoteam bestående av skolpsykolog, talpedagog, skolsköterska, kurator och personal från skoldatateket som är med på resursmöten var sjätte vecka för att arbeta förebyggande med målen. Elevhälsoteamet kan ge personalen stöd i form av observationer, tips och rekommendera pedagogiska hjälpmedel och här finns också tillgång till specialpedagogisk kompetens. På skolan arbetar två förstelärare med särskild kompetens inom svenska respektive matematik. Dessa två ger stöd åt sina kollegor 3

5 genom bland annat handledning och genom att ta fram anpassat undervisningsmaterial. Vidare ger de direkt stöd till elever som är i behov av det (steg 2). Två gånger per termin görs dokumentation på individ-, grupp- och skolnivå var eleverna befinner sig i sin kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Utifrån detta görs analyser av kunskapsresultaten som sedan används för att planera, förbättra och utveckla undervisningen. Inför vårt besök får vi ta del av dessa dokument (steg 3). De elever som inte når eller riskerar att inte nå målen får åtgärdsprogram som utvärderas kontinuerligt. Var sjätte vecka omfördelas resurserna till där behovet finns och på så sätt säkerställer skolan att alla elever får den hjälp de har behov av. På skolan använder man sig av sina två förstelärare som har särskild kompetens inom svenska respektive matematik. De bidrar genom att vara behjälpliga med att plocka fram lämpligt material samt genom att handleda sina kollegor. Skolan tar hjälp av elevhälsan och i särskilda fall förekommer experthandledning från SPSM (steg 3). Sedan införandet av Lgr 11 har kommunen arbetat med bedömningsgrupper inom de olika ämnena för att skapa en likvärdig bedömning. Arbetet har fortsatt på Nyvångs skola ämnesvis i arbetslagen. När treorna haft nationella prov har dessa bedömts av pedagogerna tillsammans på skolan men även med hjälp av pedagoger från andra skolor (steg 4). Nyvångs skola har goda kunskapsresultat både om man ser till kommunen och riket. Elevenkäten visar detta då 92 procent av eleverna anser att de instämmer helt med att de lär sig mycket i skolan och i föräldraenkäten framkommer att 91procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i påståendet om skolan ger barnet goda kunskaper och färdigheter. Vi kan se att 94 procent av eleverna i årskurs 3 är godkända på nationella proven i svenska och 88 procent i matematik vilket är betydligt högre än kommunen i övrigt. Tabell 2: Resultat från nationella ämnesprov Kvalitetsområde Nyvångs skola Kunskaper och färdigheter år 2013 Andelen elever godkända på nationellt prov, sv åk 3 Andelen elever godkända på nationellt prov, ma åk 3 Åstorps kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt Skolverket 94 % 74 % 78,3 % 88 % 65 % 67,7 % Kunskapsresultaten är således goda i jämförelse med skolans egna förutsättningar samt i kommunen och riket (steg 4). I samtal med ledningen framkommer att skolan arbetar för att alla elever ska nå de uppsatta målen och att det är starkt prioriterat. Skolan har också brutit ned målen i alla ämnen och utifrån dessa görs bedömningar och kunskapsanalyser över elevernas resultat flera gånger varje termin. Detta för att säkerställa att eleverna på sikt ska nå lägst betyget E i samtliga ämnen i årskurs 9 (steg 4). Var sjätte vecka står kunskapsresultaten i fokus då resursgruppen träffas och även i de olika arbetslagen däremellan. Flera av lärarna använder sig av olika former av utvärderingar och loggbok där kunskapsutvecklingen hela tiden kan följas och utvärderas. 64 procent av lärarna i lärarenkäten instämmer helt eller till stor del i att skolan har utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet i sitt lärande. Förutom de kunskapsbedömningar och analyser som görs med jämna mellanrum och som vi skrivit om tidigare har alla klasser lagt in ett reflektionspass under fredagar. Här utvärderar eleverna 4

6 tillsammans med pedagogerna arbetet mot att nå de uppsatta målen. Representanter från arbetslagen och elevhälsan träffas regelbundet och följer upp och analyserar hur man ska gå vidare för att alla elever ska inhämta fakta, förståelse, färdigheter och förtrogenhet i sitt lärande (steg 5). Nyvångs skola har under 15 års tid varit certifierad för Grön Flagg och inom detta ingår att arbeta med hållbar utveckling på olika sätt. De yngre eleverna får arbeta med hållbar utveckling genom att lära sig hur man sorterar och komposterar. I närheten av skolan finns en kolonilott där de får pröva på att odla och bruka jorden. De äldre eleverna arbetar mer med olika typer av kretslopp. Vid vårt klassrumsbesök i årskurs 5 fick eleverna bygga bilar med hjälp av delar från gamla datorer. När vi samtalar med några flickor berättar de också att de arbetat med bland annat vattnets kretslopp. I skolans matsal serverar matpersonalen så långt det är möjligt ekologiska grönsaker och i samtal med elever berättar de att de tycker det är bra för att man ska vara rädd om vår jord. Sammantaget anser vi att skolans undervisning och verksamhet präglas av olika perspektiv på hållbar utveckling (steg 5). Personalen på Nyvångs skola försöker alltid utgå från varje individ och ge den utmaningar på rätt nivå. I samtal med föräldrar bekräftas detta då uppfattningen är att eleverna aldrig behöver avstanna i sin kunskapsutveckling utan att de hela tiden får nya och svårare utmaningar. Här har arbetet i åldersblandade klasser en fördel då elever som lätt når kunskapsmålen i ett ämne kan delta i äldre elevers undervisning istället. I samtal med pedagoger framgår också att man hela tiden utmanar eleverna genom att ge dem svårare uppgifter för att de inte ska avstanna i sin kunskapsutveckling. När vi pratar med flera av eleverna bekräftar de detta och berättar att de känner att deras lärare tror att de kan och att de hela tiden får uppgifter de måste anstränga sig lite för att klara av (steg 5). Vi har statistik som belägger att goda kunskapsresultat uppnås och bibehålls. Skolan har under många år haft goda kunskapsresultat gentemot andra skolor och resultatet har bibehållits. Rektors inställning att ständigt fråga sig vad som gynnar måluppfyllelsen har lett till att skolan satsat stort på bland annat IT och andra tekniska hjälpmedel. Rektor tummar inte på resurser i form av personal utan tillsätter det som behövs för att bibehålla och öka måluppfyllelsen (steg 6). Det nationella provet i svenska visar att 94 procent av eleverna når nivån godkänd mot 74 procent i Åstorps kommun och 78,3 procent i riket. Motsvarande prov i matematik visar att Nyvångs skolas elever hävdar sig bra i förhållande mot kommun och riket. 88 procent av skolans elever når godkänt och motsvarande procent är 65 för kommunen och 67,7 för riket (tabell 2 ovan). Ledningen och arbetslagen placerar skolan på olika steg i Qualistrappan. Ledningen placerar skolan på steg 4 vilket även arbetslag 2-3 gör. Arbetslag F-1 placerar skolan på steg 5 medan arbetslag 4-5 väljer steg 3. Vår bedömning är att skolan når steg 6. Vid samtal med ledning och personal framkommer att man inte alltid sett de många goda kvaliteterna och insett att arbetet med Grön Flagg är ett arbete som ger olika perspektiv på hållbar utveckling. För att nå steg 7 behöver skolan arbeta vidare med att säkerställa likvärdig bedömning både när de gäller de nationella proven men också inom de olika ämnena. Skolan behöver också arbeta vidare med att utveckla kunskaperna och koppla detta till empiri och forskning. 5

7 Trygghet och trivsel Vid vårt verksamhetsbesök på Nyvångs skola möts vi av ett varmt välkomnande, vilket är kännetecknande under hela vårt besök och även utmärkande för hela skolans sätt att vara. Skolan genomsyras av en god omsorg om eleverna och klimatet mellan elever och personal är gott. Skolan präglas starkt av vikänsla och att hjälpa varandra är en självklarhet. Vi kan se att personal fem minuter innan det ringer in ser till att eleverna börjar plocka in de saker de använt på rasten, och tre minuter innan lektionerna startar ringer det in. På så sätt kan lektionerna komma igång på avtalad tid (steg 1). Nyvångs skola har som policy att inom 30 minuter ringa hem om någon elev saknas. Detta möjliggörs då det nästan alltid är två personal i varje klassrum varav den ena har möjlighet att gå ifrån lektionen för att ringa (steg 1). När skolan får nya elever bjuder rektor in vårdnadshavare och elev till ett möte, och här använder man sig av en inskolningsplan, som vi granskare fått ta del av. Inskolningen anpassas efter elevens behov, ålder och mognad. I samtal med föräldrar bekräftas också inskolningsplanen och den bedöms av föräldrar som väldigt positiv. Nyvångs skola har ett nära samarbete med förskolan som ligger nära skolan och under året anordnas aktiviteter där förskolan bjuds in, till exempel till de gemensamma storträffarna i biblioteket. Detta bidrar till att inskolningen till förskoleklass underlättas då personalen på skolan redan är känd för de nya sexåringarna (steg 1). Vi kan vid vårt besök i verksamheten se goda exempel på både arbetsro, arbetsglädje och trivsel. Detta bekräftas också av enkäten som visar att 95 procent av eleverna i F-2 och 79 procent av eleverna i årskurs 3-5 instämmer helt eller till stor del i att de får lugn och ro när de behöver (steg 2). I flera klassrum sitter ordningsreglerna som eleverna tillsammans med personal tagit fram genom elevrådet fullt synliga (steg 2). I skolans likabehandlingsplan har personal och elever tagit fram konkreta mål för att nå goda resultat. Att alla barn är allas barn och att förhållandet mellan personal och elever är gott bekräftas både i samtal med eleverna samt med de vuxna på skolan. Eleverna upplever att det är många vuxna ute på rasterna och att det alltid finns någon att prata med om man behöver och att alla vuxna reagerar om sådant händer som inte ska hända. På skolan finns ett kompisråd som eleverna talar gott om. Kompisrådet består av elever och personal och har till uppgift att arbeta för att alla ska trivas, t.ex. genom att ha hemlig kompis. De ansvarar också för att en plan mot kränkningar och diskriminering görs samt utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Kompisrådet, som består av representanter från alla klasser samt personal och rektor, genomför trivselundersökningar två gånger varje läsår för att följa upp trivsel och arbetsglädje (steg 2). Vid våra klassrumsbesök kan vi se att eleverna arbetar med olika stimulerande uppgifter och att de är intresserade och aktiva. Eleverna visar detta, t.ex. genom att ställa frågor och reflektera kring det pågående arbetet. Vid vårt besök i förskoleklassen delas gruppen upp i två grupper. Den ena gruppen arbetar med begreppet symmetri genom att färglägga fjärilar medan den andra gruppen får arbeta med tio-kamraterna på Ipad och sortera knappar på olika sätt (steg 3). Skolans kompisråd genomför enkäter som mäter hur eleverna trivs och att de känner sig trygga. Dessa sammanställs och utvärderas och ligger till grund för hur kompisrådet ska arbeta vidare (steg 3). På skolan råder mentaliteten alla barn är allas barn och detta bekräftas i samtal med både lärare och elever. Vid verksamhetsbesöket berättar några elever att det alltid finns en vuxen att vända sig till oavsett om det är rektor, 6

8 skolbespisningspersonal eller lärare. Detta anser vi kännetecknar ett förhållande av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). Lokalerna på Nyvångs skola är väl anpassade till de verksamheter som sker i dem. I F-klassen finns t.ex. en stor matta att samlas kring. Bänkar och stolar ser nya och fräscha ut och tillgången till modern teknik är stor. Eleverna har således en fysisk arbetsmiljö som skapar trivsel (steg 4). Den stora gemenskapen som genomsyrar skolan bidrar till att skapa en god social miljö för eleverna, och i vårt samtal med eleverna berättar de att de trivs och känner sig trygga eftersom det alltid finns någon vuxen att vända sig till. Detta kan vi också se i elevenkäten då 98 procent av eleverna i F-2 och 86 procent av eleverna i årskurs 2-5 instämmer helt eller till stor del i att de känner att de kan vända sig till en vuxen om något hänt. På skolan finns också storfritids och lillfritids och en fritidsgård som är integrerad i verksamheten. Detta gör att skolan bidrar till en god social miljö även efter skolan och för de barn som gått ur skolan (steg 4). På Nyvångs skola är det klassråd varje fredag och här lyfts saker som senare går vidare till elevrådet som är en gång i månaden. Några av eleverna berättar också under vårt samtal att det viktiga inte är hur man ser ut på utsidan utan hur man är mot varandra. Detta anser vi är ett tydligt exempel att skapa förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar. Ett annat exempel är Vita villan som ligger nära skolan och där barn med speciella behov från kommunen får sin undervisning. Dessa elever integreras ofta mycket lyckat på Nyvångs skola vilket visar på ett aktivt arbete från skolans sida att medvetet påverka och stimulera elever till att omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar (steg 4). I ledningens skriftliga redovisning beskrivs att alla elever är allas på skolan och att man inom klasserna arbetar mycket med värdegrundsfrågor. Uppstår konflikter tas de tag i direkt av den vuxne som finns i närheten, vilket vi får se under rasten vid ett tillfälle då elever kommer och berättar att något inträffat. De vuxna som finns i närheten tar sig an konflikten och reder ut den genom samtal med de berörda eleverna. Vi får också detta bekräftat under elevsamtalen och i lärarintervjun (steg 5). Tre gånger per termin är det storsamling i biblioteket där elever och personal har möjlighet att redovisa något de arbetat med. Dessa storsamlingar avslutas med att man sjunger skolans egen version av We are all the Winners. Detta för att bidra till en ökad gemenskap på skolan. Skolan genomför trivselundersökningar, som vi fått ta del av, en gång per termin och dessa följs upp och utvärderas kontinuerligt, vilket bekräftas vid samtal med personal (steg 5). I självvärderingen placerar ledningen och arbetslag F-1 skolan på steg 5, medan arbetslag 4-5 väljer steg 4 och arbetslag 2-3 steg 3. Arbetslag service väljer steg 4. Vår bedömning är att skolan befinner sig på steg 5 när det gäller Trygghet och trivsel och att även steg 6 med lätthet kan nås om skolans värdegrund synliggörs tydligare i den dagliga undervisningen. Elevernas ansvar för eget lärande I det material vi fått skickat till oss kan vi se exempel på IUP: er och vid vårt verksamhetsbesök får vi även möjlighet att titta närmare på edwise som är den lärplattform skolan använder när de dokumenterar. I samtal med eleverna framkommer också att eleverna själva är väl medvetna om sin IUP och vilka mål de har. Detta bekräftas också av enkäten där 91 procent av eleverna i F-2 instämmer helt eller till stor del i att de har en IUP (steg 1). 7

9 Av ledningens skriftliga redovisning framgår att eleverna i samband med utvecklingssamtalet får vara med och själva utforma sina IUP: er, och detta bekräftas också i samtal med eleverna då de berättar att de själva får vara med och påverka vilka mål de ska arbeta mot. I klassrummen kan vi sedan se elevernas mål synliga på olika sätt, t.ex. uppklistrade på väggen eller i en loggbok (steg 2). På Nyvångs skola arbetar man med lokala pedagogiska planeringar som skrivs i edwise och som vi får ta del av vid vårt verksamhetsbesök. Här klargörs målen och konkretiseras på en nivå så att eleverna förstår (steg 3). Lärarna försöker arbeta på olika och varierande sätt för att skapa förståelse för varandra och för att kunna samarbeta. I ett klassrum arbetar två elever med Minecraft, och där har de ett uppdrag som de är tvungna att samarbeta med för att kunna klara. Vid elevsamtalet berättas också om hur de gjort förändringar till det bättre på fotbollsplanen då det tidigare varit en del konflikter där. Dessa exempel anser vi visar på olika demokratiska arbetsformer. Även enkäterna bekräftar detta då 86 procent av eleverna i F-5 anser att de helt eller till stor del får vara med och påverka sitt arbete i skolan (steg 3). Enkäten visar också att 77 procent av eleverna i arbetslaget 3-5 anser att deras individuella utvecklingsplan styr deras arbete. Även i föräldraenkäten kan vi se detta då 77 procent av föräldrarna i F-5 anser att barnens utvecklingssamtal bygger på barnets individuella utvecklingsplan. Vi kan också vid våra klassrumsbesök se nedbrutna mål från elevernas IUP: er synliga i klassrummet. Några elever har målen inklistrade i en loggbok och i ett annat klassrum sitter de uppklistrade på en glasruta fullt synliga för eleverna. Vid samtal med pedagoger på skolan framkommer att undervisningen utgår från styrdokumenten och att lärarna gör pedagogiska planeringar utifrån dem för att säkerställa att eleverna får undervisning om rätt saker. Vi får även ta del av olika pedagogiska planeringar i edwise (steg 4). Av ledningens skriftliga redovisning framgår att man varje fredag i alla klasser har ett reflektionspass inlagt på schemat där eleverna själva får reflektera över hur de under veckan arbetat för att nå sina uppsatta mål och hur de ska gå vidare. Här försöker lärarna medvetandegöra eleverna om deras olika förmågor. Vi ser exempel på detta i några av elevernas loggböcker och i samtal med elever och lärare bekräftas detta ytterligare (steg 5). I ledningens och arbetslagens självvärderingar är alla samstämmiga och placerar skolan på steg 5 när det gäller Elevernas ansvar för eget lärande. Detta är något vi anser stämma och vi placerar skolan på steg 5. För att nå steg 6 behöver skolan arbeta för att eleverna sätter egna mål, dokumenterar sitt eget lärande samt blir delaktiga i bedömningen av sitt lärande. Arbetssätt och lärarroll På Nyvångs skola arbetar man med mycket varierande arbetssätt och lärarens roll är att utveckla elevernas kunskaper och väcka deras nyfikenhet på olika sätt (steg 1). Vi får se exempel på hur elever ska bygga bilar med hjälp av gamla datordelar, använda sig av Minecraft för att lära sig om samhället, genom att följa en fjärils olika stadier lära sig om djurs livscykler samt skriva fortsättningen på en berättelse på sin Ipad. Detta anser vi visar att pedagogerna använder sig av skapande och kreativa arbetssätt och arbetsformer som leder till att eleverna utvecklar självförtroende och nyfikenhet (steg 2). Skolan har också stor tillgång till moderna hjälpmedel som Ipad och datorer vilket ger stora möjligheter i undervisningen 8

10 samt stor tillgång till olika relevanta kunskapskällor (steg 1 och 2). Vid ett annat lektionstillfälle får vi vara med när eleverna ska göra en egen bok eller reklamfilm med hjälp av sina Ipad, och detta är ett tydligt exempel på skapande och kreativitet i undervisningen (steg 2). I samband med reflektionsstunden på fredagarna berättar lärarna att de också har möjlighet att utvärdera veckan och lektionerna tillsammans med eleverna. Under denna lektion har pedagogen frågor som ger en tydlig indikation på vilka arbetssätt och arbetsformer som fallit väl ut och vilka som man bör se över. Även i arbetslagen och på resursmöten utvärderas olika arbetssätt för olika elever och grupper och detta dokumenteras. Enkäten för årskurs 3-5 styrker detta då 93 procent av eleverna anser att de helt eller till stor del känner att lärarna på skolan tar hänsyn till deras åsikter (steg 2). Vid vårt verksamhetsbesök får vi se att lärarna brutit ned målen från kursplanen i varje ämne för varje årskurs. Arbetet mot dessa mål blir utgångspunkten för elevernas IUP: er som finns tillgängliga för elever och föräldrar i lärplattformen edwise. Vid samtal med lärarna framgår också att man tar tillvara de utvärderingar som görs under reflektionspasset på fredagar. Som vi också skrivit under steg 2 styrker enkätsvaren i elevenkäten detta ytterligare (steg 3). I ledningens skriftliga redovisning framkommer att eleverna får vara med och bestämma hur de ska utforma sina arbeten som ofta presenteras digitalt. Detta väcker nyfikenhet och bidrar till kreativitet och kritiskt tänkande då man måste lösa uppgifter på olika sätt. Sedan två år tillbaka har skolan en matteverkstad där man arbetar för att utveckla problemlösningsförmågan och det logiska tänkandet. Årligen tävlar årskurs fyra i schack- fyran som är en riksomfattande tävling, och där skolan kvalificerat sig till final tre gånger (steg 3). Som vi skrivit under steg 2 framkommer i samtal med lärarna att de i samband med reflektionsstunden på fredagarna har möjlighet att utvärdera veckan och lektionerna tillsammans med eleverna. I samband med detta får pedagogerna tydlig indikation på vilka arbetssätt och arbetsformer som fallit väl ut och vilka som kanske bör förändras. Vidare berättar några lärare att de även under arbetsplatsträffar och på resursmöten arbetar kontinuerligt med att utvärdera olika arbetssätt för olika elever och grupper samt dokumenterar detta för fortsatt arbete. I det material som vi fått oss tillskickat kan vi se exempel på detta (steg 3). Som vi skrivit ovan är arbetet i Minecraft ett tydligt exempel på hur man genom ett dataspel kan lära elever om hur ett samhälle fungerar och är uppbyggt samtidigt som matematik blir ett naturligt inslag när man ska bygga och konstruera efter ritningar med viss area och volym. Även engelska integreras som en naturlig del då många av uppgifterna eleverna ska lösa är skrivna på engelska. Detta anser vi är tydliga och goda exempel på hur man skapar helhetsperspektiv mellan ämnen (steg 4) samtidigt som detta arbetssätt verkligen stimulerar elevernas lust att lära (steg 4). Av ledningens skriftliga redovisning framgår att många av pedagogerna på skolan arbetar tematiskt där man varvar de teoretiska ämnena med de praktiska. För de yngre barnen är musik och bild återkommande uttrycksformer i SO och NO. Skolan har storsamlingar tre gånger per termin där dessa olika uttrycksformer visas upp på olika sätt. Eleverna har också möjlighet att få prova att sjunga karaoke under elevens val. Vi kan vid vårt verksamhetsbesök se hur man arbetat med temat fjärilar på olika sätt. Vid vårt besök får eleverna återskapa fjärilens livscykel med hjälp av praktisk skapande. De har tidigare också målat fjärilar och pratat om symmetri. I ett annat klassrum får eleverna tillverka bilar och när några av eleverna är klara testar de vilken av bilarna som rullar bäst. Vid vårt besök i skolans bibliotek kan vi se 9

11 alster från en klass som arbetat med rymden. Här finns både skriftlig information så väl som ett egentillverkat solsystem. Detta anser vi är tydliga exempel på hur eleverna får pröva och utveckla olika uttrycksformer (steg 4). Vid vårt besök på Nyvångs skola är nog vårt starkaste intryck hur väl modern teknik används som en integrerad del i undervisningen i alla årskurser. I förskoleklassen kan vi se hur eleverna arbetar med matematik med hjälp av en app på Ipaden. I en annan klass arbetas det med att skriva en berättelse också här med hjälp av Ipad. Läraren berättar att alla elever har fått googlekonton där de kan få och dela information och texter. Läraren kan med hjälp av sin Ipad enkelt ge kommentarer till varje elevs text och även visa goda elevexempel genom att lägga upp texter på smartboarden. Vi får också vara med om en lektion i datateket där eleverna får lära sig programmet bookcreator. De får sedan i uppgift att göra en egen bok med hjälp av sina Ipad (steg 5). Skolan har en skolgård som inbjuder till fysisk aktivitet och det har nyligen investerats i en multiarena utöver de fotbollsplaner och klätterställningar som finns. I dialog med elevrådet köps också t.ex. bollar och bandyklubbor in. Vi kan också se att personalen tar initiativ till olika aktiviteter på rasterna (steg 5). Som vi tidigare skrivit under steg 2 och 3 har alla elever en reflektionsstund på fredagarna där pedagogerna har att utvärdera veckan och lektionerna tillsammans med eleverna. Pedagogerna har olika frågor som ger en tydlig indikation på vilka arbetssätt och arbetsformer som fallit väl ut och vilka som man bör se över. Vidare utvärderas även arbetssätt och arbetsformer i arbetslagen och på resursmöten. Utifrån detta läggs sedan undervisningen upp (steg 5). Ledningen och de tre arbetslagen är överens och placerar skolan på steg 4 i självvärderingen. Vi anser att kriterierna för steg 5 är uppfyllda och placerar därför skolan på steg 5 vad gäller Arbetssätt och lärarroll. Fortsättningsvis behöver skolan arbeta för att en samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling präglar lärarnas arbete med elevernas kunskapsutveckling. Vidare behöver skolan genomgående tillämpa metoder som stimulerar elevernas självständighet, initiativförmåga och ansvarstagande. Delaktighet Av ledningens skriftliga redovisning framgår att det på Nyvångs skola finns ett antal råd, bland annat klassråd, elevråd, kompisråd, matråd samt miljö- och hälsoråd som är aktiva. I dessa råd är både elever och personal delaktiga. Råden finns för att öka delaktigheten hos eleverna. Under elevintervjun framkommer att mycket av det som lyfts i de olika råden blir verklighet och det gör att eleverna känner stor delaktighet i skolans arbete (steg 1 och 2). Vid flera av våra lektionsbesök möter vi också en anda av samspel mellan elever och lärare och eleverna berättar att de känner att lärarna lyssnar på dem (steg 1). Personal försöker direkt när barnet börjar på skolan skapa goda kontakter och vårdnadshavarna bjuds in på öppethuskvällar, utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldraråd samt andra aktiviteter som trivselkvällar och skolavslutningar för att på så sätt bli engagerade i skolans verksamhet. På skolans hemsida läggs mycket information ut och klasslärarna skickar hem veckobrev/månadsbrev (steg 2). 83 procent av eleverna i F-2 och 93 procent av eleverna i 3-5 menar att de helt eller till stor del får vara med och påverka hur de ska ha det i skolan. I samtal med föräldrar berättas också om det öppna klimatet och att de som föräldrar känner att 10

12 de får komma med åsikter och synpunkter (steg 1 och 2). Under fredagens reflektionspass får eleverna fundera över frågor som rör skolans kvalitetsarbete (steg 2). Genom råden på skolan har alla elever stora möjligheter att få vara med och påverka skolans kvalitetsarbete och dess planeringsprocesser (steg 3). Elevrådet ansvarar t.ex. för en talangjakt och olika aktivitetsdagar och representanterna i hälso- och miljörådet är med och planerar arbetet för hur skolan under året ska nå skolans Grön Flagg-mål. Både elever och föräldrar får svara på Qualisenkäterna en gång per år och här finns utrymme för kommentarer (steg 3). Enkäterna sammanställs sedan och delges på föräldraråden där föräldrar och vårdnadshavare ges möjlighet att vara med och påverka (steg 3). Ledningen berättar att man i ledningsgruppen tillsammans med personalen utvärderat intresset för skolans föräldrarådsträffar och trivselkvällar. Efter detta har de ändrat upplägget. De försöker erbjuda aktiviteter de tror ska locka fler att vilja komma, och hittills har det upplägget fallit väl ut (steg 4). Under föräldraråden har föräldrarna möjlighet att involveras i skolans utveckling och förbättring av verksamheten. Detta bekräftas av föräldraenkäten där det framgår att majoriteten av föräldrarna känner att skolan uppmuntrar till engagemang och att de har möjlighet att vara delaktiga i skolans utvärderingar och förbättringar av verksamheten (steg 5). I självvärderingen placerar ledningen skolan på steg 3 medan arbetslagen 2-3 och 4-5 placerar skolan på steg 5 och arbetslag F-1 på steg 6. Vår bedömning är att skolan ska placeras på steg 5, då vi ser en skola där elever och föräldrar är involverade i utvecklingen och förbättringen av verksamheten. I samtal med ledningen framkommer att de kanske varit för självkritiska i sin bedömning och det har gett en lägre nivå på deras egen bedömning. För att skolan ska nå steg 6 behöver hela skolan än mer involvera eleverna i deras egna lärprocesser. Organisation Tabell 3: Total sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Nyvångs skola år 2013 Genomsnitt i Åstorps kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt SKL* Total sjukfrånvaro per år 5,67 % 5,8 % 5,9 % *Sveriges Kommuner och Landsting Sjukfrånvaron vid skolan år 2013 är 5,67 procent, vilket är en minskning med 0,8 procent från Tabell 4: Antal elever per lärare Kvalitetsområde Organisation Nyvångs skola år 2013 Genomsnitt i Åstorps kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt Skolverket Antal elever/lärare (heltidstjänst) gr 8,7 11,6 12,1 11

13 Antalet elever per lärare är 8,7 viket betyder att skolan har en högre lärartäthet än kommunen och riket. Nyvångs skola har en tydlig organisation med en rektor och en biträdande rektor. Deras ansvarsområden kan tydligt överblickas i en organisationsskiss. Pedagoger och medarbetare i verksamheten vet vem av rektorerna som ansvarar för vad. I intervjuerna med pedagoger och gruppen övrig personal framgår det klart att de kan vända sig till sina chefer utan att behöva fundera på vem av dem de ska kontakta. Föräldrar berättar också att det är lätt att få kontakt med någon i skolledningen. Eleverna pratar vid intervjutillfället om att de båda rektorerna är kända och synliga i verksamheten. Personalenkäten visar med tydlighet att alla är överens om att det finns en fungerande organisation på Nyvångs skola. 100 procent instämmer helt eller till stor del (steg 1). Skolan är organiserad i fyra arbetslag, F-1, 2-3, 4-5 och ett servicearbetslag. I servicearbetslaget finns personal från kök, städ och vaktmästeri. Fritidshemmens verksamhet är uppdelad på lillfritids för F-1 och storfritids för årskurs 2-5. Arbetslagen har fullt ansvar för eleverna som tillhör arbetslaget (steg 2). Rektor följer upp organisationen i medarbetarsamtal och på arbetsplatsträffar (Ap-träffar). Var sjätte vecka sker det en resultatuppföljning på individnivå, gruppnivå och skolnivå. Lektionsbesök utifrån en särskild mall, Meriteringsprogrammet Arete, är ett sätt för rektor att följa upp sin organisation (steg 2). Skolans ledning träffar var tredje vecka arbetslagssamordnarna och de fackliga representanterna i Losam (lokalsamverkan) möte. Där delger rektor allt som ska fattas beslut om i dialog med personalen. Därefter fattar rektor beslut. Vi kan i personalenkäten utläsa att personalen till 100 procent anser att de är förtrogna med beslutssystemet och att det är väl fungerande (steg 3). Det finns tydliga och nedskrivna uppdragsbeskrivningar som kommuniceras på medarbetar- och lönesamtal. Klassläraren har ansvar för de enskilda eleverna, arbetslagen ansvarar för klasserna i arbetslaget. Ledningen har det övergripande ansvaret. Det finns förankrade uppdrag för andra grupper som exempelvis krisgrupp och för de olika råden (steg 3). Mötesstrukturen följs upp genom arbetsplatsträffar, Losam-träffar och arbetsplatsträffar med fasta punkter som är kända i förväg. Alla möten protokollförs. I medarbetarenkäten följer skolledningen upp att samtliga möten har en effektiv mötesstruktur. 97 procent av de svarande i personalenkäten instämmer helt eller till stor del i att mötesstrukturen är bra (steg 3). Arbetslagen träffas en gång i veckan och där är hela arbetslaget med. Arbetslagssamordnaren leder mötet och ser till att protokoll skrivs till ledning och berörda. Ledningen får på detta sätt en god kännedom om vad som sker i den dagliga verksamheten. Qualisenkäten och medarbetarenkäten är verktyg som ger ledningen vetskap om organisationen och möjliggör en god daglig verksamhet (steg 4). Organisationens struktur med förskoleklass till årskurs 3 i ett arbetslag och årskurserna 4-5 i ett gör att samarbetet mellan övergångarna underlättas. De som arbetar på fritidshemmet ingår i respektive arbetslag där deras barn går i skolan (steg 4). Varje läsår avlutas med en utvärdering där ett område handlar om organisationen och ett område om möten. De frågor som ställs och diskuteras är: Vad har varit bra? Vad kan vi bli bättre på? Utvärderingen ligger sedan som grund för planeringsprocessen inför nästkommande läsår (steg 4). Var sjätte vecka träffas arbetslag, ledning och elevhälsan för att följa upp hur elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen ligger till. Här beslutas om det fortsatta stödet till elevernas 12

14 lärande och utveckling. Vilka metoder, hjälpmedel som kan användas och hur det är lämpligt att skapa grupper för att ha en effektiv organisation (steg 5). Arbetslagen har en fast dagordning som följs på deras möten. Utifrån mötets innehåll prioriteras och fördelas arbetsuppgifter efter personalens kompetens och intressen (steg 5). Styrkan i skolans organisation är att all personal alltid är närvarande på ap-träffar och arbetslagsmöten. Skolledningens möten med arbetslagssamordnarna och de fackliga företrädarna för utvecklingsarbetet framåt. Skolans uppdrag utvecklas genom dialog med arbetslagen och all personal oavsett arbetsuppgifter (steg 6). Vid intervjuer i de olika personalgrupperna framkommer att en av skolans styrkor är delaktigheten och att det är lätt att organisera sig så att effektiviteten i organisationen gynnar elevernas lärande på bästa sätt. Två arbetslag och rektor gör bedömningen att skolan når upp till steg 6 inom området Organisation. Ett arbetslag bedömer att skolan når steg 4 och arbetslag service har inte lämnat någon bedömning inom detta område. Vår bedömning är att skolan når steg 6. Bedömningen grundar sig på den samstämmiga bild som ges vid både intervjutillfällen med personalgrupp, fackliga företrädare, elevhälsan och föräldrar. Bilden som ges är att organisationen används på ett flexibelt och effektivt sätt för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar för sitt lärande. Alla grupper säger sig också vara delaktiga eller att de har möjlighet att ge synpunkter som kan göra skillnad vid organisationens planering. Elevhälsan uttrycker under intervjun att rektor ser den enskilda eleven och att skolan alltid ser möjligheter och löser hindren. För att komma upp till steg 7 krävs att det långsiktiga kvalitetsarbetet fortsätter på den påbörjade linjen. Alla delar i organisationen och de enskilda medarbetarna behöver samverka i de olika forum som finns i verksamheten för att sätta fokus på elevernas måluppfyllelse. Alla arbetslag behöver använda utvärderingar från sina möten och fortsätta diskussionerna i tvärgrupperna för att gemensamt genomföra de förbättringar som behövs. Som rektor säger vid intervjutillfället: Vi ger oss inte förrän måluppfyllelsen för eleverna är 100 procent. Styrning och ledarskap Skolan formulerar de egna prioriterade verksamhetsmålen dels från de nationella målen men också utifrån de utvärderingar som görs. Det stora området som prioriteras är delaktighet från ledning, personal, elever och föräldrar. 93 procent av personalen svarar i enkäten att de helt eller till stor del känner till skolans gemensamma mål och att målen är tydliga. Rektor ansvarar för att driva arbetet framåt (steg 1). Digitala verktyg är ett annat område som all personal arbetar med. Elevernas måluppfyllelse är ett område som personalen är medveten om att det är prioriterat. Det finns god dokumentation över elevernas kunskapsresultat och måluppfyllelse. Eleverna är delaktiga i att ta fram mål till likabehandlingsplanen utifrån deras nulägesbeskrivning (steg 1). Skolan arbetar med Qualis som hjälpmedel för kvalitetsarbetet. Arbetet sker i grupper/arbetslag med en gruppledare. Ett nytt läsår inleds med en ny självvärdering enskilt och sedan tillsammans i grupperna. Gruppens resultat diskuteras mellan ledning och gruppledare och där tas prioriteringsområden fram. Inom varje område görs nya mål för gruppen utifrån HUR-frågorna. Målen görs enligt SMART-modellen för att de ska vara tydliga, konkreta och utvärderingsbara. Målen diskuteras och utvärderas kontinuerligt enligt ett Qualiskalendarium för läsåret. Skolans kontinuerliga arbete med elevernas måluppfyllelse ingår i deras kvalitetsarbete (steg 1) 13

15 Eleverna är delaktiga i arbetet med att upprätta individuella mål i utvecklingsplanen. Delmål sätts upp inför varje nytt arbetsområde så att eleverna vet mot vilka mål de arbetar. Målen finns nedskrivna i lokala pedagogiska planeringar, LPPer, och finns uppsatta i klassrummen. Skolans mål återkopplas kontinuerligt. Eleverna har varje fredag ett schemapass för reflektion. Syftet med lektionen i enlighet med Lgr11 är att eleverna ska ges möjlighet att reflektera över sitt lärande. Eleverna skriver efter reflektionen in mål för kommande veckas arbete. Lärarna anser att arbetssättet kommer att leda till självinsikt kring det egna lärandet samt höja elevernas måluppfyllelse på sikt. Lärarna utvärderar målen kontinuerligt under läsåret på ap-träffar och Losam-möten. Skolans egna mål utvärderas en gång om året och nya mål upprättas (steg 2). Vid terminsutvärdering, Qualisenkät och medarbetarsamtal följer skolledningen upp att ledarskapet fungerar på ett öppet och tillgängligt sätt och att personal vet vart och till vem de ska vända sig. På föräldraråd följer skolan upp att föräldrarna finner ett tillgängligt och öppet ledarskap. I elevernas trivselenkät följer skolan upp hur eleverna kan nå personal när de behöver (steg 2). Ledningen arbetar för att personalen ska vara delaktig i skolans planeringsprocesser. Under ap-träffar, arbetslagsmöten och konferenser diskuteras möjligheter och lösningar. Skolledningen är med i diskussionerna och tydliggör vart skolan ska för att nå målen vilket visar ett ledarskap som skapar förståelse och delaktighet (steg 3). Ledningen träffas varje vecka för att planera, följa upp och utveckla skolan på olika sätt. Måluppfyllelsen följs upp fyra gånger per läsår och utvärderas på individnivå, gruppnivå och skolnivå. Ledningen diskuterar var styrkor och svagheter ligger och hur skolan ska gå vidare på olika nivåer. Utvecklingsområden diskuteras därefter med personalen. Ledningen följer upp självvärderingarna i Qualis från arbetslagen. Arbetslagen gör egna mål som utvärderas. I Qualisenkäten svarar 86 procent av personalen att de helt eller till stor del är delaktiga i skolans utveckling och kvalitetsarbete (steg 3). Det finns fungerande mål och utvärderingar på alla nivåer som ligger till grund för fortsatt utveckling. Skolan arbetar med språket, matematiken och reflektion som prioriterade mål. De diskuteras och utvärderas kontinuerligt under läsåret. Arbetslagen arbetar med individuella mål utifrån var de anser sig vara på Qualistrappan. Dessa mål utvärderas kontinuerligt. Eleverna har egna mål i den individuella utvecklingsplanen och en del elever har mål i åtgärdsprogram, om de är i behov av särskilt stöd i sin utveckling. Målen utvärderas kontinuerligt tillsammans med elever och föräldrar. I elevenkäten F-2 instämmer 59 procent helt eller till stor del att de känner till målen och 30 procent att de inte vet. I årskurs 3-5 svarar 79 procent att de instämmer helt eller till stor del och fem procent vet ej. Detta visar, anser vi, att skolans arbete ger eleverna insikt i skolans mål. Föräldraenkäten visar att 83 procent av föräldrarna känner till skolans mål helt eller till stor del (steg 4). Utifrån organisationsplanen är ledarskapet känt och tydligt och möter behoven för strategiskt ledarskap på alla nivåer. 100 procent av personalen svarar i enkäten att skolledningen aktivt driver skolans utveckling. Det är något som alla grupper på olika sätt pratar om under intervjutillfället. Föräldraenkäten visar att 83 procent av föräldrarna känner till skolans mål helt eller till stor del (steg 4). Skolan utvärderar och jämför resultat med den egna kommunen och med snittet för riket. Skolan läser och diskuterar forskning och undersökningar från andra skolor och kommuner. De tar med sig positiva erfarenheter och omsätter andras positiva erfarenheter till sina egna metoder (steg 4). 14

16 Skolan är öppen för många pedagogiska metoder och inspirerar till individuellt lärande. Ledningen delger och stimulerar personalen till att läsa forskning och adekvat litteratur som ligger till grund för ökad måluppfyllelse. Vid intervjutillfället med personal berättar de att rektor ser till att lärare som varit på ämnesträffar i kommunen, eller läst någon relevant litteratur, får tid på ap-träffar att delge sina kollegor vad de har fått med sig från träffen eller litteraturen. På detta sätt stimulerar rektor till variation i arbetet med genomförandet av skolans mål (steg 5). Genom medarbetarsamtal och pedagogiska diskussioner, bland annat Qualis, säkerställer skolledningen att det finns ett tydligt ledarskap i alla delar av verksamheten. De två förstelärarna handleder sina kollegor i ledarskapet (steg 5). Genom arbetet med Qualis och den grupptillhörighet som all personal har är alla insatta och delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet på skolan. Qualisarbetet har en egen agenda för läsåret där innehåll och tider är väl kända (steg 5). På området Styrning och ledarskap är skolans egen uppfattning lite spretig. Ett arbetslag gör bedömningen att steg 7 uppnås medan skolledning och ett arbetslag gör bedömningen steg 5. Ett arbetslag har bedömt att steg 4 uppnås. Vi bedömer att steg 5 med råge är uppnått. Om samsynen kring vilket steg skolan har uppnått på området hade varit samstämmigt, kunde vi som granskare ha sett steg 6 som rimligt med tanke på den gedigna dokumentation, diskussion och delaktighet som vi kan läsa och uppleva när vi är på besök. För att klättra på stegen är det en fortsättning på den inslagna linjen som gäller. Det gäller att skapa en långsiktig plan för kvalitetsutveckling, som har sin grund i utvärderingar och visar på effekter i undervisningen. Kommunikation Skolledningen informerar arbetslagen och personalen genom månadsinformation via mejl och kalender i Google. Mellan månadsinformationen mejlas information när behovet uppkommer eller genom samtal med berörd personal. Allt som händer under aktuell vecka anslås på den anslagstavla som sitter på väggen utanför personalrummet. Skolledningen delger information under ett tisdagsmöte som vi närvarar vid. Om det skulle uppstå en krissituation följer skolan den krisplan som finns dokumenterad (steg 1). Skolan har tydliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål. Vid klagomål bokas det omedelbart ett möte för att lösa frågeställningen. Det finns riktlinjer i kommunen för hur hanteringen ska gå till. Blankett för klagomål finns tillgänglig på kommunens webbsida (steg 1). IT-verktyget edwise är en plattform där information kan nås av föräldrar, elever och personal. Skolan informerar dessutom föräldrar och elever genom veckobrev/månadsbrev, loggbok, föräldramöten, utvecklingssamtal och föräldraråd. Information till personal sker via apträffar, Losam, arbetslagsmöten, konferenser, tisdagsinformation, medarbetarsamtal, kalendarium, månadsinformation, kalender i Google, informationstavla, e-post och samtal (steg 2). Gemensamma arbetsplatsträffar, Losam-möten och trivselkvällar för skolans och förskolans personal gör att personalen i de olika verksamheterna känner varandra väl. Förskolan och skolan har gemensamma intressen, en kolonilott, Gruvparken och förskolans barn är med på aktivitetsdagar som skolan anordnar. Skolan följer det kommunövergripande dokumentet som finns för rutiner vid övergångar mellan stadier och skolor (steg 2). Övergripande information mejlas eller skickas ut som brev från skolledningen kontinuerligt till föräldrar. Skolan har en webbsida för information samt föräldrarådsmöten två gånger per termin. Klasslärarna skriver veckobrev/månadsbrev och kontaktbok eller blogg. Respektive 15