Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Grytgöls skola Finspång Granskning genomförd i maj 2014 av Lars Boije och Caroline Strid Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning Grytgöls skola är en kommunal grundskola i Finspångs kommun. Skolan erbjuder undervisning från förskoleklass till och med årskurs 6 och har sammanlagt 53 elever. Grytgöls skola ligger ute på landbyggden och har ett upptagningsområde som till övervägande delen består av villor/enfamiljshus. Cirka 66 procent av eleverna i årskurs 6 nådde lägst målen i samtliga ämnen vårterminen Arbetet med Qualis startade år Detta är skolans första granskning. Vid denna granskning, maj 2014, uppgår poängen till 71 och skolan är därmed certifierad enligt Qualis kvalitetssäkringssystem. Grytgöls skola är en skola med gamla anor. Skolan är ursprungligen byggd 1903 och har därefter renoverats och underhållits löpande. Skolans drivs av rektor som också är ansvarig för två andra skolor i ett gemensamt skolområde. Rektorn har arbetat ca tre år på skolan och arbetar tillsammans med skolans övriga personal med att utveckla skolan utifrån den lilla skolans perspektiv och förutsättningar. Det finns flera styrkor på skolan. Dessa finner vi främst inom Elevernas ansvar för eget lärande, Delaktighet, Kommunikation, Kompetens och Resursutnyttjande. Lärarna stimulerar eleverna att bedöma sina egna resultat, reflektera över sitt lärande och utveckla olika sätt att lära. Eleverna arbetar med självärderingar, självskattningar och med kamratbedömning vilket bidrar till att eleverna reflekterar över sitt eget lärande. Pedagoger och ledning arbetar också aktivt med att involvera eleverna och föräldrarna i arbetet med utveckling och förbättring av verksamheten och skolan har effektiva och bra forum för inflytande både för elever och för föräldrar. Vidare har skolan förankrade och bra metoder att sprida information, kunskaper och erfarenheter och har goda kontakter med Grytgöls övriga samhälle samt med myndigheter och andra relevanta parter. Samtliga ordinarie lärare på Grytgöls skola är behöriga, vilket är en styrka som ger goda förutsättningar för ökad måluppfyllelse och utveckling av verksamheten. Skolan har också haft en god kontinuitet i bemanningen vilket ger stabillitet och skapar goda förutsättningar för trygghet och trivsel. Skolan hushåller på ett bra sätt med sina tillgångar och har skapat förutsättningar för en budget i balans trots att förutsättningarna inte alltid varit de bästa på grund av skolans storlek och lokalisering. Skolan har förankrade metoder för att skapa delaktighet i ekonomin och såväl personal, elever som föräldrar involveras på ett bra och konstruktivt sätt i detta arbete. De viktigaste förbättringsområdena inom huvudprocesserna är Kunskaper och färdigheter och Arbetssätt och lärarroll. Det är viktigt att på olika sätt fortsätta arbetet med att få en likvärdig bedömning av elevernas kunskap. Det är också viktigt att få tid och möjlighet till strukturerade och kvalitativa samtal där alla pedagoger kan delta. Vi ser också att skolan ytterligare kan hitta former för att följa upp, analysera och delge varandra kunskaper för att hitta metoder och strategier som gynnar elevernas kunskapsutveckling och genom detta öka måluppfyllelsen ytterligare. Skolan arbetar med olika arbetssätt och arbetsformer och försöker skapa helhetsperspektiv och samverkan mellan olika ämnen. Det är dock viktigt för skolan att även utveckla andra uttryckssätt i undervisningen som till exempel språk, bild, musik, drama och dans. Detta för att ytterligare bredda, fördjupa och utveckla elevernas kunskapsinhämtning och inlärning. 1

3 Inom stödprocesserna är det främst inom området Organisation och Styrning och ledarskap som skolan kan stärka arbetet. Skolans har en till stora delar fungerande organisation och en ledningsstruktur som skapar en god daglig verksamhet. Det behöver dock bli tydligt för alla vilka som ingår i ledningsgruppen samt hur olika beslut tas på olika nivåer. Det behövs också klargöras för personal, elever och föräldrar hur skolan i stort är organiserad och vem som innehar olika befattningar och ansvarsområden. Detta för att på sikt garantera en god daglig verksamhet och för att ge goda förutsättningar till insyn och delaktighet. Skolan behöver stärka och utveckla arbetet med att utvärdera verksamheten och analysera resultaten som grund för vidare utveckling av verksamheten. Det är viktigt att alla känner till och är delaktiga i arbetet med de prioriterade målen för att få största möjliga genomslagskraft och utveckling. De prioriterade målen som gäller för förskoleklassen, skolan och fritidshemmet behöver därför ytterligare stärkas, förankras och tydliggöras för personal, elever och föräldrar. En kort presentation Grytgöls skola Grytgöls skola tillhör Finspångs kommun och ligger ute på landet ca 20 km nordost om centralorten. Det är en liten byskola med i dagsläget 53 elever. Undervisningen är detta läsår organiserad i förskoleklass och åldersblandade klasser 1-2, 4-5 och 3-6. På skolan finns också ett fritidshem och pedagogisk omsorg. Skolan tillhör ett skolområde tillsammans med två andra skolor. Upptagningsområdet är samhället Grytgöl som är en gammal bruksort med anor från 1500-talet. Skolan är ursprungligen byggd 1903 och har därefter renoverats och underhållits löpande. Skolans lokaler är relativt ålderdomliga men på ett charmigt sätt. Inomhusmiljön ger en historisk känsla och har spår av ett annat sekel. Undervisningslokalerna har lite blandat utseende och utrustning, i ett klassrum finns en smartboard och i ett annat en gammal traditionell skrivtavla där man skriver med kritor. I de flesta lokaler finns en takprojektor monterad. Utomhus ligger skolan intill öppna betesmarker och skog och lite längre bort en liten sjö. Området ger en naturkänsla som inbjuder till diverse utomhusaktiviteteter. På skolområdet finns gungor, lekställningar, sandlåda, klätterträd fotbolls- och hockeyplan och en liten skogsdunge som eleverna kan leka i. Rektor på skolan är Åsa Amrén som innehaft denna tjänst i cirka tre år. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Skolans arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa skolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom kvalitetsområdena Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till elever, föräldrar och personal. Av skolans 53 elever har 51 svarat (96 procent). Alla elevers föräldrar (en förälder/elev) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 15 föräldrar av totalt 53 vilket innebär 28 procents svarsfrekvens. Detta är en låg svarsfrekvens och ger ett osäkert underlag gällande slutsatser dragna från föräldraenkäten. Av 2

4 skolans sju personal har sex svarat. Vi har tagit del av det mesta av materialet i god tid innan, men också fått en del material vid själva besöket, eller i nära anslutning till detta. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i skolan. Vi har besökt 20 lektioner/arbetspass och intervjuat sju grupper av ledning, personal, elever och föräldrar. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Kvalitetsområde Arbetslaget Självvärdering rektor Extern värdering granskare A. Kunskaper och färdigheter B. Trygghet och trivsel C. Elevernas ansvar för eget lärande D. Arbetssätt och lärarroll E. Delaktighet F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Verksamhetens kvalitet inom elva områden Kunskaper och färdigheter Skolan följer regelbundet upp kunskapsresultaten på individnivå. Detta görs dels genom de så kallade Kunskapsstationerna som består av analyser av nationella prov och andra standardiserade tester och dels genom att lärarna fortlöpande följer upp kunskapsresultaten i ordinarie undervisningssituation (steg 1). Skolan har rutiner och metoder för att utreda elevernas behov av stöd. Skolans specialpedagog ansvarar för att Kunskapsstationerna genomförs, följs upp och analyserar. Resultatet av dessa och det som framkommer i diskussion med pedagogerna ligger till grund för eventuella insatser och åtgärder. Det finns nedskrivna rutiner för elevstöd (steg 1). För de elever som är i behov av ett åtgärdsprogram upprättas ett sådant. Detta görs av klassläraren i samråd med specialpedagogen. Vi har tagit del av skolans åtgärdsprogram och dessa är funktionella och av god kvalitet (steg 1). Varierade metoder används för att följa upp, mäta och dokumentera elevernas kunskaper och färdigheter. Dels används de ovan nämnda Kunskapsstationerna. Lärarna använder sig av olika 3

5 metoder för att mäta elevernas kunskaper som olika elevarbeten, prov, förhör och diskussioner. Detta görs såväl muntligt som skriftlig. Arbetet och undervisningen med eleverna görs omväxlande teoretiskt och praktiskt. Vi ser och hör när vi är ute på klassbesöken exempel på flera livfulla och konstruktiva diskussioner och ser både teoretiska och praktiska arbetssätt där eleverna kan visa sina kunskaper. Ett bra exempel på detta är när eleverna i årskurs 1-2 först får avbilda och resonera hur en myra ser ut, för att sedan gå ut och fånga en levande riktig myra vilket sedan leder till en livfull och givande diskussion. Lärarna dokumenterar elevernas kunskaper i särskilda elevloggar och i de skriftliga omdömen som upprättas varje termin (steg 2). Skolan har en elevhälsa som förebygger och främjar elevernas utveckling mot utbildningsmålen. Denna är uppbyggd som en pyramid där ovanstående funktioner ger stöd till underliggande. Det finns ett specialiststöd på kommunnivå, ett mer riktat stöd på teamnivå som ger stöd ut till de olika områdena efter behov och till sist ett mer generellt stöd till den enskillda enheten. Grytgöls skola delar kurator, skolsköterska och specialpedagog med andra skolor inom området. Dessa bildar tillsammans med rektor skolans elevhälsoteam (EHT). Teamet träffas varannan vecka för att gå igenom elever i behov av särskilt stöd samt samordna insatser för elevstöd. Elevhälsopersonalen träffas också tre gånger per termin för att diskutera organisatoriska frågor i syfte att främja elevers lärande och hälsa (steg 2). Skolan har tillgång till specialpedagogisk kompetens via de stödfunktioner av specialpedagoger som finns på både övergripande och på lokal nivå. Specialpedagogen på skolan handleder, stöttar och diskuterar både förebyggande och riktade insatser med skolans ledning och pedagoger och arbetar med enskilda elever som är i behov av särskilt stöd (steg 2). Skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå som underlag för förbättringar av utbildningen. På individnivå görs detta genom att beakta både muntligt och skriftliga kunskapsresultat som samlas in, dokumenteras och sedan analyseras av klassläraren. Underlagen är i form av olika arbeten, förhör, redovisningar, läx- och provresultat m.m. såväl teoretiska som praktiska. Vid våra klassbesök ser vi olika metoder för att samla in kunskapsresultat. Lärarna har diskussioner med eleverna där de får redovisa vad de lärt sig, eleverna skriver i böcker och stenciler som samlas in och rättas. Elever och lärare berättar också att de ibland filmar och tar bilder som dokumentationsstöd för inlärningen I förskoleklassen ser vi exempel på hur barnen får beskriva positionssystemet med hjälp av plastkameler och använda olika spelkort för att två och två arbeta med sammansatta ord. På grupp- och skolnivå uppger ledning och lärare att det främst är genom Kunskapsstationerna som uppföljning och analys görs. Ledning och lärare diskuterar resultaten, vad dessa kan bero på och hur man ska arbeta vidare, förändra och förbättra och detta görs årligen. Specialpedagog och lärare beskriver i intervjuerna att det också sker en löpande analys på både individ och gruppnivå. Lärarna berättar att de diskuterar och stöttar varandra i arbetslaget för att på så vis förbättra utbildningen och undervisningen. Rektor beskriver också att uppföljning, analys, och diskussion görs på områdesnivå och att dessa insikter och analyser/lärdomar sedan återförs till skolan som ett stöd föra att göra en analys på skolnivå, Detta görs enligt rektor för att skolan är för liten för att göra en egen analys på skolnivå (steg 3). Skolan har metoder för att stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever i behov av sådant stöd. Samtlig personal har genomfört en utbildning av SPSM (SpecialPedagogiska SkolMyndigheten) som ett led i att säkerställa att kompetens finns för att stötta elever i behov av särskilt stöd. Personalen tar ansvar för att använda kompensatoriska verktyg och hjälpmedel tillsammans med elever som har ett behov av detta. Lärare och specialpedagog berättar att de bland annat arbetar med olika datorprogram som till exempel 4

6 talsyntes för att stötta elever. Andra hjälpmedel är verktyg för att scanna in text för elev som har svårt att skriva och minneslek för att träna minnet. I övrigt ges också stöd med förlängda provtider, anpassning av uppgifter och olika anpassningar av läromedel, till exempel lättare eller förkortade versioner (steg 3). Tabell 2: Måluppfyllelse, nationella ämnesprov Kvalitetsområde Kunskaper och färdigheter Andel elever godkända på nationellt prov, sv åk 3 Andel elever godkända på nationellt prov, ma åk 3 Andel elever godkända på nationellt prov, sv åk 6 Andel elever godkända på nationellt prov, ma åk 6 Andel elever godkända på nationellt prov, en åk 6 Grytgölsskolan år 2013 Genomsnitt i Finspångs kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt Skolverket 80 % 71,36 % 78,3 % 90 % 64,32 % 67,7 % 85,71 % 92,13 % 95,3 % 57,14 % 91,71 % 93,7 % 57,14 % 85,65 % 94,3 % Skolans resultat varierar en del när vi tittar på resultaten på de nationella proven. I årskurs 3 ligger resultatet över såväl kommun- som rikssnittet. När det gäller årskurs 6 är resultatet det omvända. Skolan ligger klart under såväl kommun- som rikssnittet. När vi tittar på betygskatalogerna kan vi också konstatera att flera elevers betyg innehåller ett eller flera ämnen med betyget F. Skolan har inte så många elever som får betyg så genomslaget statistiskt blir relativt stort när vi tittar på relationen elever som får betyg i förhållande till de som inte nått minst betyget E i samtliga ämnen. Skolans arbetslag har i sin självvärdering lagt skolan på steg 4. Skolledningen placerar skolan på steg 4. Vi väljer steg 3. Skolan arbetar med att få en likvärdig bedömning av elevernas kunskap. Till sin hjälp har de olika diagnostiska material som till exempel Adler Färdighetstest i matematik (ett färdighetstest som ger ett mått på grundläggande förmåga till räknande) och DLS i svenskan (ett diagnostiskt material för analys av läs- och skrivförmåga). Lärarna arbetar också med samrättning av nationella ämnesprov samt använder ett stödmaterial som heter Navigatorn för att ge stöd till pedagogerna. De resonerar också med varandra i arbetslaget men efterlyser mer tid till pedagogiska samtal om bland annat likvärdig bedömning, och detta är enligt personalen en utvecklingspunkt. Det är också viktigt att få tid och möjlighet till strukturerade och kvalitativa samtal där alla pedagoger kan delta. Lärarna beskriver att så har inte alltid varit fallet, alla har inte varit på plats tidigare säger de i intervjun. Det är av yttersta vikt för skolan att hitta förankrade metoder för att minska andelen elever som ej når upp till lägsta kunskapskraven för betyget E. Vi ser att skolan ytterligare kan hitta former för att följa upp, analysera och delge varandra kunskaper för att hitta metoder och strategier som gynnar elevernas kunskapsutveckling och då framförallt på skolnivå vilket inte riktigt görs fullt ut i dag. På så sätt ökar den likvärdiga bedömningen. 5

7 Trygghet och trivsel Vi ser vid vårt besök att verksamheten startar på avtalad tid vilket också bekräftas av de elever och den personal vi talar med (steg 1). Skolan har tydliga rutiner för att följa upp elevers närvaro/frånvaro. Om en elev inte kommer till skolan tar läraren kontakt med hemmet. Frånvaron registreras i Fronter (kommunens lärplattform). Vidare finns klara rutiner för att sammanställa och följa upp om eleven har otillåten långvarig frånvaro (steg 1). Skolan har förankrade rutiner för mottagande av nya elever. Personalen följer en checklista i olika steg där det framgår hur mottagandet ska gå till. Såväl personal som ledning uppger att denna används och fungerar väl (steg 1). Vi upplever vid våra klassbesök att det mestadels råder god arbetsro, men vi ser också exempel på mer livfulla lektioner. Arbetsron skiftar också enligt eleverna beroende på vad de arbetar med och vad det är för ämne. Eleverna menar däremot att arbetsron blivit bättre på senare tid. Av eleverna i årskurs F-2 svarar 87 procent att de får lugn och ro när de behöver. Av eleverna i årskurs 3-6 svarar 86 procent att de får det på motsvarande fråga. Lärarna uppger vid intervjun att de anser att det för det mesta råder arbetsro. I enkätsvaren anser samtliga sex som svarat att det råder arbetsro när de arbetar i skolan. Föräldrarna är dock av en liten avvikande mening. Vid intervjun uppger föräldrarna att det skiftar beroende på ämne och lärare. Detta ger de också delvis uttryck för i enkäterna där 60 procent instämmer helt eller till stor del. De menar dock precis som eleverna att utvecklingen varit positiv och att det blivit bättre och bättre (steg 2). Skolan arbetar aktivt och medvetet med att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har och vuxna reagerar på regelbrott. I verksamhetsplanen finns tydliga ordningsregler nedskrivna och dessa är kända av de flesta elever som vi pratar med även om de inte helt kan räkna upp alla. Lärarna uppger att regler och värdegrundsarbete är regelbundna inslag i den ordinarie undervisningen. Regler tas också upp till diskussion på klass- och elevråd samt på skolrådet. Det finns också ett Förväntansdokument där elever och personal diskuterat fram hur man ska vara mot varandra. Vår upplevelse vid våra klassbesök är att det på de flesta håll råder en god stämning och att relationen mellan personal och elever är öppen och förtroendefull. Vi har dock också sett och hört exempel när elever uttryckt sig mindre lämpligt utan att få en tillrättavisning av läraren. Eleverna uppger vid intervjun och vid klassbesöken att de tycker att personalen reagerar om någon skulle bryta mot reglerna. I enkäterna svarar 95 procent av eleverna i årskurs F-2 att de skulle få hjälp av en vuxen om någon skulle vara dum. På motsvarande fråga i årskurs 3-6 Om jag skulle bli mobbad eller trakasserad vet jag att jag får hjälp av de vuxna i skolan svarar 93 procent ja på detta. Personalen uppger att det är nolltolerans och de sex som besvarat enkäten uppger att de reagerar på regelbrott, diskriminering och kränkande behandling. Av föräldrarna svarar 80 procent att skolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling (steg 2). Skolan har ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Vi har tagit del av skolans likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. I denna står angivet och beskrivet hur skolan arbetar med såväl främjande/förebyggande insatser som hur och när dessa ska utvärderas. Eleverna är också delaktiga i detta arbete genom sina råd och enkäter. De förebyggande insatserna gynnas också av ett tätt samarbete med pedagogisk omsorg och med fritidshemmet samt det faddersystem som finns på skolan som gör att eleverna lär känna varandra på ett naturligt sätt. Arbetet och planen följs upp och revideras årligen av ledning, personal, elever samt av föräldrar via remiss och skolråd (steg 2). 6

8 Eleverna uppger i intervjun att de trivs mycket bra på skolan. De tycker att lärarna är bra och att det är roligt att gå till skolan, alla känner alla och det är lugnt och tryggt. 100 procent av eleverna i årskurs F-2 uppger i enkäten att de trivs på skolan, i årskurs 3-6 är motsvarande siffra 97 procent. Eleverna på fritidshemmet uppger både muntligt och i enkätsvaren en mycket hög trivsel där. Vi vårt besök bekräftas dessa uppgifter väl, barnen är öppna och pratglada och beskriver hur mycket de trivs på sin skola. Föräldrarna uppger både i intervjun och i enkätsvaren att deras barn trivs mycket bra på skolan, och 87 procent av föräldrarna svarar jakande på denna fråga. Även här är siffran hög för de föräldrar som har barn på fritidshemmet. Personalen beskriver en mycket hög trivsel med få skiften i personalstyrkan. De sex svarande uppger i enkätsvaren att de trivs på sin arbetsplats, och detta är också vår uppfattning (steg 3). Skolan mäter och följer kontinuerligt upp arbetsglädje och trivsel. Detta görs främst via olika utvärderingar i klasserna, både muntligt och skriftlig. Vid vårt besök ser vi exempel på hur lärare och elever utvärderar lektions- och arbetsuppgifter tillsammans. Det görs också via klassråden och elevrådet och via enkäter som följs upp och diskuteras. Med föräldrarna görs detta på föräldramöten och på skolrådet samt via planer som går ut på remiss som föräldrarna har möjlighet att respondera på (steg 3). Förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Vi ser vid våra klassbesök och ute på rasterna ett gott samspel mellan lärare och elever. Lärare och elever pratar med varandra på ett respektfullt sätt och eleverna upplevs väldigt trygga och avslappnade i sin studiemiljö. De elever vi talar med både vid intervjun och ute i klasserna bekräftar detta. De tycker väldigt mycket om sina lärare och att de är bra. Lärarna berättar också på intervjun att de tycker att det råder ett respektfullt klimat på skolan. I enkäten instämmer samtliga sex helt eller till stor del att råder förtroende och ömsesidig respekt (steg 3). Vi besöker en skola som har en fysisk arbetsmiljö som skapar trivsel. Lokalerna är lite till åren men är trivsamt inredda med elevarbeten, affischer och planscher som ger ett trivsamt intryck. Skolan ligger ute på landsbygden och skolgården ligger vackert i anslutning till en äng och skogdunge. Skolgården inbjuder till fysisk aktivitet och har många olika spelplaner (fotboll och hockey) och lekredskap som eleverna kan använda. Eleverna är mycket nöjda med såväl sin innesom utemiljö vilket bekräftas i både intervjuerna och av enkätsvaren (steg 4). Över 90 procent av eleverna i samtliga årskurser uppger i enkätsvaren att de tycker att såväl inne- som utemiljön är mycket trivsam. Samtliga i personalen uppger också att de tycker detta. Av föräldrarna är siffran 67 procent, och de tillägger också att de tycker att städningen kunde varit något bättre. Det råder en social miljö som ger trygghet och god gemenskap på skolan. Skolan är liten och närheten mellan elever och lärare är påtaglig och skapar en miljö där alla blir sedda, bekräftade och uppmärksammade. Eleverna berättar vid intervjun att de tycker att lärarna är snälla och bryr sig om dem och bryr sig om något skulle hända. 95 procent av eleverna i F-2 uppger i enkäten att de tycker att de vuxna bryr sig om och hjälper till. 93 procent av eleverna i 3-6 instämmer också att de skulle få hjälp om det skulle behövas (steg 4). Det bedrivs ett aktivt och medvetet arbete för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar. Eleverna tränas i ett demokratiskt förhållningssätt genom diskussioner och genom att uttrycka åsikter och tankar och lyssna på andra. Detta sker både mer informellt på lektioner, raster m.m. och formellt vid klass- och elevrådet samt vid stormöten. Vid det senare tränas roller som ordförande, sekreterare och justeringsmän samt ordningen för hur man lägger fram, diskuterar och beslutar i olika frågor (steg 4). 7

9 Skolans arbetslag har i sin självvärdering lagt sig på steg 6. Skolledningen placerar skolan på steg 6. Vi placerar skolan på steg 4. Det finns metoder för att skapa trygghet och trivsel samt för att hantera konflikter. Detta ser vi bland annat i skolans likabehandlingsplan där rutiner för både främjande och aktiva insatser finns beskrivna. Det finns en ärendegång med tillhörande blanketter som personalen uppger används om någon skulle utsatt eller kränkt. Vid intervjuerna uppger eleverna att de pratar med en vuxen om de blir retade eller någon är dum, men de känner inte riktigt till och kan inte redogöra för likabehandlingsplanen och vad den innebär och står för. Skolan har också ett faddersystem och de äldre eleverna i elevrådet fungerar som kamratstödjare vilket ger de yngre eleverna ytterligare trygghet, vilket är mycket positivt. Vår bedömning är dock att skolan måste blir mer systematisk med att involvera och förankra värdegrundsarbetet tillsammans med eleverna så att de förstår innebörden och konsekvenserna i likabehandlingsprocessen. Likaså ser vi inga bevis på att metoderna för att hantera konflikter och förhindra diskriminering och kränkande behandling kontinuerligt utvärderas. Detta tillstår också rektor att det inte riktigt görs när vi intervjuar henne. Det är viktigt med en systematisk uppföljning och analys så att rätt och adekvata metoder används i det dagliga arbetet för att säkerställa en trygg miljö för eleverna. Elevernas ansvar för eget lärande Alla elever i årskurs 1-5 har en individuell utvecklingsplan och denna är väl förankrad och känd hos elever och föräldrar. Vi har också vid vårt besök tagit del av exempel på elevernas IUP:er och sett hur IUP-målen används i undervisningen (steg 1). Både elever och lärare uppger att de tycker att eleverna tränas i att med stigande ålder och mognad ta egna initiativ och öka sin förmåga att ta ett personligt ansvar för sitt lärande. Eleverna i F-2 tycker att de får vara med och bestämma vad de ska göra i skolan och på vilket sätt, och i enkätsvaren är siffran 83 procent. I årskurs 3-6 är siffran på motsvarande fråga något lägre, 72 procent. Under intervjun berättar eleverna att de får vara med och komma med önskemål på hur de ska arbeta och redovisa men att det många gånger är lärarna som bestämmer. Vi ser vid lektionsbesök exempel på hur lärarna diskuterar med och går igenom målen för ett arbetsområde med eleverna på ett sätt som är anpassat till elevernas ålder och mognad. Eleverna får också aktivt arbeta med sina IUP-mål som finns uppsatta på varje elevs bänk. Eleverna får ibland utvärdera lektionsinnehållet i slutet av lektionen. Detta är ett bra sätt att involvera eleverna till reflektion och ansvarstagande (steg 2). Eleverna känner till och förstår målen i de aktuella ämnena/arbetsområdena. Lärarna använder sig av Lpp:er (lokala pedagogiska planeringar) för att tydliggöra och konkretisera målen för ett arbetsområde. Vi har tagit del av flera olika Lpp:er som pedagogerna använder sig av och dessa finns också tydligt uppsatta i klassrummen så att eleverna på ett lätt sätt kan ta del av dem. Lpp:er ser lite olika ut beroende på elevernas ålder och vilken lärare man har. Eleverna beskriver vid intervjun att lärarna brukar gå igenom och beskriva hur och med vad de ska arbeta med inför ett område och de brukar hänvisa till Lpp:n. Alla elever vet dock inte riktigt vad en Lpp är och vad den har för syfte vilket är ett utvecklingsområde skolan kan arbeta vidare med. Det är däremot vår uppfattning när vi är ute i klassrummen att eleverna på ett godtagbart sätt känner till målen för arbetet (steg 3). Eleverna tränas i att utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former 8

10 genom arbetet i de olika råden och genom att de får rösta på olika saker. Ett konkret exempel som eleverna tar upp vid intervjun är att de fått rösta fram vilka olika lekredskap som skulle köpas in till skolgården. Eleverna får också arbeta med olika grupparbeten där de gemensamt ska samsas och komma överens om uppdelning av uppgifter, arbetsgång m.m. vilket också tränar dem i ett demokratiskt tänkande och förhållningssätt (steg 3). Kursplanerna styr tillsammans med den individuella utvecklingsplanen uppläggningen av elevens lärande. Lärarna gör Lpp:er inför varje arbetsområde som tydliggör målen för eleven. Lpp:erna sätts upp i klassrummet och gås igenom och diskuteras med eleverna. Lärarna som undervisar i årskurs 3-6 uppger att de också lägger ut Lpp:n på Fronter, vilket vi också sett bevis på. Varje elev har också sin egen IUP på Fronter. Från denna bryts sedan målen ner till mindre delmål som sätts upp på bänken som stöd i den dagliga undervisningen. Alla elever vi pratar med uppger att de har en egen IUP. I enkätsvaren uppger 91 procent av eleverna i F-2 att de har en egen IUP och 91 procent att de formulerar egna mål för sitt lärande. Motsvarande för eleverna i årskurs 3-6 är 83 procent gällande huruvida IUP: n styr elevens lärande och också 83 procent när det gäller att formulera egna mål. Föräldrarna anser också att IUP: n styr elevernas lärande, och att denna gås igenom noggrant vid utvecklingssamtalet. Detta uppger 93 procent av föräldrarna i enkätsvaren (steg 4). Lärarna stimulerar eleverna att bedöma sina egna resultat, reflektera över sitt lärande och utveckla olika sätt att lära. Vi ser i dagliga arbetet när vi är ute i klassrummen hur eleverna bland annat arbetar med självärderingar-/skattningar och med kamratbedömning. Detta görs både muntligt och skriftligt och är en aspekt av elevernas reflektion över sitt eget lärande. Eleverna får arbeta på olika sätt och med olika metoder. Ett exempel är Genrepedagogik (en modell som innebär att man integrerar ämneskunskaper och språk i undervisningen), som eleverna i årskurs 3-6 använder sig av i samtliga ämnen. Eleverna får också komma med förslag på hur de ska arbeta och redovisa sina kunskaper. Det kan till exempel vara att skriva på datorn eller spela pedagogiska spel. Lärarna går igenom och ger återkoppling till eleverna, både muntligt och skriftlig (via Fronter) hur de går för dem i skolan och var de ligger i förhållande till målen. Denna formativa bedömning ser lite olika ut beroende på ålder och mognad. De yngre eleverna får enligt lärarna mer muntlig återkoppling, medan de lite äldre (årskurs 3-6) får både muntlig och skriftlig återkoppling (steg 5). Skolans arbetslag har i sin självvärdering valt steg 5. Skolledningen placerar skolan på steg 5. Vi placerar också skolan på steg 5. Pedagogerna har kommit en bra bit på väg med att få eleverna att bedöma och reflektera över sitt lärande. Eleverna behöver dock bli mer delaktiga att sätta upp sina egna mål på ett systematiskt sätt. Flera elever som vi pratar med uppger att det i mångt och mycket är pedagogerna som styr vad de ska arbeta med och hur. För att nå nästa steg behöver ledning och pedagoger låta eleverna få större inflytande i och på vilket sätt de kan lära. Detta som en förutsättning för att varje elev ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar så långt som möjligt. 9

11 Arbetssätt och lärarroll Vi ser vid vårt besök flera olika exempel på aktuella och relevanta kunskapskällor. Eleverna använder olika arbetsmaterial som böcker, arbetsblad, praktiskt material i form av spel, klossar figurer, mjölkkartonger m.m. Eleverna har också viss tillgång (om än i lite mindre skala) till datorer och läs- och skrivplattor med pedagogiska program och appar. I förskoleklassen ser vi att eleverna arbetar med olika praktiska verktyg för inlärning, som olika spelkort och figurer. Man sjunger också och använder ramsor som stöd för minne och inlärning. I varje klassrum finns en takprojekter, och i ett klassrum en Smartboard som används i undervisningen (steg 1). Vid våra klassrumsbesök ser vi flera goda exempel på ett varierat och flexibelt arbetssätt och lärarroll, även om vi också ser en hel del undervisning i form av att läraren går igenom/berättar saker framme vid tavlan och att eleverna arbetar i sina böcker eller med stenciler. Eleverna är inte helt samstämmiga huruvida det är ett varierat och flexibelt arbetssätt. I intervjuerna uppger de att de arbetar mycket med böcker och stenciler och inte så ofta med annat och att det finns en skillnad mellan lärare och ämne. I enkätsvaren uppger dock eleverna både i F-2 (96 procent) och i 3-6 (96 procent) att de får arbeta på många olika sätt i skolan. Vår bedömning utifrån våra observationer är att det finns variation och flexibilitet i undervisningen även om vi kan se att det finns en utvecklingspotential (steg 1). Vi har fått flera goda exempel på kreativitet och skapande som inslag i elevernas lärande. Vi ser bland annat hur eleverna skapar egna Tetrapak av kartong, drickmuggar av papper, fångar myror för att rita av och diskutera anatomi, av eleverna egenhändigt producerade flödesscheman av till exempel mjölkens väg från ko till matbord som hänger på väggen i klassrummet m.m. Vi ser detta i flera klassrum och i olika årskurser (steg 2). Ovanstående arbetssätt och arbetsformer utvecklar elevernas nyfikenhet och självförtroende. 96 procent av eleverna i såväl F-2, som i 3-6 uppger att de får arbeta på många olika sätt i skolan. Vi ser också en blandning av lärarledda lektioner, diskussioner och eget arbete bland eleverna, såväl enskilt som i grupp. I No arbetar eleverna med NTA-lådor som är ett arbetsmaterial som kombinerar teori med praktik. Både elever och lärare uppger också att de arbetar mycket tematiskt (steg 2). Lärarna uppger i intervjuerna att de i viss omfattning dokumenterar och omprövar arbetssätt och arbetsformer. Detta sker med viss regelbundenhet och att dokumentationen då görs av var och en av lärarna själva. Alla lärarna uppger i enkätsvaren att de instämmer helt eller till stor del på denna fråga (steg 2). Lärarna planerar och genomför undervisningen med utgångspunkt i nationella mål och skolans egna prioriterade verksamhetsmål samt elevernas intressen och deras individuella utvecklingsplaner. För varje ämnesområde tas en Lpp fram med utgångspunkt från de nationella målen och de mål som är prioriterade i verksamheten. Varje elev uppger att de har en IUP som de arbetar utifrån och målen finns på varje elevs arbetsplats/bänk. Eleverna uppger i intervjuerna att de känner till sina IUP-mål och innehållet i Lpp. Verksamhetens prioriterade mål är inte lika kända hos vare sig eleverna eller lärarna men de kan i våra samtal indirekt redogöra för arbetssätt och områden som berör dessa (vi har tagit del av målen och kan verifiera en överenstämmelse, detta gäller såväl skolan som fritidshemmet). Förankring och konkretisering för att göra dessa mer välkända kan dock utvecklas ytterligare i verksamheten (steg 3). Både lärare och elever uppger i intervjuerna att problemlösning och kritiskt granskande är naturliga inslag i lärandet. När till exempel eleverna arbetar med ovannämnda NTA-lådor ställs först en hypotes som sedan 10

12 testas. Efteråt dras slutsatser och diskussioner och jämförelser görs. Detta är enligt oss en bra metod för att öva problemlösning och kritiskt granskande. Eleverna tränar också kritiskt granskande när de tillsammans diskuterar olika källor, från till exempel internet och sedan diskuterar dessa (steg 3). Arbetssätt och arbetsformer dokumenteras och utvärderas regelbundet i arbetslagen och av lärare och elever tillsammans. Detta görs bland annat via gemensamma reflektioner i arbetslaget men också mer informellt i det dagliga arbetet. Lärarna uppger också i intervjun att de i slutet av arbetsdagen utvärderar vad som varit bra samt vad som kan förbättras, utvecklas och att viss dokumentation förekommer. Lärare och elever utvärderar tillsammans arbetssätt och metoder. Detta görs både muntligt och skriftligt efter arbetspass och/eller efter ett arbetsområde, temaarbete, studiebesök etc. Eleverna verifierar i intervjuerna att de är med och utvärderar undervisningen och vi ser också skriftliga exempel på detta (steg 3). Skolans arbetslag har i sin självvärdering lagt sig på steg 5. Skolledningen placerar skolan på steg 3. Vi placerar också skolan på steg 3. Skolan når enligt oss vissa delar av steg 4 men inte fullt ut. Vi ser till exempel olika arbetssätt och arbetsformer som skapar helhetsperspektiv och samverkan mellan olika ämnen. Lärarna och skolledningen verifierar dock själva i självvärderingarna att de på ett medvetet sätt behöver utveckla olika uttryckssätt i undervisningen som språk, bild, musik, drama och dans. Delaktighet Eleverna och föräldrarna har på flera olika sätt möjlighet att påverka i miljö- och trivselfrågor. Eleverna ges möjlighet att vara med och påverka genom klass-/husråd, via elevrådet och så kallade Stormöten som regelbundet hålls med alla elever på skolan och personalen. Föräldrarna har möjlighet att påverka genom dels föräldramöten och skolråd men också genom den dagliga kontakten med personalen när man träffas och genom e-post. Skolan har också ett nära samarbete med Grytgöls framtidsförening (en fortsättning på det gamla självstyret). Denna förening engagerar många föräldrar och är med och stöttar och hjälper till när det gäller miljö- och trivselfrågor, som till exempel upprustning och underhåll av skolgården, lekredskap, hockeyplan m.m. Detta är en värdefull samverkan och en reell möjlighet till inflytande och påverkan (steg 1). Skolan har ett klimat som inbjuder till delaktighet. 91 procent av eleverna i F-2 uppger i enkäterna att de får vara med och bestämma hur de ska ha det i skolan. I årskurs 3-6 är motsvarande siffra 97 procent på frågan Lärarna på min skola tar hänsyn till elevernas åsikter. Eleverna uppger att de får vara med och rösta på och påverka utseendet på skolgården, hur de ska ha sina avslutningar och vart man ska åka på klassresa (årskurs 6). Dock uppger eleverna vi talar med att de inte så mycket får vara med och planera innehållet på lektionerna, pedagogsiska planeringar, arbetssätt m.m. och att de gärna skulle vilja vara mer delaktiga här (steg 1). Föräldrarna och personal uppger att skolan har ett väl fungerande forum för samråd med föräldrarna. Föräldrarna uppger också i enkätsvaren (87 procent) att skolan uppmuntrar dem att engagera sig. Samtliga som besvarat personalenkäten uppger att de uppmanar föräldrarna att engagera sig (steg 1). Föräldrarna uppmuntras att engagera sig i skolans verksamhet och har via både skolrådet, föräldramöten och framtidsrådet goda möjligheter att göra detta. 87 procent av föräldrarna uppger också i enkätsvaren att de tycker att de har inflytande över de delar av verksamheten som de är 11

13 berörda av. Detta bekräftas också i föräldraintervjun. Såväl föräldrar som personal uppger att de uppmuntras/uppmuntrar till engagemang (steg 2). Eleverna har ett formellt inflytande via klassoch elevråd samt de kontinuerligt anordnade stormötena. Rådet leds av eleverna i årskurs 6 (steg 2). Eleverna får delta i kvalitetsarbetet på flera sätt. De är med och ser över den fysiska miljön via bland annat deltagande i skyddsronder och fastighetsöversyn samt via råden om till exempel skolgårdens utformning. När det gäller övrigt kvalitetsarbete bidrar eleverna med synpunkter, åsikter och förslag dels via enkäter och dels via de olika råden och i diskussioner under ordinarie undervisning (steg 2). Ledning och personal uppger båda att de tycker att de systematiskt tar med eleverna i skolans planeringsprocesser. Fem av sex lärare instämmer i detta i enkäten. Flera elever vi talar med tycker att de får vara med och påverka. Det bekräftas också av de höga siffrorna i enkätsvaren. Eleverna uppger att de får vara med och planera vissa delar av undervisningen som till exempel olika inlärningssätt/metoder och redovisningssätt. De får också via olika utvärderingar och via sin skoldagbok ge åsikter och förslag på undervisningens upplägg och innehåll och kan på detta sätt också påverka kommande arbeten. Klass- och elevråd är också forum för delaktighet i skolans planeringsprocesser (steg 3). Föräldrarna ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet genom såväl skolråd som föräldramöten. Där tas olika aspekter rörande elevernas skolgång upp och föräldrar kan diskutera, delge synpunkter och komma med förslag. Föräldrarna ges också möjlighet att delge synpunkter och åsikter via den årliga Qualisenkäten (steg 3). Skolan mäter och följer upp elevernas och föräldrarnas delaktighet genom bland annat inloggningsstatistik i Fronter där de ser hur många som är inne i systemet och tar del av den information som finns tillgänglig där. Ledning och personal uppger också att de följer upp och diskuterar det som framkommit på olika föräldramötena och mötena i skolrådet. Det förs också statisk på hur många som deltagit på de olika mötena vid olika tillfällen för att kunna följa delaktigheten på detta sätt (steg 3). Skolan har flera olika metoder för att göra eleverna och deras föräldrar delaktiga. Metoderna utvärderas av skolledning och lärare tillsammans med föräldrarna och utvecklas genom bra kanaler för återkoppling. Då Grytgöls skola är liten är också kommunikationsvägarna korta och tillfällen att utbyta åsikter och tankar många. Detta uppger både personal och föräldrar vara effektivt och meningsfullt. Personalen får regelbundet information om föräldrarnas åsikter och tankar och kan på så vis snabbt och effektivt ändra eller förbättra verksamheten. Ett utvecklingsområde som på så sätt framkommit är att lärarna lägger ut Lpp:erna på Fronter så att föräldrarna kan ta del av dessa från hemmet (steg 4). Det framkommer i samtal med både elever och föräldrar att skolan på ett bra sätt involverar eleverna och föräldrarna i arbetet med utveckling och förbättring av verksamheten. Via tidigare nämnda råd finns effektiva och bra forum för inflytande. Eleverna får vara med och påverka i frågor som berör dem både när det gäller undervisningsnära aspekter som till exempel arbetssätt och i frågor som berör den fysiska miljön t.ex. inköp till skolgården, lekmaterial m.m. 86 procent av föräldrarna uppger i enkätsvaren att de tycker att de har möjlighet att vara delaktiga i skolans utvärdering och förbättring av verksamheten (steg 5). Skolans arbetslag har i sin självvärdering lagt sig på steg 5. Skolledningen placerar skolan på steg 5. Vi placerar också skolan på steg 5. Skolan arbetar aktivt med delaktighet på olika plan. Detta arbete kan systematiseras och utvecklas ytterligare när det gäller lärprocesserna. Eleverna uppger 12

14 att de får vara med och komma med förslag och åsikter men att det i slutändan ändå är läraren som bestämmer. I vilken utsträckning man får gehör beror också på vilken lärare man har. Det är viktigt att eleverna känner att alla lärare tycker det är viktigt att de kommer med åsikter och förslag som en del av deras inlärning och utveckling. Organisation Grytgöls skola är organiserad i ett arbetslag från förskoleklass till årskurs 6, inklusive fritidshemsverksamhet. Fritidshemmet organiserar sin verksamhet tillsammans med pedagogisk omsorg i intilliggande byggnad. Skolans äldre elever bussas till andra skolor i rektorsområdet för undervisning i idrott, slöjd, hem- och konsumentkunskap samt moderna språk. Det finns en specialpedagog och en administratör i rektorsområdet. Tillgång till specialpedagogisk kompetens finns även centralt i Finspångs kommun. Skolan leds av rektor som även är ansvarig för ytterligare två skolor i rektorsområdet. Verksamheten i arbetslagen samordnas till viss del av arbetslagsledare. Vi bedömer att skolans organisation har en tydlig struktur (steg 1). Tabell 3: Total sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Grytgöls skola år 2012 Genomsnitt i Finspångs kommun år 2012 Genomsnitt i riket år 2012 enligt SKL* Total sjukfrånvaro per år 0,81 5,1 5,5 % *Sveriges Kommuner och Landsting Som framgår av tabellen ovan har skolan en betydligt lägre sjukfrånvaro än kommunen och riket. Tabell 4 visar att antalet elever per lärare är något högre än för kommunen/riket. Tabell 4: Antal elever per lärare Kvalitetsområde Organisation Grytgöls skola år 2012 Genomsnitt i Finspångs kommun år 2012 Genomsnitt i riket år 2012 enligt Skolverket Antal elever/lärare (heltidstjänst) gr 13,7 12,2 12,1 Skolan är som tidigare nämnts organiserad i ett arbetslag med ansvar för en grupp av elever där specialpedagoger och resurspersoner utgör en stödinsats (steg 2). Rektor har metoder för att följa upp sin organisation. Exempel på dessa är klassrumsbesök, elevstödsträffar, arbetsplatsträffar, medarbetarsamtal, Qualisenkäter och Qualis självvärderingar (steg 2). Beslutssystemet är fungerande. En plan över ärendets gång samt hur beslut tas finns inte lokalt på skolan men lärare och rektor anger i intervjuerna att beslutsgången är tydlig då beslut tas av rektor i samråd med personal (steg 3). Skolan har utformade och förankrade uppdrag på flera nivåer t.ex. utvecklingsgrupp, krisgrupp, sektorssamverkan och samverkansgrupp. I grupperna finns representanter från arbetslaget med personliga uppdrag (steg 3). Mötesstrukturen är tydlig och finns dokumenterad i skolans kalendarium. En dagordning finns där alla kan skriva in punkter under övriga frågor (steg 3). 13

15 I självvärderingarna placerar arbetslaget skolan på steg 4. Ledningen placerar skolan på steg 5. Skolan har en fungerande organisation och ledningsstruktur som garanterar en god daglig verksamhet men vi anser inte att skolan når kriterierna på steg 4 fullt ut. Vi placerar därför skolan på steg 3. Av personalenkäten framgår att alla de sex respondenterna helt eller till stor del anser att skolan har en väl fungerande organisation, god mötesstruktur och ett väl fungerande arbetslag. För att steg 4 ska nås behöver skolan dock förtydliga sin organisation kring lagledarskap samt vilka som ingår i ledningsgruppen då det både i rektorsintervju och i lärarintervju framgår att detta inte är tydligt. En tydlig ledningsorganisation och beslutsgång anser vi vara nödvändigt och framgångsrikt även på en mindre skola. Styrning och ledarskap Skolan har egna prioriterade verksamhetsmål utifrån de nationella målen. Kommunens vision är vägledande för hur strategiska mål och framgångsfaktorer utformas. Sektor barn och ungdom i Finspångs kommun utarbetar åtaganden och målen bryts sedan ned ytterligare till lokala mål. Dessa finns dokumenterade i Grytgöls skolas verksamhetsplan (steg 1). Vid samtal och intervjuer med medarbetarna framgår att det är tveksamt hur väl medarbetarna är införstådda i skolans verksamhetsmål. Vid frågan hur skolans prioriterade mål ser ut får vi svaret läsning vilket i sig inte är ett prioriterat mål enligt skolans verksamhetsplan. Alla av personalen uppger dock i personalenkäten att skolans mål är tydliga. Tre veckor efter avslutad granskning kommer personalen på Grytgöls skola in med kompletterande uppgifter där de prioriterade målen klargörs då de inte känner sig nöjda med sina svar under intervjun (steg 1). Skolan har också påbörjat ett kvalitetsarbete i och med arbetet med Qualis. Arbetslagen har arbetat med självvärderingar och arbetslagen har identifierat förbättringsområden utifrån kvalitetsarbetet. En terminsplan för detta arbete finns (steg 1). Av den skriftliga redovisningen framgår att kursplanemålen förtydligas för eleverna vid genomgång av Lpp:er samt att de prioriterade målen genomlyser hela skolans verksamhet. Elevenkäterna i årskurs f-2 visar att 91 procent instämmer helt eller instämmer till stor del till att de känner till skolans mål. Motsvarande siffra för elever i årskurs 3-6 gällande de egna målen är 93 procent. Under intervjun med elever är det mycket tydligt att eleverna är bekanta med sina egna mål satta utifrån kursplanen. Det fanns däremot en stor osäkerhet kring skolans prioriterade mål där eleverna på frågan vilka som är skolans mål relaterar till de egna målen som de har uppsatta i sina bänkar (steg 2). De prioriterade målen uppges i skolans skriftliga redovisning vara nya och en utvärdering har ännu inte skett. Skolans plan är att de prioriterade målen ska utvärderas med hjälp av en tregradig skala där skolans väg följs upp (steg 2). Vid våra besök i verksamheten har vi hittat bevis på ett öppet klimat gällande ledarskapet på rektorsnivå såväl som på lärarnivå. De sex svarande lärarna instämmer helt eller instämmer till stor del till att rektor har ett öppet och tillgängligt ledarskap samt att rektor aktivt driver skolans utveckling (steg 2). Rektor eftersträvar förståelse och delaktighet i verksamheten. Lärarna gör detsamma i sitt ledarskap. Skolan är liten och vår uppfattning är att den till stor del är självstyrande. Rektor och flera av lärarna säger att det är ett utvecklingsområde för skolan att sprida ansvaret över skolan så att flera pedagoger blir delaktiga i skolans utvecklingsarbete. Detta är ett pågående arbete som vi 14

16 tror kommer att bidra till högre kvalitet (steg 3). Forum för delaktighet finns. Särskilda dagar finns inplanerade i kalendariet för att planera, utvärdera och utveckla verksamheten (steg 3). Ledningen och arbetslaget värderar skolan till steg 4. Vi värderar skolan till steg 3. För att nå steg 4 behöver skolan bli tydligare med att utvärdera verksamheten och analysera resultaten. Analysen bör sedan ligga till grund för vidare utveckling av verksamheten. Om skolan utvecklar en större tydlighet i analysdelen i kvalitetsarbetet kommer sannolikt högre steg kunna nås. De prioriterade målen som gäller på skolan behöver tydliggöras för personal såväl som för eleverna så att det inte råder någon tveksamhet över vilka de är. Skolan når några av kriterierna på högre steg som t.ex. ett tydligt ledarskap. Vid våra besök i verksamheten ser vi flera exempel på ett tydligt ledarskap i klassrummet men vi ser också exempel på tillfällen då elever inte gränssätts tillräckligt. Kommunikation Grytgöls skola är liten och familjär vilket underlättar kommunikationen. Föräldrar, barn och personal känner varandra väl och har goda relationer och en väl fungerande kommunikation. Vid intervju med föräldrar framgår att information ges vid inträffade händelser och uppkomna behov (steg 1). Finspångs kommun har upprättat information gällande klagomål mot utbildningen. Denna finns tillgänglig på kommunens hemsida. Eventuella klagomål tas lokalt om hand av skolans administratör (steg 1). Skolan har metoder att sprida information, kunskaper och erfarenheter. Detta görs genom olika slags samråd, mejl samt via det webbaserade systemet Fronter. Den digitala kommunikationen är utbredd och fungerar väl (steg 2). Skolan deltar i sambedömning och kollegialt lärande anordnat av Finspångs kommun. Det finns ett utbrett samarbete med närliggande skolor dit elever bussas för undervisning i ämnena slöjd, hem- och konsumentkunskap samt moderna språk. En nära samverkan med pedagogisk omsorg finns etablerad (steg 2). När det gäller information till föräldrarna anser 93 procent enligt föräldraenkäten att de får god och kontinuerlig information om vad som händer i skolan. Av de föräldrar som har barn på fritidshemmet anger 100 procent att de instämmer helt eller till stor del att de får en god och kontinuerlig information om vad som händer på fritidshemmet (steg 3). Att skolans samtalsklimat är öppet och förtroendefullt instämmer alla av personalen i. Vi får också det intrycket vid intervjutillfället med föräldrar, elever och lärare (steg 3). Skolan använder modern teknik i den interna och externa kommunikationen. Detta bekräftas av föräldrar och personal som uppger mejl och Fronter som medel (steg 4). Skolan har ett nära och dagligt samarbete med förskolan i form av pedagogisk omsorg där fritidshemmet börjar och avslutar sina dagar. Personalen instämmer helt i enkäten att samarbetet mellan skolan och fritidshemmet är väl fungerande (steg 4). Grytgöls skola har god kontakt med Grytgöls samhälle. Ett etablerat samarbete finns med arbetslivet på orten. Exempel på aktiviteter är studiebesök hos lokala näringsidkare samt aktion julklapp i samarbete med Grytgöls bruk. Skolan har även ett gott samarbete med Svenska kyrkan samt Grytgöls IK. Av personalenkäten framkommer att samtliga svarande anser att skolan 15