Apelsin ( Citrus aurantium var aurantium) Apelsin Citrus aurantium var aurantium. Anis Pimpinella anisum. Amyris Amyris balsmifera

Transkript

1 Apelsin ( Citrus aurantium var aurantium) Apelsin Citrus aurantium var aurantium Celluliter, trra eksem, hudsprickr, rynkr, ödem. Apelsin har en nrmaliserande inverkan på tarmperistaltik vilket gör den användbar vid smärtsamma kramper, förstppningar ch diarré.. Den kan även hjälpa till att lindra vid frssa, brnkit, förkylning ch influensa. Anis Pimpinella anisum Anis Pimpinella anisum Matsmältningsbefrämjande, väderspänningar, huvudvärk, hsta, brnkit, menstruatinsbesvär, stimulerar mjölkörtlarna. Amyris Amyris balsmifera Amyris Amyris balsmifera Kan i vissa lägen vara en ersättare för sandelträ dck har den inte samma hudvårdande egenskaper. Utan används mest sm tvålparfym. Eteriska ljr ch essenser Eteriska ljr ch essenser

2 Eterisk lja utvinns ur den armatiska essensen från lika växtdelar, träd, frukter, blmmr örter ch kryddr. Det finns mer än 150 eteriska ljr var ch en med sin egen dft ch funktin. För en ptimal verkan måste de eteriska ljrna extraheras från naturliga ch behandlade beståndsdelar ch sedan hållas så rena sm möjligt. Eteriska ljr kan påverka krppen på tre lika sätt: farmaklgiskt, fysilgiskt ch psyklgiskt. Ur farmaklgisk syn reagera ljans kemi med krppens kemi på så sätt liknar den vanliga mediciner, men verkar långsammare ch med färre bieffekter. Fysilgiskt hör en del ljr ihp med särskilda mråden på krppen ch den psyklgiska respnsen sätts igång av den effekt sm de armatiska mlekylerna har på hjärnan. Det finns ett antal utvinningsmetder, kallextraktin, varmextraktin, extraktin genm lösningsmedel, kallpressning, dessa används numer inte så fta utan vanligast är destillatin med vattenånga. Då placeras växtdelar med vatten i en tank sm sedan värms upp, det innebär att man ångar de delar av växten sm används för att bryta ner väggarna på celler sm innehåller essensen. Den frigjrda essensen tillsammans med ånga, går vidare till en tank där den kyls till en vattenhaltig vätska där den eteriska ljan ligger överst. Denna skummas av ch tappas på flaskr. Den resterande vätskan används sm blmm- eller örtvatten. Att använda eterisk lja. I princip kan man säga att alla eteriska ljr är giftiga. De är tusentals gånger starkare än de växter de kmmer ifrån. Det är alltså viktigt att veta vad man gör när eteriska ljr används. 1 tsk ren lja invärtes kan döda ett litet barn. Men är helt farligt i rätta dseringar. Att även ha för starka dser utvärtes kan ckså ge upphv till skadr, en str ds utspädd lja direkt på huden, absrberas genm huden ch ger skadr. Vissa eteriska ljr kan i små mängder appliceras direkt på huden. Dsering: lathund, ett gram är ungefär 1 ml ch i medeltal 25 drppar. Känsliga sm gravida, barn, gamla, sjuka bör halvera alla dser. Dsering: Ksmetiska preparat drppar per dl färdig prdukt Ansiktsmasker drppar per dl färdig prdukt. Ansiktsvatten, rakvatten, drppar per dl färdig prdukt Kräm, ltin drppar per dl färdig prdukt

3 Salvr ch cerat drppar per dl färdig prdukt Hudlja för ansiktet drppar per dl färdig prdukt Hudlja för krppen drppar per dl färdig prdukt Sårtvätt, blåmärke 2-20 drppar per dl färdig prdukt Aktiva hårprdukter drppar per dl färdig prdukt Munvatten 2-6 drppar per dl färdig prdukt. OBS vätskan skall inte sväljas. Massage, helkrpp drppar per dl färdig prdukt. Massage, celluliter hudbristningar drppar per dl färdig prdukt Smärtstillande, kylande, värmande, typ muskelljr sm används på små delar av krppen 1 del i 4 delar vegetabilisk lja. Helbad 3-6 drppar direkt i badkaret Bastu 3-6 drppar direkt på de varma stenarna Ftbad 5-30 drppar i ca 7-8 liter vatten Förkylningsångbad, ca 2-6 drppar i en skål med hett vatten Mat ch dryck se speciella recept. Några få ljr kan drppas direkt på små mråden vid insektsbett, vårtr mm. Bk (Fagus sylvatica)

4 Beskrivning lad b k b mr b k e n s b l m

5 b k l l n Strt lövfällande trä, m högt, med slät, grå bark. Knppar svagt splfrmade, spetsiga. Bladen spiralställda, skaftade, 5-9 cm långa, äggrunda, hela med vågig, hårig kant. Bladundersida småhårig med 5-9 framträdande nervpar. Hanblmmrna i huvudsakliga, långskaftade hängen. Hylle klcklika. Hnblmmr parvisa, mgivna av en mjuktaggig fruktbägare. I varje bildas 1-2 bruna, glänsande, trekantiga nötter Skåne, Blekinge, Halland, i övriga Sverige sällsynt. Nötterna ch den färska veden, bark från 2-3 åriga grenar. Fet lja, xalsyra, en giftig triterpen, sapnin, ur veden bereds krest ch tjära. Medicinsk användning Antiseptisk, adstringerande. Vattenutdrag ur barken till gurgling ch sårbehandling. Inga kända biverkningar vid nrmal användning. Bklln är giftiga i större mängd. Benved (Eunymus eurpaeus)

6 Beskrivning Lövfällande, rikt grenad buske, 2-6 m. Bark slät, gråaktig. Unga grenar fyrkantiga, gröna, senare med krklister. Blad mtsatta, 4-10 cm långa, äggrunda till lansettlika eller vala med kilfrmad bas, gröna men slutligen rödaktiga, krtskaftade. Blmmrna 5-8, radiära, 8-10 mm, i knippen från bladvecken. Fderblad 4, tegellagda. Krnblad 4, gröna, vala. Kapsel 8-12 mm, rsenröd, spricker upp med längsgående sömmar. Frön giftiga, vita med range fröhylle. Lundar, snår, bryn i Sydsverige. Ofta dlad ch förvildad.. Frukter, blad ch bark. Kurisa Undersökningar sm gjrt s på benved har visat att det finns giftiga ämnen i alla delar av växten ch det i så hög grad att även spånen kan framkalla sjukdmar hs svarvare sm bearbetar det hårda träslaget. Bitterämnen, färgämnen, garvämnen, C-vitamin, samt alkalider, dessutm rganiska syrr. Medicinsk användning Används inte för privat bruk pga. sin giftighet. Stärkande, aptitökande, vid menstruatinsbesvär. Den mgna frukten sm kapris, mgna bär till sylt, gele. Alla växtdelar är giftiga i större mängd, utm bären.

7 Annan användning Ett hårt ch utmärkt slöjdmaterial. Observera dck att svarvspån ch dylik kan förrsaka sjukdm så str försiktighet skall användas Backsippa (Pulsatilla vulgaris) Beskrivning 5-15 cm, blmmar april-maj, fta dlad. Stjälkar ch blad från krt jrdstam. Blad treflikiga, övervintrande, håriga, vanligen purpurfärgade på undersidan. Efter blmningen utvecklas nya blad. Blmmr 1,5-2,5 cm breda med 6-7 himmelsblå hylleblad. Blmmr ibland röda. Vitsa eller lila, sällan fyllda. Fruktskaftet med de mgna nötterna böjs mt marken ch fröna sprids av myrr. Ganska vanlig på frisk, fta stenig, näringsrik mark, Frdiga granskgar, lövskgar, hagar. Ofta dlad. Hela den vanjrdiska färska delen brukas. Kurisa Förr användes den i vidare utsträckning, mt bla. förlamning, men på grund av sin giftighet bör man vara synnerligen försiktig med att använda den invärtes. Inm hmepatin däremt används den mt många åkmmr bla. åderbråck ch nervösa besvär Glyksiden ranuculin.

8 Medicinsk användning Kramplösande, smärtstillande, bakteriehämmande, celldelningshämmande. Används i frm av tinktur vid kikhsta, menstruatinsbesvär ch diarré Den färska örten är giftig, varför man på eget bevåg skall exprimentera med den för invärtes bruk. Vitplister, Bindnässla (Lamium album) Beskrivning Hårig, flerårig ört med lång, krypande jrdstam. Stjälkar ftast upprätta. Sällan uppstickande, 2-5 dm långa. Blad 3-7 cm, mtsatta, skaftade, hjärtfrmade, spetsiga ch med vasst sågade kanter. Blmmrna i tät kransar i bladvecken. Fderrör klcklikt, mkring 10 mm långt med 5 nästan lika långa tänder. Krnan tvåläppig, mm lång, vit. Överläpp hjälmlik, underläpp treflikig med str, kluven mittflick ch 2 små sidflikar. Klyvfrukt med 4 trekantiga, nötliknade delfrukter. Vägkanter, häckar i Syd- ch Mellansverige i Nrrland sälsynt. Blmmr ch blmmande sktt sm trkas.

9 Kurisa Släktnamnet Lamium, av det grekiska rdet lams gap, svalg, anspelar på blmmans frm, sm liknar ett uppspärrat gap. I den grekiska mytlgin var Lamia en ung flicka sm älskades av Zeus. Den förtörnade ch svartsjuka Hera, Zeus maka, berövade henne det barn sm blev frukten av förbindelsen. Lamia var sedan så avundsjuk på alla lyckliga mödrar att hn rövade till sig deras barn ch slukade dem. Slemämnen, garvämnen, histamin, tyramin, metylamin, klin, spår av feta ljr, sapnin, flavnglyksid, kaliumsalter. Farmaklgi Slemämnena har en lkal inverkan på hud ch slemhinnr sm de kmmer i kntakt med. Denna egenskap är värdefull vid behandling av slemhinne-inflammatin. Sapninerna förbättrar upptaget kalcium ch andra näringsämnen till mag-tarmkanalen, har vidare en tnisk ch sömngivande verkan. Medicinsk användning Inm hmepatin används den mt utebliven menstruatin eller njur- ch blåsbesvär.. Mt katarr i de övre luftvägarna, brnkit, sömnlöshet, urinerings- ch gyneklgiska besvär. Utvärtes i läkande kmpresser ch baddning av sår ch sm gurgelvatten. Inga kända biverkningar vid nrmal användning. Såpnejlika (Sapnaria fficinalis) Beskrivning

10 Flerårig ört med krypande jrdstam ch utlöpare. Stjälk 4-9 dm, upprätt eller uppstigande, kal. Bladen mtsatta, äggrunda till vala, 3-10 cm långa, spetsiga, kala. Blmmr i täta, tppställda knippen, 2-2,5 cm breda, radiära, väldftande. Fder rörfrmigt mm långt med 5 fderflikar. Krnblad 5, krtskaftade med bikrna, skära eller vita, mvänt äggrunda, helbräddade eller urnupna. Frö svart. Förvildad i Syd- ch Mellansverige Jrdstammar med rötter. De blmmande sktten kan ckså användas men är inte så verksamma. Kurisa Såpnejlikan har i gamla tider funnits vid så gtt sm varje trp, där jrden varit hyfsat bra har den fta levt kvar långt sedan trpet försvunnit. Dess rt användes sm tvål ch tvättmedel. Arabiska läkare använde under medeltiden denna ört framför allt för behandling av lika hudbesvär. Sapniner, sm består av 4 glyksider, scker, allantin, garvämnen, rganiska syrr, eterisk lja Farmaklgi Sapninerna har stark slemlösande ch hstbefrdrande verkan, de förbättrar även upptaget av kalcium ch andra näringsämnen från mag-tarmkanalen. Vidare är den diuretisk, svettdrivande, gallstimulerande Medicinsk användning Mt hsta, brnkit, svettdrivande. Utvändigt i badvatten mt eksem ch andra hudprblem. Inga biverkningar vid nrmal användning. Såpnejlikan kan skapa prblem m den tas i starka dser under lång tid, den bör därför inte användas invärtes m man inte har prfessinell hjälp. Annan användning Av rten kan man framställa ett utmärkt schamp-neringsmedel för finare tyger.

11 Knytling (Herniaria glabra) Beskrivning Ett- eller flerårig ört, mattfrmigt nedliggande. Talrika, 5-30 cm långa sktt, gröna, glest håriga eller ftast kala, månggreniga. Blad 3-7 mm långa, äggrunda eller lansettlika, spetsiga. Blmmrna mycket små, radiära i täta gyttringar från bladvecken. Fderblad 5 äggrunda, trubbiga. Krnblad 5, ytterst små, krtare än fdret, vita eller saknas. Frukt nöt, glänsande, svart. Sandmark, hedar, banvallar i Syd- ch Mellansverige, nedre nrrland. Hela den blmmande, trkade växten Sapnin, glyksiden herniarin, flyktig lja, garvsyrr,triterpen, flavnidglyksiden rutin, flavnglyksder me aglyknerna quercetin ch isrhamnetin. Farmaklgi Örten förbättrar upptaget av kalcium ch andra näringsämnen från magtarmkanalen. Medicinsk användning Mt blås ch njurbesvär, slemlösande ch hst-befrdrande medel vid krnisk brnkit med trr rethsta. Inga kända biverkningar vid nrmal användning