SPRÅKUTVECKLING GENOM IT
|
|
- Elisabeth Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ARBETSLAG 5/6 ELIAS FRIES SKOLA SPRÅKUTVECKLING GENOM IT ITIS-PROJEKT Rapport av: Elvi Almqvist Lena Bengtsson Ann Dagsgård Susann Ehde-Larsson Britt-Marie Johansson Eva Karlsson Ulla Karlsson Eva Ludvigsson Handledare: Anna-Kerstin Winckler
2 BAKGRUND Vi är ett arbetslag på Elias Fries skola i Hyltebruk som deltagit i ITiSprojektet. Vår skola ligger i ett bostadsområde (med både villor och lägenheter). Hyltebruk är ett typiskt brukssamhälle där den största arbetsplatsen är Stora Enso som är ett av världens största högteknologiska pappersbruk. Samhället har ca 3500 invånare och i de flesta familjer arbetar någon på Bruket. Elias Fries skola invigdes 1995 och här finns 14 klasser; åk 0 6 plus en specialgrupp. Skolan består av 8 trähus, placerade i trädgårdar (med odlingslotter) längs en bruksgata för att anknyta till ortens historia som brukssamhälle. Den pedagogiska profilen för skolan är ekologiskt och informationsteknologiskt inriktad. Klassrummen är utrustade med datorer anslutna till internet. Det finns också 10 st digitala kameror, 6 st grodor (bärbara datorer), 1 st ljuskanon, nätverk med server och 1 st cd-brännare. Vårt arbetslag är stabilt och består av 4 lågstadielärare, 2 förskollärare, 2 fritidspedagoger, alla med varierande pedagogisk erfarenhet. Vi arbetar med 80 barn i 4 åldershomogena klasser (0, 1, 2, 3). Vi håller till i 2 utav husen på Elias Fries och där har vi tillgång till 5 datorer och 1 scanner/hus. Vårt arbetssätt utgår från ett årslångt tema. Utvalda perioder arbetar vi med temat i 4 åldersblandade grupper (verkstäder). Storsamlingar (var 14:e dag) är ett forum för redovisning, dramatisering, sång och musik. I den ekologiska profilen förläggs en del av undervisningen utomhus i form av utedagar bl.a. i Läroriket (skogsparti på 16 ha som vi har tillsammans med Stora Enso). 2
3 Som arbetslag upptäckte vi att vi saknade den röda tråden för en naturlig datoranvändning i undervisningen. Arbetslaget var redo att gå vidare i en kompetensutveckling i IT. Eftersom vi befinner oss på en skola med en klar IT-profil känner vi som personalgrupp det angeläget att kunna presentera en metodik kring barnens IT-användande på ett tydligt sätt. Skolan tar emot åtskilliga studiebesök med många frågor kring IT som pedagogiskt redskap. ITiS kom som ett svar på våra böner. SYFTE Att använda IT som ett verktyg i barns språkutveckling där barnens arbete mynnar ut i elevaktiva och engagerande och för arbetslaget gemensamma hemsidor på internet. Problemformulering: Kan IT bidra till ökad språkutveckling? Kan barn lockas och motiveras till ett ökat läsande, skrivande, bildskapande med hjälp av IT? Att arbeta fram rutiner och arbetsmodeller kring barnens ITanvändande så att en röd tråd skapas för barnen och datorn blir ett naturligt redskap i skolan som främjar kreativitet och nyfikenhet. Att ge alla barnen tillträde till ny teknik. Att som vuxna vara goda IT-förebilder och gestalta en etisk grundsyn och ett kritiskt tänkande ( våra inbyggda filter ). 3
4 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FÖR PERSONALEN Personalen får sina datorer och påbörjar sin personliga kompetensutveckling som utmynnar i gemensamma diskussioner och kreativ fortbildning. Personalen ser till att bli väl förtrogen med tekniken på skolans itutrustning. Personalen tränar på bildbearbetning och sparandet av bilder. Disketthantering undviks. Personalen får en snabb-kurs i programmet Front page (program för tillverkning av hemsida) utav handledare och förälder. Regler om teckensnitt, stil, bakgrunder, celler, bildstorlek fastställs. Personalen utarbetar gemensamma rutiner kring bevarandet av alla digitala foton, scannade bilder etc. i sk klassmappar på skolans server. Alla lär sig hitta bland de 4 klassernas material. Rutiner kring skötseln av datorerna bestäms (scandisk, defrag). Installationer av program etc. görs gemensamt av arbetslaget. 4
5 FÖRBEREDELSER För att få tid reduceras utedagar till 1 gång var 14:e dag mot tidigare 1 gång/vecka och de tema-inriktade verkstäderna läggs åt sidan så länge som projektet är igång. Alla föräldrar får möjlighet att svara på en enkät om deras tankar kring innehållet på våra framtida hemsidor. Förfrågan till alla föräldrar om barnen får finnas med på foto på internet. En teoretisk plan över hemsidan görs i arbetslaget när elev- och föräldraenkäterna är bearbetade. Vi beslutar följande: - Stommen ska vara klar och tydlig. - Vi gör ett manus där vi inriktar oss kring några gemensamma länkar på hemsidan: storsamlingar, utedagar, barnens galleri, tema, konst, skoldagen, resor. Vi fastslår hur vi vill kunna navigera mellan de olika länkarna. - Varje klass ska göra sin egen presentationssida med en tydlig länk till klassens e-postadress så att kommunikation främjas. - Utöver sin egen klass-sida blir varje klass tilldelad en länk att ha ansvar för.6-åringarna konst, barnens galleri, 7- åringarna tema, 8-åringarna utedagarna, 9-åringarna storsamlingarna, alla skoldagen. De blir s a s redaktörer med ett ansvar att bilderna läggs ut på nätet och uppdateras kontinuerligt. Varje klass lämnar bidrag till redaktörerna. Arbetet ska under projektets gång i huvudsak kretsa kring de gemensamma länkarna. 5
6 GENOMFÖRANDE Bildmaterial finns att bearbeta och målet är att skapa rutiner för barn och personal. Nya bilder tas kontinuerligt. Gemensam uppstart för barnen på storsamling. Då visar vi olika hemsidor från olika skolor, visar de digitala fotona som finns på vår server. Här används skolans ljuskanon (storbildsprojektor till dator). Avslutas med en elevenkät som besvaras av varje elev. Personalen sätter igång att testa olika arbetssätt för respektive åldersgrupp där barnen använder IT, där språket främjas och där bilden står i centrum. (paint, bildspel i power point, bildbehandling, ordbehandling i word, Salabim-körkort, digitala kameror, Clip Art, mm) Plus att datorn används för kunskapsinhämtning, färdighetsträning, kommunikationsdel och funktionskompensering. Alla klasser ser till att bli väl förtrogna med e-post. Barnen skickar bild (internetvykort) med meddelande och filer mellan klasserna under hela projekttiden. Barnen i respektive klass arbetar och bestämmer hur deras egna klasssidor ska utformas. Väggar och anslagstavlor blir till hemsidor där teckningar, texter plockas med fram och tillbaka. Dikteringar på blädderblock görs mm. Alla barn erhåller varsin bildbok (vacker skrivbok med hårda pärmar) för textbearbetning av de digitala utskrivna bilderna. Personalen lägger ut barnens text- och bildmaterial kontinuerligt. (Ju yngre barnen är desto viktigare att deras material läggs ut snabbt.) 6
7 RESULTAT Kan IT bidra till ökad språkutveckling? Kan barn lockas och motiveras till ett ökat läsande, skrivande, bildskapande med hjälp av IT? Under en så här kort projekttid är det svårt att på ett försvarbart sätt mäta språkutvecklingen (varje barn/grupp är unik) men under projektets gång har vi gjort många iakttagelser och reflektioner. Att IT (med bilden i centrum) lockar och motiverar till skrivande är tydligt i alla grupperna. Ofta frågar barnen efter att arbeta vid datorn på olika sätt. E-post stimulerar till ökat skrivande och läsande. När våra hemsidor publiceras börjar det komma in e-post utifrån (föräldrar, barn, andra klasser). En enkät till barnen angående datoranvändning delas ut. Intressant var att veta om de lärt sig något och fått annat intresse av IT än spel. Barnens kommentarer visar på ett engagemang i hemmet. T ex i åk 3 var de många som visade hemsidan hemma. Åk 1 fick e-post utifrån när hemsidan var klar. I åk 2 kommer föräldrar till skolan för att titta på hemsidan. I slutenkäten bland 6-åringarna hördes följande kommentar: - Det roligaste jag gör på datorn är hemsidan. Se bilaga. Att skapa rutiner och arbetsmodeller kring barnens IT-användande så att en röd tråd skapas. Barnen är mycket medvetna om att de arbetar med IT-utrustning. Med projektets hjälp har vi synliggjort datorn som ett naturligt redskap vilket främjar kreativiteten och lusten att lära. Hemsidan är ett nytt forum där vi 7
8 kan dokumentera skolans arbete. Barnen i de olika grupperna kan genom hemsidan berätta om allt de gör och få visa sina bilder. Detta har vi upptäckt är av mycket stor vikt för barnen. Engagemanget kring hemsidorna har gjort att barnen hela tiden vill ta fler kort och berätta om bilderna för att sedan publicera dem på nätet. Datorn blir redskapet då det gäller att dokumentera deras skolvardag. Barnen har lättare att skriva när de har en verklig och en för dem viktig mottagare. Ofta hörde vi kommentarer som: - Det här ska jag visa mormor på internet ikväll! Eftersom publicering, bildbehandling etc. tar en del tid, delar vi upp länkarna i olika ansvarsområden. Genom projektet kan vi satsa på att diskutera och få fram en arbetsmodell som fungerar i praktiken och som inte blir en engångsföreteelse. En hemsida måste uppdateras hela tiden och då måste det finnas arbetsrutiner som inryms i det dagliga arbetet. Hemsidan har nu fått en plats i skolarbetet på Elias Fries. Att ge alla barnen tillträde till den nya tekniken. Att arbeta med digitala kameror, scanna in bilder, publicera dokument på internet är teknik som är NY så gott som för alla barn. Detta visar sig vara positivt. Det uppstår ingen dataängslighet. I våra arbetsmodeller ser vi till att alla har lika stor plats på hemsidorna. Genom klasslistor noteras vilka barns alster som publiceras på hemsidan (byts 1 gång i månaden). Varje klass sänder bidrag till länkansvariga redaktörer, där kontrollerar personalen att alla barnen kommer med. Arbetet följer en tydlig struktur och det tror vi är viktigt för barn i den här åldern. 8
9 Att verka för en etisk grundsyn som en förberedelse för vuxenlivet. Eftersom barnens arbete visas för världen uppkommer en ständig diskussion kring sändare mottagare. Barnen måste uttrycka sig tydligt i skrift så att alla förstår. Bilderna de skapar ska många titta på noggrannhet uppstår. I e-posten måste de tänka på hur mottagaren kommer att reagera på bild och meddelande. DISKUSSION När projekttiden går mot sitt slut är det tid för reflektion och summering. Många seminarier, studiematerial, litteratur, arbetet med barnen, det personliga dataarbetet, webbpubliceringen, handledningen och de många diskussionerna i arbetslaget har satt sina spår. Här har vi valt att utgå från några rubriker som förtydligar arbetslagets syn på IT efter ITIS-projektet. Bodil Jönssons bok Den obändiga söklusten läste vi som en avslutning och med hennes citat vill vi visa våra tankar. TILLTRÄDE TILL NY TEKNIK Vi vill visa barnen på användningsmöjligheter med datorn som de inte hade mött tidigare. Det skulle vara nytt för alla. På detta sätt tror vi att vi eliminerade dataängsliga barn. Vi har inte märkt att någon tar för sig mer än andra. Vi vill inte fokusera på datorn som skrivmaskin utan istället som redskap vid bildskapande och berättande.. ELEVORIENTERAT/ ÄMNESÖVERGRIPANDE Dokumentationen har gällt barnens skolvardag med storsamlingar, 9
10 tema, utedagar (innefattar skolans alla ämnen). Kort sagt; de dokumenterar det som de upplever. PEDAGOGENS UPPGIFT Genom projektet har vi upptäckt att vår uppgift är att vara länken mellan barn och dator (vi har absolut inte som mål att de skall lära sig någon teknik kring scanning, front page). Vi har inte fokuserat på ordbehandlingen vid tangentbordet utan innehållet i det som barnen vill berätta till bilden är det viktigaste. FRAMTIDA LÄRANDE / FÖREBILDER Vi vill att barnen skall möta vuxna som samarbetar och inspirerar och höjer deras arbete (rekvisita, skrift, målande, teater mm) och att vi som vuxna lär oss hela tiden genom ett brinnande intresse, nyfikenhet och lust att lära. Datorns möjligheter i framtiden är det inte någon som kan överblicka. Det vi som pedagoger kan ge barnen är en positiv inställning till datorerna och att vi hela tiden kan lära oss nya saker. DATORN SOM BEKRÄFTARE Datorn blir ett hjälpmedel för oss pedagoger som annars står för mycket av feedbacken av elevers arbeten. Själva fotograferandet, bildbehandlingen, webbpubliceringen bekräftade barnens arbeten och deras stolthet och självförtroende stiger. DATORN SKRIV- OCH LÄSUTVECKLAR Vi fokuserar på att använda datorn till att bildbehandla och att skriva ut bilder (foton, scannade målningar). Texterna kommer automatiskt eftersom bilderna återspeglar verkligheten och blir ett stöd för minnet. För att skriva ska 10
11 man kunna föra ner de tankar man har i huvudet. Datorn har hjälpt till att förtydliga skrivregler i den första skrivinlärningen. Skiljetecken, mellanrum, stor bokstav lärs in steg för steg både med ordbehandling och penna. Ordbehandlingen lärs in efter en tydlig struktur. Allt som publiceras av elevarbeten rättas. Vi vill visa barnen på vikten av att lära sig stava, använda skrivreglerna. Vi använder ofta dataskärmen när vi tränar högläsning. Högläsningen är i åk 1 oerhört viktig och här blir datorn till hjälp och visar på ett nytt sätt. Ca 5 barn samlas kring en text som något av barnen dikterat och en vuxen skriver in. Med ett enkelt handgrepp förstoras texten, ev. en bakgrund läggs in och så läser barnen tillsammans. Fördelar med att läsa på dataskärmen: stor text, inställbar kontrast, inlärning både auditivt och visuellt. Konsekvensen blir att vi tränar högläsning oftare än vad vi gjort tidigare. I åk 3 blir datorn också till hjälp då det gäller fri skrivning. En personal på skolan gör en påbörjad berättelse och skickar den med e-posten anonymt. Detta stimulerar skrivandet avsevärt. Genom datorn kan sändaren förbli anonym och den spännande brevväxlingen kan fortsätta. DATORN FRÄMJAR SAMARBETE MELLAN BARN Vi har upptäckt att barnen arbetar bäst när de sitter 2 och 2 och skriver vid datorn. Ibland handlar tankarna om erfarenheter av kommunikation mellan många människor. Ibland bara om en människa en dator, ibland om två människor framför en och samma dator. I sådana treenighetssituationer, två människor och en dator, har vi sett hur människor ofta kan samtala bättre med varandra om de tar hjälp av datorn för att hålla gemensamt fokus och bli överens om vad de talar om. När de, var och en med sina kunskaper, sitter framför datorn har ingen av dem tillgång till den andres eller ens sin egen fulla kunskap (som finns dold i det inre), men deras inre spanare möter samma yttre information från datorn. Situationen håller fast dem 11
12 och definierar uppgiften. Om den ene reagerar på ena sättet och den andra på det andra, blir detta synligt för båda parter och möjligt att kommunicera kring. (Jönsson, 2000, s ) DATORN SOM BEVARARE/UTSTÄLLARE Hur viktigt är det inte att samarbeta (social kompetens) kring stora skapelser bland de yngre barnen? Och vad gör vi med dessa alster efter ett tag? Kanske hamnar de i något skåp, kanske kastas de. Här blir datorn ett fantastiskt redskap genom fotograferingen. En utställning för kompisar, familj på internet skapar stolta barn som lär sig berätta om tillvägagångssätt, mm. Ofta har barn svårt att beskriva för dem där hemma vad de gör i skolan. Hemsidan, kameran, datorn blir redskapen som skapar en språkutvecklande länk. Är det språkutvecklande? DEN OMEDELBARA KOPPLINGEN Med en digital kamera blir bilderna lätt så många att de kan bli till ett språk, inte bara lösryckta bilder. Nog så viktigt är också att bilderna genast kan beskådas på kamerans och datorns skärm och om man så vill kan de också skrivas ut på papper. De kan också kallas fram utan någon märkbar framkallningsprocess (Jönsson, 2000, sid 10) Omedelbar återkoppling för intellektet. Tidsrymden mellan aktivitet och dess återkoppling bör vara kort. DATORN SKAPAR KREATIVITET När åk 3 fick se en saga gjord i POWER POINT (presentationsprogram) fick barnen många idéer. De kom på att man kan använda programmet för att visa bilder och text på storsamling. För att illustrera ett kapitel som barnen har läst väljer de att måla ca 40 bilder. Dessa scannas in. Varje bild får en text. Därefter läggs en passande ljudfil till 12
13 (egna inspelade ljudfiler, ljudfiler från annan programvara.) Bildspelet visas och inspirerar de yngre barnen. I barnens galleri blir de olika gruppernas alster tillgängligt för alla vilket ger inspiration och skaparlust. NATURLIGA MOTTAGARE E-post mellan klasserna obs som VYKORT. Bilden är viktig. Varför har du valt den bilden? Barnen får hela tiden motivera sina val och de blir fenomenala på att argumentera. Ibland kan det hända att lite opassande kort dyker upp och då kommer etik och moralfrågan upp. Hur känner hon/han sig när hon/han får det här vykortet från dig? Vykorten i brevlådan är alltid lika uppskattade och skrivs ut som ett minne i bildboken. Vi noterar på klasslistor vilka som får e-post och ser till att alla får. DATORN som SAMARBETSFRÄMJANDE MELLAN PERSONAL Vi väljer att allihopa lära oss webbpubliceringsproceduren. Det är ett krävande arbete men vi ser vinsterna med detta: tidsbesparande (eftersom alla kan, så publiceras det oftare), mindre sårbar kompetens (alla i arbetslaget kan, finns alltid någon att fråga), hemsidan blir större (fler publicerar). I erövrandet av den kompetens som vi nu har bakom oss står vi alla i arbetslaget på samma nivå. Det finns inga traditioner, synsätt osv. att falla tillbaka på. Det vi skapar med barnen är tvunget att förklaras rent pedagogiskt hela tiden. TEKNIK SOM INTE FUNGERAR Det är viktigt att tekniken fungerar. Vid själva webbpubliceringen händer det ganska ofta att vår webbserver är otillgänglig. Vi har även en del problem med en grupps skrivare. Skrivare som fungerar är a 13
14 och o eftersom de här åldrarna på barn kräver ett synligt, omedelbart resultat i handen. Önskvärt är att alla datorerna har samma programvara (t.ex samma ordbehandlings- program). TID FÖR PROJEKTET Vårt arbetslag består av personer med helt olika arbetstider och planeringstider och har vi haft svårigheter att hitta planeringstid för projektet. Dessutom har projekttiden varit komprimerad med seminarier nästan varje vecka under kvällstid. Men nyskapande av rutiner och arbetsmodeller kräver tid för planering med hela arbetslaget och det har varit näst intill omöjligt att hitta den. Vi har blivit experter på att trolla fram tid (raster, 5-min-träffar etc) och det är uppenbart att vi inte kan fortsätta med det. Det sliter alltför mycket på ett arbetslag. Under ett sådant här projekt är det extra viktigt med skolledning som stöttar. ARBETSLAGETS KOMPETENS Vi är mycket nöjda med vårt projekt, vår personliga kompetensutveckling och samarbetet i vårt arbetslag. En arbetslagsutbildning såsom ITiS är, ger möjlighet att på ett konstruktivt sätt införa något helt nytt; i vårt fall: webbdesigning för åk 0 3 som främjar språket. Här har det inte räckt att skicka någon i arbetslaget på 3-dagars FRONT PAGE-kurs för att sedan föra över det på ett arbetslag. Att lära sig t.ex programmet Front Page kräver också en grundkompetens inom IT för att man ska kunna ta till sig programmets möjligheter. Nu är kunskapen förvärvad utav var och en. Vi har lärt oss så mycket mer och på ett så annorlunda sätt än vad vi skulle ha lärt oss på en ordinarie kurs. Vi vill också slå hål på myten om att barn är vana vid att använda datorn som redskap. Att använda datorn som ett spelredskap är vad de har erfarenhet utav. Däremot lär 14
15 sig barnen oerhört snabbt och visar ett stort intresse vid datorn. I boken Den obändiga söklusten av Bodil Jönsson får vi många svar på varför det är så. SLUTKOMMENTAR Språkutveckling genom IT. Går det? Ja, det gör det, men ack så svårt att mäta. Men det mätbara var kanske inte det intressanta i det här projektet. Vi föredrog att låta reflektioner, observationer, tankar vara det viktiga i resultatet. LITTERATURFÖRTECKNING Andersson, B.(1999) Klassrummet - den sista utposten i ett förlegat system. Tillgänglig via: Appelberg, L, Eriksson, M-L. (1999) Barn erövrar datorn en utmaning för vuxna. Studentlitteratur Colnerud, G., Granström, K. (1999) Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete. Tillgänglig via: Dahlgren, L-O. (1998) Problembaserat lärande idè, praktik och effekter. Linköpings universitet. Tillgänglig via: Granström, K (1999) IT som ett hot mot en professionell lärarroll. Linköpings universitet. Tillgänglig via: Gärdenfors, P. (1999) Media och berättande. Tillgänglig via: Holmlund, B-M. ( 1999) Tema, ett sätt att arbeta ett sätt att lära. Tillgänglig via: 15
16 Johansson, A-C. (1999) Det finns inte någon IT-pedagogik. Tillgänglig via: Jönsson, B, Rehman, K. (2000) Den obändige sökaren. Brombergs förlag. Lundgren, T, Ohlis, K. (1997) Vad alla rektorer bör veta om datorn som verktyg för elever med läs och skrivsvårigheter. FMLS Bokhandel AB. Rask, S-R.(1999) Med eller utan filter? KK-stiftelsens skriftserie, nr 5. Szekely, C. (1999) Från redskap till läromiljö. Tillgänglig via: ITIS IT I SKOLAN Utbildningsradions programserie, 4 TV-program innehållande 8 teman. 1. Från kurir till e-post om kommunikation. 2. Nya arbeten nya krav. 3. Att förvandla fakta till kunskap lärarens nya roll. 4. Olika sätt att lära på elevens villkor. 5. Vad kan man lita på? etik och källkritik. 6. Vad är IT bra för? tankar och exempel. 7. Nya idéer och arbetssätt Nya idéer och arbetssätt 2. 16
17 Enkät om datorer för arbetslag Sammanställning Hemma spelar många barn olika spel. De tittar också på vår hemsida eller går in på internet på olika sätt. Några skriver och räknar också. Många barn tycker att de lärt sig skriva och räkna bra med hjälp av datorn i skolan. De har också lärt sig skicka och hur man använder och läser en hemsida. De flesta har lärt sig hur man använder en dator på rätt sätt, i åk 2 och 3 med hjälp av datakörkortet. Eleverna tycker om det mesta arbetet med datorn i skolan, men roligast var (nog) att skicka e-post, använda bilder från eller till datorn på olika sätt, spela olika spel och skriva berättelser. Att använda pedagogiska program och titta på hemsidan gillar barnen också. 17
Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merVarför bär de sjalar?
Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).
Itis projekt Vt 2001 Särskolan Fröknegård BUF Kristianstad ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).. Pia Abelin Margareta Ericson Katarina Ising-Karlsson Ulla Svensson Inger
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merLagga. Lokal IT plan
Lagga Lokal IT plan Lagga Augusti 2011 Laggas IT vision Lagga skola, förskola och dagbarnvårdare ska vara Knivsta Kommuns spjutspets inom IT utveckling 2025! Tillgänglighet Pedagogerna ska ha tillgång
Läs merProjektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merProjektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merFriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg
FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola
Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola Rektor: Lisbeth Gustafsson Rektors telefonnummer: 035 13 75 08 Skolområde: Söder Datum: 20101020 Dnr: BU 2010/0298 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merKristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Läs merRapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003
Rapport från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet Vårt arbetslaget består av både lärare och assistenter. Agneta Nilsson Johan Matsanders Janne Carlsson Jenny Bergkvist Bildlärare Musiklärare
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merSammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07
31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har
Läs merBockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen
Dokumentation av Kvalitetsarbete Bockarna Bruse på badhuset Hedekas Förskola Solrosen 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Sarah Gehandler Camilla Cederstråle Bella Johansson Gunilla Lågum Innehåll Grundfakta
Läs merKvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15
Kvalitetsanalys för Storängens Montessoriförskola läsåret 2014/15 Förskolan ligger i ett av Storängens äldsta hus, Storängens Samskola. Huset har sekel skifts charm och ljusa rum med högt i tak. Verksamheten
Läs merSJÖBO KOMMUN. Lokal arbetsplan. Centrums förskoleenhet. Ansvarig: Gunnel Bengtsson, Förskolechef Våren 2013
SJÖBO KOMMUN Lokal arbetsplan Centrums förskoleenhet Ansvarig: Gunnel Bengtsson, Förskolechef Våren 2013 Lokala arbetsplanen är en övergripande beskrivning av Centrums förskoleenhet och våra mål för 2013.
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merVerksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014
Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare
Läs merPedagogiskt nätverk skolkultur
Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden
Läs merUndersökning av digital kompetens i årskurs 7-9
Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9 2015 Monica Andersson, IT-pedagog 2015-12-29 Jag har kunnat få fler vänner genom att spela hemma, Att lära mig har blivit lättare och roligare, Jag kan ha
Läs merMyrsjöskolans IT-plan 2013-2014
Myrsjöskolans IT-plan 2013-2014 Vision och målsättning Målet med Myrjöskolans IT-satsning är att förbereda eleverna inför framtida studier och arbetsliv där IT tillsammans med den senaste teknologin är
Läs merHandlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013
Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013 Gemensamma strategier för förhållningssätt vid konflikthantering och dialog med barnen. Tydliggöra
Läs merArbetsplan/Beskrivning
VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på
Läs merSjuntorpskolan höstterminen 2000
Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Gunnel Andersson Eva Friberg Barbro Hallstensson Ulla-Britt Kvist Barbro Öhrn 1 Innehåll Deltagare i projektet sid 3 Elevgruppen sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte sid 4 Tidsplan
Läs merVerksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik
Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik Innehållsförteckning En kort presentation av mig som gjort denna verksamhetsplan.. 3 Varför arbeta med äventyrspedagogik?... 3 Koppling till styrdokument
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning för Bokebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merKVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merArbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016
150812 Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2012-2013
1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
Läs merUnderlag för systematiskt kvalitetsarbete
1(10) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Klostergårdsskolan Ansvarig: Marita Christoffersson 1 2(10) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Befästa arbetet med UNIKUM så att det
Läs merProjektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga
Projektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga 1. Om Skolan Gäddgårdsskolan byggdes 1952 och är en F-9 skola. På skolan finns också skolbarnomsorg (fritidshem). På skolan arbetar cirka 450 elever och 40 skolpersonal.
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret 2014-2015
Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret 2014-2015 Hagbyängens förskola Förskolans vision Glädje Lärande Gemenskap Nora kommun Arbetsgång för kvalitetsarbetet Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet
Läs merFörebyggande arbete mot kränkningar på nätet.
REKTORSPROGRAMMET FÖRDJUPNINGSARBETE BLOCK 5 ÖRU, MHD, HDA K3 Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Hur kan vi arbeta förebyggande på skolan? Katarina Fridén 2013-09-06 Innehållsförteckning 1.
Läs merVerksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015
18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola
Läs merHällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Page 1 of 7 Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Ninni Olofsson Linda
Läs merHillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen och övriga pedagoger på skolan. Vår vision
Läs merKvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola
Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola Idala förskola består detta året av 2 grupper, 1 småbarnsgrupp 1-3 år och 1 för 4-5 åringar. S2H Förskolor har profilering Matematik, Idrott och Natur. Vi arbetar
Läs merMariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
2013/14 Mariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling vårt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid vår skola 1 Rev ht 2013 (13-09-12)
Läs merHär behandlar vi. Börja på Tågaborgsskolan.
Här behandlar vi alla olika. Börja på Tågaborgsskolan. Vi ska bygga stadens bästa skola. Vill du vara med? Det enda vi vet om framtiden är att den kommer att se annorlunda ut. Vi möter barn och unga på
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Arkens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.
Läs mer2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se
2015/2016 Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se Syfte Verksamhetsplanen är ett verktyg för pedagogerna på de kommunala förskolorna på T1 samt en information till föräldrar. Den innehåller
Läs merKonstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merPositiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen
Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan Susanne Bogren och Nanna Klingen Det lustfyllda samarbetet I ett kreativt arbetslag får alla pedagoger som arbetar tillsammans i barngruppen samma
Läs merVerksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.
Läs merBjörnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015-2016 Biträdande förskolechef Jessica Svensson jessica.svensson@horby.se
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merKvalitetsredovisning
Dokumentnamn Kvalitetsredovisning Datum 2010-10-06 Adress Förskolan Björkgården Gustavsgatan 5 815 38 Tierp Diarienummer 1(12) Kvalitetsredovisning Förskolan Björkgården i Tierps Kommun Verksamhetsåret
Läs merPedagogisk planering Åk 2 Skriva brev
2016-01-12 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde får möjlighet
Läs merSID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012
SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2011-11-18 Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 2 (10) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm.
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Kompassens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs mer1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007.
Utvärdering av projektet 1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007. Teknisk utrustning. Vi startade ht 2005 med att få nya datorer till gupp 1 och grupp 3. Platta skärmar installerades i alla 3
Läs merIT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser
IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn
Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola
Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015 Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola 1Uppföljning av prioriterade mål 1.1Normer och värden Mål 1.1.1Grundläggande värden och ett medmänskligt förhållningssätt ska
Läs merVärdegrundsplan Ekeby och Svalnässkolor. Mål. Vi vill
Värdegrundsplan Ekeby och Svalnässkolor Mål Vi vill Ha barnens bästa i fokus när vi fattar beslut Barnen ska trivas, känna sig trygga och bekräftade och få ett gott självförtroende Barnen ska känna förtroende
Läs merL J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna
1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merSundbyvägen Datum 1 (11) 2014-10-13 LVP 2014/2015. Sundbyvägen
Sundbyvägen Datum 1 (11) 2014-10-13 LVP 2014/2015 Sundbyvägen Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare.brukarenkäternas
Läs merArbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan
Arbetsplan Kvalitetsredovisning Handlingsplan Fritidshemmet Mullvaden 2010/2011 Vision: Vår vision är att alltid ha barnens trivsel, delaktighet och välmående i centrum. Innehållsförteckning 1. Fritidshemmets
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Vision Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringsgrunderna
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merITiS. Upptäckare och uppfinnare. Skogshöjdens skola HT 2001
ITiS Upptäckare och uppfinnare Skogshöjdens skola HT 2001 Berit Boholm Birgitta Edsgärd Håkan Ekholm Eva Friberg Maj-Lis Jernsand Tobias Karnevi Lena-Mari Klaesson Christina Kåremar Inger Rynvall-Falk
Läs merOm du blir mobbad, orättvist eller elakt behandlad i skolan...
Om du blir mobbad, orättvist eller elakt behandlad i skolan... Plan mot kränkande behandling och diskriminering för Grundsärskolan i Ljusdal 2015-2016 Alla elever ska känna sig välkomna till Grundsärskolan.
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)
Datum 2014-08-18 Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem) Holmesskolan Besöksadress Fabriksgatan 3, Torsby Torsby kommun 50. BUN 685 80 Torsby 0560-162 33 direkt 0560-160 00 växel
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merKvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015
Kvalitetesutvärdering Droppen gul 2014-2015 Bakgrund Fjolårets åtgärder för förbättring: Vi måste bli bättre på att reflektera med barnen. Använda oss mer av Ipaden i verksamheten och som dokumentation.
Läs merIKT - handlingsplan för skolområde Tuna
Barn- och skolförvaltningen Lunds stad Tuna skolområde IKT - handlingsplan för skolområde Tuna I Lunds skolor möts kunskap, idéer och utveckling i praktisk handling. Varje elev är huvudperson. Skolplanen
Läs merKvalitetsredovisning 2007/2008
Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Lundabyn Lundabyns fritidshem Innehåll Tidsperiod Sid 3 Grundfakta Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Sid 3 Åtgärder enligt
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merLokal Pedagogisk Planering
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Tema: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merMinnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27
Sida 1/5 Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27 Dunderklumpen är en fristående förskola som drivs som ett föräldrakooperativ. I dagsläget är 27 barn inskrivna.
Läs merLikabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola
Likabehandlingsplan för Gribbylunds kommunala F-9 skola Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, lag (2006:67), innebär att diskriminering på grund av kön,
Läs merAVTAL 1 (6) 2 Avtalstid Avtalet gäller från och med utdelning till och med den 1 juni 2016.
AVTAL 1 (6) 2015-10-01 Avtal för användning av kommunens dator/ipad i hemmet åk 4 9 Bakgrund Alla användare i Sigtuna kommuns Skolnät ska använda all skolans IT-utrustning på ett ansvarsfullt sätt, oavsett
Läs merMedverkande: Majlis Agermark klasslärare år 4, Agneta Faremo klasslärare år, Lena Forsmark klasslärare år 3, Mats Järkås klasslärare år 4, Robert
ITISREDOVISNING, Säteriskolan 2000 Medverkande: Majlis Agermark klasslärare år 4, Agneta Faremo klasslärare år, Lena Forsmark klasslärare år 3, Mats Järkås klasslärare år 4, Robert Kjellgren klasslärare
Läs merKvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet
Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har
Läs merGideälvens skolområde Oktober 2012. Likabehandlingsplan. Hemlingskolan. Förskolan Skalman - Hemling. Förskolan Skogtrollet - Långviksmon
Gideälvens skolområde Oktober 2012 Likabehandlingsplan Hemlingskolan Förskolan Skalman - Hemling Förskolan Skogtrollet - Långviksmon Likabehandlingsarbete 2012 Introduktion till likabehandlingsplanen för
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008
Fastställd 080630 Betty Backsell,rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Frejagårdens förskola Bollebygds kommun 1 Verksamhetens förutsättningar 1.1 Om verksamhetsområdet Frejagården startades jan
Läs merRapport. Grön Flagg. Rönnens förskola
Rapport Grön Flagg Rönnens förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-24 08:18:54: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Ni har anpassade och engagerande aktiviteter
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6
Läs merITiS-rapport Köpinge skola
Köpinge skola ITiS-rapport Våren 2001 Handledare: Barbro Nilsson ITiS-rapport Köpinge skola Eva Elowsson Ingrid Larsson Anette Nilsson Agneta Söderström Brita Åkesson Innehåll 1 Inledning 1.1 Bakgrund
Läs merKVALITETSREDOVISNING
KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2011-2012 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015
Verksamhetsplan 2014/2015 Inledning Arbetet med denna verksamhetsplan har genomförts med Läroplan för förskolan (Lpfö 98/10) som underlag. Vår vision Att ha den mest lustfyllda och lärorika verksamheten
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Läs merArbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Läs mer