Kvalitetsredovisning för Stöcksjö Skola/Fritids/Förskoleklass /Förskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Stöcksjö Skola/Fritids/Förskoleklass /Förskola

2 Stöcksjö förskola Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/2015 Inledning Organisationen består av fyra avdelningar. Under hösterminen -14 hade avdelningen Modet 20 5-åringar. Under vårterminen -15 hade Modet 18 5-åringar. Viljan hade 14 barn under höstterminen -14 och 16 barn under vårterminen -15. Glädjen hade 16 barn under höstterminen -14 och 17 barn under vårterminen -15. Lusten hade 17 barn under höstterminen -14 och 18 barn under vårterminen -15. Viljan, Glädjen och Lusten hade åldrarna 1-4 år. Ett barn i åldern sex år har varit i behov av särskilt stöd och p.g.a. barnets behov placerats på Viljan. Ett barn på avdelningen Glädjen har varit i behov särskilt stöd och har under oktober-december haft resurs. Totalt fanns 69 barn inskrivna i verksamheten. Antalet flickor var 33 stycken, antalet pojkar var 36 stycken. Snittåldern har varit 3,33 år under hösterminen -14 och 4,1 år under vårterminen -15. Barn med 15 h/v - placering var 5 st under ht -14 och 7 st under vt -15. Öppettider under läsåret har varit kl (tidigare vid behov) (längre vid behov). Vi har under året tagit beslut om att Stöcksjö skola och förskola ska ha en IT-profil. På varje avdelning finns en pedagogisk ledare. Dessa tillsammans med förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet sker i enlighet med de rådande styrdokumenten. De pedagogiska ledarna har tillsammans med förskolechefen träffats kontinuerligt för att organisera det pedagogiska arbetet och samarbetet mellan avdelningarna. För att utveckla ett kontinuerligt kvalitetsarbete har vi använt oss av boken Årsplanen ett sätt att uppnå delaktighet, struktur och glädje i förskolan av Göran Krok och Maria Lindewald. Innehållet i denna sammanställning baseras på utvärderingar som gjorts av pedagoger utifrån observationer, samtal/intervjuer med barnen och utvecklingssamtal mellan föräldrar och pedagoger. Vi arbetar vidare med att utveckla kvalitetsarbetet för att hitta en struktur där detta sker kontinuerligt. Förutsättningar Förskolan kom 1997 att byggas samman med den i byn redan befintliga skolbyggnaden. Även skolbyggnaden utökades med större lokalytor vid detta tillfälle. Höstterminen 2011 startade utbyggnad av Stöcksjö skola och förskola. När vi startade höstterminen 2012 hade förskolan byggts ut med två nya avdelningar samt en ny matsal för förskolan. Stöcksjö skola och förskola som ligger avskilt från övriga byn omgärdas av skog och åkermark. Upptagningsområdet är byarna Ansmark och Stöcksjö, vars befolkning ökar och föryngras. Ursprungligen är både Ansmark och Stöcksjö byar som tidigare dominerats av små och medelstora jordbruksenheter med mjölkproduktion. Numera har hästhållning övertagit en

3 stor del av de kvarvarande jordbrukarnas sysselsättning, några har ersatt mjölkproduktionen med köttproduktion, men antalet sysselsatta inom jordbruket har kraftigt minskat de senaste 50 åren. I byn finns det även två industrier, Röbäcks System och Seaflex. Det finns även en aktiv ryttarförening, SURF, med eget ridhus i byn. Närheten till Umeå är ca 8-10 km. Personella resurser Skolan/förskolan leds av 1 rektor tillika förskolechef= 100 %. Förskolans arbetslag bestod under gällande läsår av 12 pedagoger på heltid plus 60% resurs under november och december -14. Höstterminen -14: 1 st. barnskötare och 11 st. förskollärare. Vårterminen -14: 2 st. barnskötare och 10 st. förskollärare. Arbetslaget bestod av 10 kvinnor och 2 män. Kompetensutvecklingsinsatser under året Under vårterminen -15 har 4 pedagoger gått mattelyftet, en pedagog per avdelning. Några pedagoger har deltagit i en föreläsning om ADHD samt språkstörning i förskolan. Vi har även deltagit i en kompetensutvecklingsdag för vårt skolområde, Tegsdagen. Där deltog vi föreläsningar om skapande i förskolan, hållbar utveckling, avslappning/stresshantering och IKT. Läromedel/Utrustning Förskolans lokaler finns i bottenplanet. Den äldre förskoledelen är prefabricerad och vilar på balkgrund, vilket medför att bottenplanet är förhöjt från omgivande marknivå och kräver högre brotrappor och loftgångar mellan brotrapporna samt förhöjda uteplatser med tillhörande ramper. Lokalerna i den gamla delen utrustades inte med golvvärme vilket medför att golven är kalla. De nybyggda avdelningarna utrustades med golvvärme. Modet och Lusten har ätit sina måltider i matsalen och Glädjen och Viljan inne på avdelningen. Barnen sover i regel utomhus i vagnar. I barnens arbetsmiljö har vi lekstationer så som en affär, ett litet kök, rum med lego, olika klossar eller kuddar. På andra ställen finns plats för utklädning med stor spegel och tillgång till cd-spelare. Det finns också plats att rita, måla och spela spel. Modet och Viljan har ett gemensamt rum som mestadels har använts till lekrum, filmvisning och planerade pedagogiska aktiviteter i svenska och matematik med Teamet (femåringarna). Viljan och Modet har också en gemensam ateljé med mycket olika material avsett för skapande. Lusten och Glädjen har en gemensam ateljé med material för skapande aktivitet.

4 Där finns också ett gemensamt vattenleksrum/ lekrum med rutchkana. De två avdelningarna har även inrett ett rum/vrå för matematik och bokstäver/läsinlärning. Ombyggnationen innefattade även utomhusmiljön som har blivit mer anpassad för förskolans barn. Gården delas av förskola, fritidshem och skolan F-6 vilket gör att utelekmaterialet slits väldigt hårt av de äldre barnen och förbrukas fort. Tillgång till fotbolls/skridskoplan, skog med grillplats och ängsmark samt närhet till sjön gör förskolans läge attraktivt under hela året. Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Barnens lärandemiljö Miljön ska vara trygg och locka till lärande, lek och utveckling. Vi har sett över det material som finns både inomhus och utomhus och anpassat det efter barnens behov och intressen. Vi har också sett till att materialet och leksakerna finns tillgängliga för barnen på deras nivå. Det ska finnas utrymme för vila och dagsrytmen ska vara väl avvägd i förhållande till barnens ålder och behov. Vi har gett barn plats för att kunna vara för sig själva och vila om det behovet finns. En god arbetsmiljö innebär för oss bland annat att det finns regler och rutiner som för barn, personal och föräldrar är kända. Det är också viktigt för oss att föra en dialog med barnen om hur vi ska vara mot varandra för att få en god arbetsmiljö. Utifrån resultatet i Förskoleenkäten (som genomfördes mars 2015) framkom det att vi behöver bli bättre på att visa hur vi använder naturen, kulturlivet och samhället för lek, utveckling och lärande. Resultatet visade även att vårdnadshavarna är nöjda med vår utemiljö som stimulerar till lek, utveckling och lärande på ett bra sätt. Lärande Skolan och förskolan arbetar från ett årshjul som innehåller gemensamma traditioner och aktiviteter. Hälsa och välbefinnande är viktigt för oss. Att värna om vår närmiljö, samt att använda oss av den i lärandesyfte är något vi prioriterat. Modet, Viljan och Glädjen har använt närmiljön genom att kontinuerligt göra utflykter till den närliggande skogen. Barnen får på ett naturligt sätt erfarenhet av skog och natur. Det ger oss en god möjlighet att ta hand om vår natur och att samtala med barnen vad det innebär att värna om djur och natur. Några vidare fördelar som vi ser med dessa utflykter är att barnen även tränar sin motorik, koordinationsförmåga, kroppsuppfattning, naturkunskap, samarbetsförmåga, matematik och utforskande av vår närmiljö. Lusten har prioriterat utelek på gården. Resultatet i förskoleenkäten visade att vi behöver bli bättre på att ge barnen möjligheter att utveckla sitt intresse för natur och hållbar utveckling. Vi har haft tillgång till gymnastiksalen två dagar i veckan. Där ges barnen möjlighet till rörelse och kroppskännedom genom dans, drama och rörelselekar. Lokalen ger oss en bra möjlighet

5 för att stärka gruppkänslan genom gruppövningar som är svåra att göra i förskolans betydligt mindre rum. Modet, Viljan, Lusten och Glädjen har haft varsin surfplatta som har varit en del av den pedagogiska verksamheten. Samtliga barn har haft möjlighet att arbeta med surfplattan. Vi har bland annat arbetat med att skapa film och musik med surfplattan som verktyg. Modet har arbetat med fotografering och på olika sätt bearbetat de bilder de har tagit. Vi har även arbetat mycket med språk och matematik genom olika pedagogiska appar valda med omsorg. Surfplattan har också använts till att söka information. Vi har provat ett kösystem för användandet och att barnen har fått välja fritt vilka appar de har velat jobba med. Detta arbetssätt har varit lärorikt för både personal och barn. I ateljén har barnen utvecklat sitt skapande med hjälp av olika material. Där finns utrymme för både styrda aktiviteter och fritt skapande. För att ge barnen inflytande har skapandet varit kopplat till barnens intressen och idéer. Barnen har bl.a. använt sig av återvinningsmaterial och material från skogen, t.ex. kottar, pinnar, mossa, lavar i sitt skapande. Resultat i förskoleenkäten visade att vårdnadshavarna är nöjda med vårt arbete att utveckla barnens motorik, t.ex. att hantera sax, pensel, rörelselek etc. Vid inköp ges barnen möjlighet att vara med och påverka arbetsmiljön. Vi har haft muntliga utvärderingar vid matbordet och i samlingar där vi frågat och pratat om vad barnen tyckt om det vi gjort. Ett annat mål var att barnen skulle kunna sätta ord på sina känslor. Detta i sin tur ger barnen verktyg till att lösa konflikter. Under läsvilan och samlingar samtalade vi om hur man är en bra kompis och vad som gör oss glada, ledsna, arga eller rädda. Vi använde oss av barnlitteratur, bilder och två avdelningar arbetar med Tecken som stöd. Under året arbetade alla avdelningar med att få ihop barngrupperna. Vi arbetade kontinuerligt med frågan hur vi ska vara mot varandra. Detta för att skapa trygghet i gruppen, vilket är avgörande för en god arbetsmiljö där lärande och utveckling kan få bästa möjliga förutsättningar. Vi i arbetslaget såg över barnens arbetsmiljö och våra dagliga rutiner. Vi valde att dela upp barngruppen i mindre grupper efter ålder och utveckling som turades om med inne- och uteaktiviteter. Förskolan har fokuserat på arbetet med barns kommunikation och samspel under året. I alla vardagliga situationer finns en medvetenhet hos pedagogerna att ge språket utrymme. För de yngre barnen handlar det mycket om att sätta ord på det vi ser och gör. De äldre får utrymme för att själva berätta om det vi upplever. Vi stimulerar också språket genom att sjunga sånger och ramsor och leka språklekar tillsammans med barnen. Vi har fortsatt vårt arbete med aktiv läsning. Det har inneburit att pedagogerna tillsammans med barnen samtalat om bokens innehåll i både text och bild, före, under och efter bokläsningen. Viljan, Glädjen och Lusten har arbetat med Tecken som stöd som ett alternativt sätt att kommunicera med barnen. Viljan och Lusten har fortsatt arbetet med det språkstimulerande

6 materialet Babblarna. I materialet ingår bland annat sagor och spel med tecken som stöd. Eftersom de har sett ett stort intresse hos barnen har de utökat användandet av tecken som stöd till alla vardagliga situationer på förskolan. Barnen lär sig snabbt tecken och frågar ofta om hur man tecknar olika ord. Lusten och Glädjen har använt sig av språkstimulerande material som framförallt bestått av flanosagor, bilder, sagoböcker, spel och appar. På Modet har språket fått en stor plats vid de dagliga samlingarna. Där har barnen getts utrymme för att berätta och lyssna på varandra. De har också använt sig av språkstimulerande lekar, spel och appar i den fria leken och i styrda aktiviteter. Samarbetet med skolan sker på ett naturligt sätt eftersom verksamheterna befinner sig i samma byggnad. Barnen i de olika verksamheterna träffas dagligen i matsalen och på gården. Vi har haft ett faddersystem mellan årskurs 3 och femåringarna för att ge dem en trygghet inför överinskolningen. En gång i veckan har faddrarna läst eller spelat spel med femåringarna. Femåringarna har varit på skolan och pysslat tillsammans med skoleleverna vid några tillfällen. Vid överinskolningen har femåringarna varit uppe på skolan under två dagar. I samarbete med skolan har vi även en gång i månaden storsjung då förskola, förskoleklass och skola träffas i gymnastiksalen och sjunger och spelar låtar tillsammans. Trygghet och trivsel Umeå Kommuns verksamhetsplanmål står att läsa: I Umeå Kommuns skolor ska det råda nolltolerans mot mobbning och annan kränkande behandling. Skolan ska sätta tydliga gränser mot mobbning av såväl vuxna som barn och gränserna ska vara kända av alla. Alla skolor skall ha en plan för det förebyggande arbetet mot kränkande behandling och trakasserier. Förskolan jobbar efter de ordningsregler och den plan som finns för kränkande behandling som elever, personal och föräldrar gemensamt bestämt skall gälla på Stöcksjö skola/förskola. Denna likabehandlingsplan mot kränkande behandling revideras varje år. Förskolan har en representant i LBT (likabehandlingsteamet). De har träffats kontinuerligt och samtalat om alla barnen på skolan, deras psykosociala miljö både ute och inne från 1-12 år. Vi arbetar för att alla barn som går på förskolan ska känna sig trygga med varandra och med personalen. För att uppnå detta arbetar vi med att uppmärksamma varje barn. Vid inskolning av nya barn har Lusten och Viljan gjort hembesök. Under utvecklingssamtal och andra samtal med föräldrarna har vi också möjlighet att få och delge varandra information om barnets trivsel i förskolan. Förskoleenkäten visade att vårdnadshavarna är nöjda med vårt arbete kring trygghet och trivsel. Det vi behöver arbeta med är att ge barnen möjlighet till lugn och ro. Vardagskontakt med föräldrar

7 Barnen och föräldrarna välkomnas av en personal varje morgon. Föräldrarna ges då möjlighet att delge personalen information. Om barnen inte känner sig trygga på förskolan ex. med andra barn eller vuxna samtalar vi regelbundet med barnens föräldrar och arbetar sedan med olika aktiviteter och grupper så att vi har möjlighet att stärka barnens känsla av trygghet och trivsel hos oss. Resultatet i förskoleenkäten visar att vårdnadshavarna är ganska nöjda med information om vårt styrdokument och verksamhetens kvalitets- och utvecklingsarbete. Vårdnadshavarna är mycket nöjda med vårt bemötande vid lämning och hämtning. Inflytande och ansvar Vi ger barnen möjlighet till inflytande i verksamheten genom att de t.ex. fånga upp det som barnen är intresserade av. Resultatet i förskoleenkäten visar att vårdnadshavarna är nöjda med hur vi lyckas uppmuntra barn till inflytande och delaktighet i den dagliga verksamheten. Vi arbetar med att barnen ska kunna känna att de får hjälp av oss att lösa konflikter. Personalen agerar och hjälper barnen att diskutera om de konflikter som uppstår. Vi hjälper dem att hitta egna användbara verktyg som kan användas för att hitta lösningar på problemet. Vi arbetar kontinuerligt med nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling som är ett prioriterat område. Däremot behöver vi bli bättre på att ta tillvara barns idéer och synpunkter och uppmuntra barnen till att ta egna initiativ. Självständighet och självtillit I läroplanen för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010, står det att barnen ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Vidare står det att barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Vi uppmanar barnen att göra själv, i vardagssituationer, t.ex. vid av- och påklädning. Resultatet i förskoleenkäten visar att vårdnadshavarna är nöjda med hur vi lyckas arbeta med barnens självständighet och tillit till sig själva. Övriga områden Hållbar utveckling Vi har tidigare certifierats med Skola för hållbar utveckling och under vårterminen 2012 blev vi certifierade med Grön Flagg. Under gällande läsår har arbetet med Grön Flagg stannat av på grund av andra prioriteringar. Hållbar utvecklings-gruppen har haft ett möte under våren -15 och planerat hur vi ska arbeta under kommande läsår. Arbetet med hållbar utveckling och natur finns med i den dagliga verksamheten ändå. Vi tar till vara på närmiljön med skogsmark som finns runt om förskolan. Genom att få barnen att trivas i och lära sig om naturen vill vi få dem att värna om den och ta hand om den på ett bra sätt. Modet har

8 deltagit i Skräpplockardagen för att göra barnen uppmärksamma på att naturen inte kan ta hand om skräpet på egen hand och vad vi kan göra för att hjälpa naturen. IT-profil Vi har försökt att få till en levande hemsida, vilket vi i viss utsträckning lyckats med. Funktionen blev följande; information om vår verksamhet och våra arbetsmetoder. I nuläget har vi endast en pedagog med behörighet att redigera hemsidan. Vi önskar att få gå en kurs i Sitevision i syfte att det ska finnas en pedagog på varje avdelning med redigeringsbehörighet. LIKA -gruppen har gjort en handlingsplan som berör IT på Stöcksjö skola och förskola som vi arbetar efter. Vi har fortsatt använda Google Drive för samarbete med kollegor både i förskola och skola, där vi har delat dokument och kommunicerat med varandra. Det har varit ett bra verktyg som underlättat vårt arbete. Vi har under vt- 15 börjat använda Lärum, som är en lärplattform för kommunikation, information och planering. Likabehandling Vårt mål är att alla barn ska känna sig trygga i förskolan. Om barn utsätts för kränkande behandling eller på annat sätt far illa ska detta tas på allvar och föräldrarna ska bli informerade. Åtgärder görs för att komma till rätta med problemet. Detta genomförs utifrån den plan som finns för kränkande behandling på Stöcksjö skola/förskola. Vi vill också att barnen ska ha lika stora möjligheter att leka och använda sig av våra miljöer och material på förskolan oavsett kön. Vi har inte möblerat våra lekrum könsstereotypt utan utgått från barnens intressen av material. Barnen uppmuntras att prova på olika aktiviteter utan att låta sig hindras av traditionella könsmönster. Vi erbjuder också barnen könsneutralt material där de kan arbeta med språk och matematik. Materialet kan vara bokstäver, flanosagor, siffror, färger, former, pussel och spel. På Modet har barnen ibland delats in i lekgrupper med 2-4 barn/grupp. De har lekt i olika rum med olika material. Syftet har varit att finna nya lekkompisar och stärka gruppkänslan. På Lusten har vi inte styrt barnens sysslor, en bra fri lek kan få gå före en planerad aktivtet. Barnen uppmuntras också att leka med varandra, flickor och pojkar tillsammans och över avdelningarna. Förskolan, skolan och förskoleklass samarbetar med varandra för att öka barnens trygghet och förebygga kränkande behandling. Förskolans femåringar får varje hösttermin en egen fadder från årskurs 3. Denne har till uppgift att vid gemensamma aktiviteter ta hand om sitt fadderbarn och vara en god förebild. Tidigare mål och åtgärder Här redovisar vi för de åtgärder som vidtagits för att nå de beslutade målen i kvalitetsredovisningen Vi fortsätter att arbeta för att bli bättre på att kontinuerligt utvärdera och följa upp verksamheten. De pedagogiska ledarna är ansvariga för att lägga fram förslag på hur

9 vi ska arbeta med kvalitetsarbetet. Ett förslag är att vi har en stående punkt på avdelningsmötena rörande just detta område. Vi har upplevt att tiden inte räckt till och därför har arbetet med kvalitetsredovisningen inte prioriterats. Eftersom att projektledaren för mattesatsningen har varit sjukskriven så startar utbildningen för oss pedagoger hösten Det är bestämt att det är de pedagogiska ledarna som ska börja med utbildningen. Vi hoppas med tiden att alla pedagoger ska få möjlighet att gå utbildningen. Februari 2015 startade mattelyftet för fyra pedagoger. Det har handlat om att synliggöra matematiken i barnens vardag. Vi har hunnit med fyra moduler och träffats varannan vecka på Stöcksjö skola. För att det skulle vara möjligt med dessa träffar så ändrade vi vårt schema. Det har inneburit att mycket av planeringstiden har gått åt till planering, genomförande och utvärderingar av aktiviteter, samt träffar med handledaren. Det har varit intressant och mycket givande. Vi fortsätter att arbeta med läsförståelse och vidareutveckla det påbörjade arbetet. Vi har tagit del av avhandlingar om reciprocal teaching/aktiv läsning. Reciprocal teaching är en metod i syfte att öka barns läsförståelse. Genom boksamtal har vi arbetat med några av de strategier som kännetecknas inom reciprocal teaching. T.ex. att förutspå handlingen, ställa egna frågor, klargöra otydligheter och att sammanfatta texten med egna ord. Vi har arbetat med aktiv läsning på alla avdelningar i syfte att öka barn läsförståelse. Vi har medvetet samtalat med barnen om böckernas innehåll och gett barnen möjlighet till att referera till egna upplevelser. Som en del i IT-satsningen har vi startat en LIKA-grupp (ledning, infrastruktur, kompetens, användning). Denna grupp är i uppstartsfasen och ska till att börja med ta fram en enkät som alla pedagoger skall fylla i. Syftet är att ta reda på hur kompetensen på område IT ser ut och var vi eventuellt behöver fortbildning. När enkäten är genomförd ska LIKA-gruppen arbeta fram en handlingsplan för hur vi ska arbeta med IT på vår enhet. Enkäten genomfördes och en handlingplan gjordes av LIKA-gruppen. Handlingplanen är uppdelad i olika områden; Lärande, teknik, kompetens, kommunikation, hållbar utveckling och har gått i kraft våren Gruppen för hållbar utveckling kommer att återuppta arbetet med Lärande för hållbar utveckling. Gruppen har haft en träff under våren -14 där man diskuterade hur arbetet ska läggas upp och den gamla projektplanen lästes. Gruppen ska vid

10 nästa träff påbörja arbetet med en ny projektplan som ska ligga till grund för det kommande arbetet med Läranade för hållbar utveckling. Gruppen hade en träff i januari 2015 Vi har i maj haft ett avdelningsmöte lett av vår förskolechef Reidar Westman där han introducerade The big five för all personal på förskolan. The big five är ett nytt tänk inom skola och förskola. Det handlar om fem olika förmågor som som barnen behöver utveckla. Vi bestämde att vi ska arbeta med big five och att det kan förtydliga det arbete vi redan gör samt att det kan konkretisera de mål vi arbetar emot. Vi hade på förskolans dag en aktivitet med fem stationer där varje station stod för ett av begreppen inom big five. Detta påbörjade arbete kommer att fortsätta hösten -14. Arbetet med the big five har inte prioriterats. Beslutade mål och förbättringsåtgärder Vi fortsätter att arbeta för att bli bättre på att kontinuerligt utvärdera och följa upp verksamheten. Vi har som mål att alla ska ha läst kvalitetsredovisningen och på ett APT gå igenom den för att på ett bra sätt kunna arbeta med den under hela året. Vi har som mål att kvalitetsredovisningen ska bli ett levande dokument som vi har nytta av i den pedagogiska verksamheten. Under vårterminen 2015 började vi läsa boken Hissad och dissad - om relationsarbete i förskolan, av Margareta Öhman, i syfte att fördjupa oss i konflikthantering med barn förskolan. Under senare delen av vårterminen bortprioriterade vi den p.g.a. tidsbrist. Vi har som mål att under hösten 2015 fortsätta att arbeta med boken och diskutera den vid våra arbetsplatsträffar. Under våren 2015 började vi kursen Mattelyftet. Vi har som mål att fortsätta med kursen. Förskoleklass Inledning Förskoleklassen har bestått av 14 elever, 6 pojkar och 8 flickor. Alla förutom tre har tidigare gått på Stöcksjö förskolas femårsavdelning, Modet.

11 Leken är grunden för allt arbete som görs i förskoleklass. Vissa arbetspass är schemalagda där vi arbetar med ett temainriktat arbetssätt. För den språkliga inlärningen har Bornholmsmodellen legat till grund för arbetet. Vi har även använt oss av material som inriktar sig mot läsförståelse, Vi läser och Lyckostjärnan Vårt läromedel i matematik har varit Matematikboken från början. Ett läromedel med många praktiska övningar som fått alla elever att bli delaktiga. Grunden för kvalitetsredovisningen i år bygger delvis på utvecklingssamtal under året, små utvärderingar som vi gjort tillsammans med eleverna samt de erfarenheter vi fått under tidigare år i arbetet med förskoleklass. Vårdnadshavarna har under året även kunnat följa vad vi gjort tack vare att vi fotograferat och lagt ut bilderna på förskoleklassens blogg. Många har uttryckt att detta har varit mycket bra då man kunnat titta på bilderna hemma tillsammans med barnet som då i sin tur kunnat återberätta vad det gjort under dagen på ett helt annat sätt. Förutsättningar Förskoleklassen ingår i fritidshemmets arbetslag. Bemanningen har varit tre fritidspedagoger, en förskollärare och en barnskötare, 3 män och 2 kvinnor. Sysselsättningsgraden för samtliga har varit 100%. Förskolläraren har varit huvudansvarig för förskoleklassen. En dag i veckan har en fritidspedagog varit ansvarig för klassen när förskolläraren haft planeringstid. Frånvaron bland personalen har under året har varit låg. Förskoleklassens lokal ligger i den nybyggda delen av skolan. Under detta läsår har vi inte haft ett eget klassrum som tidigare. Istället har vi använt oss av fritidshemvistet. Vi har haft tillgång till årskurs ett klassrum med smartboard när de haft sina idrottslektioner. Vi har en mindre idrottshall som vi använder en gång i veckan. Utemiljön är tilltalande med lekytor, klätterställningar, gungor med mera. Närheten till skogen är också något som utnyttjas i arbetet med barnen. Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Styrkor och svagheter/utvecklingsområden En av våra starka sidor finner vi i vår organisation. Korta beslutsvägar och en närhet till de beslutande organen gör att snabba beslut kan fattas vilket ger stora möjligheter till anpassning av verksamheten. En vilja att förändra något, ett arbetssätt eller en konkret aktivitet, faller inte pga. krångliga beslutsvägar. Ett område som vi fortfarande skulle vilja utveckla mer är ett forum för erfarenhetsutbyte mellan förskoleklassens samt förskolans pedagoger. Trots den fysiska närheten har vi haft svårigheter att regelbundet mötas och utbyta erfarenheter om vad respektive verksamhet faktiskt gör tillsammans med barnen på dagarna. Vi har fortfarande inte hittat någon

12 regelbundenhet när det gäller sådana möten förutom under vårterminens när överlämning från förskolan till förskoleklassens pedagoger sker. Elevernas arbetsmiljö Återblick Att barnen ska känns sig trygga i förskoleklass är något vi arbetat mycket med och som genomsyrar hela vår verksamhet. Vid våra dagliga möten med såväl vårdnadshavare som barn samt under våra utvecklingsamtal har vi samtalat om vikten av att känna sig trygg i skolan. Barnen i klassen har uttryckt att de känner sig trygga och vår upplevelse är densamma. Vi har också genomfört trivselenkäter under vår-och höstterminen där barnen suttit enskilt med oss och besvarat frågor angående trygghet och trivsel. Att vi valt att utföra enkäten enskilt med varje barn är för att vi då direkt kan samtala med barnet om det ev känner oro för någonting. De gånger ett barn signalerat att det känt sig otryggt har vi, ibland tillsammans med vårdnadshavare, hjälpts åt för att lösa detta. Vi anser att vi har fungerande rutiner hur vi ska arbeta kring detta. Trygghet, trivsel och likabehandling Som vi skrev i återblicken så lägger vi ner mycket tid på att barnen ska känna trygghet i förskoleklass och skolan.det ska kännas bra i magen att gå till skolan och ingen ska behöva känna sig rädd. Ett led i att få barnen trygga på skolan är vår fadderverksamhet, där de äldre barnen är faddrar till de yngre. Det får de äldre att känna sig betydelsefulla och de yngre blir tryggare med en egen fadder. Under året har vi olika aktiviteter då faddrar och de yngre barnen samarbetar. Sådana aktiviteter kan vara, pysseldagar, värdegrundsdagar, storsjung mm Vi har en likabehandlingsplan som arbetats fram tillsammans med personal, vårdnadshavare, barn och rektor. Skolans likabehandlingsgrupp träffas regelbundet för att diskutera om det är något barn som inte mår bra eller som känner sig utanför. Vi arbetar också med att barnen direkt ska komma till oss vuxna om det är något som de funderar över eller om de inte känner sig trygga. I början av höstterminen hade vi även detta år en värdegrundsvecka i förskoleklass då vi jobbade kring temat Att vara en bra kompis. Veckan avslutades med en värdegrundsdag tillsammans med hela skolan samt förskolans femåringar. Under vårterminen hade vi också en värdegrundsvecka i förskoleklass med temat Känslor. Sammanfattande bedömning. Med hjälp av enkäter, dagliga samtal och kontakt med vårdnadshavare kan vi sammanfatta det som att barnen under detta läsår trivts och känt sig trygga i förskoleklassen och på skolan. Det har också framkommit att de tycker att det finns vuxna som de känner tillit till. För oss pedagoger känns det otroligt tillfredsställande att barnen i förskoleklassen känner sig trygga i skolan.

13 Elevernas lärande och skolans studieresultat. Under året i förskoleklass får barnen träna på olika förberedande kunskaper och situationer som de har nytta av när de skall börja i ettan. Att klara av att sitta i korta samlingar och lyssna på varandra, komma in när rasten är slut och det ringer in, klä på och av sig själv och att klara av matsituationen är exempel på några olika situationer. Under året har vi jobbat en hel del med språkutveckling i förskoleklassen enligt Bornholmsmodellen. Vi har kunnat konstatera att barnen utvecklats en hel del under året med hjälp av olika kartläggningar där barnen kan se sin egen utveckling. De dagliga samlingarna vi har i förskoleklassen innehåller såväl språklekar som praktisk matematik. Elevernas personliga och sociala utveckling. Återblick Hälsa och livsstil Under detta läsår återinförde vi morgonpromenad som dagens första aktivitet. En kortare promenad tillsammans med årskurs 1-3 där de vissa dagar får en uppgift eller ett ämne de ska fundera på och diskutera kring under promenaden. Hållbar utveckling Vi har under året fortsatt att jobba för en skola mot hållbar utveckling. Våra prioriterade områden har varit detsamma som föregående läsår dvs. närmiljön, maten och vår energianvändning. Förskoleklassen har aktivt varit med på de temadagar som anordnats under läsåret. F-2:ans fritidshem Inledning Stöcksjö skola har två fritidsavdelningar. En för barn som går i förskoleklass-2:an och en för barn som går i 3:an till 6:an. Denna kvalitetsredovisning avser verksamheten på F-2:ans fritidshem. På hösten 2014 var det 48 barn inskrivna på F-2:ans fritidshem. Verksamheten präglas av mycket utevistelse där aktiviteterna har formen av erbjudanden. Vi har alltid en planerad aktivitet varje dag.grunden för kvalitetsredovisningen bygger på kommunens enkät till vårdnadshavare och barn samt utvecklingssamtal under året. Förutsättningar Bemanningen under året var 2 fritidspedagoger och 1 förskollärare, 2 män och 1 kvinna. Förskolläraren var huvudansvarig för verksamheten i förskoleklass och arbetade på fritids på eftermiddagarna. Fritidspersonalen har vissa timmar i skolverksamheten, framförallt i förskoleklassen, årskurs 1 och 2. Exempel på detta är: Musik, utedagar tillsammans med förskoleklass- 1:an, enskilt stöd till elever i behov av särskilt stöd gällande den sociala biten. Vid en del av ovanstående skolaktiviteter har vi haft huvudansvar för planering och genomförande, och vid en del har vi varit delaktiga i som extra stöd.

14 Fritidshemmets personal har även varit med och planerat gemensamma aktiviteter i huset såsom friluftsdagar, pysseldagar, värdegrundsdagar, skoljoggen med mera. Frånvaron bland personalen har under året varit låg. Vid frånvaro av personal vänder vi oss till Vikariebanken samt Kompetensnätverket, den kontakten tar vi i personalgruppen själva hand om. Periodvis har det varit svårt att få tag i personal vid frånvaro, detta är ett problem som delats med övriga skolor i kommunen.fritids har ett eget hemvist och använder även förskoleklassens, 1:ans och 2:ans klassrum på eftermiddagarna. Vi har även tillgång till en liten gympasal två timmar/vecka. Utrustningsnivån bedömer vi som hög med tillgång till datorer, ipads och smartboards. Leksaker, spel och pysselmaterial finns också i varierande omfattning. Utemiljön är tilltalande med lekytor, klätterställningar, gungor med mera. Närheten till skogen är också något som utnyttjas i arbetet med barnen. Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Styrkor och svagheter/utvecklingsområden En av våra starka sidor finner vi i vår organisation på fritidshemmet. Korta beslutsvägar och en närhet till de beslutande organen gör att snabba beslut kan fattas vilket ger stora möjligheter till anpassning av verksamheten. En vilja att förändra något, ett arbetssätt eller en konkret aktivitet, faller inte pga krångliga beslutsvägar. Ett område att utveckla är att vi trots den fysiska närheten till våra förskoleavdelningar har svårigheter att med regelbundenhet mötas och utbyta erfarenheter avseende den dagliga verksamheten. Att hitta forum för erfarenhetsutbyte och konkreta exempel på vad respektive enhet faktiskt gör tillsammans med barnen på dagarna är ett prioriterat område för oss. Att utveckla kommunikationen mellan skola och fritids är också ett område som vi kan utveckla, detta skulle kunna undvika en del missförstånd som kan uppstå. Elevernas arbetsmiljö Återblick Att barnen ska känns sig trygga på fritids är något vi arbetat mycket med genom åren. Förutsättningarna inför detta läsår var att de flesta barnen i huvudsak kände sig trygga här. Det har vi kunnat se dels vid de utvecklingssamtal vi haft samt dagliga samtal med vårdnadshavare och barn. De gånger ett barn varit otryggt har vi arbetat hårt för att lösa detta tillsammans med vårdnadshavare och berörd personal. Vi anser att vi fått till fungerande rutiner hur vi ska arbeta kring detta. Vi har ett stadigt ökande antal inskrivna barn på fritids. Detta är något vi måste ta hänsyn till i arbetet med att barnen ska känna sig trygga. Ett ökat antal barn men samma bemanning är något som riskerar att påverka barnen i negativ riktning. Trygghet, trivsel och likabehandling

15 Att barnen ska känna trygghet i sin vistelse är en prioriterad fråga för oss. Ingen ska behöva känna sig rädd på fritids. Eftersom fritids nyttjar skolans lokaler kan barnen vara utspridda i många rum. Detta ställer stora krav på personalen att man har uppsikt över vad barnen gör. En stor del i vårt arbete är att gå runt och samtala med barnen, titta vad de gör, komma med tips och idéer till aktiviteter osv. Vi arbetar också mycket med att barnen direkt ska komma till oss om det är något som de funderar över eller om de inte känner sig trygga. Vi upplever att de allra flesta berättar för oss om det är något som är fel. På de utvecklingssamtal vi haft var alla i huvudsak trygga på fritidshemmet. De synpunkter som barn har lyft fram är att det ibland kan vara svårt att hitta lugn och ro inne på fritids. Detta har vi tagit fasta på i ett specialarbete där vi resonerat kring hur en utökad utevistelse kombinerat med anpassade aktiviteter ska bidra till att hitta lugn och ro. Vi har en likabehandlingsplan som arbetats fram tillsammans med personal, vårdnadshavare, barn och rektor. Planen är därför väl förankrad hos såväl brukare som personal. Skolans EHT(elevhälsoteam) grupp träffas regelbundet för att diskutera om det är något barn som inte mår bra eller känner sig utanför. EHT är ansvarig för att åtgärda varje form av kränkande behandling. Fritidsverksamheten inleds alltid med en samling där vi berättar vad som händer under eftermiddagen. Detta ser vi som ett viktigt verktyg för att barnen ska känna sig trygga. Elevinflytande Att barnen på fritids ska ha inflytande på verksamheten är viktigt för oss. Vid dagliga samlingar ges tillfällen att komma med önskemål om vad eftermiddagarna ska innehålla. Elevenkäten gav vid handen att de flesta barn upplevde att deras åsikter togs på allvar och utvecklingssamtalen visade också att barnen kände möjligheter att påverka innehållet i verksamheten. Elevernas personliga och sociala utveckling Hälsa och livsstil Lek och rörelse har alltid varit en naturlig utgångspunkt för oss på fritids. Genom mycket utevistelse och fasta tider för lekar och aktiviteter i gympasalen har vi försökt tillgodose barns behov av att röra på sig. Medvetenheten kring vad vi serverar för mellanmål har också uppmärksammats under senare år. Vad vi äter till mellanmål är inget som vi bestämmer själva då det är måltidsservice som tillhandahåller detta.1 gång i veckan har vi lagt in en aktivitet i gympasalen där fokus ligger på rörelselekar där alla ska kunna vara med. Det är viktigt att svårighetsgraden ligger på en nivå där så många som möjligt vill delta. Vi anser att vi kommit en bit på väg vad gäller begreppet hälsa och livsstil men att det fortfarande återstår en del arbete, främst att ytterligare medvetandegöra för oss själva vilket syfte vi har med våra hälsofrämjande åtgärder.

16 Fritids Klubben årskurs 3-6 Inledning På hösten 2014 var det totalt 36 barn inskrivna på Stöcksjö fritidshem. En avdelning med barn från förskoleklass, åk 1 och åk 2. Den andra avdelningen med barn från årskurs 3 och uppåt. Den här redovisningen avser Fritidsverksamheten med årskurs 3-6 och som benämns som klubben. På klubben fanns 36 barn inskrivna under hela läsåret. Eftersom klubbenbarnen bestått av årskurs 3-6 så har vi pedagoger haft en utmaning att anpassa fritidsverksamheten och dess innehåll efter skolans lite äldre barn i syfte att fortsätta utmana de äldre barnen och erbjuda en meningsfull fritid och vistelse på fritids. Verksamheten präglas utav en utevistelse med lekar och aktiviteter såväl som en verksamhet inomhus senare på eftermiddagen där exempelvis lek, spel, pyssel eller kojbygge i gympasalen är planerade veckoinslag. Grunden för kvalitetsredovisningen bygger på kommunens enkät till föräldrar och barn samt utvecklingssamtal under året. Förutsättningar Bemanningen under året var två stycken fritidspedagoger och en barnskötare, 2 män och 1 kvinna, med en frånvaro utav ordinarie personal som varit låg under året. Personalen på klubben befinner sig stora delar i skolsamverkan under skoltid, där vi prioriterat särskilda klasser exempelvis utifrån barnantal, temaarbeten, utomhusvistelse eller kompissamtal. En del av ovanstående skolaktiviteter har vi haft huvudansvar för planering och genomförande, och en del har vi varit delaktiga i som extra stöd. Fritidshemmens personal har även varit med och planerat gemensamma aktiviteter i huset såsom friluftsdagar, pysseldagar, värdegrundsdagar, skoljoggen med mera. Klubben har ett eget hemvist, vi använder också skolans lokaler under eftermiddagarna. Vi har även tillgång till en gympasal vissa eftermiddagar. Utemiljön är tilltalande med bland annat lekytor, klätterställningar, gungor, fotbollsplan och flertal sandlådor. Vi är berikad med skog och natur bara några meter ifrån skolområdet. Något som vi nyttjar i form utav exempelvis utflykter, mellis utomhus eller kojbyggen. Enskilt stöd till elever i behov av särskilt stöd gällande den sociala biten såväl som den motoriska funktionen vid särskilt fysiska situationer. Elevernas arbetsmiljö Återblick

17 Förutsättningarna inför detta läsår var att de flesta barnen kände sig trygg hos oss. Det har vi kunnat se dels vid de utvecklingssamtal vi haft samt dagliga samtal med föräldrar och barn. De gånger ett barn varit otryggt, eller att något inträffat som lämnat ett barn ledsen har vi arbetat för att lösa detta tillsammans med föräldrar och berörd personal omgående. Vi anser att vi har utarbetat tillförlitliga rutiner kring detta. Trygghet, trivsel och likabehandling Att barnen ska känna trygghet i sin vistelse på klubben är en prioriterad fråga för oss. Ingen ska behöva känna sig rädd eller otrygg på klubben. Eftersom klubben nyttjar skolans lokaler kan barnen vara utspridda i många rum. Detta innebär att barnen har möjlighet att gå iväg någonstans och hitta på något eget, exempelvis sitta i lugn och ro och spela spel. Detta ställer dock krav på personalen att man har koll på vad barnen gör och var de befinner sig. En stor del i vårt arbete på klubben är att finnas nära och samtala med barnen, se vad de gör, komma med tips och idéer till aktiviteter osv, eller många gånger delta själv i barnens lekar. Med andra ord en kontinuerlig interaktion med barnen både enskilt samt i grupp där de befinner sig och leker. Vi har varit noga med att tala om för barnen och förklarat att oavsett vad de funderar över så ska de vända sig till oss. Det kan var allt ifrån att barnen behöver hjälp, råd eller att något inte känns bra. Vi upplever att de allra flesta berättar för oss om det är något som är fel, och att vi som personal har en nära och tillitsfull relation med samtliga barn. Vi har en likabehandlingsplan som arbetats fram tillsammans med personal, föräldrar, barn och rektor. Planen är därför väl förankrad hos såväl brukare som personal. Skolans likabehandlingsgrupp kallas för Elevhälso-Teamet (EHT) och träffas regelbundet för att diskutera om det är något barn som inte mår bra, känner sig utanför eller på andra sätt behöver extra stöd. EHT är ansvarig för att åtgärda varje form av kränkande behandling och följer upp samtliga situationer för att se om de åtgärder som satts in är tillräckliga. Elevinflytande Klubben inleds alltid med en samling efter skoldagen där vi berättar vad som händer under eftermiddagen. Detta ser vi som ett viktigt verktyg för att barnen ska känna sig väl mottagna till klubben samt skapa ett forum för barnen att kunna påverka verksamheten och dess innehåll. Barnen har varit duktiga på att tycka till om vad de skulle vilja göra eller köpa in. I möjlig mån försöker vi tillmötesgå barnens önskemål. Vi känner att vi varit flexibel och att klubbens innehåll varit föränderlig utefter barnens önskemål.elevenkäten visade att de flesta barn upplevde att deras åsikter togs på allvar och utvecklingssamtalen visade också att barnen kände möjligheter att påverka innehållet i verksamheten. Elevernas personliga och sociala utveckling Återblick

18 Lek och rörelse har alltid varit en naturlig utgångspunkt för oss på klubben. Genom mycket utevistelse samt fasta planerade dagar för lekar och aktiviteter i gympasalen har vi försökt tillgodose barns behov av att röra på sig. Fasta planerade pysseleftermiddagar en gång per vecka har varit ett givande inslag. Detta har alltid varit pedagogiskt planerade och uppstyrda pyssel med ett stort deltagande. Barnen är oftast i grupp och målar, bygger eller konstruerar. Många gånger ett pyssel som tar 2-4 veckor att färdigställa. Enligt barnen själva har detta varit en av veckans höjdpunkter, vilket vi planerar att fortsätta med. Klubben introducerade även användandet av dator och internet på klubben ca 1.5 timmar i veckan, detta efter barnens önskemål och överväldigande intresse. Efter att regler angående datornanvändning hade etablerats och introducerats fick barnen använda dator och internet. Detta för att bland annat leta information, spela spel tillsammans med varandra som godkänts av oss personal eller lyssna på musik. Personal var alltid närvarande vid barnens datoranvändning.en återblick av det gångna året visade att barnen väldigt sällan satt ensam med en dator, utan interagerade sitt datoranvändande med kamrater. Hälsa och livsstil Två gånger i veckan har vi lagt in en aktivitet i gympasalen där fokus ligger på rörelselekar där alla ska kunna vara med. Det är viktigt att svårighetsgraden ligger på en nivå där så många som möjligt vill delta. Aktiviteterna och lekarna i gympasalen har varierat mellan barnens egna lekar/kojbyggen samt pedagogiskt planerade aktiviteter och lekar. Medvetenheten kring vad vi serverar för mellanmål har uppmärksammats under senare år. Vi anser att vi kommit en bit på väg vad gäller begreppet hälsa och livsstil men att det fortfarande återstår en del arbete, främst att ytterligare medvetandegöra för oss själva vilket syfte vi har med våra hälsofrämjande åtgärder. Klubbens barn åk 3-6 har bjudit in skolans kock för att diskutera vad mellis är och vad de önskar. Kocken Ivan pratade 1 gång i månaden om exempelvis vikten av bra kost och hur kosten påverkar vår hälsa, samt hur viktigt det är att äta mellis.på fritids äter vi mellanmål utomhus 1 gång i veckan när vädret tillåter. Mellis utomhus äter vi endera på skolgården eller vid grillplatsen på berget strax utanför skolgården. De dagarna ser vi också till att vi är ute större delen av eftermiddagen, där vi endera leker på skolgården eller i skogen runt grillplatsen. Vad vi äter till mellanmål är inget som vi bestämmer själva då det är måltidsservice som tillhandahåller detta. Men det går alltid att komma med synpunkter och vi märker att mellanmålet har genomgått en förändring från ganska mycket söta produkter till mera genomtänkta mål med mindre socker. Måluppfyllelse och resultat

19 Mål i för- och grundskolenämndens verksamhetsplan för : En skola för alla där barn- och ungdomars rätt att känna sig trygga, respekterade, sedda och hörda bekräftas, vilket innebär att: barn- och ungdomar i förtroendefulla relationer erövrar kunnande om demokrati, utvecklas och lär det råder nolltolerans mot all diskriminering och kränkande behandling alla förskolor och skolor arbetar efter en väl förankrad likabehandlingsplan förskolan och skolan samverkar med viktiga aktörer för barnets/elevens bästa till goda lärandemiljöer tillgodoses, vilket innebär att: barn och ungdomar har inflytande över sin arbetsmiljö och sitt lärande och upplever en positiv arbetsmiljö arbetssätt och arbetsformer anpassas och varieras utifrån det kompetenta barnets/elevens intressen, behov och förutsättningar olikheter ses som en tillgång och möjlighet barn och ungdomar upplever arbetsro Enhetens egna beslutade mål och åtgärder: Resultat nationella prov åk 6, betyg och meritvärden, Vt -15 Då resultaten för nationella proven i år sex inte blir tillgängliga i tabellform förrän i november 2015 kan ingen tabell bifogas. Resultaten i år är tämligen tillfredställande då alla är godkända i alla ämnen. I de nationella proven i år sex ser vi att våra elever hävdar sig väl i engelska och matematik jämfört med det samlade resultatet i Umeå Kommun. I svenska ligger vi något under kommungenomsnittet med en medelbetygspoäng (mpb) på 11,9 mot kommunens 13,8. I SO/NO ser vi att undervisningen kring de fem viktigaste förmågorna i styrdokumenten kan utvecklas ytterligare. Alla elever nådde minst betyget E i alla ämnen och det samlade meritvärdet är något under Umeå Kommuns genomsnitt. Resultat nationella prov åk 3 vt- 15 Stöcksjö skola ligger vi klart under Umeå kommuns medel i uppnående procent i svenska och matematik. Det är inte tillfredsställställande och klassen kommer att även i fortsättningen att behöva mycket stöd och resurser. Klassen har gått framåt men nivån är fortfarande låg. Hur arbetar vi vidare? Pedagogiska frågor och ökad måluppfyllelse hoppas vi ska vara utgångspunkten för lärarmötet varje vecka under det kommande läsåret. Mellanstadiet genomför under läsåret en gedigen kompetensutveckling i matematik (Mattelyftet från skolverket) och vi tror och hoppas att det ska lyfta undervisningen ytterligare. Läsförståelse har under några år varit i fokus på skolan och vi anser att vi kommit långt när det gäller detta. Den del av svenskundervisningen som vi anser behöva hamna i fokus hos oss under kommande läsår är förmågan att skriva och skrivutveckling då vi märker att det är där våra elever har svårast att hävda sig. Ökad måluppfyllelse är också en av Stöcksjö Lednings- och UtvecklingsGrupps

20 (SLUG) viktigaste uppgifter. SLUGen består av pedagogisk personal från förskolan upp till skolan samt rektor och ska jobba för att hela skolan och förskolan får en samsyn kring både kunskapsfrågor och socialfrågor. Trygghet och trivsel i skolan Stöcksjö skola har en likabehandlingsplan mot mobbing och kränkande behandling samt en likabehandlingsgrupp som träffas regelbundet för att diskutera eventuella problem samt åtgärder. Alla klasser jobbar också regelbundet med etiska frågor i förebyggande syfte för att skapa bra relationer mellan barnen och till vuxna. I år har vi även haft två värdegrundsdagar på skolan. Dessa har varit mycket uppskattade, vilket gör att vi tänker fortsätta ha liknande dagar kommande år. I vår skola börjar fadderverksamheten när barnen är femåringar. Femåringarna får då en fadder som går i årskurs tre. Barnen har sina faddrar ända till dess att de själva börjar i trean och får egna fadderbarn. Fadderverksamheten främjar trygghet. Vi använder faddersystemet vid t.ex. temadagar, fadderläsning och värdegrundsdagar. I år har vi genomfört både en lokal trivselenkät och den av kommunen anvisade. Den lokala enkäten görs för att få inblick i om eleverna känner sig trygga och för att förebygga/kunna stoppa upp, om någon känner sig ensam/krängt/mobbad. Den genomförs varje termin, från förskoleklassen till årskurs sex. Enkäterna bearbetas sedan av likabehandlingsteamet, som följer upp varje enskilt fall där det finns misstanke om att någon elev känner sig ensam, krängt eller mobbad. Allt för att öka trivseln på vår skola. För att skapa bra och trygg start på läsåret var alla pedagoger ute på rasten under den första månaden och vi upplever att det hade en positiv effekt på trivseln. Skolans kvalitet och måluppfyllelse BEDÖMNINGSSC HEMA Lå Mätvärden på indikatorer som belyser kvalitet och måluppfyllelse anges där det är möjligt. STYRKOR = MYCKET TILLFREDSSTÄL LANDE GOD KVALITET TILLFREDSSTÄL LANDE SVAGHETER = EJ TILLFREDSSTÄL LANDE Ej påverkbara Läget, utemiljön Gymnastiksalen är för liten för de större barnen. Matsalen ej ljudisolerad på ett tillfredställande sätt.