Budget och ekonomiska resultatmål för 2010

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Ekonomiavdelningen Lars Nilsson PM 20 I dm BI 1800/10 1/l0 UniversitetsstyreIsen Budget och ekonomiska resultatmål för 2010 Enligt styrdokumentet "Kompletterande anvisningar till Göteborgs universitets beslutsordning - ekonomiska spelregler" ska universitetsstyrelsen årligen fastställa den totala budgeten. Budgetarbetet inför 2010 har sin utgångspunkt och förutsättningar i de beslut om anslagsfördelning och andra budgetförutsättningar som universitetsstyrelsen fattade En annan väsentlig förutsättning utgör det ekonomiska resultatet och den ekonomiska ställningen (balanserat kapital) vid utgången av budgetåret Sammandrag Budgetförslaget för 2010 innebär: Beräknat ökade intäkter på 78 mkr (5075 mkr), varavanslagsintäkterna ökar med 177 mkr och bidragsintäkterna minskar med drygt 80 mkr. Beräknat ökade kostnader med 215 mkr (5 000 mkr), varav personalkostnaderna ökar med drygt 100 mkr, övriga driftkostnader ökar med drygt 120 mkr, medan lokalkostnaderna beräknas minska med 26 mkr. Det beräknade ekonomiska resultatet, ett överskott på 75 mkr, beror dels på det ekonomiskt utfall för 2009 med underliggande överskott i verksamheten och dels på beslutade strategiska satsningar och deras beräknade kostnadseffekter för 2010 Förslag till beslut Styrelsen beslutar att fastställa budget och ekonomiska resultatmål för 20 IOi enlighet med efterföljande handlingar Lars Nilsson Ekonomiavdelningen Vasagatan 33, Box 100, SE Göteborg , (mob), (fax) Lars.Nilsson@gu.se ww\v.gu.se

2 2/10 Utgångsläge och förutsättningar Vid utgången av budgetåret 1998 hade universitetet ett balanserat kapital på 22 mkr. Mer än hela detta belopp hörde då till donationsförvaltningen. En väsentlig orsak till det då "obefintliga" balanserade kapitalet var den under de föregående åren genomförda överproduktionen inom grundutbildningen. Vid utgången av budgetåret 2009 har universitetet ett balanserat kapital på drygt 540 mkr. Under perioden har styrelse och universitetsledning haft i fokus att konsolidera ekonomin och bygga ekonomiska marginaler för att kunna genomföra olika strategiska satsningar samt ha medel till att stärka universitetets konkurrenskraft samt till nödvändiga omställningsåtgärder. Universitetets sammantagna överskott (myndighetskapital) möjliggör satsningar för att stärka universitetets konkurrenskraft. Åtgärder har beslutats och planeras för att strategiskt förbättra universitetets positioner inför framtida utmaningar. Följande satsningar har högsta prioritet: Forskningsutvärdering RED IO(Reaserch Evaluation för Development) Investeringar i infrastruktur inom forskningsverksamheten och i studiemiljön och driftkostnadsstöd till dessa investeringar Stimulans för rekrytering av internationella gästforskare Tydliggjord samfinansiering av forskningsbidrag från Europeiska kommissionen Fortsatt satsning på identifierade styrkeområden inom forskningsverksamheten. Nämnderna/motsvarande ansvarar för budgeten inom sina respektive ansvarsområden. Styrelsen fastställer ekonomiska resultatmål för nämnderna/motsvarande och samtliga nämnder/motsvarande bär ansvar för att anpassa sin verksamhet så att resultatmålen nås. Budgetarbetet inför 20 IOhar sitt utgångsläge och sina förutsättningar i de beslut om anslagsfördelning och övriga budgetförutsättningar som universitetsstyrelsen fattade En annan väsentlig förutsättning utgör det ekonomiska resultatet och den ekonomiska ställningen (balanserat kapital) vid utgången av budgetåret Styrelse och ledning har ställt tydliga krav på verksamheten att åtgärda underskott och att planera sin disposition av ackumulerade överskott. Tillskottet av ytterligare anslag till grundutbildningsverksamhet och utökade fakultetsanslag hjälper till att upprätthålla en balanserad ekonomi.

3 3/10 Budget och ekonomiskt resultatmål för 2010 Med beaktande av fakultetsnämndernas/motsvarande fastställda budgetar och styrelsens anslagsfördelning mm beräknas ett resultatmässigt överskott på 75 mkr för I den övergripande bedömningen av detta resultatöverskott ligger dels effekter av underliggande överskott i verksamheten från 2009, dels effekter av planerade och budgeterade satsningar från och med 2010 som kan komma att bli försenade. Intäkter av anslag Anslagsintäkterna beräknas till totalt mkr. Detta är en ökning med 247 mkr eller 7,5 procent, jämfört med utfallet för Med beaktande att 70 mkr av nya forskningsanslag för 2009 redovisades under intäkter av bidrag, är den reella ökningen 177 mkr eller 5,2 procent. Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökar med 86 mkr till mkr. Ökningen beror på både permanent och tillfälligt utökade utbildningsplatser och på pris- och löneomräkningen av anslaget. Anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå ökar med 75 mkr till mkr. Ökningen beror på fullföljande av beslutade satsningar från forskningspropositionen och på pris- och löneomräkningen av anslaget. Anslagen till ersättning till den kliniska delen av läkar- respektive tandläkarutbildningen (ALF/TUA) beräknas sammantaget till 473 mkr. Anslaget ökar med 18 mkr eller 4 procent. I anslagsintäkterna ingår även anslag till forskning och dokumentation av medieutvecklingen samt till jämställdhetsinsatser. Intäkter av avgifter och andra ersättningar Dessa intäkter består av avgifter och ersättningar för uppdragsutbildning, uppdragsforskning, beställd utbildning l samt försäljningsintäkter enligt Avgiftsförordningen. Intäkterna beräknas till 470 mkr, vilket i stort sett är i paritet med intäkterna under 2009 (477 mkr). Intäkter av bidrag Bidragsintäkterna beräknas totalt till mkr. Detta är en minskning med 152 mkr, jämfört med utfallet för Med beaktande av det tidigare nämnda om de nya forskningsanslagen, som "tekniskt" redovisades som bidragsintäkter under 2009 är den reella förändringen, en minskning med drygt 80 mkr. Detta beror på att det råder osäkerhet kring nivån på bidragstilldelningar från stiftelser och andra "privata" givare som en följd av finanskrisen. Med tanke på att den samlade kostnadsmassan (Iokal- och personalkostnader) i hög grad är beroende av bidragsintäkternas finansiering är det väsentligt med en fortlöpande uppföljning I Med beställd utbildning avses högskoleutbildning enligt avtal med annat lärosäte eller annan statlig finansiär

4 4/10 av dessa intäkter. Om dessa intäkter minskar så riskerar universitetet att stå med t ex lokaioch personalkostnader utan tillräcklig långsiktig finansiering. Finansiella intäkter Dessa, i huvudsak, ränteintäkter beräknas till 12 mkr. Den låga nivån på styrräntan ligger bakom bedömningen. Kostnaderför personal Personalkostnaderna beräknas till mkr, en ökning med 103 mkr eller drygt 3,5 procent, jämfört med utfallet för Ökningen beror till största delen på kommande avtalskonsekvenser under 2010, men också på förväntade personalsatsningar bland annat genom utökningen av forskningsanslagen och andra strategiska satsningar. Av personalkostnaderna utgör beräknade lönekostnader mkr och sociala avgifter och pensionskostnader mm, I 010 mkr. Kostnader./Or lokaler Lokalkostnaderna beräknas till 590 mkr och minskar med 26 mkr jämfört med utfallet för Minskningen beror på uppsagda lokaler och därmed av beräknat minskade lokalkostnader hos några av fakultetsnämnderna. ÖVriga driftkostnader Dessa kostnader beräknas totalt till mkr (härav avser 473 mkr utbetalningar av ersättningar till den kliniska delen av läkar- och tandläkarutbildningarna). Driftkostnaderna ökar med 123 mkr jämfört med utfallet för 2009 vilket motsvarar en ökning på drygt 10 procent. Även driftkostnaderna förväntas öka genom utökningen av verksamhetsuppdrag och anslag samt genom strategiska satsningar i verksamheten. Finansiella kostnader Dessa, i huvudsak, räntekostnader på lån till anläggningstillgångar beräknas till 10 mkr och är i paritet med utfallet för Avskrivningar Dessa beräknas till 195 mkr, vilket är högre än nivån i utfallet för Detta beror på en beräknat högre investeringstakt gellom strategiska satsningar på förstärkt infrastruktur inom forskningsverksamhet och i studiemiljöerna.

5 5110 Förslag till budget för 2010 (belopp i mkr) Bokslut Budget Bokslut Budgetförslag Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader VerksamhetsutfaU 9 O Resultat från andelar i dotterföretag -1,1 O 0,2 O Transfereringar mm Finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo O O O O Årets kapitalförändrin2 8 O Korta kommentarer per fakultetsnämndlmotsvarande Humanistiska fakultetsnämnden hade ett balanserat kapital på 14 mkr vid utgången av 2009, vilket är en förbättring med 45 mkr. I budgeten för 2010 beräknas ett samlat överskott på 28 mkr. Detta resultat uppnås genom att budgeten för forskning/forskarutbildning visar på ett överskott på drygt 24 mkr. Inom grundutbildningen budgeteras ett överskott på 3,2 mkr som en inarbetning av tidigare års samlade stora underskott. Balanserat eget kapital inom verksamhetsgrenen beräknades uppgå till cirka -25 mkr inför bokslutet Planen är att nå ekonomisk balans inom grundutbildningen under en treårsperiod. Arbetet med att höja prestationsgraden förväntas även kommande år ge viss ekonomisk utdelning. De externa bidragen bedöms som relativt konstantajämfört med de senaste tre åren. Åtgärderna som fakulteten vidtagit (främst personalnedskärningar) har börjat ge ekonomisk effekt.

6 6/10 omslutning rör resultatmål för kapital 1/ Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden hade ett balanserat kapital på 56 mkr vid utgången av Budgeten för 2010 visar ett negativt resultat på 10 mkr. Detta beror i huvudsak på att några institutioner/enheter kommer att utnyttja balanserat kapital från tidigare år och då särskilt för medfinansiering av forskningsprojekt som inte har full kostnadstäckning. Antalet sökande till fakultetens utbildningar ökar successivt, framför allt till programmen. Fakultetsnämnden har i uppdrag att redovisa hur det balanserade kapitalet ska användas för att stärka konkurrenskraften. omslutning för resultatmål för kapital Handelshögskolans fakultetsnämnd hade ett balanserat kapital på 48 mkr vid utgången av 2009 och budget för 2010 uppvisar ett litet positivt resultat på 0,1 mkr. Trots detta budgeterar några enheter stora underskott, vilket i de flesta fall beror på ökat medfinansieringsbehov. Fakultetsnämnden har beslutat att avsätta 9 mkr för detta ändamål. Institutioner och enheter som budgeterar med negativt resultat för 2010 har balanserat kapital att täcka detta med. Nämnden kommer att följa upp dessa enheter särskilt. Grundutbildningen visar på ett underskott om 11 mkr, medan forskningsverksamheten redovisar motsvarande överskott i sin budget. De institutioner och enheter som budgeterar med ett negativt balanserat kapital vid utgången av 2010 uppmanas att inkomma med åtgärdsplaner till fakultetsnämndens möte i början av Studenttillströmmningen ser ut att öka under 2010 och nämnden har även ökat utbildningsuppdraget. Nämnden ser signaler om minskat tillflöde av externa bidrag till följd av finanskrisen. omslutning rör resultatmål för kapital O 48

7 7/10 Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden hade ett balanserat kapital på 30 mkr vid utgången av Nämnden har planerat för ett positivt resultat på 11 mkr för Anledningen till detta är osäkerhet inför den kommande omorganisationen. De nya institutionerna ska lägga en budget för hösten 2010 i vår och det kan komma att innebära förändringar jämfört med föreliggande planer. När de nuvarande institutionerna upphör den 30 juni kommer alla över- respektive underskott att omföras till fakultetsnämnden. Efter omorganisationen kommer fyra nya institutioner och en centrumbildning att skapas. Nämnden bedömer att inflödet av externa bidrag kommer att ligga på samma nivå som omslutning för resultatmål för kapitall! Sahlgrenska akademin hade ett balanserat kapital på 149 mkr vid utgången av 2009, varav merparten hör till grundutbildningen. Akademin budgeterar därför med resultatmässigt underskott för åren framöver kommer dock en mycket liten del av det balanserade kapitalet att tas i anspråk. Akademins resultatbudget är i princip en sammanräkning av institutionernas och motsvarande enheters resultatbudgetar. Bidragsinkomsterna från statliga forskningsråd beräknas öka, medan osäkerhet råder om inkomstutvecklingen för övriga externa givare. Flera av institutionerna har påtalat risken för en minskning av bidrag från externa givare med hänsyn till den rådande samhällsekonomin. Akademin har generellt ett gott söktryck till utbildningsprogrammen, men har ändå haft problem med att uppnå sitt uppdrag på grund av studieuppehåll och studieavbrott. Akademin har därför arbetat aktivt med att öka överintag till program och kurser, samt att öka antagningen till senare del av program. Möjligheterna att uppnå takbelopp för 2010 bedöms som goda. Sahlgrenska akademin har i uppdrag att redovisa hur det balanserade kapitalet ska användas för att stärka konkurrenskraften. omslutning för resultatmål för kapital Naturvetenskapliga fakultetsnämnden hade ett balanserat kapital på 26 mkr vid utgången av Nämnden planerar att använda detta för strategiska satsningar. Medel kommer också att användas till medfinansiering och för att stärka fakultetsområdet i konkurrensen om de externa bidragen, målet är att öka andelen externfinansierad forskning. Nämnden bedömer att utvecklingen för de externa bidragen är fortsatt god.

8 8/10 Fakultetsnämnden ser med oro på utvecklingen av studentrekryteringen. Rekryteringsarbetet förstärkts och under 2010 kommer en samlad studentservice att byggas upp på fakultetsnivån. En anpassning till det lägre utbildningsuppdraget pågår inom institutionerna och under 2010 kommer en översyn att göras av fakultetens utbildningsprogram. Plattformsprogrammet inom forskningsverksamheten fortsätter och kommer att utvärderas under 20 l O. omslutning för resultatmål för kapital O 26 Konstnärliga fakultetsnämnden hade ett balanserat kapital på 39 mkr vid utgången av Det budgeterade resultatet för 2010 uppgår för grundutbildningen till 6 mkr. För forskning/forskarutbildning budgeteras ett underskott på -16 mkr. Nämndens disposition av det positiva balanserade kapitalet är planerad utifrån de underlag som inlämnats av institutionerna. De flesta institutionerna ser överskottet delvis som en buffert för kommande löne- och kostnadsökningar utifrån det förhållande mellan anslagsuppräkning och utfall av lönerörelsen som råder. Framtida prioriteringar ligger inom forskning, att stärka fakulteten inom fåltet internationalisering, samt att planera inför generationsväxling på personalsidan. Nämnden inleder ett verksamhetsutvecklingsarbete i januari 2010 vilket kommer att finansieras av balanserat kapital. Nämndens åtagande om medfinansiering av äldre externfinansierad verksamhet kommer att bekostas av balanserat kapital. omslutning för resultatmål för kapitall! IT-fakultetsnämnden hade ett balanserat kapital på - 3 mkr vid utgången av 2009, vilket är en förbättring med 10 mkr sedan föregående år. Nämnden har krav på sig att senast återbetala det underskott som uppstod under Fakultetens totala omsättning har ökat med ca 10 procent jämfört med föregående år, varav grundutbildningen står för 2/3 och forskning/forskarutbildning för 1/3. Ökningen på forskningssidan hänför sig huvudsakligen till satsningen på styrkeområdet språkteknologi (fakultetsmedel och EU-projekt) samt två EU-projekt inom datavetenskap. Nämnden räknar med en årlig ökning av externa medel med ca 5 procent. Ökningen inom grundutbildningen innebär att nämnden räknar med att nå utbildningsuppdraget och eventuellt överskrida det något. Fakulteten planerar ett nytt kandidatprogram för att möta

9 9/l0 den väntade nedgången i studenttillströmningen när studieavgifter införs för studenter utanför EES. omslutning rör resultatmål för kapital Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildningar (UFL) hade ett balanserat kapital på 37 mkr vid utgången av Resultatet för 2010 budgeteras till-17 mkr, men förväntat resultat är 0,5 mkr. Arets beräknade resultat beror på att uppdraget till UFL från styrelsen för grundutbildning är helårsstudenter medan UFLs uppdrag till institutioner är helårsstudenter kombinerat med skillnad i prislapp. Inom forskning/forskarutbildning budgeteras ett överskott om 1,2 mkr. Underlagen för att beräkna kostnaderna för VFU var vid budgeteringstillfållet osäkra och eftersom anslagen för VFU är lika med budgeterade kostnader föreligger risk för underskott. Studenttillströmmningen har ökat jämfört med omslutning för resultatmål för kapital 1/1 54 0,5 37 Biblioteksnämnden budgeterar med ett marginellt underskott om 0,4 mkr och beräknas ha ett balanserat kapital på 9 mkr vid utgången av Underskottet beror på att verksamhet för vilka nämnden erhöll medel 2009 genomförs under Nämndens ekonomi är därmed i balans. Under 2011 kommer biblioteken inom det konstnärliga fakultetsområdet att integreras i universitetsbiblioteket, en plan för detta ska lämnas till styrelsen i juni omslutning för resultatmål för kapital 1/1 177 O 9 Styrelsens anslagsfördelning beräknas redovisa ett resultatunderskott på 20 mkr. Detta beror på ej fördelade medel (netto) inom anslagsfinansierad verksamhet samt effekter av strategiska satsningar till gästforskarprogram, satsningar på infrastruktur inom forskning

10 10/10 och utbildning och på medfinansiering av EU-projekt samt på pågående omställningsåtgärder mm. För universitetsgemensamma verksamheter beräknas ett budgeterat överskott på I mkr för För övrigt gemensamt redovisas ekonomin för internbanken, GMV och NeM m fl funktioner och enheter. Det budgeterade resultat är ett överskott på l mkr. Underskottet i 2009 års räkenskaper beror på stor skillnad mellan intern och extern ränta samt på extra avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar. I budgeten har gjorts en övergripande bedömning om ett resultatöverskott på 75 mkr. Detta sammanhänger med underliggande överskott från 2009 samt med att nämnderna bedöms ha budgeterat för låga intäkter av bidragsverksamheten. Till detta kommer bedömningar att det som fördelats till nämnderna i form av strategiska satsningar av olika slag inte fullt ut kommer att förbrukas under året. För donationskapitalet beräknas ett resultatöverskott på l mkr. Detta beror på förväntad avkastning från kapitalförvaltning av donationskapitalet. I bilaga redovisas en översikt av ekonomiska resultatrnål för 2010 per fakultetsnämnd/motsvarande med jämförelser med budget för 2009 och ekonomiskt utfall för 2009.

11 GÖTEBORGS UNIVERSITET Ekonomiavdelningen Bilaga Ekonomiska resultatmål för 2010 Ekonomisk utveckling för resp. fakultetsnämndjmotsvarande Belopp i mkr. Fakultet/motsv Bal kap Budget Bokslut Bal kap Förslag Plan Plan Plan Anm 1/ / Humanistisk Sekr för Genusforsknina O 2 Samhällsvetenskaolia Handelshögskolan O 1 1 O Utbildningsvetenskaolig O O O 4 Sahlgrenska akademin 67 O NaturvetenskaDlio O Konstnärlig S IT-fakultetsnämnden -13 O O 6 UFL O 4 Universitetsbiblioteket O O O O Styrelse Gemensamt O Övriat O O 8 Övergripande bedömning Verksamhetsutfall Donationskapital 23 1 O Delsumma 309 O O O Resultatandel GUH O O O O O O O O Summa kapitalförändring 309 O O O 1 Nämnden fortsätter sin strävan att nå ekonomisk balans inom grundutbildningen. 2 Sekr för Genusforskning överförs till Gemensamt from Balanserat kapital kommer att tas i anspråk vid flertalet institutioner under En stor omorganisation kommer att ske under En ny budget läggs i vår. S Balanserat kapital kommer att tas i anspråk vid flertalet institutioner under Det egna kapitalet härrör främst från forskning/forskarutbildning. 6 Nämnden har krav på sig att återbetala underskott från Styrelsen kommer att disponera balanserat kapital för strategiska satsningar: - Investeringsstöd för stärkt infrastruktur och ökad konkurrenskraft, upp till 18 mkr - Internationellt gästforskarprogram, 30 mkr - Omställningsåtgärder, 13,5 mkr 8 I posten Övrigt ingår fr o m 2010 Sekr för genusforskn och Havsmiljöinstitutet. Sedan tidigare räknas t ex GMV, NeM, Regionala etikprövningsnämnden och internbanken hit. 9 Alla medel som styrelsen avsätter kommer inte att användas under 2010 t ex medfinansiering av EU-forskning och det internationella gästforskarprogrammet som båda kräver lång förberedelsetid.