Intern uppföljning för perioden 1 januari 30 april Förslag till beslut

Transkript

1 Ekonomienheten Kajsa Salenius PM dnr E 2014/320 Universitetsstyrelsen Intern uppföljning för perioden 1 januari 30 april 2014 I årets första interna uppföljningsrapport efter ett tertial redovisas utfallet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt det ekonomiska utfallet per 30 april med prognos för hela budgetåret. Förslag till beslut Universitetsstyrelsen beslutar - att godkänna den interna uppföljningsrapporten för perioden 1 januari till 30 april Lars Nilsson Ekonomiavdelningen Vasagatan 33, Box 100, SE Göteborg , (fax)

2 Intern uppföljning 1 januari 30 april 2014

3 Intern uppföljning för perioden 1 januari till 30 april 2014 Inledning Enligt beslut i universitetsstyrelsen görs en intern uppföljning av verksamhet och ekonomi tertialvis. Interna uppföljningsrapporter tas fram per 30 april och 31 augusti samt 31 december. Härutöver genomförs, i organisationen, en fortlöpande uppföljning med månadsavstämningar. Utöver de interna uppföljningarna tas en delårsrapport fram per 30 juni i enlighet med förordningskrav. Delårsrapporten tas fram på övergripande nivå och anger resultat och ställning efter sex månader och en prognos för hela Delårsrapporten kommer att redovisas i mitten av augusti. Sammanfattning o o o o Enligt prognosen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beräknas universitetet att nå takbeloppet för Universitetet redovisar som ekonomiskt resultat efter årets första fyra månader ett underskott på 79 mnkr. För motsvarande period föregående år redovisades ett underskott på 21 mnkr. Budgeten för 2014 innebar ett beräknat överskott om 30 mnkr. Budgeten byggde på rapporterad planerad disposition av balanserat kapital inom de olika fakultetsområdena, där den planerade dispositionen var inriktad på att stärka forskningen och utbildningen. I den samlade bedömningen togs även hänsyn till fakulteternas bokslutsutfall för I prognosen för hela året beräknas nu ett underskott på 25 mnkr, en resultatförsämring med 55 mnkr jämfört med budget. Orsaken till resultatförändringen för året beror främst på en ökad personalvolym. o Personalkostnaderna ökar med beräknat 223 mnkr (6,6 procent) för 2014 jämfört med utfallet för föregående år. Personalkostnaderna för helåret har justerats med 57 mnkr, från budgeterade mnkr till prognostiserade mnkr. Ökningen beror på förväntade personalsatsningar bland annat genom kvalitetsförstärkningar inom utbildningsverksamheten och genom utökning av forskningsanslaget samt andra strategiska satsningar, men även på kommande avtalskonsekvenser under Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Regeringen har tilldelat universitetet ett uppdrag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2014 vilket motsvarar helårsstudenter och som innebär att utförda prestationer ska avräknas mot ett takbelopp om mnkr. Utfallet för grundutbildningen har under årets första två mätbara månader, mars och april, visat att antalet helårsstudenter ligger någon procentenhet över jämförbar period 1

4 föregående år. En prognos har i april lämnats till Utbildningsdepartementet, vilken anger att universitetet räknar med att nå över takbeloppet med någon procentenhet. Innevarande år sker den andra och sista delen av den planerade neddragningen av antalet helårsstudenter till fakulteterna. Inför 2014 minskades det totala utbildningsuppdraget med 402 helårsstudenter jämfört med föregående år, vilket är en total uppdragsminskning med 1,6 procent jämfört med förgående år. Inför budgetåret 2013 reducerades utbildningsuppdraget (takbeloppet) med 58 mnkr till följd av införandet av studieavgifter för så kallade tredjelandsstudenter och till följd av beräkningar över inaktiva studenter. Denna reduktion av takbeloppet och utbildningsvolymen har universitetet valt att fördela över budgetåren 2013 och För att hantera det minskade utbildningsuppdraget har fakulteterna i första hand dragit ned utbildningsplatser på fristående kurser. Endast Sahlgrenska akademin fick ett utökat utbildningsuppdrag inför 2014 gällande läkar- och tandläkarplatser samt sjuksköterskeplatser. Samtidigt som antalet utbildningsplatser har dragits ned inför budgetåret 2014 har värdet på platserna ökat och harmoniserats. Inför 2014 uppgår värdet på de interna prislapparna till 95,5 procent av statens prislappar på samtliga utbildningsområden, utom undervisning och språk (där nivåerna är 98,1 respektive 100,2 procent). Samtliga fakulteter utom Lärarutbildningsnämnden (LUN) uppges klara sina uppdrag. LUN beräknar att underproducera med motsvarande 216 helårsprestationer, vilket motsvarar 17 mnkr eller 6 procent i relation till styrelsens uppdrag för året. I avräkningen för 2013 underpresterade LUN med motsvarande 10 procent av sitt uppdrag. Inför 2015 har Lärarutbildningsnämndens uppdrag reducerats med 126 helårsstudenter i samband med intern omfördelning för att finansiera utbyggnaden av 50 nya sjuksköterskeplatser. Ekonomi Delårsresultat och årsprognos Universitetet redovisar som resultat per 30 april ett underskott på 79 mnkr. För motsvarande period föregående år redovisades ett underskott på 21 mnkr. För hela året beräknas ett negativt ekonomiskt utfall på 25 mnkr. Det beräknade utfallet är 55 mnkr sämre än budgeterat resultat för året. Jämfört med utfallet i bokslutet för föregående år (110 mnkr i överskott) innebär detta en resultatförändring på 135 mnkr. I prognosen har hänsyn tagits dels till beräkningarna i budgeten (överskott om 30 mnkr), där det oväntat stora överskottet under 2013 beaktats, och dels till utfallet för de fyra första månaderna innevarande år. Analysen av utfallet för årets första fyra månader visar att anställningsvolymen har ökat jämfört med motsvarande period föregående år och jämfört med uppskattningar i budgeten. Anställningsvolymen antas fortsätta att öka under året. Förändringen av personalvolymen är i huvudsak en följd av fakulteternas satsningar inom ramen för balanserat kapital samt av tilldelade utökade anslag till kvalitetsförstärkningar inom främst utbildningsverksamheten. 2

5 Resultatutveckling under 2014, jämfört med budget för året och med utfallet för 2013 framgår av följande sammanställning (belopp i mnkr). Bokslut Utfall Utfall Prognos Budget Intäkter Intäkter av anslag Avgifter/ersättningar Bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Resultatandel i dotterföretag 5,5 0,3 1,6 2 0 Transfereringar Finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring Intäkter av anslag uppgår till mnkr och ökar med 52 mnkr i utfallet per 30 april, jämfört med utfallet för motsvarande period föregående år. Ökningen av anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå beror bland annat på en ökning av antalet utbildningsplatser för läkare och tandläkare samt sjuksköterskor. Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå ökar till följd av bland annat stärkt basfinansiering enligt Regeringens proposition 2012/13:30 Forskning och innovation. I prognosen beräknas intäkter av anslag till totalt mnkr vilket är en ökning med 143 mnkr, eller knappt 4 procent, jämfört med utfallet för föregående år. Av anslagsintäkter utgör mnkr medel för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och mnkr medel för forskning och utbildning på forskarnivå samt 505 mnkr anslag till ersättningar till sjukvårds- respektive tandvårdshuvudmännen för den kliniska delen av läkar- respektive tandläkarutbildningen. Av de totala anslagsintäkterna beräknas 20 mnkr användas till finansiering av transfereringar. Skillnaden mellan budgeterade och 3

6 prognostiserade intäkter av anslag (16 mnkr) beror på en i budgeten felaktigt bedömning av transfereringar för helåret. I följande tabell redovisas intäkter av anslag och dess utveckling för respektive tertial under 2013 och 2014 (P anger prognosvärde). Anslag, mnkr 2013 T T T T2 P T T3 P Intäkter av avgifter och andra ersättningar uppgår till 131 mnkr i utfallet per 30 april. Dessa intäkter minskar med 14 mnkr jämfört med utfallet för motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas intäkterna till 490 mnkr, vilket är en minskning med 3 procent jämfört med föregående år. Minskningen beror på att ett större projekt avseende uppdragsforskning avslutades föregående år. Intäkter av avgifter och andra ersättningar utgörs av intäkter för uppdragsutbildning, uppdragsforskning, beställd utbildning 1 samt försäljningsintäkter enligt Avgiftsförordningen. I nedanstående tabell redovisas intäkter av avgifter och andra ersättningar och dess utveckling för respektive tertial under 2013 och 2014 (P anger prognosvärde). Avgifter och andra ersättningar, mnkr 2013 T T T T2 P T T3 P Intäkter av bidrag uppgår till 436 mnkr i utfallet per 30 april och minskar med 3 mnkr jämfört med utfallet för motsvarande period föregående år. Jämfört med föregående år ökar bidragsinkomsterna från forskningsråd och statliga givare samt från EU. Emellertid minskar bidragsinkomsterna från övriga statliga givare och marginellt utländska givare. Bidragsintäkterna beräknas öka med 9 mnkr jämfört med bokslutet för BIDRAG (Mnkr) Forskningsråd Övriga statliga Övr svenska givare EU Utländska givare Med beställd utbildning avses högskoleutbildning enligt avtal med annat lärosäte eller annan statlig finansiär. 4

7 I nedanstående tabell redovisas intäkter av bidrag och dess utveckling för respektive tertial under 2013 och 2014 (P anger prognosvärde). Bidrag, mnkr 2013 T T T T2 P T T3 P De finansiella intäkterna uppgår till 9 mnkr och minskar med 2 mnkr i utfallet per 30 april, jämfört med motsvarande period föregående år. I prognosen beräknas de finansiella intäkterna, i huvudsak ränteintäkter, uppgå till 25 mnkr för helåret, en liten minskning jämfört med tidigare år. Uppskattad nivå på styrräntan och den alltjämt stora kassabehållningen ligger bakom bedömningen. Sammantaget uppgår verksamhetens intäkter till mnkr och ökar med 34 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. För hela året beräknas intäkterna öka med drygt 130 mnkr eller drygt 2 procent. I nedanstående tabell redovisas de samlade intäkterna och dess utveckling för respektive tertial under 2013 och 2014 (P anger prognosvärde). Summa intäkter, mnkr 2013 T T T T2 P T T3 P Personalkostnaderna uppgår till mnkr och ökar med 84 mnkr i utfallet per 30 april, jämfört med utfallet för motsvarande period föregående år. Antalet årsarbetare uppgår totalt till i april 2014 och ökar med 106 eller 2 procent jämfört med motsvarande period föregående år. De personalkategorier som ökar är undervisande och forskande personal samt administrativ personal. Antalet forskarstuderande minskar däremot. Personalkostnaderna beräknas för helåret att uppgå till mnkr och förväntas öka med 223 mnkr (6,6 procent) jämfört med bokslutet för Ökningen beror på förväntade personalsatsningar bland annat genom kvalitetsförstärkningar inom utbildningsverksamheten och genom utökning av forskningsanslag samt andra strategiska satsningar, men även på kommande avtalskonsekvenser under Personalvolymen beräknades i budgeten för året att öka med 100 heltidsekvivalenter. I prognosen antas dock dessa att bli betydligt fler eller 150 heltidsekvivalenter. Redan efter fyra månader (T1) är ökningen 106 heltidsekvivalenter jämfört med motsvarande period föregående år. 5

8 I nedanstående tabell redovisas personalkostnaderna och dess utveckling för respektive tertial under 2013 och 2014 (P anger prognosvärde). Personalkostnader, mnkr 2013 T T T T2 P T T3 P Lokalkostnaderna uppgår till 216 mnkr och har ökat med 4 mnkr i utfallet per 30 april, jämfört med utfallet för motsvarande period föregående år. Lokalkostnaderna beräknas uppgå till 630 mnkr för hela året vilket är 2 mnkr högre än i föregående års bokslut. Den marginella ökningen mellan 2013 och 2014 beror på främst på smärre kostnadsökningar eftersom universitetets totala lokalarea inte beräknas förändras under året. I nedanstående tabell redovisas lokalkostnaderna och dess utveckling för respektive tertial under 2013 och 2014 (P anger prognosvärde). Lokalkostnader, mnkr 2013 T T T T2 P T T3 P Övriga driftkostnader uppgår till 411 mnkr i utfallet per 30 april och är i nivå med utfallet för motsvarande period föregående år. Driftkostnaderna beräknas till totalt mnkr (varav avser 505 mnkr utbetalningar av ersättningar till den kliniska delen av läkar- och tandläkarutbildningarna). Driftkostnader beräknas öka med 40 mnkr (3 procent) jämfört med föregående års bokslut vilket är en del i den förväntade expansionen inom verksamheten. I nedanstående tabell redovisas övriga driftkostnader och dess utveckling för respektive tertial under 2013 och 2014 (P anger prognosvärde). Övriga driftkostnader, mnkr 2013 T T T T2 P T T3 P Finansiella kostnader, som i huvudsak är räntekostnader på lån till anläggningstillgångar, uppgår till 2 mnkr och är desamma som utfallet per 30 april föregående år. De finansiella kostnaderna beräknas uppgå till 7 mnkr för hela året och är i paritet med föregående år. Avskrivningarna uppgår till 58 mnkr i utfallet per 30 april och är 2 mnkr högre än utfallet för motsvarande period föregående år. Avskrivningarna för hela året beräknas till 180 mnkr, vilket är i paritet med utfallet för föregående år. 6

9 I nedanstående tabell redovisas avskrivningarna och dess utveckling för respektive tertial under 2013 och 2014 (P anger prognosvärde). Avskrivningar, mnkr 2013 T T T T2 P T T3 P Sammantaget uppgår verksamhetens kostnader till mnkr och ökar med 91 mnkr jämfört med motsvarande period föregående år. För hela året beräknas kostnaderna öka med 267 mnkr eller knappt 5 procent jämfört med föregående år. Ökningen består till största del av ökade personalkostnader samt övriga driftskostnader. I nedanstående tabell redovisas de samlade kostnaderna och dess utveckling för respektive tertial under 2013 och 2014 (P anger prognosvärde). Summa kostnader, mnkr 2013 T T T T2 P T T3 P GU Holding AB Holdingbolaget startar, utvecklar och finansierar kommersialiseringsbara forskningsresultat, affärsprojekt och företag sprungna ur universitetets verksamhet. Dessa förvaltas aktivt för god lönsamhet och tillväxt och när så är lämpligt utlicensieras eller avyttras till industriella aktörer. Bolaget har idag ägarinnehav i 39 aktiebolag och i åtta affärsprojekt, totalt 47 engagemang. Under perioden januari till april har bolaget genomfört två nyinvesteringar och sex följdinvesteringar. Omsättningen i moderbolaget uppgick under perioden till 7 mnkr (8 mnkr under motsvarande period föregående år). Omsättningen i koncernen är 13 mnkr (19 mnkr för föregående år). Koncernen redovisar ett negativt resultat på 1,6 mnkr per 30 april och universitetet prognostiserar att verksamheten kommer att redovisa ett underskott om 2 mnkr för hela räkenskapsåret. Investeringar och låneramar Investeringarna under årets fyra första månader uppgår till 67 mnkr vilket är 15 mnkr högre än för motsvarande period föregående år. Universitetet disponerar under budgetåret en låneram på 700 mnkr för finansiering av investeringar. Upptagna lån hos Riksgälden för anläggningstillgångar uppgick per 30 april till 472 mnkr. Ökningen jämfört med samma period föregående år finns främst inom pågående nyanläggning, där fartygsanskaffningen bokförs. Investeringsnivån kommer att fortsätta att öka under resten av året, framför allt beroende på anskaffningen av det nya forskningsfartyget. 7

10 Likviditet Kassabehållningen har ökat med 84 mnkr jämfört med bokslutet per och ökat med 190 mnkr jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år Den ökade likviditeten beror främst på föregående års positiva resultat men också på ökade oförbrukade forskningsbidrag. Balanserat kapital Universitetet redovisar som periodens kapitalförändring ett underskott på 77 mnkr och en negativ prognos för helåret på 25 mnkr. Med ett ingående myndighetskapital på 977 mnkr innebär årets beräknade resultat ett utgående myndighetskapital på 952 mnkr vilket är en effekt av satsningar inom ramen för planerat utnyttjande av balanserat kapital. Med anledning av att universitets överskott, balanserat kapital, hittills fortsatt att öka har rektor gett ekonomienheten i uppdrag att gå ut och möta verksamheten för att diskutera frågor kring bland annat verksamhetsstyrning och ekonomiuppföljning. Fokus har lagts på att träffa fyra fakulteter 2 och där möta fakultets- och institutionsledningarna. Möten har ägt rum från slutet av mars till mitten av maj och en rapport är under framtagande. En iakttagelse som kan göras är att alla berörda fakulteter ger tydliga indikationer på att ökade anställningar nu är att vänta. Detta styrks också av de ekonomiska utfallet efter fyra månader. 2 Humanistiska fakulteten, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan samt Sahlgrenska akademin 8

11 Redovisning per fakultetsstyrelse/motsvarande Utfallet avseende verksamhetens ekonomi kommenteras per fakultet/motsvarande. I nedanstående tabell redovisas balanserat kapital vid ingången till 2014, ekonomiskt resultatmål för 2014, utfall per 30 april, beräknad prognos för hela 2014 samt prognostiserat balanserat kapital vid utgången av 2014 per fakultet/motsvarande. Fakultet/motsv Utfall Balans. Ek.res- Utfall Prognos Balans. Belopp i mnkr kapital mål per kapital Humanistisk Samhällsvetenskaplig Utbildningsvetenskaplig Handelshögskolan Sahlgrenska akademin Naturvetenskaplig Konstnärlig IT-fakulteten Lärarutbildningsnämnden Universitetsbiblioteket Styrelse Ledning & myndighetsfunkt Univ gem ändamål Övriga funktioner Övriga enheter 1) Justeringspost Verksamhetsutfall Donationskapital Resultatandel GUH Summa kapitalförändring ) GMV, NCM, Genus, Havsmiljö, Nordicom och SND Humanistiska fakultetsstyrelsen Fakulteten redovisar efter första tertialet ett underskott på knappt 8 mnkr. Prognostiserat underskott för helåret är 15 mnkr vilket är mindre än det budgeterade underskottet på drygt 16 mnkr. Prognosen medför ett beräknat eget kapital uppgående till 105 mnkr vid utgången av Underskottet för anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå beräknas bli ca 1 mnkr större än budgeterat och underskottet för anslagsfinansierad forskning och utbildning på forskarnivå beräknas minska med knappt 4 mnkr, från 13 mnkr till 9 mnkr. Institutionernas planerade resursanvändning utgår från att utbildningsuppdraget skall uppnås. Uppdraget inom lärarutbildningen är mer osäkert. Kostnaderna för utbildning på forskarnivå är drygt 27 mnkr, en ökning med cirka 16 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnaderna kommer att öka ytterligare under kommande år eftersom en del av fakultetens balanserade kapital används för doktorandanställningar. 9

12 Fakultetens balanserade kapital ligger i princip helt inom anslagsfinansierad verksamhet, huvuddelen inom forskning och utbildning på forskarnivå. Drygt hälften av kapitalet är bundet. Medlen skall bland annat användas till biträdande universitetslektorer, postdoktorer, doktorander och ett antal strategiska satsningar. Av det balanserade kapitalet på 120 mnkr i bokslutet 2013 kommer enligt prognosen knappt 15 mnkr att förbrukas under innevarande år. Institutionerna har utarbetat planer för användningen av det balanserade kapitalet för de kommande åren. Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Fakulteten redovisar efter första tertialet ett underskott på knappt 14 mnkr. Resultatet för utbildningsverksamheten är ett underskott på 8,6 mnkr och för forskning och utbildning på forskarnivå är resultatet ett underskott på 5 mnkr. För budgetåret beräknas ett underskott på knappt 29 mnkr att jämföra med budgeterat underskott på drygt 22 mnkr. Förändringen av prognosen jämfört med budget beror främst på ombyggnationskostnader som tillkommit samt ökade personalkostnader beroende på nyanställningar och nytt löneavtal. Det prognostiserade egna kapitalet uppgår vid årets slut till 81 mnkr. Söktrycket är fortfarande högt till fakultetens kurser och bedömningen är att uppdraget och därmed takbeloppet för 2014 kommer att nås. Institutionerna har fått i uppdrag att hålla nere sina intag och att inte göra överintag för att minska överproduktionen. Av det balanserade kapitalet första tertialet är 71 mnkr bundet kapital och 24 mnkr fritt kapital. Inom verksamhetsgren grundutbildning redovisas ett eget kapital på drygt 47 mnkr varav 31 mnkr är bundet och 16 mnkr är fritt kapital. För verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå redovisas eget kapital till 48 mnkr varav 40 mnkr är bundet och 8 mnkr är fritt kapital. Fakultetens prognos för det egna kapitalet för året är 81 mnkr. Det är svårt att i dagsläget prognostisera hur mycket som kommer att tas i anspråk under kommande treårsperiod. Det är bland annat beroende på hur rekryteringsprocessen av lärare går och om olika samfinansieringsprojekt till kvalitetssatsningar kommer igång. Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen Fakulteten redovisar efter första tertialet ett underskott på knappt 18 mnkr. För budgetåret beräknas ett underskott på 25 mnkr vilket är ett mindre än budgeterat underskott på 36 mnkr. Den prognostiserade resultatförbättringen beror främst på ökade intäkter. Detta medför ett prognostiserat eget kapital uppgående till 29 mnkr. Fakulteten räknar med att fullgöra sitt uppdrag 2014, eventuellt med viss överproduktion. Dock räknar fakulteten med en återbetalning på drygt 5 mnkr till Lärarutbildningsnämnden. Kostnaderna för utbildning på forskarnivå uppgår till 11 mnkr för första tertialet. Jämfört med motsvarande period föregående år ökar kostnaderna med 30 procent, vilket främst beror på fler aktiva doktorander. Det balanserade kapitalet uppgår för det första tertialet 2014 till 54 mnkr. Kapitalet fördelar sig med 8 mnkr på utbildning på grundnivå och avancerad nivå och med 27 mnkr för forskning. Allt kapital beräknas vara bundet. Fakulteten har ett uppdrag från rektor att skapa balans i fakultetens ekonomi och 10

13 verksamhet med anledning av det stora underskott som fakultetsområdet budgeterat för Bokslutet för 2013 blev oväntat positivt, vilket gav respit i omställningsarbetet. Förutsättningarna för omställningsarbetet har förändrats med anledning av att regeringen under våren aviserade en utökning av antalet lärarutbildningsplatser. En analys av kommande års sammantagna verksamhet kommer att göras. Fakulteten beräknas använda hela sitt låneutrymme under Eventuellt kan fakultetsområdet vara i behov av ett större låneutrymme på grund av den kraftiga expansion av lärarutbildningen som institutionerna står inför. Handelshögskolans fakultetsstyrelse Fakulteten redovisar efter första tertialet ett underskott på drygt 6 mnkr. Mellan de olika verksamhetsgrenarna fördelar sig periodens resultat med ett underskott inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå på 8 mnkr medan fakulteten inom forskningsverksamheten redovisar ett överskott på drygt 2 mnkr. För budgetåret beräknas ett överskott om 6 mnkr, vilket är 13 mnkr bättre än budgeterat underskott på drygt 7 mnkr. Det prognostiserade egna kapitalet uppgår till 127 mnkr. Intresset för att läsa på Handelshögskolans program och kurser är fortsatt stort. Fakulteten gör bedömningen att årets takbelopp kommer att nås med viss marginal. Kostnaderna för utbildning på forskarnivå uppgår till 16,5 mnkr för första tertialet. Jämfört med motsvarande period föregående år minskar kostnaderna med 1,5 mnkr. Det är främst lönekostnaderna som minskar. Prognosen för det balanserade kapitalet är att det kommer att öka till 127 mnkr. Av det balanserade kapitalet per april 2014 på 115 mnkr uppskattas 39 mnkr vara fritt kapital. Det fria kapitalet är ca 7 procent av fakultetens totala kostnadsomslutning. Det finns planer för hur institutionerna skall använda det balanserade kapitalet i framtiden, men aktiviteterna ser inte ut att påverka det balanserade kapitalet under innevarande år. Ett stort fokus under perioden kommer att vara på rekryteringar och olika strategiska satsningar. Bland annat kommer fakulteten att utveckla sin rekryteringspolicy för att hitta lämpliga kandidater till samtliga typer av rekryteringar. Under perioden kommer också fakulteten etablera ett gästforskarprogram. En forskarmiljö i Havsförvaltningsrätt skall byggas upp med start Inom utbildningen på grundnivå och avancerad nivå sker en satsning på hållbarhet där hållbarhetsperspektivet skall genomsyra samtliga program och kurser. Sahlgrenska akademistyrelsen Sahlgrenska akademin redovisar efter första tertialet ett underskott på 33 mnkr. Akademin prognostiserar ett underskott för året på 20 mnkr vilket motsvarar det budgeterat underskottet. Prognostiserat eget kapital uppgår till 285 mnkr. Akademin beräknas nå sitt utbildningsuppdrag, med en viss överproduktion och takbelopp för året. Den anslagsfinansierade grundutbildningen visar på ett underskott med 3 mnkr. Detta i enlighet med fakultetens plan att använda balanserat kapital för att fasa ut universitetets nerdragning i utbildningsplatser över en längre tid. Anslagsfinansierad forskning visar på ett underskott på 19 mnkr. I flertalet fall bedöms minskningen vara ett resultat av medveten användning av kapital men det 11

14 finns även tecken på att förbrukningen går fortare än planerat. Förutsättningarna för institutionerna skiljer sig åt och inom ett par institutioner varnas det för att det fria kapitalet kommer att vara förbrukat inom något år. Fakulteten har fått stora bidrag för till exempel åldrandeforskning samt rekryteringsstöd från Vetenskapsrådet. Detta är mycket positivt och innebär ett långsiktigt åtagande för fakulteten. Kostnaderna för utbildning på forskarnivå är 54 mnkr, en marginell minskning jämfört med samma period föregående år. Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen Fakulteten redovisar efter första tertialet ett underskott på 8 mnkr. Resultatet fördelar sig med ett överskott inom anslagsfinansierad utbildning på grundnivå och avancerad nivå på knappt 6 mnkr, ett underskott inom anslagsfinansierad forskningsverksamhet på nästan 10 mnkr och ett underskott för de externa verksamheterna med 4 mnkr. För budgetåret beräknas det prognostiserade resultatet överensstämma med det budgeterade underskottet på 6 och medför ett prognostiserat eget kapital uppgående till 12 mnkr. Samtliga enheter inom fakulteten, förutom institutionen för kemi och molekylärbiologi som ska använda en del av det balanserade kapitalet, har ett resultatmål med krav på en budget i balans. En institution följer inte detta och en plan som visar på åtgärder som ger resultat under innevarande år, är ett krav från fakultetsledning till institutionsledning. De överväganden som gjordes i samband med budget 2014 och i bokslutet för 2013 kvarstår. En djupare analys kommer att ske inför tertialbokslutet i augusti då även institutionernas åtgärdsplaner ska finnas tillgängliga. Kostnaderna för utbildning på forskarnivå uppgår till drygt 23 mnkr för första tertialet. Konstnärliga fakultetsstyrelsen Fakulteten redovisar efter första tertialet ett överskott på 0,1 mnkr. Årsprognosen visar ett underskott på 1 mnkr att jämföra med det budgeterade underskottet på 4 mnkr. Avsättningen för samfinansiering av EU-projekt har halverats då inga nya EU-projekt så här långt i år har blivit aktuella för bidrag. I övrigt kommer såväl personalkostnader som övriga driftskostnader att bli något lägre än budgeterat. Samtliga institutioner redovisar lägre kostnader än budgeterat men kostnadsökningar är dock att vänta under resten av året. Prognosen efter första kvartalet visar på ett balanserat kapital för året på 15 mnkr. Inom det ordinarie utbildningsuppdraget är prognosen att fakulteten kommer att klara uppdraget. För lärarutbildningsuppdraget har två institutioner redan i budget räknat med en lägre produktion vilket prognosen så här långt också tyder på. Kostnaden för anslagsfinansierad utbildning på forskarnivå uppgick till 5,3 mnkr för det första tertialet. Motsvarande kostnad förra året var 8 mnkr. Minskningen är enligt plan och beror på att någon nyantagning inte har skett sedan HDK planerar för nyantagning av två anslagsfinansierade doktorander med start under hösten

15 Prognosen för det egna kapitalet är 15 mnkr. Inom grundutbildningen är det mesta av kapitalet fritt. Inom forskning och utbildning på forskarnivå är det mesta bundet, dels genom tidigare års underskott som ska balanseras, dels genom beslut om samfinansiering. Institutionerna arbetar aktivt med de upprättade åtgärdsplanerna för att åstadkomma en ekonomi i balans. Arbetet med den långsiktiga strategin att öka andelen externfinansierad forskning och utbildning på forskarnivå fortgår. Det visar sig dock bli en utdragen process genom att bidragsgivarna generellt sett ersätter indirekta kostnader i väldigt låg grad. Samfinansieringen tar därmed en relativt stor del av forskningsanslaget vilket gör att det tar tid att vända ekonomin. IT-fakultetsstyrelsen Fakulteten redovisar efter första tertialet ett överskott på 1,5 mnkr jämfört med ett budgeterat underskott på 2 mnkr för perioden. En anledning till överskottet är återföring av samfinansiering i ett EU-projekt. För budgetåret prognostiseras ett underskott på 1,4 mnkr att jämföra med det budgeterade underskottet på 5,7 mnkr. Prognostiserat eget kapital för fakulteten uppgår till 49 mnkr. Fakultetens omsättning har ökat betydligt jämfört med samma period föregående år. Intäkter har ökat med 15 procent och kostnaderna med 10 procent. Det är främst de externa bidragen och lönekostnaderna som har ökat. Fakulteten räknar med en överproduktion av universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag. Det balanserade kapitalet för första tertialet uppgår till drygt 51 mnkr fördelade på drygt 21 mnkr för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och knappt 30 mnkr för forskning och utbildning på forskarnivå. Av kapitalet beräknas 35 mnkr vara fritt kapital och 16 mnkr bundet. Lärarutbildningsnämnden (LUN) Nämnden redovisar efter första tertialet ett överskott på 3 mnkr att jämföra med budgeterat underskott på 4 mnkr och prognostiserat underskott på drygt 3 mnkr. Prognostiserat resultat är ett underskott på 5,5 mnkr inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Prognostiserat eget kapital beräknas till 28 mnkr. För användning av balanserat kapital ingår satsningar som knyter an till handlings- och verksamhetsplan för Lärarutbildningsnämnden. För åren uppgår dessa satsningar till 12 mnkr. Utöver detta avsätts 14 mnkr till överproduktion (motsvarar anslagssparande). Universitetsbiblioteket Universitetsbiblioteket redovisar efter första tertialet ett underskott om 1,5 mnkr. Prognostiserat resultat för helåret anger ett överskott om 1,1 mnkr, det vill säga ingen förändring gentemot budget. Prognostiserat eget kapital uppgår till 13 mnkr. Den övervägande delen av kapitalet är fritt kapital. UB har för avsikt att använda det balanserade kapitalet till olika satsningar på projekt och medier. UB har bedömt att mediekostnaderna är något för låga i förhållande till lönekostnaderna och under 2014 startar en successiv ökning som kommer att pågå under ett antal år. UB har även överrekryterat personal under 2014 vilket kommer att ta balanserat kapital i anspråk under 2015 och framåt. 13

16 Under något av de närmast kommande åren behöver UB byta bibliotekssystem och detta kommer att finansieras av det balanserade kapitalet. Prognosen för investeringbehovet är att det ökar med 0,1 mnkr jämfört med budget till 3,6 mnkr. Universitetsgemensamma verksamheter Styrelsen 3 : redovisar ett överskott om 7 mnkr att jämföra med budgeterat nollresultat för Prognosen för helåret har justerats till ett överskott på 12 mnkr och beror till största delen på Lärarutbildningsnämndens avisering om underprestation under Inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå uppvisas vid tertialet ett positivt resultat motsvarande knappt 3 mnkr. Prognosen utgår från prognostiserat resultat enligt dispositionsplan om 4 mnkr samt att Lärarutbildningsnämnden har aviserat att de kommer att underprestera motsvarande 17 mnkr under Inom forskning och utbildning på forskarnivå uppvisas ett resultat vid tertialet motsvarande drygt 2 mnkr vilket ligger i linje med budgeten. Avsättningarna för strategisk samfinansiering har ökat något samtidigt som avsättningarna för nationell infrastruktur och stora externa bidrag inte har utnyttjats ännu. Prognosen utgår från budgeterat resultat om knappt 3 mnkr samt ett utnyttjande av balanserat kapital motsvarande knappt 8 mnkr. Ledning och myndighetsfunktioner 4 redovisar ett överskott om 1 mnkr att jämföra med budgeterat underskott på 1 mnkr för perioden. Skillnaden beror på att en större del av kostnaderna kommer senare under året. Prognosen för helåret justeras till ett underskott på 7 mnkr, och beror på att balanserat kapital tas i bruk för att finansiera verksamhet av engångskaraktär, bl. a flera utredningar. Universitetsgemensamma ändamål 5 redovisar ett underskott om 4 mnkr. Underskottet beror till största delen på högre pensionsavsättningar än budget. Prognosen justeras till ett underskott på 13 mnkr för helåret att jämföra med ett budgeterat underskott på 3 mnkr. Övriga funktioner 6 redovisar ett underskott på 1 mnkr och har ett prognostiserat underskott på 3 mnkr baserat på uppskattade minskade ränteintäkter i internbanken. Övriga enheter 4 redovisar ett överskott på 3 mnkr, vilket är 7 mnkr bättre än periodens budget. Bidragsintäkterna för perioden överstiger budget men verksamheten har inte kommit igång i motsvarande omfattning. Dessutom är en del budgeterade transfereringar inte bokförda. Prognosen för helåret är ett underskott på drygt 9 mnkr, vilket är 2 mnkr bättre än budgeterat. Förbättringen beror på ökade bidragsintäkter. 3 Fördelning av anslag till utbildning och forskning inkl. strategiska satsningar 4 Omfattar stödfunktioner till styrelse och ledning samt de funktioner som krävs för att svara upp mot kraven på en statlig myndighet 5 Avser ändamål som bedrivs centralt men avser samordning av verksamheter inom hela universitetet och omfattar de tre verksamhetsnivåerna (institution, fakultet och centralt) 6 Avser central organisering av särskilda enheter såsom GMV, NCM, Genussekretariat, Havsmiljöinstitutet, Etikprövning, Nordicom, Fondstyrelse m fl. 14

17 Oförbrukade och upplupna bidrag I fakulteternas/motsvarande balansräkningar redovisas upplupna och oförbrukade bidrag enligt tabellen nedan för perioden Oförbrukade bidrag betraktas som en skuld till bidragsgivaren. Det är medel universitetet fått till speciella ändamål/projekt vilka ännu inte förbrukats. Beloppet har ökat med 97 mnkr, eller ca 6 procent sedan april Upplupna bidragsintäkter utgör en fordran på bidragsgivare. Beloppet består av utgifter/utlägg universitetet haft i pågående projekt för vilka bidragsgivare ännu inte överfört medel i tillräcklig omfattning. Giltiga avtal om finansiering av projekt är särskilt viktiga då det alltid föreligger en risk i att betala ut medel för annans räkning. Fakultet Oförbrukade bidrag Upplupna bidrag HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS LUN UB Gemensamt Summa GU I efterföljande tabellmaterial redovisas en ekonomisk översikt med jämförelsedata per 30 april 2014, resultat- och balansräkning per 30 april samt en anslagsredovisning. 15

18 RESULTATRÄKNING (tkr) Utfall Utfall Prognos Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter S:a intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar S:a kostnader Verksamhetsutfall Resultat från andelar i hel- och delägda företag Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m m samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Periodens kapitalförändring

19 BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggnings tillgångar S:a immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m m Pågående nyanläggning S:a materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i hel- och delägda företag Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar S:a finansiella anläggningstillgångar Varulager Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar S:a fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter S:a periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket 0 0 Värdepapper och andelar 0 0 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa, postgiro och bank S:a kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR

20 BALANSRÄKNING (tkr) KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital Donationskapital Resultatandelar i hel-och delägda dotterföretag Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen S:a myndighetskapital Avsättningar Avsättning för pensioner och likn Övriga avsättningar S:a avsättningar Skulder m m Lån i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder Depositioner S:a skulder m m Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter S:a periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER ANSVARSFÖRBINDELSER

21 ANSLAGSREDOVISNING (tkr) Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Villkor för anslag 2:7 ap.1 Takbelopp. Anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer finns i bilaga 1 till regleringsbrevet avseende universitet och högskolor. Villkor för anslag 2:8 ap.7 Basresurs. Av anslaget är kronor beräknat för en förstärkning av konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå. I anslaget ingår kronor för det strategiska forskningsområdet Vårdvetenskap. Ap.9 Havsmiljöinstitutet Anslagsposten får användas av universitetet för analyser, utvärderingar och synteser samt för ökad samverkan mellan berörda universitet inom havsmiljöinstitutet. Villkor för anslag 2:66 ap.3 Göteborgs universitet. Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting enligt avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Ap.7 Göteborgs universitet. Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting enligt avtal mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvård. Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Villkor för anslag 11:2 ap.1 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen. Anslaget ska användas för kostnader för information om forsknings- resultat, för att utarbeta mediestatistik och dokumentera ägar- och marknadsförhållanden inom svenska massmedier m.m. vid den svenska avdelningen av Nordiskt Informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning (Nordicom). Rapporten Mediebarometern med en räckviddsundersökning av svenska medievanor ska ges ut under

22 Ekonomisk uppföljning GÖTEBORGS UNIVERSITET Mnkr Utfall Prognos Budget Utfall Utfall INTÄKTER Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och försäljning Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter KOSTNADER Personalkostnader Lokalkostnader Övriga driftskostnader Avskrivningar Finansiella kostnader Summa kostnader Verksamhetsutfall Resultatandel i dotterföretag 1) -1,6-2,0 0,0-5,5-0,3 TRANSFERERINGAR Erhållna medel Lämnade bidrag Summa transfereringar Årets kapitalförändring EKONOMISK STÄLLNING Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Mnkr Likvida medel ANSLAG (Mnkr) BIDRAG (Mnkr) Balanserat kapital (Mnkr) Övrigt LUA/TUA Grundutbildning Forskning och forskarutbildning Anslag Forskningsråd Övriga statliga Övr svenska givare EU Utländska givare BIDRAG Oförbrukade bidragsintäkter 2) Upplupna bidragsintäkter INVESTERINGAR INKL. BYGGNADER Årets anskaffning Anläggningsvärde Utgående balans lån NOTER OCH FÖRKLARINGAR 1) Avser Holdingbolaget vid Göteborgs universitet. 2) Exklusive avsättningar för bidragsfinansierade anläggningar Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Övrigt Totalt balanserat kapital