Livsmedelssektorn i Halland

Transkript

1 Livsmedelssektorn i Halland En rapport från Region Halland

2 Innehåll Inledning... 3 Sysselsättning... 4 Sysselsättning efter delområden... 6 Andel sysselsatta... 8 Utbildningsnivå Utbildningsnivå efter delområden Sysselsatta efter storleksklass Sysselsatta efter storleksklass och delområde Arbetsställen efter storleksklass Livsmedelssektorns lokalisering Specialisering Livsmedelssektorns ekonomiska utveckling Grm-index Förädlingsvärde Produktivitet Sammanfattning och reflektioner Bilaga

3 Inledning Region Halland har under 2014 arbetat fram och antagit en Tillväxtstrategi för Halland Bakom strategin ligger en omfattande process där många människor har mötts och samtalat om framtiden och tillväxtfrågor. Strategin bygger på tre hörnstenar; Hög attraktivitet, Stark konkurrenskraft och Fler i arbete. Det finns tre styrkeområden i strategin; Hälsoinnovation, Grön Tillväxt och Besöksnäring. Ett regionalt styrkeområde är ett tematiskt område där det i regionen finns särskilt goda förutsättningar för utveckling och tillväxt. Livsmedel ingår som ett delområde inom Grön Tillväxt tillsammans med förnybar energi och råvaror, samt produkter och tjänster från jord, skog och vatten. Den halländska livsmedelsbranschen är en av länets mest specialiserade branscher, vilket skapar goda tillväxtmöjligheter längs hela kedjan från råvaruproduktion till högförädlade livsmedel och tjänster. Följande delbranscher ingår i denna studie; jordbruk, fiske, livsmedels- och dryckestillverkning, partihandel med livsmedel och restaurangverksamhet. Goda möjligheter till samverkan och innovationsutveckling finns också tillsammans med de andra halländska styrkeområdena Hälsoinnovation och Besöksnäring. Denna rapport har tagits fram för att få ett kunskapsunderlag om den halländska livsmedelssektorn inför det fortsatta arbetet med att genomföra Tillväxtstrategin. I rapporten redovisas utvecklingen utifrån sysselsättning, utbildningsnivå, lokalisering, specialisering och ekonomisk utveckling. Statistiken kommer huvudsakligen från SCB, Statistiska Centralbyrån. 3

4 Sysselsättning Antal sysselsatta inom livsmedelssektorn i Halland uppgick till år Det är en ökning med 420 personer eller 5,0 procent från Det är en sämre utveckling än Sverige i övrigt (14 procent). Bland de halländska kommunerna hade Halmstad flest sysselsatta år 2012 med personer. Kungsbacka kommun tillsammans med Falkenberg har haft den största sysselsättningsökningen sedan Precis som i övriga landet är det fler män än kvinnor som är sysselsatta inom livsmedels-sektorn. Däremot har sysselsättningsutvecklingen varit bättre för kvinnor än för män i Halland som helhet (Män 0,2 procent och kvinnor 12 procent) och i samtliga kommuner. Även i övriga Sverige har sysselsättningsutvecklingen varit bättre för kvinnor än för män (Män 13 procent och kvinnor 16 procent). ANTAL SYSSELSATTA INOM LIVSMEDEL 2007 OCH 2012, HALLAND Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Laholm Hylte Halland SYSSELSÄTTNINGSFÖRÄNDRING (ANTAL) INOM LIVSMEDEL Kungsbacka Falkenberg Halmstad Laholm Varberg Hylte Halland 4

5 SYSSELSÄTTNINGSFÖRÄNDRING (ANTAL) INOM LIVSMEDEL EFTER KÖN Män Kvinnor Falkenberg Kungsbacka Halmstad Laholm Varberg Hylte Halland ANTAL SYSSELSATTA INOM LIVSMEDEL EFTER KÖN Män Kvinnor Halmstad Falkenberg Varberg Kungsbacka Laholm Hylte Halland 5

6 Sysselsättning efter delområden Det är endast inom restaurangverksamhet som det är fler kvinnor än män sysselsatta både i Halland som i övriga landet. Inom övriga delområden råder det motsatta förhållandet. Alla delområden inom livsmedelssektorn i Halland ökade sin sysselsättning mellan åren utom delområdena livsmedels- och dryckestillverkning samt jordbruk. I länet minskade jordbruk med 348 personer (237 män) och (111 kvinnor) och livsmedels- och dryckestillverkning med 144 män. I Sverige minskade sysselsättningen inom livsmedels- och dryckestillverkning med personer eller -7 procent (2 700 män och kvinnor). Restaurangverksamheten i Halland stod för den största sysselsättningsökningen (667 personer) sedan år 2007 tätt följt av delområdet partihandel med livsmedel. Halmstads kommun hade den största ökningen av sysselsatta inom partihandel med livsmedel medan Falkenberg och Kungsbacka kommun ökade mest inom restaurangverksamhet ANTAL SYSSELSATTA EFTER DELOMRÅDE OCH KÖN 2012, HALLAND Män Kvinnor ANTAL SYSSELSATTA EFTER DELOMRÅDE 2007 OCH 2012 SAMT FÖRÄNDRING, HALLAND

7 SYSSELSÄTTNINGSFÖRÄNDRING EFTER DELOMRÅDE OCH KÖN Män Kvinnor SYSSELSÄTTNINGSFÖRÄNDRING (ANTAL) EFTER DELOMRÅDE OCH KOMMUN Jordbruk Fiske 0 Livsmedelstillv -100 Partihandel med livsmedel Restaurang

8 Andel sysselsatta I Halland har livsmedelssektorns andel av den totala sysselsättningen varit oförändrad mellan åren jämfört med övriga Sveriges ökning. Delområdena livsmedels- och dryckestillverkning samt jordbruk har däremot minskat sin andel av den totala sysselsättningen i Halland. Detta kan förklaras med att sysselsättningen minskade under perioden Övriga delområden har istället ökat sin andel av den totala syssel-sättningen i länet, framförallt restaurangverksamhet. Halland har ändå en högre andel sysselsatta inom jordbruk samt livsmedels- och dryckestillverkning än Sverige som helhet (Jordbruk i Halland 1,9, Jordbruk i Sverige 0,8. Livsmedelstillverkning i Halland 2,1, Livsmedels tillverkning i Sverige 1,3). Livsmedelssektorns andel i de olika halländska kommunerna var som högst i Falkenbergs kommun och som lägst i Hylte kommun både 2007 och I Laholm, Hylte och Kungsbacka kommuner har andelen sysselsatta inom livsmedelssektorn ökat mellan åren 2007 till Falkenbergs kommun utmärker sig genom sin höga sysselsättningsandel inom livsmedelstillverkning och Laholms kommun inom jordbruk. ANTAL SYSSELSATTA (%) INOM LIVSMEDEL 2007 OCH ,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 13,7 13,1 10,4 11,0 6,7 6,6 6,5 6,2 4, ,7 1,9 2,3 7,3 7,2 4,9 5,4 0,0 ANTAL SYSSELSATTA (%) EFTER DELOMRÅDE 2007 OCH 2012, HALLAND 2,5 2,0 1,5 2,3 1, ,2 2,1 2,0 2,4 1,0 0,5 0,0 0,07 0,08 0,80 0,87 8

9 ANTAL SYSSELSATTA (%) EFTER DELOMRÅDE OCH KOMMUN ,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Jordbruk Fiske Livsmedelstillv Partihandel med livsmedel Restaurang 9

10 Utbildningsnivå I Halland och i Sverige har livsmedelssektorn generellt en låg utbildningsnivå bland de sysselsatta. I länet är andelen sysselsatta med gymnasial utbildningsbakgrund närmare 60 procent och utbildningsgruppen Högst grundskola utgör 26 procent. Andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning är också låg, 15,0 procent medan Sverige som helhet låg på 18,0 procent Under perioden ökade andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning mer i Sverige än i Halland (68 respektive 32 procent). I vissa kommuner har dock andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning haft en bättre utveckling än Hallandssnittet exempelvis Kungsbacka, Varberg och Laholm. Andelen sysselsatta inom gruppen Högst grundskola har däremot minskat i Halland (-5 procent) och i vissa kommuner utom i Hylte, Laholms samt i Falkenbergs kommun. Antal sysselsatta efter utbildningsnivå 2012, Livsmedelssektorn ANTAL SYSSELSATTA EFTER UTBILDNINGSNIVÅ 2012, LIVSMEDELSSEKTORN Högst Eftergym Eftergym Kommun grundskola Gymnasial < 3 år > 3 år Hyl te Halmstad La hol m Fa l kenberg Va rberg Kungs ba cka Halland Sverige ANTAL SYSSELSATTA EFTER UTBILDNINGSNIVÅ INOM LIVSMEDEL (%) ,0 5,4 10,6 6,7 32 7,4 4, ,1 9,3 9,4 9,5 10,6 5,8 3,9 5,8 5,6 7,5 Högst grundskola Högst Gymnasial Eftergym < 3 år Eftergym > 3 år 10

11 SYSSELSÄTTNINGSFÖRÄNDRING EFTER UTBILDNINGSNIVÅ INOM LIVSMEDEL (%) Högst grundskola Högst Gymnasial Eftergym < 3 år Eftergym > 3 år 11

12 Utbildningsnivå efter delområden Partihandel med livsmedel samt livsmedels- och dryckestillverkning hade år 2012 en högre andel sysselsatta med gymnasial utbildnings-bakgrund än övriga delområden, 67 respektive 62 procent. Samma delområden hade även den högsta andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning år Mellan har andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning ökat inom samtliga delområden. Inom livsmedels- och dryckestillverkning ökade bara gruppen eftergymnasial utbildning längre än tre år. Ökningen kan förklaras av den positiva sysselssättningsutvecklingen för kvinnor som oftast har en högre utbildningsnivå än män. Trots en ökning av andelen sysselsatta i grupperna med eftergymnasial utbildning ligger Hallands delområden fortfarande lägre än Sverigegenomsnittet. Antal sysselsatta efter utbildningsnivå 2012, delområden livsmedel ANTAL SYSSELSATTA EFTER UTBILDNINGSNIVÅ 2012, DELOMRÅDEN LIVSMEDEL Högst Eftergym Eftergym Delområde Halland grundskola Gymnasial < 3 år > 3 år Jordbruk Fi s ke Livsmedels- och dryckestillv Partihandel med livsmedel Res ta ura ngverks a mhet ANTAL SYSSELSATTA EFTER UTBILDNINGSNIVÅ (%) 2012, HALLAND DELOMRÅDEN LIVSMEDEL , , ,7 7,4 10 4,0 Högst grundskola Högst Gymnasial Eftergym < 3 år Eftergym > 3 år 12

13 SYSSELSÄTTNINGSFÖRÄNDRING EFTER UTBILDNINGSNIVÅ (%) HALLAND, DELOMRÅDEN LIVSMEDEL , Högst grundskola Högst Gymnasial Eftergym < 3 år Eftergym > 3 år 13

14 Sysselsatta efter storleksklass Närmare 70 procent av de sysselsatta inom livsmedelssektorn i Halland återfinns inom storleksklasserna 1-9 och anställda. En bild som är liknande över hela landet. Livsmedelssektorn har mellan år haft en positiv sysselsättningsutveckling i hela landet. För Halland har sysselsättningen ökat inom alla storleksklasser utom i klassen anställda. I Sverige som helhet har sysselsättningen ökat inom samtliga storleksklasser. Bland de Halländska kommunerna är det en blandad bild som visas. Halmstad sticker ut med en sysselsättningsökning inom klassen 200+ medan Falkenberg ökat inom klasserna 1-9 anställda samt inom anställda. ANTAL SYSSELSATTA EFTER STORLEKSKLASS INOM LIVSMEDEL 2012 (%) Sverige Halland Kungsbacka Varberg Falkenberg Laholm Halmstad anst anst anst 200+ Hylte % 20% 40% 60% 80% 100% FÖRÄNDRING ANTAL SYSSELSATTA EFTER STORLEKSKLASS INOM LIVSMEDEL anst anst anst

15 140,0 120,0 100,0 FÖRÄNDRING ANTAL SYSSELSATTA EFTER STORLEKSKLASS INOM LIVSMEDEL (%) 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0-20,0 1-9 anst anst anst ,0-60,0 15

16 Sysselsatta efter storleksklass och delområde Inom delområdena jordbruk och fiske är en övervägande majoritet sysselsatt inom storleksklassen 1-9 anställda. För övriga delområden är fördelningen mer spridd framförallt inom livsmedels- och dryckes-tillverkning samt partihandel med livsmedel. Inom restaurangverksamhet har sysselsättningen ökat inom de mindre och medelstora storleksklasserna. Partihandel med livsmedel har istället haft en sysselsättning-sökning inom klassen Övriga delområden har under åren haft en sämre sysselsättningsutveckling inom flera storleksklasser. ANTAL SYSSELSATTA EFTER STORLEKSKLASS OCH DELOMRÅDE 2012, HALLAND (%) Restaurangverksamhet Partihandel med livsmedel anst anst Livsmedels- och dryckestillv anst Fiske Jordbruk % 20% 40% 60% 80% 100% FÖRÄNDRING ANTAL SYSSELSATTA EFTER STORLEKSKLASS OCH DELOMRÅDEN LIVSMEDEL , HALLAND anst anst anst

17 Arbetsställen efter storleksklass I Halland fanns år arbetsställen inom livsmedelssektorn. En majoritet av arbetsställena fanns inom storleksklasserna 1-9 och anställda. Antal arbetsställen inom livsmedelssektorn ökade mellan åren med 576 stycken i Halland, en ökning med 11 procent vilket var identiskt med övriga Sveriges ökning. Flest antal arbetsställen har tillkommit inom storleks-klasserna 1-9 samt anställda och procentuellt har Halland hållit jämna steg med övriga Sverige. Inom klassen 200 anställda eller fler, har antalet arbetsställen minskat under perioden i övriga Sverige. I Halland har ett arbetsställe tillkommit inom partihandel med livsmedel. Inom de olika delområdena finns flest arbetsställen i storleksklassen 1-9 anställda med undantag för livsmedels- och dryckestillverkning som även har en högre andel sysselsatta inom storleksklassen anställda än övriga delområden. Jordbruk utmärker sig med sina arbetsställen i storleksklassen 1-9 anställda. Det är också inom jordbruk som vi ser en markant ökning i samma storleksklass sedan Ökningen av antal arbetsställen inom jordbruk beror på en definitionsändring hos SCB. Numer klassas pensionerade jord- och skogsägare som sysselsatta. ANTAL ARBETSSTÄLLEN EFTER STORLEKSKLASS 2012, LIVSMEDEL Antal arbetsställen efter storleksklass 2012, Livsmedel Kommun 1-9 anst anst anst 200+ Total Hyl te Halmstad La hol m Fa l kenberg Va rberg Kungs ba cka Halland Sverige ANDEL (%) FÖRETAG EFTER STORLEKSKLASS INOM LIVSMEDEL 2012 Sverige 97 3 Halland 97 2 Kungsbacka anst Varberg anst Falkenberg anst Laholm Halmstad , Hylte % 94% 96% 98% 100% 17

18 ANDEL (%) FÖRETAG EFTER STORLEKSKLASS OCH DELOMRÅDE HALLAND LIVSMEDEL 2012 Restaurangverksamhet Partihandel med livsmedel anst Livsmedels- och dryckestillv anst Fiske anst 200+ Jordbruk 100 0% 20% 40% 60% 80% 100% FÖRÄNDRING ANTAL ARBETSSTÄLLEN EFTER STORLEKSKLASS , LIVSMEDEL Förändring antal arbetsställen efter storleksklass livsmedel Kommun 1-9 anst anst anst 200+ Total Hylte Ha lms tad Förändring La holm antal arbetsställen efter storleksklass livsmedel Kommun Fa lkenberg 1-9 anst anst anst Total 117 Hylte Va rberg Ha Kungs lmsba tadcka La Halland holm Fa Sverige lkenberg Va Förändring rberg antal arbetsställen efter storleksklass 167 och delområde Kungs Delområde ba cka 1-9 anst anst anst Total 160 Halland Jordbruk FÖRÄNDRING ANTAL ARBETSSTÄLLEN EFTER STORLEKSKLASS OCH DELOMRÅDE Sverige Fiske Förändring Livsmedels- antal och arbetsställen dryckestillvefter storleksklass 11 och delområde Delområde Partihandel med livsmedel 1-9 anst anst anst Total28 Jordbruk Restaurangverksamhet Fiske Halland Livsmedels- och dryckestillv Partihandel med livsmedel Restaurangverksamhet Halland

19 Livsmedelssektorns lokalisering Statistiken i denna rapport är hämtad från SCB och deras registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Samma källa ligger också till grund för att visualisera var livsmedelssektorns olika delbranscher är lokaliserade. På kartbilderna visas sysselsatt dagbefolkning per 500 m ruta vilket indikerar att det även finns arbetsställen i rutan. Jordbrukets lokalisering i Halland visar upp en utspridd geografisk bild men med en viss koncentration av sysselsättningstäta rutor utmed kusten. Fiskenäringen är i norra Halland koncentrerad till kusten samtidigt som det förekommer verksamhet i inlandet i södra delen av länet. Livsmedels- och dryckestillverkning, partihandel med livsmedel och restaurangverksamhet (sid 11) är också till stor del koncentrerade till kusten och hade år 2012 fler sysselsättningstäta rutor jämfört med jordbruket och fisket. ANTAL SYSSELSATTA INOM JORDBRUK 2012, HALLAND 19

20 ANTAL SYSSELSATTA (DAGBEFOLKNING) INOM LIVSMEDELSTILLVERKNING 2012, HALLAND 20

21 ANTAL SYSSELSATTA (DAGBEFOLKNING) INOM FISKE 2012, HALLAND 21

22 ANTAL SYSSELSATTA (DAGBEFOLKNING) INOM PARTIHANDEL MED LIVSMEDEL 2012, HALLAND 22

23 ANTAL SYSSELSATTA (DAGBEFOLKNING) INOM RESTAURANGVERKSAMHET 2012, HALLAND 23

24 Specialisering Det finns flera sätt att mäta ekonomisk specialisering i en region. Ett sätt som kan ge en bild av hur stor koncentrationen är av olika näringar i en region är specialiseringsgrad/kvot. Med den anger man hur stor andel sysselsatta som finns inom en viss bransch i regionen i förhållande till övriga landet. En låg grad/kvot (1,0 eller lägre) indikerar att specialiseringen är genomsnittlig eftersom branschen är lika förekommande överallt i hela landet exempelvis skoaffärer, kiosker. Visar specialiseringen istället en hög grad/kvot (1,0 eller högre) inom regionen har den en stor koncentration av sysselsatta inom en viss bransch. Exempel på sådana näringar kan vara finansföretag, nischer inom metall eller fordonstillverkning. Ofta har näringar med hög specialisering en lång historik i regionen. För livsmedelsektorn som helhet visar Hallands län upp en relativt hög specialisering som dock försvagats något sedan Falkenbergs- och Laholms kommuner visar också upp en hög specialisering men som försvagats sedan Jordbruket i Halland visade på en hög specialisering 2007 och har sjunkit i specialisering fram till Fisket i Halland sticker ut med en klart högre specialisering än övriga delområden. Mellan kommunerna skiljer sig också specialiseringen. Exempelvis Hylte, Falkenberg och Varberg har en hög specialisering inom fiske. Laholm och Falkenberg inom jordbruk och livsmedels- och dryckestillverkning. Halmstad har en högre specialisering inom partihandel med livsmedel. SPECIALISERINGSGRAD LIVSMEDELSSEKTORN 2007 OCH 2012 (KVOT) 3,0 2,5 2,0 2,8 2,4 2,1 2, ,5 1,0 0,5 0,0 1,4 1,3 1,2 1,2 0,9 0,9 0,4 0,4 1,5 1,3 1,0 1,0 SPECIALISERINGSGRAD EFTER DELOMRÅDE LIVSMEDEL 2012 (KVOT) 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 2,1 2,3 2,7 1,8 1,7 1,7 1,2 1, ,0 1,0 0,0 24

25 Specialiseringsgrad efter kommun och delområden livsmedel 2012 SPECIALISERINGSGRAD EFTER KOMMUN OCH DELOMRÅDEN LIVSMEDEL 2012 Livsmedels- Partihandel Restaurang Fiske Jordbruk dryckestillv med livsmedel verksamhet Hylte 7,3 1,4 0,1 0,0 0,2 Halmstad 0,4 0,9 1,4 2,6 0,9 Laholm 2,1 5,5 2,3 1,1 0,7 Falkenberg 3,6 3,1 5,0 0,5 1,4 Varberg 4,1 2,2 1,0 0,6 0,9 Kungsbacka 1,8 0,9 0,6 0,6 1,0 Halland 2,3 1,8 1,7 1,3 1,0 25

26 Livsmedelssektorns ekonomiska utveckling Det finns flera sätt att beskriva företags eller branschers ekonomiska utveckling. I denna rapport har vi valt att visa företagen inom livsmedelssektorn (endast AB) och deras lönsamhet efter Simpler-metoden (Grufman Reje) 1. Simpler- metoden har sitt ursprung i nationalekonomisk produktionsteori där produktionen är lika med förädlingsvärdet. Förädlingsvärdet är företagets försäljning minskat med inköp av varor och tjänster samt avskrivningar. De kostnaderna som krävs för att skapa förädlingsvärdet är personalkostnader samt kapitalkostnader. Personalkostnaderna är företagets kostnader för sin personal. Kapitalkostnaderna består dels av kostnader för lånat kapital och dels av kostnader för det egna kapitalet. Som bas för att beräkna kostnaden för lånade pengar använder Simpler den långa räntan. För eget kapital beräknas kostnaden som den långa räntan plus en förväntad avkastning till ägarna på nio procent. De nio procenten är den avkastning utöver långa räntan som Sveriges näringsliv har gett i genomsnitt. FÖRKLARINGSMODELL GRM-INDEX Strävan är att produktionen ska vara effektiv. Simpler mäter relationen mellan förädlingskostnad och förädlingsvärde. Förädlingskostnaden är av två typer, personalkostnad och kapitalkostnad. Positionen i Simpler-diagrammet visar om verksamheten är personalintensiv eller kapitalintensiv samt hur effektiv den är (GRm-index). Verksamheter som förflyttar sig mot ett bättre läge gör det genom att fatta och implementera viktiga strategiska beslut. Företag som ligger innanför linjen har en högre effektivitet än det genomsnittliga näringslivet. Företag utanför linjen har en lägre effektivitet än det genomsnittliga näringslivet. Innanför linjen skapar man en överavkastning som kan användas för investeringar i nya produkter, marknader eller delas ut till ägarna. Metoden kan alltså peka på områden där insatser och stödstrukturer kan behöva sättas in för att förbättra utvecklingen mot ökad konkurrenskraft. 1 Simpler, BISNODE. 26

27 SIMPLERDIAGRAM 27

28 GRm-index Livsmedelssektorns position i Simplerdiagrammet visar att verksamheten i stora drag är personalintensiv samt att fiske och jordbruket hade en låg effektivitet år 2012 än det genomsnittliga näringslivet i Sverige (utanför 1:1 linjen). Jordbruket är det enda delområde som haft en låg effektivitet under hela perioden medan partihandel med livsmedel haft en hög under samma period. Fiske som delområde har haft en fluktuerad tillvaro där effektiviteten var riktigt hög precis efter finanskrisen år 2008 men har sedan försämrat sin effektivitet fram till år Livsmedels- och dryckestillverkning hade en låg effektivitet fram till år 2007 men vände sedan trenden fram till år 2010 för att åter försämra den fram till år Livsmedelssektorn som helhet har förbättrat sin effektivitet efter år 2007 och var dessutom något mer effektiv än det genomsnittliga halländska näringslivet åren År 2012 låg livsmedelssektorn på 0,93 i GRm-index medan det halländska näringslivet hade ett GRm-index på 0,95. GRM-INDEX FÖR DELOMRÅDEN INOM LIVSMEDELSSEKTORN 2012 Restaurang Fiske Livsmedels- och dryckestillverkning Jordbruk Partihandel med livsmedel 2 Fluktuationen för fisket förklaras av att ett par företag lagt ner sin verksamhet och avyttrat realkapital och minskat antalet anställda vilket ger ett högre förädlingsvärde och lågt GRm-index för år

29 GRM-INDEX EFTER DELOMRÅDEN , HALLAND 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 1, Hög effektivitet (Lönsamt) GRm-index Låg effektivitet (Ej lönsamt) Fiske Livsmedels- och dryckestillv Partihandel med livsmedel Jordbruk Restaurangverksamhet GRM-INDEX FÖR LIVSMEDEL I HALLAND ,4 0,6 0,8 Hög effektivitet (Lönsamt) 1 1, GRm-index Låg effektivitet (Ej Lönsamt) Livsmedel Halland Hallands näringsliv totalt 29

30 Förädlingsvärde Livsmedelssektorns förädlingsvärde uppgick till 2,3 miljarder kronor år Mellan åren ökade förädlingsvärdet med 45 procent vilket var en sämre utveckling än det övriga halländska näringslivet. Restaurangverksamheten har haft en ordentlig positiv utveckling jämfört med övriga delområden. Svagast utveckling ser vi inom livsmedels- och dryckestillverkning, 17 procent. Livsmedelssektorn samlade förädlingsvärde av det totala halländska näringslivet var 6 procent år Fiskets höga förädlingsvärde år 2009 beror på att ett par företag lagt ned verksamheten år 2008 och förmodligen avyttrat realkapital vilket ökar förädlingsvärdet året efter. FÖRÄDLINGSVÄRDETS UTVECKLING INOM LIVSMEDEL , HALLAND INDEX 2004 = Hallands näringsliv totalt Livsmedel totalt FÖRÄDLINGSVÄRDE (TKR) Förädlingsvärde (tkr) Förändring Förändring Andel av Hallands tkr % näringsliv 2012 % Jordbruk ,7 Fiske ,02 Livsmedels- och dryckestillv ,1 Partihandel med livsmedel ,6 Restaurangverksamhet ,5 Livsmedel totalt ,9 Hallands näringsliv totalt

31 FÖRÄDLINGSVÄRDETS UTVECKLING EFTER DELOMRÅDEN LIVSMEDEL HALLAND, INDEX 2004 = Jordbruk Livsmedels- och dryckestillv Restaurangverksamhet Fiske Partihandel med livsmedel 31

32 Produktivitet Produktivitet mäter hur mycket ett företag producerar per anställd. Om produktionen skapar ett stort förädlingsvärde per anställd är alltså produktiviteten hög och tvärtom. Det är alltså ett mått på hur effektiv produktionen är. Diagrammet visar hur produktiviteten inom livsmedelssektorn och det halländska näringslivet utvecklats sedan Den långsiktiga utvecklingen visar på en ökad produktivitet, det vill säga att livsmedelsföretagen skapat allt större värden per anställd. Både år 2004 och 2012 hade livsmedelsföretagen en lägre produktivitet än det genomsnittliga näringslivet i Halland men utvecklingen sedan år 2004 har varit procentuellt bättre för livsmedelsföretagen. Samtliga delområden har ökat sin produktivitet under perioden och efter år 2010 är det bara restaurangverksamhet samt partihandel med livsmedel som ökat sin produktivitet medan de andra delområdena stagnerat. Konjunkturella fluktuationer i produktiviteten har varit ytterst påtagliga under senare år då vi först haft en finanskris, sedan en period av återhämtning och därefter nya problem i termer av en internationell skuldkris. På lång sikt är det dock andra faktorer som driver produktivitetsutvecklingen. Lite förenklat kan man säga att produktiviteten då kan öka genom att: - Ny och bättre teknik introduceras som effektiviserar arbetet. Arbetskraftens kompetens ökas genom utbildning och erfarenhet. Arbetsintensiva och lågproduktiva verksamheter avvecklas eller utlokaliseras till utlandet, och ersätts istället av mer högproduktiv verksamhet. FÖRÄDLINGSVÄRDE PER ANSTÄLLD(TKR) INOM LIVSMEDEL , HALLAND Hallands näringsliv totalt Livsmedel totalt 32

33 FÖRÄDLINGSVÄRDE/ANSTÄLLD (TKR) Förädlingsvärde/anställd tkr Förändring Förändring tkr % Jordbruk Fiske Livsmedels- och dryckestillv Partihandel med livsmedel Restaurangverksamhet Livsmedel totalt Hallands näringsliv totalt FÖRÄDLINGSVÄRDE EFTER DELOMRÅDEN LIVSMEDEL , HALLAND Jordbruk Fiske Livsmedels- och dryckestillv Partihandel med livsmedel Restaurangverksamhet 33

34 Sammanfattning och reflektioner Trots att livsmedelssektorn totalt sett har haft en positiv sysselsättningsutveckling i länet, speciellt för kvinnor, och i resten av landet så har sysselsättningen inom delområdet livsmedels- och dryckestillverkning samt jordbruk minskat i länet. I övriga Sverige minskade sysselsättningen bara inom livsmedels- och dryckestillverkning. Enligt branschorganisationen Livsmedelsföretagen kommer antalet sysselsatta förmodligen att minska även de kommande åren, som en effekt av att företagen går mot en högre grad av automation vilket är en del i företagens framtida investeringsstrategi för att bibehålla konkurrenskraften. I Halland har produktiviteten ökat inom livsmedelssektorn och dessutom mer än det halländska näringslivet. En förklaring till produktivitetsökningen är förmodligen sysselsättningsminskningen inom delområdena jordbruk samt livsmedels- och dryckestillverkning. De sistnämnda har även dragits med lönsamhetsproblem enligt Simpler-metoden som på sikt kan leda till ytterligare sysselsättningsminskning. Utbildningsnivån är generellt låg inom livsmedelssektorn, både i länet som i resten av landet. Även om antalet sysselsatta med eftergymnasial utbildning ökat något mellan har Halland haft en sämre utveckling av den gruppen än i övriga Sverige. Inom livsmedelssektorns olika delområden är andelen sysselsatta med högst grundskola samt högst gymnasial utbildning hög. Andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning har dock ökat under perioden vilket kan förklaras av den positiva sysselsättningsökningen av kvinnor som oftast har en högre utbildningsnivå än män. År 2012 fanns i Halland arbetsställen inom livsmedelssektorn. En majoritet av arbetsställena fanns inom storleksklasserna 1-9 och anställda och antalet arbetsställen ökade mellan åren , framförallt inom de mindre storleksklasserna 1-9 och anställda. Närmare 70 procent av de sysselsatta inom livsmedelssektorn i Halland återfinns inom storleksklasserna 1-9 och anställda. Sysselsättningen har ökat inom samtliga storleksklasser utom i klassen anställda. För livsmedelsektorn som helhet visar Hallands län upp en relativt hög specialisering som dock försvagats något sedan Falkenbergs- och Laholms kommuner visar också upp en hög specialisering men som även där försvagats sedan I rapporten Branschöverskridande kompetensknippen 3 beskrivs det halländska näringslivet på ett nytt sätt, Skill relatedness-analys. Med den beskrivs vilka branscher som är närvarande i regionen, deras specialisering och hur sammanlänkade de är med varandra i så kallade kompetensknippen. Rapporten konstaterar att Halland har en stark specialisering inom livsmedel och jordbruk men är även omgivna av viktiga relaterade branscher som skapar ett väl inbäddat branschsystem. Företagen som ingår i inbäddade branschsystem kan dra nytta av detta genom tillgång till kvalificerad arbetskraft, kunskapsöverföring och samarbete med andra aktörer. Starka kompetensknippen i en region kan också ge en indikation och diskussion om framtida möjligheter för regionen. Författare: Urmas Kömmits 3 Nya perspektiv på Västsveriges näringslivsstruktur 2014 (Martin Henning, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet). 34

35 Bilaga 1. Jordbruk LIVSMEDELSSEKTORN I HALLAND (SNI 2007) odlare av spannmål (utom ris), baljväxter och oljeväxter risodlare potatisodlare sockerbetsodlare odlare av grönsaker på friland odlare av grönsaker i växthus svampodlare m.fl sockerrörsodlare fiberväxtodlare druvodlare odlare av tropiska och subtropiska frukter citrusfruktodlare odlare av kärn- och stenfrukter odlare av andra frukter och bär samt nötter odlare av oljehaltiga frukter odlare av växter för dryckesframställning odlare av kryddväxter, drog- och medicinalväxter mjölkproducenter nötköttsproducenter stuterier och andra hästuppfödare m.fl får- och getuppfödare smågrisuppfödare slaktsvinsuppfödare äggproducenter fjäderfäföretag blandat jordbruk serviceföretag till växtodling företag för bearbetning av skördade växter företag för bearbetning av utsäde jägare och viltvårdare inkl. serviceföretag Fiske trålfiskare, i saltvatten övriga saltvattensfiskare sötvattensfiskare fiskodlare, i saltvatten fiskodlare, i sötvatten Livsmedels- och dryckesvarutillverkning kreatursslakterier köttstyckerier fjäderfäslakterier charkuterier och annan industri för köttvaror fiskberedningsindustri potatisindustri juice- och saftindustri annan frukt-, bär- och grönsaksindustri industri för oljor och fetter matfettsindustri ostindustri annan mejerivaruindustri 35

36 glassindustri kvarnar industri för frukostflingor, mixer och andra livsmedelsberedningar av kvarnprodukter stärkelseindustri bagerier knäckebrödsindustri industri för kex och konserverade bakverk industri för pastaprodukter sockerindustri sockerkonfektyrindustri choklad- och chokladkonfektyrindustri kaffe- och teindustri industri för senap, ketchup, kryddor och andra smaksättningsmedel industri för lagad mat och färdigrätter industri för homogeniserade livsmedelspreparat inklusive dietmat övrig livsmedelsindustri industri för beredda fodermedel industri för mat till sällskapsdjur spritdrycksindustri vinindustri cider- och annan fruktvinindustri industri för andra icke-destillerade jästa drycker ölbryggerier mälterier mineralvatten- och läskedrycksindustri Partihandel med livsmedel provisionshandel med livsmedel, drycker och tobak partihandel med frukt och grönsaker partihandel med kött- och köttvaror partihandel med mejeriprodukter, ägg, matolja och matfett partihandel med drycker partihandel med socker, choklad och sockerkonfektyrer partihandel med kaffe, te, kakao och kryddor partihandel med andra livsmedel, bl.a. fisk samt skal- och blötdjur icke specialiserad partihandel med livsmedel, drycker och tobak Restaurangverksamhet restauranger cateringföretag för enskilda evenemang personalmatsalar centralkök för sjukhus centralkök för skolor, omsorgs- och andra institutioner cateringföretag för transportsektorn övriga cateringföretag barer och pubar 36

37 Kontaktperson: Urmas Kömmits, tfn , e-post Om du vill beställa rapporten ring Region Hallands broschyrbeställning , skicka e-post till eller gå in på 37