Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Transkript

1 Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande dokument: 1. Analys SWOT 2. Växande värde Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Kontakt: Carolina Gunnarsson Regionförbundet i Kalmar län carolina.gunnarsson@rfkl.se

2

3 Se fullständig SWOT-analys i separat dokument. Denna SWOT-analys är ett försök att sammanfatta en bred och lång process som ska leda fram till en livsmedelsstrategi för Kalmar län. Analysen bygger på ett antal olika underlag och dialogmöten. Den har tagits fram av arbetsgruppen för Livsmedelsstrategi Kalmar län, i dialog med övriga projektgrupper. Är analysen riktig?

4 En nytänkande bransch En föränderlig värld kräver nya lösningar och beredskap. Vi ska nyttja branschens kreativitet och tänka nytt på alla nivåer, i stort som smått. Det handlar om nya produkter och tjänster, men också t ex om att nya samarbeten, effektivare metoder för produktion, automatisering, finansiering, marknadsföring, försäljning, affärskoncept, kundkontakt, idégenerering, värdskap osv. En kompetent bransch Vi är en del i en allt mer kunskapsintensiv ekonomi. Vi ska höja kunskapen och kompetensen i livsmedelskedjans alla led och vara en kompetent samarbetspart i alla sammanhang. En effektiv bransch Resurser ska nyttjas på ett sätt som är effektivt både på kort och lång sikt. Det gäller såväl mänskliga resurser som råvaror och pengar. Vi ska bli effektivare och resurssnålare. Mer En hållbar bransch Hållbarhetsfrågorna är centrala, såväl för branschens utveckling som i ett större perspektiv. Branschens ekonomiska, miljömässiga och sociala kapital ska öka kontinuerligt. Vi ska, förutom ekonomisk hållbarhet, lägga särskild vikt vid minskad övergödning och klimatpåverkan, biologisk mångfald, ökade möjligheter för unga samt bättre jämställdhet och integration. Rätt områden? En åtgärder för ökad jämställdhet kan t ex vara att stötta företagande och utveckling av mat/produkter med mervärde inom hållbarhet, socialt ansvar, ekologi och hälsa samt inom mat och upplevelser. Ska detta vara med här? Ett stolt län Vi som bor i Kalmar län ska vara stolta över regionens livsmedelsbransch och gärna köpa just dessa produkter och tjänster. De som arbetar i branschen ska vara stolta över vad de åstadkommer och unga ska lockas att söka sig till detta arbetsområde.

5 Bygg vidare på det vi redan har Den första strategin är att bygga på länets styrkor inom livsmedelsområdet, nämligen en stark förädlingsindustri, en stark besöksnäring samt våra naturförutsättningar. Samarbeta Nästa strategi handlar om att samarbeta. En viktig princip i arbetet med att ta fram livsmedelsstrategin har varit att samla hela kedjan från jord till bord till samma möte, workshop, överläggning osv och att också föra ett resonemang som kopplar ihop de olika leden. Vi ser ett tydligt mervärde med detta. Detta bör vara en strategi också i det fortsatta arbetet, såväl när det gäller samarbeten på lokal eller regional nivå som nationellt eller internationellt. Det regionala samarbetet ska inte heller begränsas av administrativa gränser som t ex en länsgräns, det handlar istället om att samarbeta i funktionella regioner. Att utveckla en bransch kräver omvärldsbevakning, öppenhet för nya kunskaper och metoder, vilja att lära av andra, nya ögon, nya samarbetsparter, nya kompetenser osv. Det gäller att samarbeta utanför den egna organisationen/sfären. Vi bör öka regionens deltagande i utvalda nationella och internationella nätverk och samarbeten. Avsätt resurser Genomförandet av länets livsmedelsstrategi kräver resurser. De måste ha sin bas i den egna branschen. Vi ska också aktivt söka extern finansiering, såväl privat som offentlig, för prioriterade åtgärder. När det gäller offentlig medfinansiering ska vi nyttja de möjligheter som erbjuds i t ex nationella program och inom EU. Däremot ska vi inte genomföra åtgärder bara för att det råkar finnas extern (offentlig) finansiering. Banker också. Locka externa investerare (det är ju danskarna som investerar här nu)

6 Nyttja digitaliseringens möjligheter Bredbandsutbyggnaden tycks nå uppsatta mål i flera kommuner och öppnar för nya lösningar och möjligheter när det gäller IT och digitala tjänster inom t ex automatisering, produkter, affärsmodeller, marknadsföring, kommunikation, finansiering etc. Den digitala agendan för Kalmar län utgör en plan för hur Kalmar län under åren ska använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt. I detta ingår bl a att underlätta för befintliga företag att dra nytta av digitaliseringen. Exempel på prioriterade insatser är ökad kunskap om möjligheterna inom e-handel, att skapa virtuella mötesplatser för innovation och att stärka samverkan med befintliga aktörer. Utveckla nya nischer Samhället ändras och vi ska vara uppmärksamma på nya nischer och möjligheter. Det kan t ex handla om att börja odla grödor som det finns en efterfrågan på men som hittills inte odlats i landet, om att introducera nya grödor som passar i ett förändrat klimat, om att vidareförädla produkter där vi idag främst är starka i primärledet, om att erbjuda våra kunder och besökare en ny tjänst eller om att utveckla ett modernt vattenbruk för produktion och närsaltsreduktion

7 Strategin kommer att innehålla ett antal (5-10) prioriterade åtgärder. Utkastet till strategi lyfter just nu fram fem prioriterade åtgärder. Se själva strategidokumentet (sid 9-14) för en något fylligare presentation. Är detta rätt åtgärder och inriktning? Någon som bör tas bort? Andra som bör läggas till?

8 Utkastet till strateg presenterar också ytterligare åtgärder som identifierats i arbetet med att ta fram en livsmedelsstrategi för Kalmar län, men som i detta skede inte getts högsta prioritet. Det betyder inte att de är oviktiga. Förhoppningen är istället att de på sikt ska hanteras på ett utvecklande och bra sätt. Vilka fler? Några som ska bort? Några som ska lyftas till nivån ovan?

9

10 Denna bild beskriver primärledet. Kalmar läns utveckling inom livsmedel de senaste åren är unik. En stor skillnad jämfört med övriga Sverige är att tillväxten i Kalmar i huvudsak gäller animalieprodukter och då främst ägg, kyckling och mjölk medan tillväxten i övriga Sverige till stor del är spannmål och oljeväxter. Uppgifterna är hämtade från LRFs framtidsstudie Möjligheterna för livsmedelsproduktion i Kalmar län Den finns att hämta på

11 Denna bild beskriver hela livsmedelskedjan i Kalmar län, från jord till bord. Uppgifterna är hämtade från Kontigos fördjupade underlag Kartläggning av delsystem livsmedel Kalmar län. Den finns att hämta på Totalt antal sysselsatta ca pers.

12 Denna bild visar endast aktiebolag (inte enskild firma e dy) i Kalmar län. Uppgifterna är hämtade från Bisnode och PM:et Från jord till bord i Kalmar län. Det finns att hämta på År 2014 låg 78% av branschens omsättning från jord till bord i företag som drivs som aktiebolag. Om man ser på antalet företag drivs merparten som enskild firma. Detta gäller framförallt i primärledet, där nära 90% av företagen drivs i denna form. Bisnode använder Simpler-metoden för att visa branschers och företags konkurrenskraft. Data kommer ifrån företagens resultat- och balansräkningar, vilket innebär att det bara är företag som har bolagsformen aktiebolag som redovisas. Företaget köper in varor och tjänster, förädlar dessa på något sätt och säljer sedan det som skapats. Skillnaden mellan försäljningsvärdet och kostnaden för inköpta varor och tjänster är då lika med förädlingsvärdet. Förädlingsvärdet ska minst räcka till att betala kostnaderna för personal och kapital. Om förädlingsvärdet är lika stort som summan av kostnaderna för personal och kapital, då är man genomsnittligt ekonomiskt konkurrenskraftig det vill säga personalen får sin lön och man kan betala de sociala avgifterna samt att man kan betala lånegivarna (ofta bank) och ge den förväntade utdelningen till andra lånegivare (ofta aktieägare). Om företaget ligger till vänster om den sneda linjen från 1 till 1 är förädlingsvärdet större än kostnaderna för personal och kapital. Företaget överavkastar och har en hög effektivitet. Om företaget ligger till höger om den sneda linjen från 1 till 1 har man en sämre avkastning på det egna kapitalet än genomsnittligt i Sverige. Om man ligger ovanför ett på den lodräta axeln är företaget i en direkt förlustsituation. Mer information om Bisnodes metod finns på

13 Dessa uppgifterna är hämtade från Kontigos fördjupade underlag Kartläggning av delsystem livsmedel Kalmar län. Rapporten finns på Sett till spridning i länet så finns flest företag i Kalmar (529 st). Därefter finns ungefär lika många företag i Borgholm och i Västervik (430 st). Nära hälften av företagen finns i dessa tre kommuner. Det är inte enbart aktiebolag som redovisas. Om vi bryter ner livsmedelssektorn geografiskt och i värdekedjor ser vi till exempel att hälften av alla bolag inom förädling i länet finns i tre kommuner. Detsamma gäller för handel och restauranger. Primärproduktionen är mer geografiskt spridd. Om vi tittar på den geografiska spridningen av de olika delsystemen kan konstateras att delsystem grönsaker är extremt koncentrerat till en kommun (Mörbylånga). Överhuvudtaget är livsmedelssektorn (delsystemen) oerhört viktig för Mörbylånga kommun. Delsystem fågel är starkt koncentrerad till Kalmar. Delsystem fisk till Västervik. Frukt och bär är koncentrerad till Kalmar och Potatis till Mörbylånga. Kött förefaller vara ett delsystem som är mera geografiskt utspritt. Slår vi ihop de tre största kommunerna kan konstateras att ett delsystem som fisk är väldigt koncentrerad till dessa tre (65 procent av alla bolag). Vidare kan konstateras att hälften av alla företag inom frukt och bär finns i de tre största kommunerna. Nästan hälften av alla företag inom delsystem mjölk. Nästan hälften av alla företag inom delsystem spannmål finns i dessa tre kommuner. Detsamma gäller för delsystem dryck, där 45 procent av företagen finns i de tre kommuner som har flest företag.

14 Denna bild bygger på LRF:s kartläggning av småskaliga livsmedelsproducenter, dvs livsmedelsproducenter med färre än 50 anställda. Vi har dock tagit bort de tre största företagen (Cedergrens, Thuressons och Jojjen). Dessa omsätter tillsammans nära 300 MSEK/år och sysselsätter nära 100 personer. Därutöver är det ytterligare cirka 10 företag som vardera omsätter mer än 10 MSEK/år och som tillsammans omsätter cirka 150 MSEK/år. Totalt finns cirka 150 företag i Kalmar län, som vardera omsätter mindre än 10 MSEK/år, många så lite som 1-2 MSEK/år. Sammanlagt har dessa företag mer än 300 anställda och en omsättning på mer än 300 MSEK.