Simpler Branschanalys

Transkript

1 Simpler Branschanalys Peter Rathsmann, Mats Svensson Grufman Reje management 18 juni, 2012 Förkortad version HE

2 2 Innehållsförteckning Introduktion och sammanfattning... 3 Metodik... 3 Simplermetoden... 5 Definitioner... 7 Hela åkerinäringen... 8 Medlemmar... 9 Utvecklingen Medlemsföretagen Delbranscher Blandad åkeriverksamhet Vilka delbranscher växer lönsamt?... 20

3 3 Introduktion och sammanfattning Åkerinäringen är en bransch som ligger centralt i näringslivskedjan vilket innebär att går t. ex. byggandet ner minskar transporterna, exporterar verkstadsindustrin färre produkter minskar också transporterna. Den här rapporten avser perioden och visar, med hjälp av den s.k. Simplermetoden, utvecklingen inom åkerinäringen en utveckling som är relativt starkt kopplad till hela det svenska näringslivet. Det ser vi exempelvis för året 2009 som var lågkonjunktur. Samtliga branscher förlorar i omsättning och förädlingsvärde. Omsättningen ökar mer än förädlingsvärdet, orsaken vet vi inte mer än att enhetskostnaderna ökar per intjänad krona (omsättning). Att kostnaderna ökar och ej kompenseras med motsvarande högre intäkt är däremot tydligt. Fenomenet ser vi också hos de stora delbranscherna Blandad verksamhet och Fjärrtransport. Konkurrenskraften har en negativ trend vilket helt förklaras med att personaleffektiviteten är negativ, personalkostnaderna ökar mera än förädlingsvärdet. Branschen är personalintensiv i förhållande till kapital vilket gör att en förändring av personalkostnaderna påverkar konkurrenskraften i hög grad. Kapitalmängden ökar och därmed kapitalkostnaden. Ökningen kompenseras av det ökade förädlingsvärdet varvid kapitaleffektiviteten är oförändrad. Hade större investeringar gjorts under perioden hade kapitalmängden/kostnaden ökat och kapitaleffektiviteten hade försämrats. Detta har inte inträffat. En försiktig slutsats är att Åkerinäringens ökade kostnader ej kompenseras med ökade priser och intäkter från slutkund. Metodik Simpler är en metod som kan visa hur företag utvecklas med avseende på förädlingsvärde och effektivitet (konkurrenskraft). Simplermetoden bygger på förädlingsvärde och ställer de kostnader som åtgår för att producera detta i form av kapital och personal mot förädlingsvärdet. Teoretiskt kombinerar Simplermetoden nyklassisk produktionsteori med företagsekonomiska mått. Den har under 20 år använts för att bedöma effektivitet och konkurrenskraft i svenska och internationella företag. Se även boken Simpler management (Anders Grufman, Ekerlids förlag 2002).

4 4 Åkerinäringen och medlemmarna (2010) Branschanalys åkerinäringen och Sveriges Åkeriföretagare Åkerinäringen företag Delbranscher 178 Jordbrukstransport 497 Skogstransport Byggtransport 117 Tanktransport 720 Fjärrtrafik 157 Miljö/renhållning 261 Distribution 58 Budtransport 40 Bohagstransport 54 Maskintransport Blandad verksamhet Totalt Ingår ej i branschanalys 75 LBC finns i DB, av totalt medlemmar Ingår i branschanalysen som LBC 3 Undersökningen grundas på årsredovisningar från åkeriföretag som är aktiebolag. Analysen har genomförts i flera steg. Först undersöks hur det går för gruppen hela åkerinäringen såväl medlemmar som icke medlemmar i Sveriges Åkeriföretag och som består av företag med SNI-koder: Insamling av icke-farligt avfall Vägtransport, godstrafik Flyttjänster Annan postbefordran Bud- och kurirverksamhet Tidningsdistribution Ungefär hälften av dem har kunnat identifierats som medlemmar i Sveriges Åkeriföretag. Sedan undersöks delbranscher inom åkerinäringen. Dessa är definierade utifrån Sveriges Åkeriföretags verksamhetskoder. För att få fram intressanta fakta om delbranscher, har företag inom medlemskretsen med en renodlad verksamhet identifierats. Företag med flera olika verksamheter har fått utgöra en egen grupp Blandad verksamhet.

5 5 Simpler diagrammet Inköp av varor och tjänster Personal Försäljning Personalkostnad 1,0 0,8 Kapital 0,6 Låg effektivitet Vad ska t räcka till? Kapitalkostnad Personalkostnad Ersättning till långivare Ersättning till aktieägare 0,4 0,2 0 Hög effektivitet 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Kapitalkostnad 4 Simplermetoden t är mellanskillnaden av företagets intäkter/omsättning och kostnaderna för inköp av varor och tjänster. t ska räcka till personallöner, ersättning till långivare och en rimlig avkastning till aktieägare. Simplerdiagrammet sätter företagets personal- och kapitalkostnader i förhållande till det förädlingsvärde som skapas i verksamheten. Y-axeln anger kvoten personalkostnaderna i förhållande till förädlingsvärdet. X-axeln anger kvoten kapitalkostnaderna i förhållande till förädlingsvärdet. Den diagonala linjen visar de lägen på x- och y-axeln där respektive kvot är 1. Linjen representerar det läge där företaget betalar sina löpande kostnader för personal och produktion samt rimlig avkastning till ägarna. Företagen på linjen håller sig flytande, men har svårt att långsiktigt utvecklas och växa. Är förädlingsvärdet större än kostnaderna för personal och kapital ligger företaget innanför linjen och överavkastar. t täcker då personal- och kapitalkostnader och ger pengar över till expansion, företagsförvärv eller andra satsningar. Är kostnaderna istället högre än förädlingsvärdet hamnar företaget ovanför linjen. Företaget har svårare att ersätta personal, långivare och aktieägare. Se även de följande två bilderna.

6 6 Simpler diagrammet Personalkostnad 1,0 På jämviktslinjen kan man betala lönerna och ge en genomsnittlig avkastning på kapitalet 0,8 0,6 Kapitalet har åsatts ett kalkylerat marknadsmässigt pris så att ett genomsnitt av samtliga ca svenska bolag hamnar på linjen. 0,4 0,2 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Kapitalkostnad 5 Simpler diagrammet Personalkostnad 1,0 0,8 Ovan 1,0 linjen är rörelseresultatet negativt då hela förädlingsvärdet äts upp av löner. 0,6 0,4 0,2 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Kapitalkostnad 6

7 7 Definitioner Utöver grafiska Simplerdiagram levereras en effektivitetstabell i sifferform där Simplerparametrarnas värden redovisas. I tabellen kan man utlösa vilka parametrar som påverkat simplerprickens position och storlek. - t är skillnaden mellan Omsättning (rad 2) och Inköp Varor/Tjänster (rad 3). - Förädlingsgraden är förädlingsvärdet i procent av omsättningen, d v s hur stor del av omsättningen producerar företaget självt? - Personalkostnad är summan av löner och sociala avgifter - Kapitalkostnaden är summan av: (Främmande kapital bankränta ) och (Eget kapital bankränta +9procent ) d v s detta motsvarar kostnaden för det kapital företaget har under krav på marknadsmässig förräntning. - Personaleffektivitet = personalkostnad/förädlingsvärde - Kapitaleffektivitet = kapitalkostnad/förädlingsvärde - GRm-index visar hur långt från genomsnittlig konkurrenskraft som näringen befinner sig. Ett värde över 1,00 betyder sämre än genomsnittet. - Värdeavstånd visar hur mycket i kronor som företagen över- eller underavkastar. Det beräknas som förädlingsvärdet (1-GRm-index).

8 8 Hela åkerinäringen Alla företag i Åkerinäringen (8 821 st 2010) 7 I diagrammet syns varje åkeriföretag inom Åkerinäringen som en egen prick, vars storlek visar företagets omsättning. De flesta företagen i diagrammet ligger nära y-axeln, vilket innebär att de är personalintensiva i relation till kapitalmängden.

9 9 Medlemmar Alla medlemmar kodade i Åkerinäringen (4 947 st 2010) 8 I diagrammet syns varje åkeriföretag inom medlemskretsen som en egen prick, vars storlek visar företagets omsättning. De flesta företagen i diagrammet ligger nära y-axeln, vilket innebär att de är personalintensiva i relation till kapitalmängden.

10 10 Utvecklingen Personaleff. 1,00 0,80 Åkerinäringens utveckling år Åkerinäringen är konkurrenskraftig, även om trenden är något negativ i perioden Utvecklingen av förädlingsvärde ökar inte i takt med tillväxt i omsättning Tillväxten ökar med runt 20% Antalet företag ökar med 14% och antalet anställda med 13% 0,60 0,40 0,20 Åkerinäringen (FV) Omsättning Inköp Varor/Tjänster Förädlingsgrad 34,5% 35,4% 33,7% 34,0% 33,3% Personalkostnad (PK) Kapitalkostnad (KK) Förädlingskostnad (FK) Personaleffektivitet 0,83 0,81 0,83 0,87 0,87 Kapitaleffektivitet 0,13 0,13 0,14 0,14 0,13 GRm-index 0,96 0,95 0,97 1,01 1,00 Värdeavstånd Antal anställda Antal företag ,00 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 Kapitaleff. 11 I Simplerdiagrammet synliggörs utvecklingen för åkeriföretagen sammanlagt av cirklarna från ljusgul till brun Från år 2006 till 2008 växer förädlingsvärdet (större cirkel), 2009 minskar förädlingsvärdet för att åter växa till 2010 som blir högsta värdet i tidsserien. Konkurrenskraften försämras något under åren på grund av ökade personalkostnader. Studien visar att förädlingsvärdet hos samtliga aktiebolag i studien växer från 22.6 miljarder 2006 till 27.1 miljarder 2010, en tillväxt med 19 procent. Samtidigt ökar omsättningen hos företagen med ca 24 procent. Antalet anställda ökar till st. vilket är en ökning med 13 procent. Lönekostnaden ökar med 25 procent vilket delvis förklaras med den större personalstyrkan.

11 Utveckling av Omsättning och för Åkerinäringen Omsättning % 30% Procentuell förändring år från år 20% 10% Omsättning 0% -10% % -30% -40% 13 Över de fyra år som analysen sträcker sig var det bara mellan 2008 och 2009 mitt under lågkonjunkturen, som utvecklingen av omsättning och förädlingsvärde inom åkerinäringen var negativ. Från 2006 till 2008 växte förädlingsvärdet, medan det minskade 2009 för att åter växa till Konkurrenskraften försämrades något under åren på grund av ökade personalkostnader. För att ha legat stark och oförändrad åren 2006, 2007 och 2008 försämras konkurrenskraften under lågkonjunkturens år Året efter var man dock åter på tillväxt, och helt enligt genomsnittet för svenskt näringsliv. Värdet för 2010 är dock sämre än för 2006 eftersom förädlingsvärdet inte ökade i samma takt som kostnadsutvecklingen för inköp av varor och kostnader för personal. Intäkterna borde haft en högre tillväxt.

12 12 Medlemsföretagen Personaleff. 1,00 Jämförelse år 2010 mellan medlemmar och icke medlemmar Åkerinäringen Medlemmar Icke medlemmar 0,80 0,60 0,40 0,20 Medlemmarna dominerar inom åkerinäringen, samt dessutom med något starkare konkurrenskraft Medlemmarna utvecklar förädlingsvärde och antal anställda starkare i perioden, med 27% (3%) respektive 21% (-4%) 0,00 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 Kapitaleff. 14 Av de totalt åkeriföretag som ingick i analysen var samtliga aktiebolag och av dessa var medlemmar i Sveriges Åkeriföretag. Medlemmarna hade också något starkare konkurrenskraft under mätperioden de hade en kraftigare utveckling av sitt förädlingsvärde och ökade i högre grad antalet anställda.

13 13 Delbranscher Personaleff. 1,00 Fjärrtrafik Distribution Bohag 0,80 Bud Jordbruk 0,60 Jämförelse 2006 mellan delbranscher i Sveriges Åkeriföretag Tank Blandad åkeriverksamhet Skog Miljö/Renhållning Bygg- & anläggning Maskin- & tung Samtliga delbranscher utom Miljö & Renhållning samt Tanktransporter i konkurrenskraftig position Jordbruks- samt Maskin & tungtransporter starkast konkurrenskraft Fjärrtrafik och Bygg- & anläggningstransporter dominerar bland enskilda delbranscher 0,40 0,20 0,00 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 Kapitaleff är samtliga delbranscher utom miljö och renhållning, och tanktransporter i en konkurrenskraftig position. Starkast position har jordbrukstransporter, samt maskin- och tungtransporter. Dominerar bland enskilda delbranscher gör fjärrtrafik och bygg- och anläggningstransporter.

14 14 Personaleff. 1,00 Fjärrtrafik Distribution Bohag 0,80 Bud Jordbruk 0,60 Tank Jämförelse 2007 mellan delbranscher i Sveriges Åkeriföretag Blandad åkeriverksamhet Skog Miljö/Renhållning Bygg- & anläggning Maskin- & tung Miljö & Renhållning förflyttar sig till en konkurrenskraftig position Samtliga delbranscher utom Tanktransporter konkurrenskraftiga Maskin- & tungtransporter förbättrar sin position ytterligare 0,40 0,20 0,00 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 Kapitaleff förflyttar sig miljö och renhållning till en konkurrenskraftig position. Samtliga delbranscher utom tanktransporter är konkurrenskraftiga. Maskin- och tungtransporter förbättrar sin position ytterligare.

15 15 Personaleff. 1,00 Fjärrtrafik Distribution Bohag 0,80 Bud Jordbruk Maskin- & tung Tank Jämförelse 2008 mellan delbranscher i Sveriges Åkeriföretag Blandad åkeriverksamhet Skog Miljö/Renhållning Bygg- & anläggning Tanktransporter fortfarande i en icke konkurrenskraftig position Jordbruks samt Maskin- & tungtransporter återigen mest konkurrenskraftiga positioner 0,60 0,40 0,20 0,00 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 Kapitaleff Tanktransporter är fortfarande i en icke konkurrenskraftig position. jordbrukstransporter, samt maskin- och tungtransporter har återigen de mest konkurrenskraftiga positionerna.

16 16 Personaleff. 1,00 Bohag Distribution Bud 0,80 Jordbruk Fjärrtrafik Skog Jämförelse 2009 mellan delbranscher i Sveriges Åkeriföretag Blandad åkeriverksamhet Maskin- & tung Miljö/Renhållning Bygg- & anläggning Tank Försämrad konkurrenskraft för flertalet delbranscher Tanktransporter rör sig mot strömmen och intar positionen med starkast konkurrenskraft Jordbrukstransporter fortfarande stark konkurrenskraft 0,60 0,40 0,20 0,00 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 Kapitaleff är det försämrad konkurrenskraft för flertalet delbranscher. Tanktransporter rör sig mot strömmen och intar positionen med starkast konkurrenskraft. Jordbrukstransporter har fortfarande stark konkurrenskraft.

17 17 Personaleff. 1,00 Bohag Distribution 0,80 Bud Tank Jordbruk Fjärrtrafik Skog Jämförelse 2010 mellan delbranscher i Sveriges Åkeriföretag Blandad åkeriverksamhet Miljö/Renhållning Maskin- & tung Bygg- & anläggning Jordbrukstransporter återtar positionen som delbransch med starkast konkurrenskraft Skogstransporter och Fjärrtrafik svagast konkurrenskraft 0,60 0,40 0,20 0,00 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 Kapitaleff Jordbrukstransporter återtar positionen som delbranschen med starkast konkurrenskraft. Skogstransporter och fjärrtrafik är svagast.

18 18 Blandad åkeriverksamhet Personaleff. 1,00 0,80 Utvecklingen för åkeriföretag inom blandad åkeriverksamhet Stabil position med i stort genomsnittlig konkurrenskraft Omsättningen ökar mer än förädlingsvärdet t ökar med 23% (20%) Antal företag växer med 16% (14%) Antal anställda stiger med 16% (13%) 0,60 0,40 0,20 Blandad åkeriverksamh (FV) Omsättning Inköp Varor/Tjänster Förädlingsgrad 37,6% 37,9% 36,7% 36,2% 35,7% Personalkostnad (PK) Kapitalkostnad (KK) Förädlingskostnad (FK) Personaleffektivitet 0,83 0,83 0,83 0,87 0,87 Kapitaleffektivitet 0,12 0,12 0,13 0,13 0,12 GRm-index 0,96 0,95 0,96 1,00 0,99 Värdeavstånd Antal anställda Antal företag ,00 0,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 Kapitaleff. 22 Denna grupp, som bedriver flera olika verksamheter är ganska stor och hade under mätperioden tämligen stabil konkurrenskraft. Företagen ökade sitt förädlingsvärde med 23 procent, antalet anställda steg med 16 procent och antalet företag växte med 16 procent. Men liksom för de flesta delbranscherna lyckades inte företagen med blandad åkeriverksamhet få avkastningen att hänga med utvecklingen. Under lågkonjunkturen 2009 utvecklades förädlingsvärdet och konkurrenskraften negativt. Personalkostnaden har relativt stor negativ inverkan på konkurrenskraften.

19 Utveckling av Omsättning och för diverse åkeriverksamhet Omsättning % 30% 20% 10% 0% -10% Procentuell förändring år från år Omsättning % -30% -40% 24 Denna grupp, som bedriver flera olika verksamheter är ganska stor och hade under mätperioden tämligen stabil konkurrenskraft. Företagen ökade sitt förädlingsvärde med 23 procent, antalet anställda steg med 16 procent och antalet företag växte med 16 procent. Men liksom för de flesta delbranscherna lyckades inte företagen med blandad åkeriverksamhet få avkastningen att hänga med utvecklingen. Under lågkonjunkturen 2009 utvecklades förädlingsvärdet och konkurrenskraften negativt. Personalkostnaden har relativt stor negativ inverkan på konkurrenskraften.

20 20 Vilka delbranscher växer lönsamt? 60% 50% Tillväxt i förädlingsvärde ( ) Distribution Vilka branscher växer lönsamt? Miljö/Renhållning 40% Tank Fjärrtrafik 30% Jordbruk Bygg- & anläggning 20% Blandad åkeriverksamhet Bud Bohag Hela åkerinäringen Maskin- & tung Skog 10% GRm-index (2010) 0% 0,90 0,95 1,00 1,05 1,10-10% 25 Diagrammet visar vilka delbranscher inom åkerinäringen som växer med lönsamhet. Den lodräta linjen med värdet 1,0 visar läget då företaget kan betala löpande kostnader för personal och produktion samt ge en förväntad avkastning till ägarna, men inte något överskott till investeringar och utveckling. Företagen till vänster om linjen tjänar pengar och kan växa. Den streckade linjen visar genomsnittet för hela åkerinäringen. Grm-index visar hur långt från genomsnittlig konkurrenskraft som näringen befinner sig. Ett värde som ligger över 1,0 betyder att företaget har sämre konkurrenskraft än genomsnittet.