Skogs- och träindustrin Halland

Transkript

1 Skogs- och träindustrin Halland En rapport från Region Halland

2 Innehåll INLEDNING... 3 SYSSELSÄTTNING... 4 SYSSELSÄTTNING EFTER DELOMRÅDEN... 5 ANDEL SYSSELSATTA... 6 UTBILDNINGSNIVÅ... 7 UTBILDNINGSNIVÅ EFTER DELOMRÅDEN... 8 SYSSELSATTA EFTER STORLEKSKLASS... 9 LIVSMEDELSSEKTORNS LOKALISERING... 1 SPECIALISERING LIVSMEDELSSEKTORNS EKONOMISKA UTVECKLING GRM-INDEX FÖRÄDLINGSVÄRDE PRODUKTIVITET REFLEKTIONER BILAGA

3 Inledning Region Halland har under 214 arbetat fram och antagit en Tillväxtstrategi för Halland Bakom strategin ligger en omfattande process där många människor har mötts och samtalat om framtiden och tillväxtfrågor. Strategin bygger på tre hörnstenar; Hög attraktivitet, Stark konkurrenskraft och Fler i arbete. Det finns tre styrkeområden i strategin; Hälsoinnovation, Grön Tillväxt och Besöksnäring. Ett regionalt styrkeområde är ett tematiskt område där det i regionen finns särskilt goda förutsättningar för utveckling och tillväxt. Skogs- och träindustrin ingår som ett delområde inom Grön Tillväxt tillsammans med förnybar energi och råvaror, samt produkter och tjänster från jord, skog och vatten. Den halländska skogs- och träindustrin, framförallt pappersvarutillverkning, är en av länets mest specialiserade branscher, vilket skapar goda tillväxtmöjligheter längs hela kedjan från råvaruproduktion till högförädlade produkter och tjänster. Följande delbranscher ingår i denna studie; skogsbruk, trävarutillverkning, pappersvarutillverkning och möbeltillverkning. Denna rapport har tagits fram för att få ett kunskapsunderlag om den halländska skogs- och träindustrin inför det fortsatta arbetet med att genomföra Tillväxtstrategin. I rapporten redovisas utvecklingen utifrån sysselsättning, utbildningsnivå, lokalisering, specialisering och ekonomisk utveckling. Statistiken kommer huvudsakligen från SCB, Statistiska Centralbyrån och Simpler (Bisnode). 3

4 Sysselsättning Antal sysselsatta inom skogs- och träindustrin i Halland uppgick till år 212. Det är en minskning med -258 personer (-5, procent) från män (-7, procent) och 12 kvinnor (1, procent). Det är procentuellt en sämre utveckling än Sverige i övrigt. 379 personer (,3 procent), män (-2, procent) och kvinnor (1, procent). Bland de halländska kommunerna hade Hylte flest sysselsatta år 212 med personer Antal sysselsatta inom Skog & Trä 27 och 212, Halland Hylte, Kungsbacka och Varbergs kommun har haft en sysselsättningsminskning både för män som för kvinnor medan det är omvänt förhållande för de övriga tre kommunerna. Precis som i övriga landet är det fler män än kvinnor som är sysselsatta inom skogs- och träindustrin Sysselsättningsförändring (antal) inom Skog & Trä efter kön och totalt Halland Män Kvinnor Totalt Antal sysselsatta inom Skog & Trä efter kön 212 Män Kvinnor

5 Sysselsättning efter delområden Delområdet pappersvarutillverkning sysselsatte flest personer i Halland både år 27 som 212. Alla delområden inom skogs- och träindustrin i Halland minskade sin sysselsättning mellan åren utom delområdet skogsbruk där sysselsättningen ökade med drygt 5 personer (69 procent). Ökningen inom skogsbruk beror till stor del på förändringar inom den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken mellan åren 21 och 211 (RAMS, SCB); Antal sysselsatta efter delområde 27 och 212 samt förändring, Halland Förändringen innebär att personer som är mellan 65 och 74 år och som deklarerar för näringsverksamhet (egna företagare) bearbetas på samma sätt som personer som deklarerar för näringsverksamhet i åldern år.detta innebär att aktiv näringsverksamhet är ett tillräckligt krav enligt SCB för att klassificeras som förvärvsarbetande i åldrarna år. Inom samtliga delområden är det fler män än kvinnor sysselsatta både i Halland som i övriga landet. Männen har haft en kraftigare sysselsättningsminskning än kvinnorna sedan år 27. Bilden är också densamma i övriga Sverige där skogbruket ökade i antal sysselsatta med 16 3 personer (66 procent) medan övriga delområden minskade Sysselsättningsförändring efter delområde och kön , Halland Män Kvinnor Antal sysselsatta efter delområde och kön 212, Halland 1513 Män Kvinnor

6 Andel sysselsatta I Halland har skogs- och träindustrins andel av den totala sysselsättningen minskat mellan åren I övriga Sverige var den oförändrad. Skogs- och träindustrins andel i de olika halländska kommunerna var som högst i Hylte kommun och som lägst i Halmstads kommun både 27 och 212. Alla delområden utom skogsbruk har också minskat sin andel av den totalal sysselsättningen i Halland vilket kan förklaras av att sysselsättningen minskade under perioden Halland har, trots en sysselsättningsminskning, en högre andel sysselsatta inom skogs- och träindustrin än övriga Sverige. Framförallt inom pappersvarutillverkning är andelen sysselsatta högre än övriga Sverige, 1,5 procent mot,7 procent. Hylte kommun utmärker sig genom sin höga sysselsättningsandel inom pappersvarutillverkning. 3, 25, 2, 15, 1, 5,, 2, 1,8 1,6 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, Andel sysselsatta (%) inom Skog & Trä 27 och ,4 27, ,2 5,1 4,2 4,3 5,3 4,3 4, 3,6 2,2 2,7 2,6 1,5,8,9 Andel sysselsatta (%) efter delområde 27 och 212, Halland 1,8 27 1, ,2,9,8,6,5,3 25, Andel sysselsatta (%) efter delområde och kommun 212 2, 15, 1, 5,, Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Skogsbruk Trävarutillverkning Pappersvarutillverkning Möbeltillverkning 6

7 Utbildningsnivå Skogs- och träindustrin i Halland och i Sverige har generellt en låg utbildningsnivå bland de sysselsatta. I länet är andelen sysselsatta med gymnasial utbildningsbakgrund 56 procent och utbildningsgruppen högst grundskola utgör 26 procent. Andelen sysselsatta med både kort och lång eftergymnasial utbildning är också låg, 17 procent medan Sverige som helhet låg på 19 procent år 212. Halmstad och Kungsbacka kommun utgör undantag då dom har en högre andel sysselsatta med både kort och lång eftergymnasial utbildning än Sverigesnittet. Hylte och Laholms kommun sticker ut åt andra hållet genom att ha en större andel sysselsatta med högst 7 grundskola än övriga kommuner. Under perioden ökade andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning mer i Sverige än i Halland (44 respektive 2 procent). Omvänt så sjönk andelen sysselsatta inom grupperna högst grundskola och gymnasial utbildning med 14 procent i Halland och 1 procent i övriga Sverige. I vissa kommuner har dock andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning haft en bättre utveckling än Hallandssnittet exempelvis Halmstad, Falkenberg och Laholm. Ökningen inom utbildningsgrupperna beror till stor del på förändringar inom den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken mellan åren 21 och 211 (RAMS, SCB). Förändringen berör främst skogsbruk, se sidan Antal sysselsatta efter utbildningsnivå 212, Skog & Trä Högst Eftergym Eftergym Kommun grundskola Gymnasial < 3 år > 3 år Totalt Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Halland Sverige Andel sysselsatta efter utbildningsnivå, Skog & Trä Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Halland Sverige Högst grundskola Högst Gymnasial Eftergym < 3 år Eftergym > 3 år Sysselsättningsförändring efter utbildningsnivå inom Skog & Trä (%) Hylte Halmstad Laholm Falkenberg Varberg Kungsbacka Halland Sverige -5 Högst grundskola Högst Gymnasial Eftergym < 3 år Eftergym > 3 år 7

8 Utbildningsnivå efter delområden Skogsbruk samt trävarutillverkning hade år 212 en högre andel sysselsatta med högst grundskoleutbildning än övriga delområden, 35 respektive 28 procent. Men skogsbruket tillsammans med pappervarutillverkning hade även den högsta andelen sysselsatta med eftergymnasial utbildning år 212. Bilden är liknande i övriga Sverige Andel sysselsatta efter utbildningsnivå och delområde (%) 212, Halland Mellan har andelen sysselsatta ökat inom samtliga utbildningsgrupper inom delområdet skogsbruk. Ökningen beror till stor del på klassificeringsändringar hos den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken. Minskningen inom övriga delområden kan förklaras av den negativa sysselssättningsutvecklingen Högst grundskola Högst Gymnasial Eftergym < 3 år Eftergym > 3 år Andel sysselsatta efter utbnivå och delområde Sverige (%) Skogsbruk Trävarutillverkning Pappersvarutillverkning Möbeltillverkning Högst grundskola Högst Gymnasial Eftergym < 3 år Eftergym > 3 år Sysselsättningsförändring (%) efter utbildningsnivå och delområde , Halland , Högst grundskola Högst Gymnasial Eftergym < 3 år Eftergym > 3 år 8

9 Sysselsatta efter storleksklass Närmare 5 procent av de sysselsatta inom skogs- och träindustrin i Halland återfinns inom storleksklasserna 1-9 och 1-49 anställda. En bild som är liknande i resten av landet. I Halmstad kommun är andelen sysselsatta inom de mindre storleksklasserna hela 1 procent medan Hylte kommun hade 77 procent inom de större storleksklasserna år 212. Hyltes siffror kan förklaras av att det finns ett fåtal stora arbetsställen inom pappersvarutillverkning. Andel sysselsatta efter storleksklass inom Skog & Trä 212 (%) Sverige Halland Kungsbacka Varberg Falkenberg Laholm Halmstad Hylte % 2% 4% 6% 8% 1% 1-9 anst 1-49 anst 5-2 anst 2+ Inom delområdet skogsbruk är en övervägande majoritet sysselsatta inom storleksklassen 1-9 anställda. Det omvända förhållandet råder inom pappersvarutillverkning där närmare 8 procent är sysselsatta inom storleksklassen 2+. För övriga delområden är fördelningen mer spridd. Möbeltillverkning Pappersvarutillverkning Trävarutillverkning Andel sysselsatta efter storleksklass och delområde 212 Halland (%) 4, anst 1-49 anst 5-2 anst 2+ Skogsbruk 87 6,8 5,8 % 2% 4% 6% 8% 1% 9

10 Skogs- och träindustrins lokalisering Statistiken i denna rapport är hämtad från SCB och deras registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Samma källa ligger också till grund för att visualisera var skogs- och träindustrins olika delbranscher är lokaliserade. På kartbilden visas sysselsatt dagbefolkning 16+ per 5 m ruta vilket indikerar att det även finns arbetsställen i rutan. Skogsbrukets och trävarutillverkningens lokalisering i Halland visar upp en utspridd geografisk bild. Pappersvarutillverkning är istället koncentrerad till ett fåtal sysselsättningstäta platser både i inlandet som vid kusten. I Varbergs-, Falkenbergs och Halmstad kommun är möbeltillverkning koncentrerad till kusten medan den är mer utspridd i övriga kommuner. 1

11 Specialisering Det finns flera sätt att mäta ekonomisk specialisering i en region. Ett sätt som kan ge en bild av hur stor koncentrationen är av olika näringar i en region är specialiseringsgrad/kvot. Med den anger man hur stor andel sysselsatta som finns inom en viss bransch i regionen i förhållande till övriga landet. En låg grad/kvot (1, eller lägre) indikerar att specialiseringen är genomsnittlig eftersom branschen är lika förekommande överallt i hela landet exempelvis skoaffärer, kiosker. Visar specialiseringen istället en hög grad/kvot (1, eller högre) inom regionen har den en stor koncentration av sysselsatta inom en viss bransch. Exempel på sådana näringar kan vara finansföretag, nischer inom metall eller fordonstillverkning. Ofta har näringar med hög specialisering en lång historik i regionen. 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 2,5 2, 1,5 För skogs- och träindustrin som 1, helhet visar Hallands län upp en relativt hög specialisering som dock försvagats något sedan 27.,5 Falkenbergs, Laholm och Varbergs kommun visar också upp en hög, specialisering. Högst specialisering bland delområdena hade pappersvarutillverkning år 212 och har dessutom ökat något från år ,9 2, 1,6 1,7 Specialiseringsgrad Skog & Trä 27 och 212 (Kvot),3,4 2, 1,7,8,6 1,6 1,8 1,5 1,4 Falkenberg Laholm Halmstad Varberg Kungsbacka Hylte Halland Sverige Specialiseringsgrad efter delområden Skog & Trä 27 och 212, Halland (Kvot) 1, , 1,3 1,2 Skogsbruk Trävarutillverkning Pappersvarutillverkning Möbeltillverkning 2,1 2,2 1,1 1,,9 1, 11

12 Skogs- och träindustrins ekonomiska utveckling Det finns flera sätt att beskriva företags eller branschers ekonomiska utveckling. I denna rapport har vi valt att visa företagen inom livsmedelssektorn (endast AB) och deras lönsamhet efter Simpler-metoden (Grufman Reje) 1. Simplermetoden har FÖRKLARINGSMODELL GRM-INDEX sitt ursprung i nationalekonomisk produktionsteori där produktionen är lika med förädlingsvärdet. Förädlingsvärdet är företagets försäljning minskat med inköp av varor och tjänster samt avskrivningar. De kostnaderna som krävs för att skapa förädlingsvärdet är personalkostnader samt kapitalkostnader. Personalkostnaderna är företagets kostnader för sin personal. Kapitalkostnaderna består dels av kostnader för lånat kapital och dels av kostnader för det egna kapitalet. Som bas för att beräkna kostnaden för lånade pengar använder Simpler den långa räntan. För eget kapital beräknas kostnaden som den långa räntan plus en förväntad avkastning till ägarna på nio procent. De nio procenten är den avkastning utöver långa räntan som Sveriges näringsliv har gett i genomsnitt. Strävan är att produktionen ska vara effektiv. Simpler mäter relationen mellan förädlingskostnad och förädlingsvärde. Förädlingskostnaden är av två typer, personalkostnad och kapitalkostnad. Positionen i Simpler-diagrammet visar om verksamheten är personalintensiv eller kapitalintensiv samt hur effektiv den är (GRm-index). Verksamheter som förflyttar sig mot ett bättre läge gör det genom att fatta och implementera viktiga strategiska beslut. Företag som ligger innanför linjen har en högre effektivitet än det genomsnittliga näringslivet. Företag utanför linjen har en lägre effektivitet än det genomsnittliga näringslivet. Innanför linjen skapar man en överavkastning som kan användas för investeringar i nya produkter, marknader eller delas ut till ägarna. Metoden kan alltså peka på områden där insatser och stödstrukturer kan behöva sättas in för att förbättra utvecklingen mot ökad konkurrenskraft. 1 Simpler, BISNODE. 12

13 GRm-index Skogs- och träindustrins position i Simplerdiagrammet visar att verksamheten är relativ personalintensiv samt att trävaru- och pappersvarutillverkning hade en lägre effektivitet år 212 än det genomsnittliga näringslivet i Halland (utanför 1:1 linjen). Dessutom en sämre effektivitet än skogsbruk och möbeltillverkning. Skogsbruket samt möbeltillverkning har dock haft en låg effektivitet fram till år 29, 21 för att sedan förbättra en kort tid. Efter 211 verkar effektiviteten sjunka igen. Pappersvarutillverkning har varit effektiva fram till 211 men med en vikande trend från 28 då finanskrisen slog till. Trävarutillverkning hade en effektiv period fram till år 27 för att därefter sjunka och hade år 212 i stort sätt samma GRm-index som pappersvarutillverkning, 1,16 respektive 1,18. Möbeltillverkning Skogsbruk Trävarutillverkning Pappersvarutillverkning Skogs- och träindustrin som helhet har försämrat sin effektivitet efter år 28 och var år 212 på en lägre effektivitetsnivå än år 24. År 212 låg skogs- och träindustrin på 1,15 i GRm-index medan det halländska näringslivet hade ett GRm-index på,95.,4,5,6,7 GRm-index efter delområden Skog & Trä Halland,8,9 1 1,1 1,2 Hög effektivitet (Lönsamt) GRm-index Låg effektivitet (Ej lönsamt) 1,3 1, Möbeltillverkning Pappersvarutillverkning Skogsbruk Trävarutillverkning,4 GRm-index för Skog & Trä i Halland ,6,8 Hög effektivitet (Lönsamt) 1 GRm-index 1, Låg effektivitet (Ej Lönsamt) Skog & Trä Halland Hallands näringsliv totalt 13

14 Förädlingsvärde Skogs- och träindustrins förädlingsvärde uppgick till 2,2 miljarder kronor år 212. Mellan åren minskade förädlingsvärdet med -18 procent vilket var en betydligt sämre utveckling än det övriga halländska näringslivet. Skogsbruket, tillsammans med trävarutillverkning, har haft en ordentlig positiv utveckling jämfört med övriga delområden. Svagast utveckling ser vi inom pappersvarutillverkning, -3 procent. Skogs- och träindustrins samlade förädlingsvärde av det totala halländska näringslivet var 5,6 procent år 212. Ökningen av förädlingsvärdet för hela skogs- och träindustrin mellan åren 27 och 28 kan förklaras av ett antal företagsförsäljningar som genererar intäkter nästkommande år. Förädlingsvärde (tkr) Förändring Förändring Andel av Hallands tkr % näringsliv 212 % Skogsbruk ,3 Trävarutillverkning ,1 Pappersvarutillverkning ,9 Möbeltillverkning ,3 Skog & Trä totalt ,6 Hallands näringsliv totalt Förädlingsvärdets utveckling inom Skog & trä Index 24 = Hallands näringsliv totalt Skog & Trä totalt 25 Förädlingsvärdets utveckling efter delområden Skog & Trä Halland Index 24 = Skogsbruk Pappersvarutillverkning Trävarutillverkning Möbeltillverkning 14

15 Produktivitet Förädlingsvärde/anställd tkr Förändring Förändring Produktivitet mäter hur mycket ett tkr % företag producerar per anställd. Om Skogsbruk produktionen skapar ett stort Trävarutillverkning förädlingsvärde per anställd är alltså Pappersvarutillverkning produktiviteten hög och tvärtom. Det är alltså ett mått på hur effektiv Möbeltillverkning produktionen är. Tabellen och Skog & Trä totalt diagrammet visar hur produktiviteten Hallands näringsliv totalt inom skogs- och träindustrin och det halländska näringslivet utvecklats sedan 24. Den långsiktiga utvecklingen visar på en försämrad produktivitet, det vill säga att företagen inom skogs- och träindustrin skapat allt mindre värden per anställd. År 24 var produktiviteten högre för skogs- och träindustrin än för det genomsnittliga näringslivet i Halland men fram till år 212 har produktiviteten försämrats framförallt inom pappersvarutillverkning. Övriga delområden har ökat sin produktivitet fram till år 212 men hade samma år ändå en lägre produktivitet än det övriga Halländska näringslivet. Konjunkturella fluktuationer i produktiviteten har varit ytterst påtagliga under senare år då vi först haft en finanskris, sedan en period av återhämtning och därefter nya problem i termer av en internationell skuldkris. På lång sikt är det dock andra faktorer som driver produktivitetsutvecklingen. Lite förenklat kan man säga att produktiviteten då kan öka genom att: - Ny och bättre teknik introduceras som effektiviserar arbetet. Arbetskraftens kompetens ökas genom utbildning och erfarenhet. Arbetsintensiva och lågproduktiva verksamheter avvecklas eller utlokaliseras till utlandet, och ersätts istället av mer högproduktiv verksamhet Förädlingsvärde per anställd (tkr) inom Skog & Trä Halland Hallands näringsliv totalt Skog & Trä totalt 15

16 Reflektioner Halland har, jämfört med övriga Sverige, en stor andel sysselsatta inom skogs- och träindustrin i relation till övriga branscher i länet. Detta är resultatet av etableringar av två stora pappersmassabruk, trähustillverkning och ett stort antal sågverk. För att delvis försörja dessa industrier finns ett väl fungerande skogsbruk med kapacitet för både stor volym och god kvalitet. Senaste åren kan man dock se en vikande marknad för olika pappersprodukter t.ex. tidningspapper. Detta utmanar skogsindustrin till ökad satsning på innovation för nya efterfrågade varor och tjänster. Inledande samtal har därför förts mellan företrädare för skogsindustrin och skogsbruket, FoUaktörer samt Region Halland om behov av insatser tillsammans. Vid dessa samtal har behovet av samarbete, gemensam kompetens- och produktutveckling varit områden man särskilt pekat på. Med detta som grund tar ovan nämnda aktörer initiativet för att tillsammans organisera ett samarbete, i form av ett kluster eller liknande sammanslutning, för att tillgodose behoven. Författare Urmas Kömmits. 16

17 Bilaga 1. Skog & Trä i Halland SNI 27 Skogsbruk 211 Skogsägare 212 Skogsskötselföretag 219 Övriga skogsbruksföretag 22 Avverkningsföretag 23 Insamlare av annat vilt växande skogsmaterial än trä 241 Virkesmätningsföreningar 249 Övriga serviceföretag till skogsbruk Trävarutillverkning 1611 Sågverk 1612 Hyvlerier 1613 Träimpregneringsverk 1621 Industri för fanér och träbaserade skivor 1622 Industri för sammansatta parkettgolv Industri för monteringsfärdiga trähus Industri för trädörrar Industri för träfönster Industri för övriga byggnads- och inredningssnickerier 1624 Träförpackningsindustri Industri för förädlade trädbränslen Övrig trävaruindustri Industri för varor av kork, halm, rotting o.d. Pappersvarutillverkning Industri för mekanisk eller halvkemisk massa Sulfatmassaindustri Sulfitmassaindustri Tidnings- och journalpappersindustri Annan tryckpappersindustri Kraftpappers- och kraftpappindustri Övrig pappers- och pappindustri Wellpappindustri Övrig industri för pappers- och pappförpackningar 1722 Industri för hushålls- och hygienartiklar av papper 1723 Industri för skrivpapper, kuvert o.d Tapetindustri 1729 Industri för andra pappers- och pappvaror Möbeltillverkning 3111 Industri för kontors- och butiksmöbler 3112 Industri för kontors- och butiksinredningar 3121 Köksmöbelindustri 3122 Köksinredningsindustri 313 Madrassindustri 319 Annan möbelindustri 17

18 Kontaktperson: Urmas Kömmits, tfn , e-post Om du vill beställa rapporten ring Region Hallands broschyrbeställning , skicka e-post till eller gå in på 18