En utvecklingskraftig bussbransch

Transkript

1 En utvecklingskraftig bussbransch bidrar till en fördubblad kollektivtrafik Juni 2014 Sveriges Bussföretag

2

3 Hög effektivitet förutsättning för en utvecklingskraftig bussbransch Regering, riksdag och branschen är överens om att kollektivtrafiken måste öka. Men dessvärre har kollektivtrafikens andel av personresorna stagnerat under de senaste årtiondena. Samtidigt visar denna studie på en otillräckligt hög ekonomisk utvecklingskraft för bussbranschen. Bussbolagens möjligheter att öka intäkterna genom höjda priser begränsas genom hård priskonkurrens och den stora omfattningen av bruttoavtal vid upphandlingar av linjetrafik. Busstrafikens tillväxtmöjligheter är därför beroende av ökad effektivitet. Det är därför viktigt att det offentliga inte belastar busstrafiken med höga skatter eller avgifter och andra ekonomiska styrmedel som hämmar busstrafikens utveckling och därmed möjligheterna att uppnå en ökad kollektivtrafik. Utav denna studie kan konstateras att omsättningen och förädlingsvärdena i bussbranschen har mer än fördubblats under åren Antalet anställda har ökat med 39 procent mellan åren Konkurrenskraften för bussbranschen förbättrades från 2001 fram till Men under 2010 och 2011 försämrades konkurrenskraften. Under 2012 har emellertid en påtaglig förbättring skett av branschens konkurrenskraft. Det är med en fortsatt ökad konkurrenskraft som bussbranschen kan bidra till att regeringens och riksdagens målsättning om en ökad kollektivtrafik kan uppnås. De väsentligaste åtgärderna för att skapa en utvecklingskraftig bussbransch är att bussbolagen kan påverka intäktssidan genom prisbildningen och har möjlighet att påverka trafikutbudet. Dagens upphandlingar med bruttoavtal begränsar operatörens möjligheter att påverka intäktssidan och därför är det i huvudsak endast genom kostnadsbesparingar som en ökad effektivitet kan uppnås. De två största utgiftsposterna för branschen är löner och energi. Därför driver Sveriges Bussföretag tillsammans med andra parter ett långsiktigt arbete för att minimera kostnadsdrivande krav i offentliga upphandlingar och för fler incitamentsavtal och koncessioner. En utveckling av incitamentavtal och en ökad kommersiell trafik är väsentliga faktorer för att skapa en konkurrenskraftig bransch som har ekonomisk styrka att utveckla framtidens kollektivtrafik. Läs mer om upphandlingar i Sveriges Bussföretags rapport Resan mot en kostnadseffektiv kollektivtrafik fortsätter. (mars 2014). Se vidare Sveriges Bussföretags tidigare rapporter, skrivelser och remissvar på 3

4 Ekonomisk studie av bussbranschens ekonomi På uppdrag av BR har Grufman Reje Management under åren genomfört ekonomiska studier av bussföretagens ekonomiska utveckling utifrån årsredovisningarna Studien utgår från Simpler-modellen, d.v.s. att mäta effektiviteten inom branschen utifrån dess förädlingsvärde och hur effektivt detta skapas. Personalkostnader respektive kapitalkostnader ställs mot förädlingsvärdet och visas i Simpler-diagrammet. Förädlingsvärdet är försäljning minskat med inköp samt avskrivningar. Kostnaderna som krävs för att skapa förädlingsvärdet är personalkostnader samt kapitalkostnader. Kapitalkostnaderna består dels av kostnader för lånat kapital (ränta) och dels av kostnader för det egna kapitalet (genomsnittlig ersättning till aktieägare). Vi använder en för svenskt näringsliv genomsnittlig (medel) avkastning till aktieägarna vilket ger ett benchmark mot hela näringslivet. Linjen i diagrammet nedan visar svenskt näringslivs genomsnittliga effektivitet. Positionen i diagrammet benämns GRm-index. (GRm-index som är större än ett (>1) har låg effektivitet och mindre än ett (<1) har hög effektivitet.) På linjen kan företaget betala personalkostnader, lånekostnader samt ge en genomsnittlig avkastning till sina aktieägare. En position innanför linjen visar en högre effektivitet än genomsnittet och en position utanför linjen visar en lägre effektivitet. Ett värde högre än 1,0 avseende Personalkostnad/Förädlingsvärde (PK/FV) innebär att bolaget går med förlust, dvs. att intäkterna inte ens täcker personalkostnaderna. Detta är i längden en ohållbar situation, vilket antingen leder till omstrukturering av företagets verksamhet eller kräver tillskott från aktieägarna. Företaget Positionen i diagrammet visar om företagets verksamhet är personalintensiv eller kapitalintensiv samt hur bra företaget går. Ett företag som ligger på linjen 1-1 går lika bra som genomsnittet bland företag i Sverige och har ett index på 1. Företag och branscher i den gula zonen (index >1) har svårt att skapa lönsamhet medan företag i den gröna zonen (index <1) kan skapa vinster utöver en genomsnittlig (medel) ersättning till aktieägarna. Storleken på bubblan motsvarar förädlingsvärdets storlek. 4

5 Bussbranschens utveckling Effektiviteten inom bussbranschen har förbättrats från krisåren kring år 2001 fram till Men under 2010 och 2011ägde en tydlig försämring ägt rum. En väsentlig orsak är att personalkostnaderna ökat kraftigt. Det gäller särskilt för de fem största bussbolagen, som huvudsakligen utför upphandlad trafik. Under 2012 sker en förbättring av resultaten är det första året under 2000-talet som bussbranschen ligger på linjen (GRm-index 1,0), d.v.s. branschen har en genomsnittlig avkastning som för svenskt näringsliv. Omsättningen och förädlingsvärdena har mer än fördubblats under Antalet anställda har ökat med 39 procent och antalet företag ökat. 5

6 Produktivitetsutvecklingen inom bussbranschen Denna bild visar produktiviteten mätt som förädlingsvärde per anställd i tkr (löpande priser). Bilden visar hur mycket förädlingsvärde varje heltidstjänst skapar, dock inte hur effektivt denna skapas. Produktivitetsutvecklingen är god inom bussbranschen och särskilt för de privata bussbolagen. Bussbranschen ligger i snitt på ca kronor per anställd. Detta kan jämföras med besöksnäringen där värdet är ca kronor per anställd och industrin ca kronor. För den stora uppgången för Utländska Offentliga 2012 är dock förändring i antalet heltidstjänster osäker. 6

7 Har storleken betydelse för konkurrenskraften? De mindre och medelstora bussföretagen upp till 500 anställda har en förhållandevis god konkurrenskraft. 7

8 Har ägandet betydelse för effektiviteten? År 2012 var effektiviteten inom bussbranschen högst för de privatägda bussföretagen. Effektiviteten var lägre för utländskt ägda bussbolagen. Förbättringen för de utländskt offentligt ägda bolagen (GRm-index från 1, till 1, ) beror på att förädlingsvärdet har ökat snabbare än kostnaderna och omsättningen har ökat mer än inköpskostnaderna. 8

9 Effektiviteten hos samverkansbolagen 2012 Ett stort antal små och medelstora bussbolag har slutit sig samman i samverkansbolag. Deras effektivitet är oftast högre än genomsnittet av bussbranschen

10 Bussbranschen per län 2012 Bussbranschens konkurrenskraft skiljer sig mellan länen, vilket framgår av denna bild. Utgångspunkten för denna bild är var säte i respektive bussbolag är beläget. Bilden ger därför en något missvisande bild då det exempelvis är i Stockholm som de stora bussbolagen har sitt säte. 10

11 Effektiviteten inom kollektivtrafikbranschen 2012 I en jämförelse mellan branscherna inom kollektivtrafiken var effektiviteten år 2012 högst inom taxi- och tågbranschen. Starkast tillväxt av förädlingsvärden (FV) under har taxibranschen haft, följd av bussbranschen. Taxibranschens ökning beror delvis på att enskilda firmor ombildats till aktiebolag. 11

12 Sveriges Bussföretag är ett gemensamt förbund för busstrafikföretag och bussresearrangörer som bedriver alla former av yrkesmässig busstrafik och anordnar bussresor inom och utanför landets gränser. Inom Sveriges Bussföretag ryms såväl arbetsgivarfrågor som branschfrågor. I dag har vi drygt 400 medlemsföretag med över anställda. Sveriges Bussföretag startade 1 januari 2014, då Svenska Bussbranschens Riksförbund och Bussarbetsgivarna slog ihop sina verksamhetsområden till en gemensam plattform för att kunna driva bussbranschens intressen med större kraft. Arbetsgivarfrågor En av våra huvuduppgifter på arbetsgivarsidan är att träffa kollektivavtal rörande löne- och anställningsvillkor för våra branscher. Avtal tecknas med Svenska Kommunalarbetareförbundet, Svenska Transportarbetareförbundet, Unionen och Sveriges Ingenjörer. Dessutom bistår vi våra medlemmar med rådgivning i arbetsgivarfrågor och arbetsmiljöfrågor, förhandlingshjälp, hjälp med avtalstolkning och med processhjälp i tingsrätt och i arbetsdomstolen. Branschfrågor Sveriges Bussföretag företräder medlemsföretagens intressen gentemot politiker, myndigheter och andra organisationer. Vi jobbar med opinionsbildning och samhällskontakt, omvärldsanalys, myndighetskontakter, uppvaktningar, skrivelser och framställningar, remissarbete samt övrig intressebevakning som ryms inom begreppet lobbying. Vi ser också till att löpande förse både medlemmar och andra externa intressenter och media med aktuell, intressant och relevant information via olika kanaler, såsom nyhetsbrev, pressmeddelanden och mässor. Utbildningsfrågor I samarbete med övriga enheter inom TransportGruppen arbetar vi även med rekrytering, kompetensutveckling och utbildningsfrågor. För våra medlemmar arrangerar vi kurser inom bland annat resenärsrättigheter, marknadsföring, arbetsrätt och ledarskap. Regionkontor och Bussbranschföreningar Sveriges Bussföretag och TransportGruppen har huvudkontor i Stockholm med nio regionkontor, från Umeå i norr till Malmö i söder. Sveriges Bussföretags medlemsföretag är organiserade i regionala bussbranschföreningar, som driver branschfrågor inom respektive region. Box 5384, STOCKHOLM, Besöksadress: Storgatan 19 Telefon: , sveriges.bussforetag.se, E-post: bussinfo@transportgruppen.se Medlem i de två internationella kollektivtrafikorganisationerna UITP och IRU