Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006"

Transkript

1 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008

2 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive restaurangbranschen. Utveckling i termer av ökad omsättning och ökad sysselsättning har beskrivits utförligt och kontinuerligt av SHR i olika sammanhang under åren. Branschens lönsamhet har dock beskrivits mer fragmentariskt och ofta endast avsett en del av branschen under enstaka år. I denna rapport jämförs lönsamheten över tiden, mellan hotellbranschen och restaurangbranschen och mellan företag av olika storlek inom branscherna. I jämförelsen används de tre lönsamhetsmåtten; nettomarginal, avkastning på totalt kapital och avkastning på eget kapital. Rapportens övergripande slutsatser är följande. Lönsamheten är högre i hotellbranschen än i restaurangbranschen oavsett vilket lönsamhetsmått som används. Skillnaden är dock mindre när avkastning på kapital jämförs än när nettomarginalen jämförs. Orsaken till detta är att kapitalet är betydligt större i förhållande till omsättningen i hotellbranschen jämfört med i restaurangbranschen. Det finns ett samband mellan nivån på lönsamheten och konjunkturen i branscherna, dvs. när omsättningstillväxten är hög i branscherna är nivån på lönsamheten relativt hög. Sambandet är svagare i restaurangbranschen. Lönsamheten är generellt högre bland större företag än mindre i såväl hotell- som restaurangbranschen. Hotellbranschen är i de flesta fall, oavsett storleksklass och lönsamhetsmått, lönsammare än restaurangbranschen. Skillnaderna är störst när man studerar nettomarginalen och mindre när man studerar avkastning på kapital. 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING STATISTISKA MÅTT STATISTIKEN Svagheter i statistiken DISPOSITION LÖNSAMHETSBEGREPPEN NETTOMARGINALEN AVKASTNING PÅ TOTAL KAPITAL AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHENS UTVECKLING OCH STRUKTUR UTVECKLING STRUKTUR RESULTAT LÖNSAMHETEN ÖVER TIDEN Nettomarginal Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital JÄMFÖRELSE AV FÖRETAG UTIFRÅN STORLEK Nettomarginal Avkastning på totalt kapital Avkastning på eget kapital SLUTSATSER

4 1. Inledning Den svenska hotell- och restaurangnäringen har efter att ha drabbats mycket hårt under den djupa krisen i den svenska ekonomin under början på 90-talet utvecklats starkt under den senaste 15-årsperioden. Denna utveckling i termer av ökad omsättning och ökad sysselsättning har beskrivits utförligt och kontinuerligt av SHR i olika sammanhang under åren. Ett ämne av mycket stort intresse i bevakningen av branschen som dock inte blivit beskrivet i någon större omfattning är branschens lönsamhet. Det har skett mer fragmentariskt och ofta endast avsett en del av branschen under enstaka år. Branschens lönsamhet kan sägas visa hur välmående branschen är. Mot den här bakgrunden har vi ansett det angeläget att beskriva hotell- och restaurangbranschens lönsamhet utifrån olika perspektiv. Syftet med följande rapport är därför att över perioden utifrån relevanta mått kartlägga den företagsekonomiska lönsamheten i hotell- respektive restaurangbranschen jämföra den företagsekonomiska lönsamheten mellan hotell- och restaurangbranschen jämföra den företagsekonomiska lönsamheten mellan företag av olika storlek i hotellrespektive restaurangbranschen. Tre lönsamhetsmått används i följande kartläggning; nettomarginal, avkastning på totalt kapital och avkastning på eget kapital. Lönsamhetsmåtten och hur de hänger ihop beskrivs övergripande i nästa avsnitt. 1.1 Statistiska mått I den följande framställningen redovisas genomgående det statistiska måttet median. Definitionen av medianen är att 50 procent av företagen som ingår i en redovisad grupp har ett högre värde än det redovisade medianvärdet och 50 procent har ett lägre värde. Skälet till att vi har valt att använda oss av medianvärdet framför medelvärdet beror dels på att det statistiska underlaget är mer omfattande avseende medianvärden, dels att valet av medelvärde i vissa fall ger en skev bild. Detta till följd av att enstaka observationer, framförallt i de större företagsstorlekarna, i vissa fall får extrema genomslag på medelvärdet. För att göra framställningen så lättillgänglig som möjligt redovisas ingen spridning runt medianvärdena. 1.2 Statistiken Uppgifterna kommer från SCB:s Branschnyckeltal kompletterat med uppgifter från SCB:s företagsstatistik. Med hotell- respektive restaurangbranschen avses företag registrerade på följande SNI 1 -koder: 55.1 Hotell 55.3 Restauranger 1 Svensk Näringsgrensindelning 3

5 Vid beräkning av branschnyckeltalen undantas holdningbolag (moderbolag i koncerner m.fl.). Dessutom omfattar materialet endast uppgifter från företag som drivs i formen aktiebolag. Dessa begränsningar innebär att följande kartläggning avser företag som tillsammans står för 71 procent av samtliga restaurangföretags omsättning respektive 93 procent av samtliga hotellföretags omsättning Svagheter i statistiken Det finns svagheter med materialet som är värda att uppmärksamma. Klassificeringen enligt SNI-koder ger inte en helt korrekt bild av hotell- respektive restaurangbranschen. Det beror på att SNI-koden avser den del av en verksamhet som omsättningsmässigt är störst. Det betyder att delar av vissa företags omsättning inte kan hänföras till hotell- eller restaurangverksamhet. Ett annat problem är att företag kan vara klassificerade på fel SNI-kod, dvs. ett företag kan exempelvis vara klassificerat som ett hotellföretag men bedriver i själva verket en annan typ av verksamhet. Jämförelse mellan företag av olika storlek försvåras av förekomsten av kedjor och hur dessa är organiserade. I vissa kedjeföretag är varje enskild anläggning ett dotterbolag i en koncern, i andra är samtliga anläggningar del av samma bolag. Vissa kedjor har anläggningar som bedrivs av franchisetagare. Sammantaget gör detta att uppdelning av företag i olika storlekar kan bli något missvisande. En ytterligare svårighet förknippad med att mäta lönsamheten i restaurangbranschen är att det där finns en relativt omfattande svartekonomi. Det innebär att en del av de faktiska intäkterna och kostnaderna för vissa företag inte syns i den officiella statistiken. 1.3 Disposition Rapportens disposition är följande. I avsnitt två görs en genomgång av resultatbegreppen som används. I avsnitt tre beskrivs kort hotell- och restaurangbranschens utveckling under perioden och branschernas struktur. I avsnitt fyra redovisas resultat och i avsnitt fem slutsatser. 4

6 2. Lönsamhetsbegreppen Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är lönsamheten central. Enkelt uttryckt innebär företagsekonomisk lönsamhet att det finns en efterfrågan på ett företags produkter eller tjänster och att kunderna är beredda att betala ett högre pris för dessa produkter och tjänster än vad de kostar att producera. När man studerar ett företags lönsamhet är det vanligt att man dels studerar företagets resultat i förhållande till omsättning, dels avkastningen på företagets kapital. De två olika måtten på lönsamheten kan ha olika relevans beroende på vilken typ av företag man studerar. Övergripande kan resultat i förhållande till omsättning sägas vara ett mer relevant mått på lönsamheten i verksamheter där företaget drivs med relativt litet kapital i förhållande till omsättning (exempelvis tjänsteföretag där kapitalet finns i personalen). 2.1 Nettomarginalen Nettomarginalen är ett lönsamhetsbegrepp som är kopplat till företagets resultaträkning. Definition: Justerat resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen Det justerade resultatet efter finansiella poster är ett lämpligt resultatbegrepp att använda då det är opåverkat av sådana intäkter och kostnader som ligger helt utanför den vanliga verksamheten (extraordinära poster), bokslutstaktiska överväganden (bokslutsdispositioner) och bolagsskatt. 2.2 Avkastning på total kapital Avkastning på totalt kapital är ett lönsamhetsbegrepp som är kopplat till företagets balansräkning. Definition: Resultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter i procent av det totala kapitalet Avkastningen på totalt kapital visar produktionens effektivitet. Måttet tar ingen hänsyn till hur kapitalet är finansierat (lån eller eget kapital). Av betydelse, åtminstone på lång sikt, är att avkastningen på totalt kapital överstiger den ränta företaget betalar på lånat kapital, skuldräntan 2. Att skaffa kapital till högre kostnad än vad kapitalet ger i avkastning är ingen god idé, framförallt inte för företag med en hög skuldsättningsgrad. Avkastningen på totalt kapital kan studeras med utgångspunkt från den s.k. Du Pont-formeln. Avkastning på totalt kapital = Vinstprocent x Kapitalets omsättningshastighet Genom att multiplicera företagets resultat efter avskrivningar plus finansiella intäkter i procent av omsättningen (vinstprocenten) med kapitalets omsättningshastighet (omsättningen dividerat med totalt kapital) får man avkastning på totalt kapital. Du Pont-formeln visar att 2 Skuldräntan visar företagets genomsnittliga räntebelastning på de totala skulderna. 5

7 företag med låg omsättningshastighet på kapitalet behöver en hög vinstprocent för att få en bra avkastning på det totala kapitalet. 2.3 Avkastning på eget kapital Avkastning på eget kapital är ytterligare ett lönsamhetsbegrepp som är kopplat till företagets balansräkning. Definition: Resultat efter finansiella poster i procent av det justerade egna kapitalet 3 Avkastningen på eget kapital visar den avkastning som ägaren fått på sitt satsade kapital. Det är två faktorer som är av betydelse. Den första är om avkastningen på totalt kapital är högre eller lägre än den skuldränta som företaget betalar på sina totala skulder. Den andra är relationen mellan skulder och eget kapital. Om avkastningen på totalt kapital är högre än skuldräntan ges en hävstång på avkastningen på det egna kapitalet som ökar med skuldsättningsgraden. Det illustreras av följande formel, den s.k. hävstångsformeln. R E = R T + (R T R S ) X S/E Avkastning på Avkastning på Riskbuffert 4 Skuldsättningsgrad eget kapital totalt kapital Av detta kan man dock inte dra slutsatsen att det är bra att ha hög skuldsättningsgrad. En hög skuldsättningsgrad innebär att företaget är känsligt för sämre tider. Är det egna kapitalet litet samtidigt som avkastningen på totalt kapital är lägre än skuldräntan finns risken att företaget måste använda det egna kapitalet för att betala mellanskillnaden. 3 (0,72*obeskattade reserver)+(summa eget kapital). 4 Riskbufferten är skillnaden i avkastning på totalt kapital och skuldräntan. 6

8 3. Hotell- och restaurangbranschens utveckling och struktur I följande avsnitt beskrivs i den första delen hotellbranschens respektive restaurangbranschens omsättningsutveckling under perioden I den andra delen beskrivs strukturen på företagen i hotellbranschen respektive restaurangbranschen utifrån omsättning, antal företag och antal i företag av olika storleksklass år Utveckling Den djupa ekonomiska kris som drabbade den svenska ekonomin under början på 90-talet slog hårt mot hotell- och restaurangbranschen. Omsättningen och antalet i branschen sjönk kraftigt och konkurserna låg på en hög nivå under flera år. När sedan tillväxten i den svenska ekonomin tog fart under andra halvan av 90-talet skedde en snabb återhämtning i den svenska hotell- och restaurangbranschen. Diagram 1 nedan visar omsättningsstillväxten, i löpande priser, i hotell- respektive restaurangbranschen perioden Som diagrammet visar var tillväxten mycket stark under de sista åren av förra millenniet. Omsättningen i hotellbranschen växte med i genomsnitt 8,3 procent perioden Motsvarande ökning i restaurangbranschen var 6,9 procent. Därefter gick den svenska ekonomin in i en ganska utdragen period med relativt svag tillväxt. Det fick effekt på framförallt utvecklingen i hotellbranschen där omsättningen knappt växte under perioden Omsättningstillväxten under samma period i restaurangbranschen låg i genomsnitt på 3,3 procent. Under 2005 och framförallt 2006 tog tillväxten fart igen i både hotell- och restaurangbranschen. Uppgången har fortsatt även under Diagram 1 Omsättningsutveckling i hotell- respektive restaurangbranschen (aktiebolag) perioden , löpande priser procent Procent Hotell Restaurang 14 13, ,0 10,7 10,0 8 7,5 7, ,0 4,8 5,1 4,4 3,5 4,3 5,5 5,5 2 2,1 1, ,1-0, Källa: SCB bearbetning SHR 7

9 3.2 Struktur Tabell 1 visar strukturen i hotell- och restaurangbranschen med avseende på omsättning, antal företag och antal utifrån olika storleksklasser på företag år Tabellen visar tydligt att restaurangbranschen är mer av en småföretagarbransch än hotellbranschen. I restaurangbranschen står företag med färre än 20 för 63 procent av den totala omsättningen och 65 procent av det totala antalet. Motsvarande för hotellbranschen är 28 procent av omsättningen och 30 procent av antalet. I tabellen redovisas inte omsättning och antalet företag för de hotell- och restaurangföretag som saknar. Orsaken är att de står för en så liten andel av den totala omsättningen, 1,2 procent i hotellbranschen och 1,0 procent i restaurangbranschen. Dock finns det relativt många företag registrerade som saknar, 18,7 procent av hotellen och 13,4 procent av restaurangerna. Genomgående är omsättningen per anställd högre ju större företag det handlar om i såväl hotell- som restaurangbranschen. Omsättningen per anställd är runt 20 procent högre på hotell än på restaurang oberoende av storlek. Arbetskraftskostnadernas andel av omsättningen är generellt något högre i restaurangbranschen jämfört med hotellbranschen. Andelen är klart lägst, i såväl hotell som restaurangbranschen, i den minsta storleksklassen på företag (1-4 ). En möjlig förklaring till detta är att ägaren normalt arbetar i företaget och tar en större del av sin ersättning ur vinsten och inte som lön. Tabell 1 Hotell- respektive restaurangbranschens struktur 5 (aktiebolag) 2006 Omsättning fördelat på företag av olika storlek, andel av totalt av total omsättning (%) Storlek (antal ) Hotell 5,0 8,5 13,7 27,4 12,4 31,8 Restaurang 18,0 24,7 18,9 17,6 5,3 14,4 Antal företag fördelat på olika storleksklasser, andel av totalt antal företag (%) Storlek (antal ) Hotell 33,9 17,6 14,5 11,7 2,4 1,1 Restaurang 48,6 24,8 8,9 3,7 0,5 0,2 Anställda fördelat på företag av olika storlek, andel av totalt antal (%) Storlek (antal ) Hotell 5,9 9,2 14,9 27,4 12,3 30,4 Restaurang 19,8 26,4 19,1 16,9 5,0 12,9 Genomsnittlig omsättning per fördelat på företag av olika storlek (kronor) Storlek (antal ) Hotell Restaurang Genomsnittlig arbetskraftskostnad som andel av omsättning på företag av olika storlek (%) Storlek (antal ) Hotell 26,8 31,4 34,3 33,3 32,4 32,3 Restaurang 27,6 32,2 34,1 33,6 34,1 35,4 5 Företag som saknar redovisas inte. Det gör att andelarna inte summerar till

10 4. Resultat Beskrivningen av branschens lönsamhet delas upp på två avsnitt. I det första avsnittet jämförs lönsamheten mellan hotellbranschen och restaurangbranschen år för år perioden I avsnitt två jämförs genomsnittlig lönsamhet mellan företag av olika storlek i hotell- och restaurangbranschen under period I båda avsnitten studeras lönsamheten utifrån de tre lönsamhetsmåtten: nettomarginal, avkastning på totalt kapital och avkastning på eget kapital. 4.1 Lönsamheten över tiden Vi går igenom lönsamheten för hotell- och restaurangbranschen utifrån ett lönsamhetsmått i taget Nettomarginal I diagram 2 visas nettomarginalen (medianen) för hotell- respektive restaurangbranschen perioden Två slutsatser kan dras utifrån diagrammet. Den första slutsatsen är att med nettoresultatet som utgångspunkt är hotellbranschen lönsammare än restaurangbranschen. Det gäller samtliga år under den undersökta perioden. Nivån på nettoresultatet var i genomsnitt nästan 3 gånger högre i hotellbranschen jämfört med restaurangbranschen under perioden. Den andra slutsatsen som kan dras är att det finns ett visst samband mellan lönsamheten uttryckt som nettomarginalen och konjunkturen uttryckt som omsättningsutvecklingen i såväl hotell- som restaurangbranschen (jämför diagram 1). Sambandet är svagare i restaurangbranschen. Diagram 2 Nettomarginal för hotell- respektive restaurangbranschen perioden (median) Procent Hotell Restaurang 3,0 2,7 2,5 2,0 2,2 2,0 1,9 2,4 1,5 1,0 0,5 0,0 1,6 1,3 1,1 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, Källa: SCB bearbetning SHR 9

11 Avkastning på totalt kapital 6 Avkastningen på totalt kapital visar produktionens effektivitet. Måttet tar ingen hänsyn till hur kapitalet är finansierat (lån eller eget kapital). I diagram 3 visas avkastningen på totalt kapital (median) för hotell- respektive restaurangbranschen perioden De slutsatser som drogs avseende nettomarginalen gäller även när man studerar avkastning på totalt kapital; hotellen är lönsammare än restaurangerna och det finns ett visst samband mellan avkastning på totalt kapital och konjunkturen. Vad man kan notera dock är att skillnaden i lönsamhet mellan hotellbranschen och restaurangbranschen är mindre när man jämför avkastning på totalt kapital än när man jämförde nettomarginalen. Lönsamheten uttryckt som avkastningen på totalt kapital låg i genomsnitt 25 procent högre för hotellbranschen jämfört med restaurangbranschen under perioden medan lönsamheten uttryckt som nettomarginalen var nästan tre gånger högre. Att skillnaden är mindre förklaras till största delen av att hotellen har ett större totalt kapital i förhållande till omsättning än vad restaurangerna har. Vad det betyder kan visas med hjälp av Dupont formeln. Avkastning på totalt kapital = Vinstprocent X Kapitalets omsättningshastighet Formen visar exempelvis att om två företag har samma vinstprocent men det ena har mindre totalt kapital i förhållande till omsättningen (högre omsättningshastighet på kapitalet) så kommer det företaget att få en högre avkastning på totalt kapital. Kapitalets omsättningshastighet (medianen) i restaurangbranschen var i genomsnitt ca tre under perioden (omsättningen var tre gånger större än totalt kapital), vilket var högre än i hotellbranschen där den var ca 1,5. Diagram 3 Avkastning på totalt kapital för hotell- respektive restaurangbranschen perioden (median) Procent 9,0 Hotell Restaurang 8,0 7,0 7,7 6,3 6,9 6,7 7,3 6,5 6,0 5,0 4,0 5,1 5,5 5,4 5,4 5,3 4,4 3,9 3,3 3,7 3,3 5,6 4,4 3,0 2,6 2,3 2,0 1,0 0, Källa: SCB bearbetning SHR 6 Posten vinst/förlust vid avyttring av aktier och andra värdepapper ingår inte då den inte gått att dela upp i vinst eller förlust. 10

12 4.1.3 Avkastning på eget kapital Avkastningen på eget kapital visar den avkastning som ägaren fått på sitt satsade kapital. I diagram 4 visas avkastningen på eget kapital (median) för hotell- respektive restaurangbranschen under perioden Avkastning på eget kapital är högre för hotellbranschen jämfört med restaurangbranschen med undantag av ett år under perioden och lönsamheten uttryckt som avkastning på eget kapital följer konjunkturen i branscherna. Avkastningen på det egna kapitalet var i genomsnitt ca två gånger högre än avkastningen på totalt kapital för såväl hotell- som restaurangbranschen. Vad detta beror på kan analyseras med hjälp av den s.k. hävstångsformeln: R E = R T + (R T R S ) X S/E Avkastning på Avkastning på Riskbuffert 7 Skuldsättningsgrad eget kapital totalt kapital Grundförutsättningen för att avkastningen på eget kapital ligger över avkastningen på totalt kapital är att avkastningen på totalt kapital ligger över skuldräntan. Detta har gällt samtliga år under perioden för såväl hotell- som restaurangbranschen. Att skillnaden i avkastningen till eget kapital jämfört med avkastningen till totalt kapital blivit så stor förklaras av den hävstångseffekt som ges när skulderna är större än det egna kapitalet. I såväl hotell- som restaurangbranschen har skulderna i genomsnitt varit ca 4 gånger större än det egna kapitalet under perioden. Detta kan också uttryckas som att soliditeten i båda branscherna låg på ca 20 procent. Det finns två år, 2004 och 2005, under den studerade perioden där avkastningen på eget kapital varit högre i restaurangbranschen än i hotellbranschen. Diagram 4 Avkastning på eget kapital för hotell- respektive restaurangbranschen perioden (median) Procent 25 Hotell Restaurang 20 19,3 17, ,2 15,7 12,5 13,1 13, ,0 6,4 8,9 9,8 9,3 7,5 6,1 3,33,0 5,6 8,1 9,8 8, Källa: SCB bearbetning SHR 7 Riskbufferten är skillnaden i avkastning på totalt kapital och skuldräntan. 11

13 4.2 Jämförelse av företag utifrån storlek I det tidigare avsnittet jämfördes lönsamheten över tiden för hotell- respektive restaurangbranschen totalt. Nu studerar vi istället om det finns skillnader i lönsamhet i branscherna som beror på att företagen är olika stora. Vi går, precis som i föregående avsnitt, igenom lönsamheten för hotell- respektive restaurangbranschen utifrån ett lönsamhetsmått i taget. Vi redovisar inte lönsamheten år för år utan studerar ett genomsnitt av medianvärdena under perioden Nettomarginal När nettomarginalen studeras utifrån olika storleksklasser i hotell- respektive restaurangbranschen syns ett mönster, nettoresultatet är högre för större företag. Det gäller såväl bland hotell- som restaurangföretag. Av diagram 5 framgår också tydligt att hotellföretag är lönsammare än restaurangföretag oberoende av storlek på företag. Bilden av att större företag har högre nettomarginal än små gäller i stort sett över hela den undersökta perioden (framgår inte av diagrammet). Ett undantag är de allra största företagen i hotellbranschen där nettomarginal var klart högre än övriga storleksklasser hotellbranschen i genomsnitt under perioden men faktiskt är lägst i genomsnitt under perioden Diagram 5 Genomsnittligt nettoresultat för hotell- respektive restaurangbranschen i olika storleksklasser perioden (median) Procent Hotell Restaurang 5,0 4,5 4,0 3,5 4,6 4,0 3,0 2,8 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 1,2 1,2 0,3 0,7 1,8 1,0 1,8 1,4 2,1 1,6 0,6 0, Totalt Källa: SCB bearbetning SHR Avkastning på totalt kapital Mönstret att större företag är lönsammare än mindre finns kvar när man istället för nettomarginalen studerar avkastningen på totalt kapital, om än mindre tydligt, se diagram 6. Precis som när branscherna studerades över tiden så är skillnaderna mellan branscherna i de olika storleksklasserna betydligt mindre när man jämför avkastning på totalt kapital än när man jämför nettoresultatet. 12

14 Avkastningen på totalt kapital är i genomsnitt högre för hotellbranschen under perioden i samtliga storleksklasser med undantag för storleksklassen Storleksklassen är den storleksklass i restaurangbranschen som har den genomsnittligt högsta avkastningen på totalt kapital. Både det faktum att avkastningen är högre än för såväl hotellen i samma storleksklass som de andra storleksklasserna i restaurangbranschen förklaras bland annat av en mycket hög omsättning på kapitalet, dvs. stor omsättning i förhållande till totalt kapital. Diagram 6 Genomsnittlig avkastning på totalt kapital för hotell- respektive restaurangbranschen i olika storleksklasser perioden (median) Procent 12 Hotell Restaurang 10,4 10 8,5 8, ,1 6,1 5,4 6,9 6,3 7,5 7,6 6,2 5,6 4,5 4 3, Totalt Källa: SCB bearbetning SHR Avkastning på eget kapital Strukturen avseende avkastningen på eget kapital mellan företag av olika storlek är nästan identisk med den för avkastningen på totalt kapital. Dock är avkastningen på eget kapital högre för restaurangbranschen i två storleksklasser, och 20-49, till skillnad från en i jämförelsen av avkastning på totalt kapital. Avkastningen på eget kapital är högre än avkastningen på totalt kapital i samtliga storleksklasser i såväl hotell- som restaurangbranschen. Hur mycket högre skiljer sig dock åt markant mellan olika storleksklasser, från 30 procent högre bland de minsta restaurangföretagen till nästan 4 gånger högre bland restaurangföretag med

15 Diagram 7 Genomsnittlig avkastning på eget kapital för hotell- respektive restaurangbranschen i olika storleksklasser perioden (median) Procent Hotell Restaurang 40 36, , ,0 30, , ,4 18,1 18, ,3 13,0 12,0 10 8,0 8,4 5 4, Totalt Källa: SCB bearbetning SHR 14

16 5. Slutsatser Lönsamheten är högre i hotellbranschen än i restaurangbranschen oavsett vilket lönsamhetsmått som används. Skillnaden är dock mindre när avkastning på kapital jämförs än när nettomarginalen jämförs. Orsaken till detta är att kapitalet är betydligt större i förhållande till omsättningen i hotellbranschen jämfört med i restaurangbranschen. Det finns ett samband mellan nivån på lönsamheten och konjunkturen i branscherna, dvs. när omsättningstillväxten är hög i branscherna är nivån på lönsamheten relativt hög. Sambandet är svagare i restaurangbranschen. Lönsamheten är generellt högre bland större företag än mindre i såväl hotell- som restaurangbranschen. Hotellbranschen är i de flesta fall, oavsett storleksklass och lönsamhetsmått, lönsammare än restaurangbranschen. Skillnaderna är störst när man studerar nettomarginalen och mindre när man studerar avkastning på kapital. 15

NYCKELTALSFAKTA SCB-information. SCBs Branschnyckeltal

NYCKELTALSFAKTA SCB-information. SCBs Branschnyckeltal SCBs Branschnyckeltal SCBs Branschnyckeltal baseras på den årliga undersökningen Företagsstatistik för industri-, bygg- och tjänstesektorn. Syftet med SCBs Branschnyckeltal Syftet med SCBs Branschnyckeltal

Läs mer

BOKSLUTS- OCH NYCKELTALSINFORMATION

BOKSLUTS- OCH NYCKELTALSINFORMATION BOKSLUTS- OCH NYCKELTALSINFORMATION Boksluts- och nyckeltalsinformation kan erhållas för alla svenska aktiva aktiebolag. Informationen omfattar som mest de fem senaste årens bokslut. Nyckeltalsinformationen

Läs mer

Boksluts- och nyckeltalsinformation

Boksluts- och nyckeltalsinformation Datum Sida August 2014 1 (2) Boksluts- och nyckeltalsinformation Boksluts- och nyckeltalsinformation kan erhållas för alla svenska aktiva aktiebolag. Informationen omfattar som mest de fem senaste årens

Läs mer

10 Offentligt ägda företag

10 Offentligt ägda företag Offentlig ekonomi 2009 10 I detta kapitel beskrivs de offentligt ägda företagen. Kapitlet inleds med en genomgång av företagens resultat- och balansräkningar samt några utvalda nyckeltal. Därefter beskrivs

Läs mer

Rapport om VD löner inkomståren 2008-2009

Rapport om VD löner inkomståren 2008-2009 Februari 2011 Rapport om VD löner inkomståren 2008-2009 Rapport från Soliditet Sammanfattande resultat Den genomsnittlige VD:n hade 2009 en inkomst av tjänst på 432 132 kr, vilket var 1,6 gånger mer än

Läs mer

Branschrapport. Vård- och omsorgsbranschens utveckling 2007-2011

Branschrapport. Vård- och omsorgsbranschens utveckling 2007-2011 Branschrapport Vård- och omsorgsbranschens utveckling 2007-2011 Februari 2013 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Metod... 4 3 Branschstatistik... 5 3.1 Storleksfördelning bland företagen... 6 3.2 Omsättning...

Läs mer

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson

Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.

Läs mer

Branschfakta personlig assistans

Branschfakta personlig assistans 2013 Branschfakta personlig assistans Innehåll 1 Inledning... 3 2 Branschens utveckling... 4 3 Assistansföretagens ekonomi... 7 4 Jämförelser med andra branscher... 12 5 Sammanfattning... 14 2 1 Inledning

Läs mer

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010 Kvinnliga vd:ar under 45 år ökade sina löner med 5,4 procent 2010, vilket är mer än dubbelt så mycket som en genomsnittlig vd. Men fortfarande tjänar kvinnliga vd:ar klart mindre än manliga. Mars 2012

Läs mer

Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige

Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige visita.se Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186,

Läs mer

Valuation Konkurrentrapport

Valuation Konkurrentrapport Org.nr: -67 Valuation Konkurrentrapport Om Valuation Företagsvärderingar Information Om Valuation Företagsvärderingar Bakgrund Valuation Företagsvärderingar startades och ägs av ett antal partners. Vi

Läs mer

BESKRIVNING AV STATISTIKEN Ekonomisk statistik/näringslivets struktur (9) Marcus Lundgren

BESKRIVNING AV STATISTIKEN Ekonomisk statistik/näringslivets struktur (9) Marcus Lundgren Ekonomisk statistik/näringslivets struktur 2018-11-02 1(9) Branschnyckeltal I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Löner och administrativa kostnader inom personlig assistans

Löner och administrativa kostnader inom personlig assistans Löner och administrativa kostnader inom personlig assistans Innehåll Inledning... 3 Löner... 4 Fördelning mellan löne- och administrationskostnader... 7 Inledning Under 1994 infördes rätten till personlig

Läs mer

Finansiella samband HÄVSTÅNGSSAMBANDET

Finansiella samband HÄVSTÅNGSSAMBANDET Finansiella samband HÄVSTÅNGSSAMBANDET Å 1 1 1 Hävstångssambandet framhäver effekten av finansieringsstrukturen. Avkastningskraven på eget kapital och på totalt kapital/sysselsatt kapital/operativ kapital

Läs mer

Företagets uppföljning- nyckeltal. Daniel Nordström

Företagets uppföljning- nyckeltal. Daniel Nordström Företagets uppföljning- nyckeltal Daniel Nordström Presentationens innehåll Begrepp Nyckeltal Tolka nyckeltalen Företagets lönsamhet Finansiell balans Kapacitetsutnyttjande Analys av nyckeltal Länkar Begrepp

Läs mer

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar

Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp. Datum: 2010-05-08 Skrivtid: 3 timmar MITTUNIVERSITETET Institutionen för samhällsvetenskap Företagsekonomiska ämnesenheten i Sundsvall Ola Uhlin Tentamen Företagsekonomi B Externredovisning & Räkenskapsanalys 7,5 hp Datum: 2010-05-08 Skrivtid:

Läs mer

Hotellmarknadens konjunkturbarometer April Fortsatt stark hotellkonjunktur

Hotellmarknadens konjunkturbarometer April Fortsatt stark hotellkonjunktur Hotellmarknadens konjunkturbarometer April 19 Fortsatt stark hotellkonjunktur 1 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Hotellföretagen förväntningar på efterfrågan / 4 Förväntningarna fortsatta positiva / 4 Hotellföretagen

Läs mer

Inventering av kommunägda företag 2000

Inventering av kommunägda företag 2000 Inventering av kommunägda företag 2000 OE0108 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Läs mer

Lönsamhet/räntabilitet/avkastning Avkastning på eget kapital Avkastning på totalt kapital Vinstmarginal Kapitalomsättningshastighet

Lönsamhet/räntabilitet/avkastning Avkastning på eget kapital Avkastning på totalt kapital Vinstmarginal Kapitalomsättningshastighet Finansiell analys Utförs t ex för att: en långivare behöver underlag för att kunna besluta om han ska bevilja företaget ytterligare lån en aktieägare vill veta hur företaget har utvecklats för att få underlag

Läs mer

Branschfakta personlig assistans 2013

Branschfakta personlig assistans 2013 2014 Branschfakta personlig assistans 2013 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Assistansföretagens ekonomi... 5 3 Jämförelser med andra branscher... 9 4 Sammanfattning... 11 2 1 Inledning Under 1994 trädde assistansreformen

Läs mer

Rapport om VD löner inkomståren 2006 2007

Rapport om VD löner inkomståren 2006 2007 Rapport om VD löner inkomståren 20062007 Framtaget av Sammanfattande resultat Den genomsnittlige VD:n (median) hade 2007 en inkomst av tjänst på 393 500 kr, vilket motsvarar 1,5 gånger den vanlige inkomsttagaren

Läs mer

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik

1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik 1. Definition av nyckeltalen i bokslutsstatistik I det här dokumentet definieras och förklaras de nyckeltal som används i ÅSUBs bokslutsstatistik. Samtliga nyckeltal är sådana som går att räkna fram från

Läs mer

Formler och nyckeltal

Formler och nyckeltal Formler och nyckeltal Försäljningskostnader i % av omsättningen Riskbuffert sysselsatt (Utdelningskod / ((((Rörelseresultat) + (Resultat från andelar i koncern- och ränteintäkter + Övriga Finansiella intäkter))

Läs mer

Diagram 1 Omsättningsutveckling (volym kalenderkorrigerad) i restaurangnäringen tom 4:e kv. 2018

Diagram 1 Omsättningsutveckling (volym kalenderkorrigerad) i restaurangnäringen tom 4:e kv. 2018 RESTAURANGINDEX 4:e kvartalet 2018 Positiv men svag tillväxt i volym i restaurangnäringen fjärde kvartalet Restaurangomsättningen i kronor ökade med 3,6 procent under fjärde kvartalet 2018 jämfört med

Läs mer

FÖRETAGSVÄRDERING AVSEENDE

FÖRETAGSVÄRDERING AVSEENDE FÖRETAGSVÄRDERING AVSEENDE Sameffekt AB 556786-8749 Innehåll 1 FÖRETAGSVÄRDERINGEN Sammanfattning Företagets beräknade värde Allmän beskrivning Bokslutsåret 216 Introduktion Värderingsmodell 2 Antaganden

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Mars 2017 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Lönsamhet/räntabilitet/avkastning Avkastning på eget kapital Avkastning på totalt kapital Vinstmarginal Kapitalomsättningshastighet

Lönsamhet/räntabilitet/avkastning Avkastning på eget kapital Avkastning på totalt kapital Vinstmarginal Kapitalomsättningshastighet Finansiell analys Utförs t ex för att: en långivare behöver underlag för att kunna besluta om han ska bevilja företaget ytterligare lån en aktieägare vill veta hur företaget har utvecklats för att få underlag

Läs mer

Branschnyckeltal 2015

Branschnyckeltal 2015 Statistiska Centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGANDE Ekonomisk statistik/näringslivets struktur 2016-11-06 1(8) Branschnyckeltal 2015 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen

Läs mer

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009 VD-löner 28 en statistisk redovisning Mars 29 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 55 medlemsföretag. Drygt två av tre företag är mindre, ägarledda företag med färre än

Läs mer

Hotellmarknadens konjunkturbarometer Augusti Stark hotellmarknad trots svagare konjunktur

Hotellmarknadens konjunkturbarometer Augusti Stark hotellmarknad trots svagare konjunktur Hotellmarknadens konjunkturbarometer Augusti 19 Stark hotellmarknad trots svagare konjunktur 1 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Hotellföretagens förväntningar på efterfrågan / 4 De positiva förväntningarna

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Mars 2016 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2017 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Eskilstuna KommunFöretag AB EKONOMISKA NYCKELTAL 2016 Koncern Moderbolag Nettoomsättning exkl punktskatter, mkr Rörelseresultat, mkr 174-6

Eskilstuna KommunFöretag AB EKONOMISKA NYCKELTAL 2016 Koncern Moderbolag Nettoomsättning exkl punktskatter, mkr Rörelseresultat, mkr 174-6 EKONOMISKA NYCKELTAL 2016 Koncern Moderbolag Nettoomsättning exkl punktskatter, mkr 2 621 15 Rörelseresultat, mkr 174-6 Resultat efter finansiella poster, mkr 75 11 Anläggningstillgångar, mkr 6 179 663

Läs mer

Bokslutsstatistik för företag 2012-2013

Bokslutsstatistik för företag 2012-2013 Johan Flink, utredare Tel. 018-25580 Företag 2015:1 23.9.2015 Bokslutsstatistik för företag 2012-2013. Omsättningen ökade Den totala omsättningen för de företag som ingår i undersökningen har ökat med

Läs mer

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning

Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information

1/18/2011. Välkommen till Industriell Ekonomi gk. Redovisning. Redovisning Bokföring. Årsredovisning SSAB 2009, Sid 1: Information Välkommen till Industriell Ekonomi gk Redovisning Kapitel 22: Årsredovisning Kapitel 23: Grundläggande finansiell analys 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Redovisning Bokföring Bokföring är ett

Läs mer

Konkurrentrapport Hylte Sophantering AB ( ) 3

Konkurrentrapport Hylte Sophantering AB ( ) 3 599999-9938 Konkurrentrapport Hylte Sophantering AB (599999-9938) 3 Innehåll Introduktion...5 Sammanlagd ranking... 6 Storleksmässig ranking...7 Indikativt aktievärde... 8 P/BV...9 P/E...10 Marknadsandel...11

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Augusti 2017 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Vinst i vård och omsorg

Vinst i vård och omsorg 2009-11-13 Vinst i vård och omsorg Innehåll 1 Förord... 3 2 Sammanfattning och slutsatser... 4 3 Bakgrund... 6 4 Andra undersökningar om vinst i vårdbolag... 7 5 Metod och urval... 8 6 Resultat... 9 6.1

Läs mer

Delårsrapport Januari september 2015

Delårsrapport Januari september 2015 Delårsrapport Januari september 2015 Org. Nr 556475 5519 Denna delårsrapport har ej varit föremål för extern revision. Sammanfattning januari september 2015 Nettoomsättningen för SenseAir koncernen uppgick

Läs mer

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016 Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden Helåret 2015 och prognos för 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten... 4 Högsta beläggningsgraden

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

Östergötlands län Rapport från Företagarna oktober 2013

Östergötlands län Rapport från Företagarna oktober 2013 Östergötlands län Rapport från Företagarna oktober 2013 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling...

Läs mer

HYLTE SOPHANTERING AB

HYLTE SOPHANTERING AB UC BASVÄRDERING HYLTE SOPHANTERING AB 557199-0001 per 2015-10-06 senaste bokslut 2014-12-31 En produktion av UC Affärsfakta AB Beräknat aktievärde (baserat på bokslut 2014-12-31) per 2015-10-06 Totalt

Läs mer

Guang le Restaurang AB

Guang le Restaurang AB Beställare: Stockholms Företagsmäklare AB Datum: 2017-05-10 Detta dokument är skrivskyddat Guang le Restaurang AB Grunduppgifter Riskklass, Limit & Status Org.nr: 556836-6628 Tidigare namn: AB Grundstenen

Läs mer

ANALYS OCH UTVÄRDERING AV TILLVÄXTPROGRAMMET EXPEDITION FRAMÅT

ANALYS OCH UTVÄRDERING AV TILLVÄXTPROGRAMMET EXPEDITION FRAMÅT ANALYS OCH UTVÄRDERING AV TILLVÄXTPROGRAMMET EXPEDITION FRAMÅT Bisnode Jan Fineman och Håkan Wolgast 2016-06-22 Besöksadress: Rosenborgsgatan 4 6, Solna Sida 2 (19) Innehåll Bakgrund... 3 Mätgrupper...

Läs mer

Vallentuna, Värme, VVS AB

Vallentuna, Värme, VVS AB Vallentuna, Värme, VVS AB Grundinformation Vallentuna, Värme, VVS AB Besöksadress: Bergvägen 7 Postadress: Bergvägen 7, 86 4 VALLENTUNA Organisationsnummer: 5567 929 D&B D-U-N-S nummer: 77-458-745 Telefonnummer:

Läs mer

Oscarssons Mark & Entreprenad i Mellerud AB

Oscarssons Mark & Entreprenad i Mellerud AB Oscarssons Mark & Entreprenad i Mellerud AB Innehåll Företagsfakta för Oscarssons Mark & Entreprenad i Mellerud AB 213-5-3. Innehåller heltäckande information om företagets ekonomiska situation. GRUNDINFORMATION

Läs mer

Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer?

Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer? Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer? Bakgrund Välfärdsutredningen har lämnat ett förslag på hur vinsterna i företag som drivs inom vård, skola och omsorg ska begränsas. Förslaget innebär att

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Grundläggande finansiell analys

Grundläggande finansiell analys TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 8 Finansiell analys Kassaflödesanalys Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi 1 Seminarium 8 (kap 23-24)

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konjunkturindikatorer för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Januari 2018 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Bolaget. Konkurrentanalys. Rankning

Bolaget. Konkurrentanalys. Rankning Konkurrentanalys 216-12-9 Rankning www.bolagsbron.se Innehållsförteckning Referensföretag & konkurrenter 3 Rankning av utvalda nycketal 4 Nyckeltal baserat på det senaste bokslutet 7 Bilagor Grafisk presentation

Läs mer

Elnätsbranschens ekonomiska nyckeltal 2000-2004 ER 2006:05

Elnätsbranschens ekonomiska nyckeltal 2000-2004 ER 2006:05 Elnätsbranschens ekonomiska nyckeltal 2000-2004 ER 2006:05 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: forlaget@stem.se

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Oktober 2017 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Mars 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Magkänsla - Lunch & Catering AB

Magkänsla - Lunch & Catering AB Beställare: Stockholms Företagsmäklare AB Datum: 2016-11-07 Detta dokument är skrivskyddat Magkänsla - Lunch & Catering AB Grunduppgifter Riskklass, Limit & Status Org.nr: 556962-3993 Tidigare namn: Grundbulten

Läs mer

Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23

Redovisning. Indek gk Håkan Kullvén. Kapitel 22-23 Redovisning Indek gk Håkan Kullvén Kapitel 22-23 1 Årsredovisningens innehåll Förvaltningsberättelse (FB): Väsentliga upplysningar Balansräkning (BR): Finansiell ställning vid periodens slut Resultaträkning

Läs mer

Kreditvärdighet. Mäts som andel företag som fått en förbättrad kreditvärdighet av UC under det gångna året.

Kreditvärdighet. Mäts som andel företag som fått en förbättrad kreditvärdighet av UC under det gångna året. Årets Företagarkommun är ett gemensamt projekt mellan Företagarna och UC. Syftet är att uppmärksamma de kommuner där företagandet utvecklats bäst under det gångna året. All tillväxt skapas lokalt. Det

Läs mer

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012 Ökad orderingång noteras Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 58,2 MSEK (60,4), vilket motsvarar en minskning med -3 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (6,2) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi

Årsredovisning. Räkenskapsanalys. Avdelningen för byggnadsekonomi Årsredovisning Räkenskapsanalys Avdelningen för byggnadsekonomi Räkenskapsanalys Nyckeltal (likviditet, soliditet, räntabilitet) Underlag till långivare Information till aktieägare Information leverantörer

Läs mer

NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE

NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE 1 (6) NYCKELTAL FÖR DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN OCH NYCKELTAL PER AKTIE I noter till bokslutet skall redovisas nyckeltal för kreditinstitutets ekonomiska utveckling och nyckeltal per aktie för de fem senaste

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Dalarnas län Rapport från Företagarna 2010

Dalarnas län Rapport från Företagarna 2010 Dalarnas län Rapport från Företagarna 2010 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd...4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Bokslutskommuniké Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Styrelsen föreslår en utdelning om 10,00 kr per aktie varav

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Finansiella definitioner

Finansiella definitioner Finansiella definitioner Eniro presenterar vissa finansiella mått i delårsrapporten som inte definieras enligt IFRS. Eniro anser att dessa mått ger värdefull kompletterande information till investerare

Läs mer

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014 Fortsatt tillväxt och god lönsamhet Perioden april juni Omsättningen ökade till 72.7 MSEK (60.9), vilket motsvarar en tillväxt om 19.7 % Rörelseresultatet uppgick till 7.0 MSEK (4.5) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

Q1 Kvartalsrapport januari mars 2010

Q1 Kvartalsrapport januari mars 2010 Q1 Kvartalsrapport januari mars 2010 Koncernen januari mars Nettoomsättning 115,1 Mkr (120,3) Resultat före skatt 17,4 Mkr (17,0) Resultat efter skatt 12,9 Mkr (12,7) Resultat per aktie 0,61 kr (0,60)

Läs mer

Förbättrad omsättningsökning och rörelsemarginal. Perioden januari mars Vd:s kommentar. Januari mars 2017

Förbättrad omsättningsökning och rörelsemarginal. Perioden januari mars Vd:s kommentar. Januari mars 2017 Förbättrad omsättningsökning och rörelsemarginal Perioden januari mars 2017 Omsättningen uppgick till 99,2 MSEK (84,7), vilket motsvarar en tillväxt om 17,2 % (0,7) Rörelseresultatet uppgick till 10,5

Läs mer

Beskrivning och information om

Beskrivning och information om Beskrivning och information om Fastighetsbolaget Ryssby Företagsby AB EXKLUSIV RÅDGIVARE SVENSK FÖRETAGSFÖRMEDLING Inledande information Fastighetsbolaget Ryssby Företagsby AB Org. nr: 556822-9404 Objektnummer:

Läs mer

Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002

Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002 1 Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002 Periodens resultat - 1,4 MSEK (- 14,7) Fortsatt positivt kassaflöde 8,7 MSEK (- 0,8) Affärsidé Gandalf är verksam som en nordisk leverantör

Läs mer

Bokslutsstatistik för företag

Bokslutsstatistik för företag Johan Flink, utredare Tel. 018-25580 Företag 2016:1 2.5.2016 Bokslutsstatistik för företag 2013 2014. Omsättningen ökade Den totala omsättningen för de företag som ingår i undersökningen har ökat med 0,7

Läs mer

Företagsbeskrivning. Einar Nilssons Järnhandel AB

Företagsbeskrivning. Einar Nilssons Järnhandel AB Företagsbeskrivning Einar Nilssons Järnhandel AB 1 Inledande information Företagsbeskrivning Syftet med denna företagsbeskrivning är att ge en översiktlig information angående verksamheten och att intressenter

Läs mer

Företag som satsar på design är mer lönsamma

Företag som satsar på design är mer lönsamma 1 Ny analys från Teknikföretagen visar Företag som satsar på design är mer lönsamma Ett konsekvent investerande i design är rejält lönsamt, även på lång sikt. Skillnaden i lönsamhet mellan företag som

Läs mer

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Omsättningen uppgick till 25,4 MSEK (18,6), en ökning med 37 procent. Rörelseresultatet ökade med 37 procent till 3,3 MSEK (2,4), motsvarande en rörelsemarginal

Läs mer

VD-löner April 2011

VD-löner April 2011 VD-löner 2010 April 2011 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 60 000 medlemsföretag. Omkring 40 000 företag är mindre, ägarledda företag med färre än 10 anställda. Ersättningen

Läs mer

Bokslutsstatistik för företag

Bokslutsstatistik för företag Johan Flink, utredare Tel. 018-25580 Företag 2017:1 5.5.2017 Bokslutsstatistik för företag 2014 2015. Viss ökning av omsättningen Den totala omsättningen för de företag som ingår i undersökningen har ökat

Läs mer

Rapport Oktober 2013 BLEKINGE

Rapport Oktober 2013 BLEKINGE Rapport Oktober 2013 BLEKINGE Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

april 2013 Fakta om VD-löner avseende 2012

april 2013 Fakta om VD-löner avseende 2012 april 2013 Fakta om VD-löner avseende 2012 Stor spridning av VD-lönerna Svenskt Näringsliv har cirka 60 000 medlemsföretag. Omkring 40 000 företag är mindre, ägarledda företag med färre än 10 anställda.

Läs mer

Bokslutsstatistik för företag

Bokslutsstatistik för företag Jouko Kinnunen, utredare Tel. 018-25494 Företag 2014:2 25.8.2014 Bokslutsstatistik för företag 2011-2012. Omsättningen ökade och rörelseresultatet minskade Den totala omsättningen för de företag som ingår

Läs mer

Resultaträkningar. Göteborg Energi

Resultaträkningar. Göteborg Energi Göteborg Energi Resultaträkningar Koncernen Moderföretaget Belopp i mkr Not 2016 2015 2016 2015 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 4 5 963 5 641 3 438 3 067 Anslutningsavgifter 88 88 35 45 Aktiverat arbete

Läs mer

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 S2007:001 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 Innehållsförteckning Definition av internationella och nationella företag 2 Sammanfattning 3 Resultat

Läs mer

Delårsrapport Januari mars 2015

Delårsrapport Januari mars 2015 Delårsrapport Januari mars 2015 Org. Nr 556475 5519 2 Sammanfattning januari- mars 2015 Nettoomsättningen för SenseAir-koncernen uppgick till 32 597 ksek (26 315kSEK) en ökning med 24%. I moderföretaget

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Bokslutsstatistik för företag

Bokslutsstatistik för företag Johan Flink, utredare Tel. 018-25580 Företag 2018:1 2.5.2018 Bokslutsstatistik för företag 2015 2016. Fortsatt försiktig ökning av omsättningen Den totala omsättningen för de företag som ingår i undersökningen

Läs mer

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010

Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Eckerökoncernen Bokslutskommuniké för 2010 Omsättning 228,9 miljoner euro (214,1 milj. euro föregående år) Rörelseresultat 24,3 miljoner euro (18,8 milj. euro) Affärsverksamhetens kassaflöde 35,1 miljoner

Läs mer

Rapport Oktober 2013 ÖREBRO LÄN

Rapport Oktober 2013 ÖREBRO LÄN Rapport Oktober 2013 ÖREBRO LÄN Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Q1 Delårsrapport januari mars 2013

Q1 Delårsrapport januari mars 2013 Q1 Delårsrapport januari mars 2013 Koncernen januari-mars Nettoomsättning 102,0 Mkr (106,6) Resultat före skatt 9,1 Mkr (8,8) Resultat efter skatt 7,1 Mkr (6,6) Resultat per aktie 0,34 kr (0,31) Nettoomsättning

Läs mer

RAPPORT Restaurangmarknadens konjunkturläge November 2017

RAPPORT Restaurangmarknadens konjunkturläge November 2017 RAPPORT Restaurangmarknadens konjunkturläge November 217 Box 3546, 13 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 Box 44, 41 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 Box 186, 21 21 Malmö, Telefon +46 4 35 25 Pedagogens

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konjunkturindikatorer för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen September 2018 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT EXPEDITION FRAMÅT BOKSLUTSÅR Datum: 8 januari 2019

TILLVÄXTRAPPORT EXPEDITION FRAMÅT BOKSLUTSÅR Datum: 8 januari 2019 TILLVÄXTRAPPORT EXPEDITION FRAMÅT BOKSLUTSÅR 2017 Datum: 8 januari 2019 Jan Fineman Bisnode, Business Market Analytics Tel: +46 8 558 059 00, www.bisnode.com Innehåll Bakgrund... 3 Mätgrupper... 3 Mätning

Läs mer

Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011

Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011 Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011 Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning i korthet... 4 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 5 Så gjordes undersökningen... 6 Nationell utveckling... 6

Läs mer

Delårsrapport kvartal 3 2009

Delårsrapport kvartal 3 2009 H1 COMMUNICATION AB (publ) Delårsrapport kvartal 3 2009 1 H1 Communication delårsrapport tredje kvartalet 2009 Omsättningen ökade 68,8% Netto omsättningen uppgick till 12,2 MSEK vilket var en ökning med

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Räkneövningar kap 21-23

Räkneövningar kap 21-23 Räkneövningar kap 21-23 1. Det nystartade handelsföretaget M&M Ab har sammanställt kostnaderna för sålda varor till 7 200 000 euro för år 2011. Nu finns det ett intresse att för Herremannen M, tankesmeden

Läs mer

15 hp (varav skriftlig tentamen 5 hp) Entreprenörskap- och affärsutveckling. Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: 51EA01 Tentamen ges för: TPU13

15 hp (varav skriftlig tentamen 5 hp) Entreprenörskap- och affärsutveckling. Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: 51EA01 Tentamen ges för: TPU13 Entreprenörskap- och affärsutveckling Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: 51EA01 Tentamen ges för: TPU13 15 hp (varav skriftlig tentamen 5 hp) Namn: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 160415 Tid:

Läs mer