RAPPORT Restaurangmarknadens konjunkturläge November 2017

Transkript

1 RAPPORT Restaurangmarknadens konjunkturläge November 217 Box 3546, Stockholm, Telefon Box 44, Göteborg, Telefon Box 186, Malmö, Telefon Pedagogens väg 2, Östersund, Telefon

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Efterfrågan... 4 Omsättningstillväxten i restaurangbranschen bromsar upp... 4 Restaurangpriser... 5 Livsmedelspriserna höjer restaurangpriserna... 5 Sysselsättning i restaurangnäringen... 6 Allt svårare att rekrytera restaurangpersonal... 6 Kockbristen akut... 6 Lönsamhet... 8 Trots tillväxt missnöje med lönsamheten bland restaurangföretagen... 8 Utveckling i olika restaurangkategorier... 1 Splittrad utveckling på den svenska restaurangmarknaden... 1 Hotellrestauranger... 1 Kaféer/konditorier... 1 Fastfood/snabbmat... 1 Lunch- och kvällsrestauranger... 1 Trafiknära restauranger, catering, mässor... 1 Nöjesrestauranger, pubar, barer... 1 Personalrestauranger Kafé/konditorikategorin har klart snabbast trendmässig tillväxt Restaurangkonjunkturen Restaurangföretagens optimism avseende efterfrågan på väg ner Svagare konjunktur och högre restaurangpriser dämpar utvecklingen på restaurangmarknaden Prognos Lägre tillväxt på restaurangmarknaden 217 och Bilaga 1 Definitioner restaurangkategorier Bilaga 2 Livsmedelspriser i producentledet Sida 2 av 17

3 SAMMANFATTNING Omsättningstillväxten på den svenska restaurangmarknaden har bromsat in under 217. Under årets första nio månader landade tillväxten i volym på två procent jämfört med motsvarande period 216. Det är den svagaste tillväxten under motsvarande period sedan 21. Detta sker trots att vi befinner oss i en högkonjunktur med god ekonomisk tillväxt. En förklaring till den lägre tillväxten är att restaurangpriserna har stigit relativt kraftigt under året. I årstakt motsvarar ökningen januari till september en höjning av prisnivån på nästan 3,9 procent. De högre restaurangpriserna är i sin tur en följd av, bland annat, högre livsmedelspriser i producentledet: De låg drygt 4 procent högre i september 217 jämfört med september 216. Den starka omsättningstillväxten i restaurangnäringen under flera år har lett till en kraftig ökning av antalet anställda i restaurangbranschen. De sista fem åren har antalet anställda ökat med 25, vilket motsvarar en procentuell ökning på 3 procent. Den snabba tillväxten i nya jobb i restaurangnäringen har dock inneburit att det blivit allt svårare att hitta personal, dvs bristen på arbetskraft ökar. Enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för tredje kvartalet 217 angav 41 procent av restaurangföretagen att de upplever brist på arbetskraft, vilket kan jämföras med endast 8 procent i början på 215. Enligt Arbetsförmedlingens bristindex så är kock det största bristyrket överhuvudtaget på svensk arbetsmarknad. Trots den starka omsättningstillväxten under flera år är inte restaurangföretagens syn på lönsamheten särskilt positiv. Det skedde en liten förbättring under tredje kvartalet 217 enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Det är dock en marginellt högre andel av restaurangföretagen som angav att de hade bra lönsamhet jämfört med andel som angav att de hade dålig lönsamhet. Synen på efterfrågan på restaurangföretagens tjänster på tre månaders sikt har dämpats sedan början på 217. Det är dock fortfarande fler restaurangföretag som tror på ökad efterfrågan än andelen som tror på minskad efterfrågan på tre månaders sikt. Utvecklingen på restaurangmarknaden är tydligt kopplad till utvecklingen av den allmänna ekonomiska konjunkturen. En dämpning av konjunkturen i kombination med en högre prisökningstakt på restaurang gör att omsättningstillväxten i volym blir lägre 217 än åren närmast före. Visita bedömer att omsättningstillväxten i volym blir ca 2, procent under 217, vilket är i linje med snittet för hela 2-talet. Restaurangpriserna bedöms stiga med ca 3,5 procent jämfört med 216. Sammantaget innebär det att omsättningstillväxten i kronor på restaurangmarknaden landar på 5,5 procent under 217. Konjunkturläget fortsätter att vara gott under 218 med hygglig tillväxt i ekonomin. Omsättningen (volym) i den privata tjänstesektorn bedöms enligt Konjunkturinstitutet öka med drygt tre procent. Vi bedömer att omsättningstillväxten i restaurangbranschen fortsätter på sin något lägre tillväxtbana och växer med knappt två procent även 218. Prisökningstakten fortsätter att vara högre än vi sett de sista åren och landar på ca 3, procent. Det ger en omsättningstillväxt i kronor på fem procent 218. Ett varningens finger höjs dock för att de svåra rekryteringsproblem som branschen har förvärras och att det dämpar tillväxten och leder till högre prisökningstakt. Sida 3 av 17

4 %-utveckling %-utveckling EFTERFRÅGAN Omsättningstillväxten i restaurangbranschen bromsar upp Sett på årsbasis har omsättningstillväxten i volym i restaurangbranschen successivt sjunkit sedan början på 217. Omsättningstillväxten under de första nio månaderna 217 jämfört med motsvarande period 216 ligger preliminärt på 2, procent. Det är i ett historiskt perspektiv en normal tillväxttakt, men samtidigt den lägsta motsvarande period sedan 21. Den genomsnittliga tillväxten under motsvarande period under åren 211 tom 216 var 3,8 procent. Mot bakgrund av den relativt goda tillväxten i den svenska ekonomin och den privata tjänstesektorn är nuvarande tillväxt svag. En förklaring till den svagare utvecklingen är sannolikt den högre prisökningstakten på restaurang under 217. I september låg prisnivån 3,5 procent högre än i september 216 (se nästa avsnitt). Den svagare utvecklingen handlar sannolikt i huvudsak om en svagare efterfrågan från de svenska hushållen. Konsumtion från utländska besökare bedömer vi fortsatt öka i god takt. Orsaken till den slutsatsen är att utländska gästnätter på svenska hotell ökat med drygt sju procent under de första nio månaderna 217. De utländska besökarna står för ca 2 procent av konsumtionen av restaurangtjänster i Sverige. Diagram 1 Utveckling av omsättning (volym) i restaurangnäringen tom september 217 %-utveckling jämfört med motsvarande månad föregående år samt den %-utveckling det senaste året som ett rullande tolvmånaders värde Månad 12-månaders rullande Källa: Restaurangindex (SCB), bearbetning Visita -1 Sida 4 av 17

5 %-utveckling %-utveckling RESTAURANGPRISER Livsmedelspriserna höjer restaurangpriserna Efter att prisutvecklingen varit svag i restaurangbranschen under flera år, till följd av inte minst den sänkta momsen på mat serverad på restaurang, har ökningstakten de sista två åren börjat nå mer normala nivåer. I diagram två visas prisökningstakten på restaurangtjänster per månad jämfört med motsvarande månad föregående år samt den rullande årliga pristillväxten. Prisökningstakten under 216 landade på 2,5 procent. Prisnivån i september i år sett över det sista 12 månaderna ligger drygt tre procent högre än motsvarande nivå i september 216. Prisnivån låg i september 4,1 procent högre än i september 216. Den snabbare prisökningstakten beror sannolikt på flera olika orsaker. I huvudsak handlar det om att restaurangföretagens kostnader har ökat relativt snabbt. Livsmedelspriserna i producentledet har ökat relativt kraftigt under det sista året. Enligt SCB producentprisindex låg livsmedelspriserna totalt 4,1 procent högre i september 217 jämfört med september 216, se bilaga 2. Ett annat skäl till den höjda prisökningstakten i restaurangbranschen kan vara att de allt större rekryteringsproblemen som branschen har kan ha satt press uppåt på lönerna (se nästa avsnitt). Det är dock för tidigt att svara på då någon tillförlitlig lönestatistik för 217 ännu inte finns tillgänglig. Den snabba omsättningstillväxten under de sista åren har sannolikt också haft en press uppåt på restaurangpriserna. Diagram 2 Prisutveckling i restaurangbranschen tom september 217 %-utveckling jämfört med motsvarande månad föregående år samt den %-utveckling det senaste året som ett rullande tolvmånaders värde 7, 7, 6, 6, 5, 5, 4, 4, 3, 3, 2, 2, 1, 1,,, -1, Månad 12-månaders rullande Källa: Konsumentprisindex restaurang (SCB), bearbetning Visita -1, Sida 5 av 17

6 Procent Procent SYSSELSÄTTNING I RESTAURANGNÄRINGEN Allt svårare att rekrytera restaurangpersonal Den starka omsättningstillväxten i restaurangnäringen under flera år har lett till en kraftig ökning av antalet anställda i restaurangbranschen. De sista fem åren har antalet anställda ökat med 25, vilket motsvarar en procentuell ökning på 3 procent. Den snabba tillväxten av nya jobb i restaurangnäringen har dock inneburit att det har blivit svårare att hitta personal, att bristen på arbetskraft ökar. Enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för tredje kvartalet 217 angav 41 procent av restaurangföretagen att de upplevde brist på arbetskraft, se diagram 3. Den är ett högt värde i ett historiskt perspektiv. Diagram 3 45 Andelen restaurangföretag enligt konjunkturbarometer som svarar att man har brist på personal tom 3:a kvartalet 217 Procent Säsongsrensat kvartal 4:a kvartals rullande medelvärde Källa: Konjunkturbarometern kvartal (Konjunkturinstitutet), bearbetning Visita Kockbristen akut En annan tydlig indikator på att restaurangföretagen får det allt svårare att rekrytera är Arbetsförmedlingens bristindex. Bristindex publiceras två gånger per år och bygger på arbetsförmedlingskontorens bedömning av arbetsmarknadsläget för respektive yrke på ett års sikt. I diagram 4 redovisas bristindex för de vanligaste restaurangyrkena. När det gäller yrkesgrupperna kockar och servitörer har svårigheterna för arbetsgivarna att hitta personal att rekrytera trendmässigt ökat sedan 21. Värdet på bristindex för kock låg vid den senaste mätningen våren 216 på 4,97. Värden mellan 4,1-5, innebär mycket stora svårigheter att rekrytera. Värdet har gått från 3,78 våren 21. Det var redan då svårt att rekrytera kockar men nu får det, enligt landets arbetsförmedlare, anses vara i stort sett omöjligt att få tag i en kock. Värdet för servitörer låg på 4, våren 217. Det indikerar stora svårigheter att rekrytera personal inom den yrkesgruppen. Värdet för servitörer har ökat från 2,91 våren 21, vilket då indikerade att det var relativt enkelt att rekrytera servispersonal under 21. Läget har alltså tydligt försämrats ur ett rekryteringsperspektiv på fem år. Sida 6 av 17

7 Även när det gäller köks- och restaurangbiträden har rekryteringsläget försvårats under de sista åren. Sedan början på 215 har situationen försämrats ganska dramatiskt och nu indikerar brisindex att rekryteringsläget är nära viss brist. Sammantaget riskerar rekryteringsläget för restaurangföretagen att bromsa den fortsatta utvecklingen i branschen. Fortsatt expansion försvåras av påtagliga problem för företagen att rekrytera. Diagram 4 Arbetsförmedlingens bristindex för olika restaurangyrken tom 1:a halvåret 217 Bristindex halvår 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1, Kockar Hovmästare och servitörer Bartenders Restaurang- och köksbiträden Källa: Arbetsförmedlingen, bearbetat Visita Mer påtaglig brist 4,1-5, Viss brist 3,3-4, Balans mellan tillgång och efterfrågan 2,9-3,29 Visst överskott 2,-2,89 Mer påtagligt överskott 1,-1,99 1, Sida 7 av 17

8 LÖNSAMHET Trots tillväxt missnöje med lönsamheten bland restaurangföretagen Omsättningstillväxten på den svenska restaurangmarknaden har ökat snabbt under de senaste åren även om vi nu ser en viss avmattning i tillväxttakten. Trots den starka omsättningstillväxten har inte restaurangföretagens syn på lönsamheten förbättras de sista åren, snarare tvärtom, även om det skedde en förbättring under tredje kvartalet 217. Det visar Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer (kvartal). Konjunkturinstitutet frågar varje kvartal ett urval av restaurangföretag (och urval av företag i alla andra branscher) hur de ser på sin lönsamhet. De får svara på frågan om de anser sin lönsamhet för närvarande var god, tillfredställande eller dålig. Tar man sedan andelen av företagen som svarar god minus andelen som svarar dålig får man ett s.k. nettotal. Ju mer positivt nettotal desto nöjdare med lönsamheten är restaurangföretagen och vice versa. I diagram 5 visas hur restaurangföretagens syn på lönsamheten utvecklats sedan 27 enligt konjunkturbarometern. Som framgår av diagrammet har trenden varit nedåtgående sedan början på 214. Under andra kvartalet 217 var en klart större andel av restaurangföretagen som ansåg att deras lönsamhet var dålig jämfört med andelen som ansåg att den var bra. Nivån på nettotalet har inte varit så låg sedan man började mäta 23. Under tredje kvartalet skedde en tydlig förbättring men det trendade värdet är fortfarande negativt i ett historiskt perspektiv. En anledning till att lönsamheten utvecklats negativt är att kostnadsutvecklingen för restaurangföretagen varit hög under det sista året. Arbetsgivaravgifterna för unga höjdes i två steg från 1,21 procent till 31,42 procent under 215 och 216. Det slog mycket hårt mot restaurangföretagen då mer än 4 procent av de anställda är unga och att arbetskraftskostnaderna utgör runt 4 procent av restaurangföretagens totala kostnader. Livsmedelspriserna har dessutom ökat snabbt under det sista året. Enligt SCB:s producentprisindex låg livsmedelspriserna totalt 4,1 procent högre i september 217 jämfört med september Det kan också vara så att det svåra rekryteringsläge av personal som restaurangbranschen möter har haft en press uppåt på lönerna i branschen, vilket kan ha ökat företagens arbetskraftskostnader ytterligare. 1 Se bilaga 2. Sida 8 av 17

9 Nettotal Nettotal Diagram 5 Restaurangernas syn på lönsamheten tom 3:e kvartalet 217 Nettotal 2, säsongsrensat och säsongsrensat och utjämnat Säsongsrensat Säsongsrensat och utjämnat Källa: Konjunkturbarometern kvartal (Konjunkturinstitutet), bearbetning Vista -4 2 När det är en större andel hotellföretag som anser att lönsamheten är dålig jämfört med andelen som anser att lönsamheten är god ligger nettotalet under noll och tvärtom. Sida 9 av 17

10 UTVECKLING I OLIKA RESTAURANGKATEGORIER I följande avsnitt tittar vi på skillnaderna i utveckling mellan olika restaurangkategorier på den svenska restaurangmarknaden. Splittrad utveckling på den svenska restaurangmarknaden Här går vi kortfattat igenom omsättningsutvecklingen (löpande priser 3 ) i de olika restaurangkategorierna 4 hittills under 217. För varje restaurangkategori presenteras dessutom lite basfakta. Omsättningsutvecklingen per år för samtliga restaurangkategorier sedan 21 presenteras i tabell 1 i slutet på avsnittet. Hotellrestauranger Hotellrestaurangerna omsatte 12,9 miljarder 216, vilket var 1,2 procent av den totala restaurangomsättningen. Omsättningen har preliminärt ökat med 7, procent under perioden januari till och med september 216 jämfört med motsvarande period 216. Hotellrestaurangerna är den restaurangkategori som haft den näst snabbaste omsättningstillväxten av samtliga restaurangkategorier under årets första nio månader. En viktig förklaring till den goda tillväxten är en positiv utveckling på den svenska hotellmarknaden. Under perioden januari till och med september 217 har logiomsättningen på svenska hotell ökat med 6,7 procent jämfört med samma period 216. Antalet gästnätter på hotellen har varit en dryg miljon fler jämfört med samma period 216. Kaféer/konditorier Kafé/konditorikategorin omsatte 8,4 miljarder 216, vilket var 6,7 procent av den totala restaurangomsättningen. Omsättningen har preliminärt ökat med 5,3 procent under perioden januari till och med september 217 jämfört med motsvarande period 216. Den starka utvecklingen av omsättning i kategorin Kafé/konditori som pågått under lång tid fortsätter. Den starka tillväxten kan förklaras av en marknad som utvecklats mycket starkt under de senaste åren med många nya koncept och kedjor. Fastfood/snabbmat Fastfood/snabbmatskategorin omsatte 16, miljarder 215, vilket var 12,6 procent av den totala restaurangomsättningen. Omsättningen har preliminärt ökat med 6,4 procent under perioden januari till och med september 217 jämfört med motsvarande period 216. Tillväxten ligger något högre än den för restaurangmarknaden totalt. Lunch- och kvällsrestauranger Kategorin lunch- och kvällsrestauranger omsatte 58,1 miljarder 216, vilket var 45,9 procent av den totala restaurangomsättningen. Det är alltså den klart största restaurangkategorin. Omsättningen har preliminärt hittills ökat med 5,5 procent under perioden januari till och med september 217 jämfört med motsvarande period 216. Tillväxten ligger på i stort sett samma nivå som för restaurangmarknaden totalt. Trafiknära restauranger, catering, mässor Kategorin trafiknära restauranger, catering, mässor omsatte 8,7 miljarder 216, vilket var 6,9 procent av den totala restaurangomsättningen. Omsättningen har preliminärt krympt med,4 procent under perioden januari till och med september 217 jämfört med motsvarande period 216. Här måste man ta med i beräkningen att 216 var ett extremt starkt år omsättningsmässigt för kategorin. Nöjesrestauranger, pubar, barer Kategorin nöjesrestauranger, pubar, barer omsatte 17,3 miljarder 216, vilket var 13,6 procent av den totala restaurangomsättningen. Omsättningen har preliminärt ökat med 7,9 procent under perioden januari till och med 3 Orsaken till att vi här redovisar omsättningen i värde (löpande priser) och inte i volym är att det saknas prisindex för de olika kategorierna vilket gör att utvecklingen inte går att räkna ut i volym. 4 För att se definitionerna för de olika restaurangkategorierna se Bilaga 1. Sida 1 av 17

11 september 217 jämfört med motsvarande period 216. Omsättningstillväxten i kategorin var den snabbaste av samtliga restaurangkategorier på restaurangmarknaden. Personalrestauranger Kategorin personalrestauranger omsatte 5,2 miljarder 216, vilket var 4,1 procent av den totala restaurangomsättningen. Omsättningen har krympt med 3,2 procent under perioden januari till och med september 217 jämfört med motsvarande period 216. Detta är den andra restaurangkategorin inom vilken omsättningen krympt under året. Detta handlar i huvudsak om upphandlad verksamhet som delvis styrs av andra faktorer än omsättningsutvecklingen på den övriga restaurangmarknaden. Tabell 1 Omsättningstillväxt (värde) i olika restaurangkategorier %-utveckling jämfört med motsvarande period föregående år Kategori jan-sep 217 Hotellrestauranger 6,2 7,9 5,2 2,6 6, 8,8 3,1 7, Kaféer/konditorier 8,7 8,7 1,8 8,6 8, 7,8 6,8 5,3 Snabbmat 4, 6,3 5,4 3,1 2,6 6,2 7, 6,4 Lunch- och kvällsrestauranger 6,1 6,5 4,4 6,7 6,4 5,4 7,9 5,5 Trafiknära restauranger 6,7 5,3 6, 4,2 7,1-5, 12,1 -,4 Nöjesrestauranger, pubar och barer 6, 3,7 6,2 2,4 3,1,7 6,2 7,9 Personalrestauranger 5,2 5,5-4,7-5,4 9,1 3,1-5,3-3,2 Totalt 5,9 6,2 4,8 4,5 5,7 5,3 6,6 5,3 Källa: Restaurangindex (SCB), bearbetning Visita Kafé/konditorikategorin har klart snabbast trendmässig tillväxt Ser vi till den lite mer långsiktiga omsättningstillväxten kan man notera att kafé/konditorikategorin är den av de olika restaurangkategorierna, som över tid, haft den klart starkaste omsättningstillväxten, se diagram 6. Sedan 27 har omsättningen ökat med drygt 1 procent, en fördubbling. Det motsvarar en ökning med ca 4,5 miljarder kronor. Den procentuella ökningen av omsättningen är nästan dubbel så snabb som den som gäller för hela restaurangmarknaden sedan 27. Den snabba långsiktiga tillväxten i kafé/konditorikategorin kan förklaras av en marknad som utvecklats mycket starkt under de senaste åren med många nya koncept och kedjor. Den restaurangkategori som utvecklats klart sämst är kategorin personalrestauranger. Omsättningsnivån på årsbasis ligger för närvarande 5 procent högre än 27. Den långsiktiga tillväxten för övriga restaurangkategorier är mer likartad. Omsättningstillväxten i totalt värde sedan 27 varierar mellan 48 procent och 68 procent. Sida 11 av 17

12 Index 27=1 Index 27=1 Diagram 6 Omsättningstillväxt (värde) i olika restaurangkategorier tom september 217 Index dec 27=1, 12-månaders rullande medelvärde Hotellrestauranger Fastfood Trafiknärarestauranger, catering, mässor Personalrestaurang Källa: Restaurangindex (SCB), bearbetning Visita Cafe/konditori Lunch/kväll Nöjesrestaurang Sida 12 av 17

13 Nettotal %-utveckling RESTAURANGKONJUNKTUREN Restaurangföretagens optimism avseende efterfrågan på väg ner Den mycket starka omsättningstillväxten i restaurangomsättningen som redovisats sedan början på 216 avspeglar sig tydligt i restaurangföretagens förväntningar på efterfrågetillväxten. Det visar Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Trenden i synen på efterfrågan på restaurangföretagens tjänster på tre månaders sikt stärktes succesivt sedan början på 216 fram till februari i år, se diagram 7. Därefter har optimismen dämpats det sista dryga halvåret. I perspektiv ligger nivån ganska lågt, om än fortfarande tydligt på plus, jämfört med var nivån legat de sista åren. Man ska dock ha i åtanke att omsättningstillväxten i restaurangomsättningen varit stark de sista åren, dvs en fortsatt tillväxt måste ske från en hög nivå. Som framgår av diagrammet så följer den faktiska utvecklingen av omsättningen i volym på restaurangmarknaden förväntningar relativt väl. Dock har omsättningstillväxten under de sista åren, i ett historiskt perspektiv, legat ganska högt i förhållande till restaurangföretagens förväntningar. Nu har dock den svagare omsättningsutvecklingen under 217 inneburit att omsättningsutvecklingen ligger mer i linje med förväntningarna. Restaurangföretagens förväntningar på efterfrågan i de senaste mätningarna indikerar en fortsatt dämpning av tillväxten i restaurangomsättningen i volym under de resterande månaderna 217 och början på 218. Diagram Restaurangernas förväntningar på efterfrågan respektive faktiskt utfall av restaurangomsättning i volym tom oktober respektive september 217 Nettotal 5 respektive % -utveckling jämfört med motsvarande period föregående år, 12-månaders rullande medelvärden 8, 6, 4, ,, -2, -4, Förväntan efterfrågan (vänster skala) Restaurangomsättning volym (höger skala) Källa: Konjunkturbarometern månad (Konjunkturinstitutet) & Restaurangindex (SCB), bearbetning Visita 5 Nettotal är skillnaden i andel mellan de företag som har svarat positivt respektive negativt. Nettotalet kan variera mellan - 1 (samtliga företag svarar negativt) och +1 (samtliga företag svarar positivt). Ett värde över indikerar positiva förväntningar för branschen i stort. Sida 13 av 17

14 %-utveckling %-utveckling Svagare konjunktur och högre restaurangpriser dämpar utvecklingen på restaurangmarknaden Utvecklingen på restaurangmarknaden är relativt tydligt kopplad till utvecklingen av den allmänna ekonomiska konjunkturen. I diagram 8 visas omsättningsutvecklingen i volym i restaurangbranschen och den privata tjänstesektorn från 27 och framåt. Som diagrammet visar är följsamheten i omsättningstillväxten relativ stor om än långt ifrån perfekt. Vi kan se att från 212 och framåt finns perioder där restaurangomsättningen utvecklats starkt samtidigt som omsättningen för hela tjänstesektor utvecklats svagt, och tvärtom. Nu ser vi dock en samtidig nedgång i tillväxten både i restaurangbranschen och i den privata tjänstesektorn, om än klart starkare i restaurangbranschen. I diagrammet har vi lagt in Konjunkturinstitutets prognos för utvecklingen av den privata tjänstesektorn under 218. Konjunkturinstitutets bedömning är att omsättningstillväxten i den privata tjänstesektorn landar på 3,2 procent 218. Det historiska sambandet mellan restaurangbranschens omsättning och omsättningen i den privata tjänstesektorn indikerar en liknande tillväxt i restaurangbranschen under 218. Diagram 8 1, 8, 6, 4, Samvariationen mellan utvecklingen av privat tjänstesektor (volym) och restaurangomsättning volym %-utveckling jämfört med föregående år, 12-månaders rullande medelvärde Prognos Konjunkturinstitutet 1, 8, 6, 4, 2,, -2, -4, -6, 2,, -2, -4, -6, -8, Restaurangsektorn Tjänstesektorn (exkl. bank och försäkring) Källa: Tjänsteproduktionsindex (SCB) & Restaurangindex (SCB), bearbetning Visita -8, Sida 14 av 17

15 PROGNOS Lägre tillväxt på restaurangmarknaden 217 och 218 Tillväxttakten i restaurangomsättningen i volym har bromsat in under 217 jämfört med hur det sett ut de sista åren. Omsättningstillväxten i volym de första nio månaderna 217 landade på drygt två procent, en genomsnittlig tillväxt i ett historiskt perspektiv. Prisutvecklingen på restaurangtjänster har börjat ta fart och prisnivån låg i september på restaurangtjänster på 4,1 procent högre än i september 216. Höjda livsmedelspriser i producentledet är en viktig orsak till att prisökningstakten gått upp. Livsmedelspriserna i producentledet ligger i september 4 procent högre än i september 216. Ett annat skäl till den höjda prisökningstakten i restaurangbranschen kan vara att de allt större rekryteringsproblemen som branschen har kan ha satt press uppåt på lönerna. Det är dock för tidigt att svara på då någon tillförlitlig lönestatistik för 217 ännu inte finns tillgänglig. Den dämpade tillväxttakten under 217 i kombination med en snabbare ökning av restaurangpriserna under året gör att omsättningstillväxten i volym blir lägre 217 än åren närmast före. Visita bedömer att omsättningstillväxten i volym stannar på ca 2, procent under 217, vilket är i linje med snittet för hela 2-talet. Restaurangpriserna bedöms stiga med ca 3,5 procent jämfört med 216. Sammantaget innebär det att omsättningstillväxten i kronor på restaurangmarknaden landar på 6, procent under 217. Konjunkturläget fortsätter att vara gott under 218 med hygglig tillväxt i ekonomin. Omsättningen (volym) i den privata tjänstesektorn bedöms enligt Konjunkturinstitutet öka med drygt tre procent. Vi bedömer att omsättningstillväxten i restaurangbranschen fortsätter på sin något lägre tillväxtbana och växer med knappt två procent även 218. Prisökningstakten fortsätter att öka i ungefär samma takt som 217 och landar på ca 3, procent. Det ger en omsättningstillväxt i kronor på fem procent 218. Ett varningens finger höjs dock för att de svåra rekryteringsproblem som branschen har förvärras och att det dämpar tillväxten och leder till högre prisökningstakt. Tabell 2 Prognos 217 för den svenska restaurangmarknaden Prognos 218 Prognos 217 Omsättning volym, %-för. 2, 2, Prisutveckling, %-för. 3, 3,5 Omsättning värde, %-för. 5, 5,5 Sida 15 av 17

16 BILAGA 1 DEFINITIONER RESTAURANGKATEGORIER Hotellrestauranger - Restaurangverksamhet som bedrivs på hotell eller konferensanläggning eller i samband med annat boende. Kaféer/konditorier - Kaféverksamhet i alla former med begränsad matservering. Specialister på kaffe. Har oftast inget serveringstillstånd för alkohol. Snabbmat - Kännetecknas av snabb service och tillgänglighet. Take away är vanligt förekommande. Har oftast inget serveringstillstånd för alkohol. Exempel på företag är hamburgerkedjor, gatukök och salladsbarer. Lunch- och kvällsrestauranger - Traditionella restauranger med bordsservering, gourmetkrogar, kvarterskrogar, etniska restauranger, pizzerior etc. Trafiknära restauranger - Alla typer av restauranger i anslutning till flygplatser, järnvägar, båttrafik och landsvägar där stora flöden av restaurangbesökare förekommer. I den här gruppen finns även restauranger i anslutning till mässor, djurparker och idrottsanläggningar. Även restauranger för separata evenemang och cateringverksamhet ingår. Nöjesrestauranger, pubar och barer - Verksamhetens fokus är på drycker men mat serveras också. En mötesplats där man stannar sent. Exempel på verksamhet är pubar, barer, sportbarer, nöjeskrogar, och nattklubbar. Personalrestauranger - Personal- eller företagsrestauranger som bedriver restaurangverksamhet ofta på uppdrag, och inte sällan med begränsat öppethållande. Här finns särskild branschkod för drift av personalmatsalar. Exempel på företag är personalrestaurangföretagens verksamhet som bedrivs på arbetsplatser med undantag av den offentliga sektorn. Sida 16 av 17

17 %-utveckling %-utveckling BILAGA 2 LIVSMEDELSPRISER I PRODUCENTLEDET Diagram 9 Prisutveckling på livsmedel i producentledet tom september 217 %-utveckling jämfört med motsvarande månad föregående år samt den %-utveckling det senaste året som ett rullande tolvmånaders värde Månad 12-månaders rullande Källa: Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI) (SCB), bearbetning Visita -6 Sida 17 av 17