Fler jobb efter 3 år med sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fler jobb efter 3 år med sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster"

Transkript

1 Fler jobb efter 3 år med sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster Studie av effekterna på restaurangpriser, restaurangomsättning och anställda i restaurangbranschen Box 3546, Stockholm T Box 404, Göteborg T Box 186, Malmö T Pedagogensväg 2, Östersund T

2 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 4 Syftet med reformen... 4 Den sänkta momsen har lett till lägre restaurangpriser... 6 Sänkta priser på restaurangtjänster har gett hög tillväxt i restaurangomsättningen Hög omsättningstillväxt i restaurangbranschen har kraftigt ökat antalet anställda Sänkt moms har inte ökat restaurangföretagens lönsamhet Ökad sysselsättning i restaurangbranschen har inte skett på bekostnad av sysselsättning i andra branscher Den statsfinansiella kostnaden per momsjobb Bilaga 1 Lönesummestatistiken Bilaga 2 Beräkning av helårsarbeten i restaurangbranschen Sid 2 av 20

3 Förord I denna rapport redovisar Visita effekterna av den sänkta momsen på restaurangmat. Trots tre år av lågkonjunktur och hög arbetslöshet har motsvarande fler helårsanställningar skapats inom restaurangföretagen. Visitas bedömning är att av dessa har tillkommit som en direkt följd av den sänkta momsen. Denna rapport är den mest aktuella studien och blir ett inlägg i debatten om hur många jobb momssänkningen har genererat. De utvärderingar som gjorts tidigare, av bland annat Konjunkturinstitutet, tar endast hänsyn till en kortare tidsperiod efter sänkningen. Då det saknas uppdaterade utvärderingar är det överraskande att OECD i den nyligen publicerade Sverigerapporten baserar sin syn på den sänkta momsen på en analys gjord av Finanspolitiska rådet. Den analysen gjordes innan några data kring utvecklingen i restaurangbranschen efter momssänkningen fanns tillgängliga. I en utvärdering av en reform av detta slag måste alltid data över den faktiska utvecklingen få sista ordet. Visita välkomnar därför Tillväxtanalys och Konjunkturinstitutets slutrapporter av momsens effekter som ska komma under Fler jobb för unga och bättre integration är två av de största utmaningarna som Sverige står inför. Restaurangnäringen är idag en fungerande jobb- och integrationsmotor. Våra företag skapar både nya jobb för unga och en väg in i på arbetsmarknaden för utlandsfödda med låg utbildning. Eva Östling, VD Visita Sid 3 av 20

4 Sammanfattning Tre år efter den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster är det fler helårsanställda i restaurangbranschen. Visita bedömer att av dessa helårsanställningar har tillkommit som en direkt följd av den sänkta momsen. Jobbtillväxten i restaurangbranschen har skett utan någon direkt undanträngning av sysselsättning i andra branscher. Den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster har lett till att prisnivån på restaurangtjänster, enligt Visitas bedömning, var klart lägre än vad den skulle varit om momsen inte hade sänkts. Detta har i sin tur lett till att omsättningsnivån (i volym) i restaurangbranschen är betydligt högre än vad den skulle varit om momsen inte sänkts. Det är detta som lett till att antalet jobb i restaurangbranschen ökat så mycket på tre år. Den sänkta momsen har samtidigt bara marginellt förbättrat restaurangföretagens lönsamhet. Inledning Nu har det gått tre år sedan momsen på restaurang- och serveringstjänster sänktes från 25 procent till 12 procent. Det innebar att momsen sänktes på cirka 50 procent av omsättningen i restaurangbranschen. Ur restaurangbranschens perspektiv var sänkningen av momsen viktig då den skapade mer konkurrensneutrala förhållande till övrig försäljning av livsmedel där momsen under lång tid varit 12 procent. Syftet från den dåvarande regeringen med sänkningen var dock i huvudsak en annan. Man såg sänkningen som en möjlighet att ge bättre förutsättning att skapa arbetstillfällen för personer som stod långt ifrån arbetsmarknaden. Tanken med att rikta sänkningen mot restaurangbranschen, och stimulera efterfrågan på restaurangtjänster, var att branschen erbjuder många arbetsfällen utan att ställa höga krav på utbildning eller erfarenhet. Syftet med den här rapporten är att studera hur restaurangbranschen har utvecklats sedan momsen på restaurang- och cateringtjänster sänktes och försöka kvantifiera i vilken utsträckning utvecklingen är en konsekvens av den sänkta momsen. I rapporten kommer vi att titta på hur restaurangpriserna, restaurangomsättningen och sysselsättningen i restaurangbranschen har utvecklats och jämföra det med vilken utveckling man hade kunnat förvänta sig och momsen inte hade sänkts. Vi kommer också att titta på branschens lönsamhet. I studien går vi även igenom eventuell undanträngning av sysselsättning i andra sektorer och vad den långsiktiga statsfinansiella kostnaden per skapat jobb som är en följd av momssänkningen har varit. Syftet med reformen Skälet att sänka momsen på just restaurangmat är att restaurangbranschen erbjuder många arbetstillfällen utan krav på egentlig utbildning eller arbetslivserfarenhet. Genom att stimulera efterfrågan på restaurangtjänster kan man få in personer på arbetsmarknaden som annars skulle stått utanför och sänka den strukturella arbetslösheten i den svenska ekonomin. Efterfrågan stimuleras genom att den sänkta momsen håller tillbaka prisutvecklingen i restaurangbranschen jämfört med om momsen inte sänktes. Ökad Sid 4 av 20

5 omsättning (i volym) får omedelbar effekt på sysselsättningen i restaurangbranschen. Ökad produktionsvolym kräver i sin tur fler arbetade timmar i restaurangbranschen. Det historiska sambandet mellan en ökning av produktionsvolymen och ett ökat antal arbetade timmar i branschen är starkt. För att reformen ska anses vara lyckad ska den ökade sysselsättningen ske utan att sysselsättning trängs undan i andra sektorer i ekonomin. Sid 5 av 20

6 Den sänkta momsen har lett till lägre restaurangpriser I följande avsnitt tittar vi på utvecklingen av de svenska restaurangpriserna sedan momsen på restaurang- och cateringtjänster sänktes. I SOU 2011:24 Sänkt restaurangoch cateringmoms Delbetänkande av Utredningen om sänkt moms på vissa tjänster drogs slutsatsen att på lång sikt kommer en mervärdesskatteförändring i restaurangbranschen påverka konsumentpriset lika mycket som mervärdesskatten förändras, det vill säga ett fullt genomslag i konsumentpriserna kan förväntas. Slutsatsen drogs utifrån att restaurangbranschen är hårt konkurrensutsatt. Fullt genomslag på priset till följd av sänkningen av momsen på mat som serveras på restaurang innebär att prisnivån långsiktigt ligger 10,6 procent [= -[((1,12/1,25)-1) 100] lägre än om momsen inte hade sänkts. Dock påverkades inte all omsättning i restaurangbranschen av momssänkningen. Momsen på alkohol sänktes inte och den omsättning som avser så kallad take-away var redan reducerad till 12 procent. Cirka procent av restaurangernas omsättning skulle mot den bakgrunden påverkas av den sänkta momsen. Fullt genomslag på prisnivån långsiktigt på restaurangtjänster är därför 6 7 procent och inte 10,6 procent. Ett fullt genomslag på prisnivån sker dessutom inte omedelbart utan är en process som sker över en längre tidsperiod. En del företag kommer sänka sina priser omedelbart (delvis eller fullt ut), andra väljer att inte höja priserna. På kort sikt kommer därför lönsamheten i branschen att förbättras jämfört med om momsen inte sänktes. Detta kommer att leda till högre nivå på investeringarna i restaurangbranschen och fler startade restauranger. Detta leder i sin tur till en ökad konkurrens, vilket kommer att hålla tillbaka prisutvecklingen. Den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster ledde till att prisnivån på restaurangtjänster sjönk något under 2012, se diagram 1. Under 2013 och 2014 har priserna ökat men i en historiskt låg takt. Den genomsnittliga prisökningstakten per år under perioden var 0,9 procent. För 10 årsperioden innan momssänkningen, var den genomsnittliga prisökningstakten drygt tre procent. Sid 6 av 20

7 %-utveckling %-utveckling Diagram 1 Utvecklingen av restaurangpriserna (dec-dec) perioden %-utveckling jämfört med december föregående år 7,0 6,0 6,4 7,0 6,0 5,0 5,0 4,0 4,0 3,2 3,2 3,0 2,6 2,3 2,5 2,8 2,6 3,0 2,0 1,7 1,3 1,6 2,0 1,0 1,0 0,0-0,1 0,0-1, Källa: Konsumentprisindex (SCB) -1,0 Vad hade prisnivån varit om momsen inte hade sänkts? För att försöka svara på frågan gör vi i de följande två olika jämförelser. I diagram 2 jämför vi den faktiska prisutvecklingen på restaurang sedan december 2011 (månaden innan momsen sänktes) med var prisnivån hade legat om den utvecklats som genomsnittet per månad perioden Av diagrammet framgår att efter den initiala prissänkningen i januari 2012 har den faktiska nivån på restaurangpriserna börjat öka. Dock har ökningstakten varit långsammare än genomsnittet för 10-årsperioden innan momssänkningen. I december 2014 låg prisnivån 6,0 procent lägre än om den utvecklats som genomsnittet 10- årsperioden Sid 7 av 20

8 Index dec 2011=100 Index dec 2011=100 Diagram Den faktiska utvecklingen av restaurangpriserna jämfört med den "förväntade" utan momssänkning (genomsnittet ), Index dec 2011=100 Momssänkningens effekt på prisnivån på restaurang Prisnivån ligger 6,0 % lägre än om momsen inte hade sänkts Förväntad prisutveckling utan momssänkning Faktisk prisutveckling Källa: Konsumentprisindex (SCB), egna beräkningar 98 I diagram 3 har vi jämfört utvecklingen av restaurangpriserna i Sverige med den i våra nordiska grannländer. Diagrammet visar dels prisutvecklingen på restaurang i Sverige perioden , dels prisutvecklingen på restaurang som ett genomsnitt av ökningstakterna i våra tre nordiska grannländer perioden Av diagrammet framgår att ökningstakten perioden , i stort sett, var densamma år för år i Sverige och för snittet i våra nordiska grannländer. Undantaget var 2010 då ökningstakten var högre i Sverige. Orsaken till den lägre ökningstakten i norden var att momsen på restaurangtjänster sänktes i Finland Sedan momsen i Sverige sänkte 2012 har utvecklingen i Sverige kraftigt avvikit från genomsnittet för våra nordiska grannländer. Sedan december 2011 har restaurangpriserna i genomsnitt för våra nordiska grannländer ökat med 3,2 procent per år medan de i Sverige under samma period ökat med 0,9 procent per år. Om prisnivån på restaurang i Sverige hade fortsatt att utvecklas som genomsnittet för våra nordiska grannländer, hade prisnivån i Sverige legat drygt 6 procent högre. I diagrammet illustreras effekten av momssänkningen på prisnivån av den grå arean mellan linjerna perioden Sid 8 av 20

9 Diagram 3 7,0 Utveckling av restaurangpriser i Norden (dec dec) %-utveckling jämfört med föregående år 7,0 6,0 5,0 Momssänkningens effekt på prisnivån på restaurang 6,0 5,0 %-utveckling 4,0 3,0 2,0 4,0 3,0 2,0 %-utveckling 1,0 0,0 Prisnivån ligger 6,4 % lägre än om momsen inte hade sänkts 1,0 0,0-1, Sverige Medel Norden exkl Sverige Källa: Eurostat, egna beräkningar -1,0 Sammantaget tyder de två olika jämförelser vi har gjort på att momssänkningen har haft en stor påverkan på prisnivån på restaurangtjänster. Visitas bedömning är att momssänkningen efter tre år haft fullt genomslag på prisnivån och att prisnivån därmed ligger 6-7 procent lägre än om momsen inte hade sänkts, vilket var syftet med reformen. Sid 9 av 20

10 %-utveckling %-utveckling Sänkta priser på restaurangtjänster har gett hög tillväxt i restaurangomsättningen I detta avsnitt kommer vi att visa att omsättningstillväxten i restaurangbranschen har varit historiskt hög med hänsyn tagen till konjunkturläget. Det är enligt Vistas bedömning en konsekvens av den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster, vilket lett till en lägre prisnivå på restaurangtjänster. I föregående avsnitt visades att utvecklingen av restaurangpriserna varit svag i Sverige sedan momssänkningen, både i ett historiskt perspektiv och i ett nordiskt perspektiv. Visitas bedömning är att prisnivån legat 6-7 procent högre om inte momsen på restaurang- och cateringtjänster hade sänkts. Den lägre prisnivån var tänkt att stimulera efterfrågan på restaurangtjänster. I detta avsnitt ska vi därför titta på omsättningsutvecklingen i restaurangbranschen efter momssänkningen. Det vi studerar är omsättningsutvecklingen i volym, det vill säga omsättningen rensat för prishöjningar. I diagram fyra visas omsättningsutvecklingen i volym under perioden Som diagrammet visar har omsättningstillväxten sedan 2012, efter momssänkningen, varit stark i ett historiskt perspektiv. Diagram 4 Omsättningsutveckling (volym) i restaurangbranschen %-utveckling jämfört med föregående år 5,0 4,0 4,3 4,5 4,2 5,0 4,0 3,2 3,0 2,3 2,8 2,7 2,7 3,0 2,0 1,5 2,0 1,0 0,4 1,0 0,0-1,0-0,2 0,0-1,0-2,0-2,0-3, ,6-3,0 Källa: Restaurangindex (SCB) Omsättningstillväxten i volym i restaurangbranschen har varit stark sedan momssänkningen och prisnivån på restaurangtjänster ligger, enligt Visitas bedömning, 6-7 procent lägre än om momsen inte hade sänkts. Detta ger en tydlig indikation på att den sänkta momsen har haft en positiv effekt på restaurangomsättningen. Frågan är om Sid 10 av 20

11 %-utveckling %-utveckling det går att kvantifiera effektens storlek? Historiskt finns ett mycket starkt samband mellan omsättningstillväxten i restaurangbranschen och omsättningstillväxten i den privata tjänstesektorn. I diagram fem redovisas omsättningsutvecklingen (i volym) för restaurangbranschen respektive för hela den privata tjänstesektorn perioden Som framgår av diagrammet var sambandet i omsättningsutvecklingen 10-årsperioden före 2012, mellan restaurangbranschen och den privata tjänstesektorn, mycket stark. Efter 2012 har dock sambandet förändrats. Restaurangbranschen har utvecklats mycket starkt samtidigt som tjänstesektorn i sin helhet har utvecklats svagt. Visitas bedömning är därför att momssänkningen haft effekt och att omsättningen i restaurangbranschen hade följt sitt historiska samband gentemot tjänstesektorn om momsen inte hade sänkts. I diagrammet illustreras effekten av momssänkningen på omsättningsvolymen i restaurangbranschen, av den grå arean mellan linjerna perioden Med den utgångspunkten har momssänkningen stått för 65 procent av ökningen av restaurangomsättningen i volym sedan momssänkningen. Diagram 5 Omsättningsutveckling (volym) i restaurangbranschen respektive privat tjänstesektor (exkl. bank och försäkring) %-utveckling jämfört med föregående år 5,0 4,0 Momssänkningens effekt på restaurangomsättningen 8,0 6,0 3,0 2,0 4,0 2,0 1,0 0,0-1,0-2,0-3,0 Vi har valt att anända olika skalor för utvecklingen av restaurangomsättningen respektive omsättningen för tjänstesektorn för att illustrera den historiskt starka korrelationen dem emellan Restaurangbranschen (vänster skala) Tjänstesektorn (exkl bank och försäkring) (höger skala) 0,0-2,0-4,0-6,0 Källa: Restaurangindex (SCB) & Tjänsteproduktionsindex (SCB) Sammanfattningsvis har den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster lett till en lägre nivå på restaurangpriserna jämfört med om momsen inte hade sänkts. Detta har i sin tur stimulerat efterfrågan och omsättningen på restaurangtjänster. Visitas bedömning är att momssänkningen kan tillskrivas 65 procent av den omsättningsökning i volym på restaurangtjänster som skett sedan momssänkningen i januari Sid 11 av 20

12 Hög omsättningstillväxt i restaurangbranschen har kraftigt ökat antalet anställda I detta avsnitt kommer vi att visa att utvecklingen av antalet helårsanställda i restaurangbranschen varit mycket hög under de sista tre åren. Det beror på den höga omsättningstillväxten under perioden, vilket enligt Vistas bedömning till stor del är en konsekvens av den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster. I föregående avsnitt visade vi att omsättningstillväxten i restaurangbranschen varit stark sedan den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster. Enligt Visitas bedömning var 65 procent av omsättningstillväxten en direkt följa av den sänkta momsen. En stark tillväxt i omsättningsvolymen leder historiskt alltid till en stark tillväxt i sysselsättningen i restaurangbranschen. Det var den utgångspunkt som användes i Sänkt restaurang- och cateringmoms SOU 2011:24 Delbetänkande av Utredningen om sänkt moms på vissa tjänster för att bedöma effekten på sysselsättningen. I detta avsnitt ska vi studera hur antalet anställda har utvecklats i restaurangbranschen sedan momssänkningen. För att beräkna utvecklingen av antalet anställda i restaurangbranschen 1 använder vi LAPS-lönesummor (SCB) 2. Vi väljer att använda lönesumman trots att utvecklingen av lönesumman inte är ett direkt mått på utvecklingen av antalet anställda. Orsaken till att vi trots detta använder LAPS är att det, till skillnad från de undersökningar som löpande mer direkt mäter utvecklingen av anställda i restaurangbranschen, är en totalundersökning. Samtliga företag måste på månadsbasis redovisa underlag för preliminärskatt och arbetsgivaravgifter. Andra källor som löpande under året följer utvecklingen av anställda i ekonomin är urvalsundersökningar. Urvalsundersökningar innebär att resultaten är behäftade med statistisk osäkerhet. Det gäller inte minst när resultaten avser mindre branscher som hotell- och restaurangbranschen. Mot den bakgrunden är LAPS, enligt Visitas bedömning, den bästa källan för att löpande uppskatta utvecklingen av anställda i restaurangbranschen. Hur vi utifrån lönesumman beräknar utvecklingen av antalet anställda i restaurangbranschen beskrivs i bilaga 2. I diagram sex visas antalet helårsverken som vi beräknar har skapats utifrån utveckling av branschens lönesumma. Det fjärde kvartalet 2014 var det nästan fler helårsarbeten fler jämfört med fjärde kvartalet 2011, kvartalet innan momssänkningen. Hur många av dessa har enligt Visita tillkommit som en direkt följd av den sänkta momsen? I föregående avsnitt redovisades att Visita uppskattar att under den perioden är 65 procent av omsättningstillväxten i volym en direkt följd av den sänkta momsen. Utifrån detta gör vi bedömningen att också 65 procent av ökningen av antalet helårsanställda är en direkt följd av momssänkningen. Av det följer att av de nästan helårsarbeten som skapats sedan momssänkningen har nästan skapats som en direkt effekt av den sänkta momsen. 1 Med restaurangbranschen avses företag som enligt SCB:s register är klassificerade som restaurangföretag (SNI koden 56). 2 Även Konjunkturinstitutet använder branschens lönesumma för att beräkna effekterna på sysselsättningen till följd av momssänkningen, Specialstudie nr 36, Effekter av sänkt restaurang- och cateringmoms, Konjunkturinstitutet Sid 12 av 20

13 Diagram 6 Utveckling av antalet helårsverken i restaurangbranschen (säsongsrensat) perioden 4:e kvartalet 2011 tom 4:e kvartalet Momsjobb Övriga jobb Källa: LAPS (SCB) och Lönestatistik (Visita), egna beräkningar Sammanfattningsvis har den starka omsättningstillväxten (volym) i restaurangbranschen efter momssänkningen lett till nästan fler helårsarbeten i restaurangbranschen. Visitas bedömning är att 65 procent, motsvarande helårs arbeten, är en direkt följd av den sänkta momsen :a kv 2:a kv 3:e kv 4:e kv 1:a kv 2:a kv 3:e kv 4:e kv 1:a kv 2:a kv 3:e kv 4:e kv Sid 13 av 20

14 Sänkt moms har inte ökat restaurangföretagens lönsamhet Det direkta momsbortfallet vid sänkningen av momsen på restaurangmat uppskattades till 5,4 miljarder kronor per år. Det har i olika sammanhang påståtts att momssänkningen bara lett till en förbättrad lönsamhet för restaurangföretagen ( momssänkningen har hamnat i restaurangägarnas fickor ). I detta avsnitt ska vi gå igenom hur lönsamheten i restaurangbranschen utvecklats efter den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster. I dagsläget finns bokslutsuppgifter tillgängliga för restaurangföretagen (SNI-kod 56) för 2012 och I tabell 1 redovisas det totala resultatet efter skatt för samtliga restaurangföretag i Sverige perioden 2008 till De i sammanhanget intressantaste uppgifterna är det förändrade resultatet efter skatt perioden 2011 till 2013, det vill säga efter att momsen på mat serverad på restaurang sänktes. Resultatet förbättrades för restaurangbranschen i sin helhet från miljoner kronor 2011 till miljoner kronor 2013, en ökning på 914 miljoner kronor. Grovt uttryckt skulle man kunna säga att sänkningen av momsen på restaurangmat som uppskattades ge ett skattebortfall på 5,4 miljarder kronor har mindre än 20 procent tillfallit restaurangägarna i ökade vinster efter skatt (914/5 400=0,17). Detta är dock en kraftig överskattning då omsättningen i branschen ökade kraftigt under 2012 och 2013, även inklusive moms. Det betyder att med oförändrad procentuell marginal så hade restaurangägarnas vinster efter skatt ökat till följd av den ökade omsättningen. Den procentuella marginalen ökade med 0,6 procentenheter mellan 2011 och 2012 men föll sedan med 0,4 procentenheter mellan 2012 och Det betyder av resultatmarginalen 2013 är 0,2 procentenheter högre 2013 jämfört med Med oförändrad resultatmarginal i förhållande till 2011 hade resultatet efter skatt varit miljoner kronor. Det faktiska resultatet 2013 ligger knappt 200 miljoner kronor över det. Mot den här bakgrunden kan man konstatera att den sänkta momsen på restaurang- och cateringtjänster inte har lett till någon direkt ökning av restaurangföretagens vinster. Tvärtom har vinsterna knappt ökat i förhållande till vad man kunde förväntat sig om momsen inte hade sänkts. Tabell 1 Utveckling av resultat efter skatt för Restaurangföretag (SNI 56) perioden , mkr Resultat efter skatt, mkr Förändring, mkr Resultat i % av omsättningen 4,3 5,0 6,2 6,5 7,1 6,7 Källa: Resultaträkningsposter enligt Företagens ekonomi (SCB) Sid 14 av 20

15 Ökad sysselsättning i restaurangbranschen har inte skett på bekostnad av sysselsättning i andra branscher En viktig fråga när det gäller sysselsättningsutvecklingen är om de jobb som skapas i restaurangbranschen till följd av momssänkningen är nettojobb, det vill säga att ökningen av anställda i restaurangbranschen inte motsvaras av en minskning av antalet anställda i andra branscher. I delbetänkandet av utredningen om sänkt moms på vissa tjänster Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, SOU 2011:24 presenterades tre antaganden som måste vara uppfyllda för att de jobb som skapas till följd av momssänkningen ska vara nettojobb. 1. Att lönenivån i restaurangbranschen ligger över den marknadsmässiga nivån. 2. Att lönenivån i restaurangbranschen inte påverkas av den ökade efterfrågan på restaurangtjänster. 3. Att den ökade efterfrågan på arbetskraft inte leder till att lönenivåerna i andra branscher ökar. Givet att dessa tre antaganden gäller så skulle, enligt utredningen, den ökade efterfrågan på arbete i restaurangbranschen motsvaras av ökad sysselsättning i hela ekonomin. Om de tre antagandena ovan inte är uppfyllda kommer en del av sysselsättningsökningen inom branschen att utgöras av överströmning av arbetskraft från andra branscher. Sysselsättningsökningen i den totala ekonomin blir därmed lägre. Utredningen bedömde att ingångslönerna inom restaurangbranschen var högre än den lön som hade rått vid perfekt konkurrens, det vill säga att antagande 1 gäller. När det gäller antagande två och tre så måste de utvärderas empiriskt. I tabell 2 redovisas den genomsnittliga procentuella löneutvecklingen i hotell- och restaurangbranschen, i några närliggande branscher och för hela svenskt näringsliv, under fyra olika perioder. Av tabellen framgår att löneutvecklingen inom hotell- och restaurangbranschen under perioden inte avviker från den historiska i förhållande till näringslivet totalt eller närliggande branscher. Detta betyder att den ökade arbetskraftsefterfrågan i restaurangbranschen på kort sikt inte verkar drivit upp löneökningstakten i restaurangbranschen eller i närliggande branscher. Antagandena två och tre verkar alltså gälla och den ökade arbetskraftsefterfrågan till följd av momssänkningen bör därför inte ha lett till undanträngning av sysselsättning i andra branscher. Tabell 2 Genomsnittlig procentuell löneutveckling i olika sektorer inom Svenskt Näringsliv (arbetare) under fyra olika perioder Totalt Varuhandel Service Hotell och restaurang ,1 3,3 2,5 3, ,7 3,7 3,0 4, ,4 2,3 3,4 2, ,4 2,8 2,5 2,5 Källa: Svenskt Näringslivs lönestatistik Sid 15 av 20

16 Sid 16 av 20

17 Den statsfinansiella kostnaden per momsjobb En annan viktig fråga kring momssänkningen är vad den långsiktiga statsfinansiella kostnaden för de som skapats till följd av momssänkningen är. I delbetänkandet av utredningen om sänkt moms på vissa tjänster Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, SOU 2011:24 presenterades en bedömning av reformens effekter. Den ökade restaurangkonsumtionen antas ge upphov till helårsarbeten netto i restaurangbranschen. Ökad restaurangkonsumtion antas dessutom frigöra tid från hushållen i hushållsarbete. En del av den tiden antas användas till utökat marknadsarbete motsvarande helårsarbeten på hela arbetsmarknaden. Reformen förväntades därmed netto (med hänsyn tagen till undanträngning av sysselsättning i andra sektorer) ge upphov till ökat antal arbetade timmar i ekonomin motsvarande totalt helårsarbeten. Det omedelbara bortfallet i momsintäkter till staten till följd av reformen beräknades till 5,4 miljarder. Utredningen beräknade dock den långsiktiga statsfinansiella effekten till 3,6 miljarder, givet resultatet på helårsarbeten, varav i restaurangbranschen. Kostnaden sjunker då reformen leder till ökad sysselsättning. Ökad sysselsättning förbättrar de offentliga finanserna via ökade skatteintäkter (exempelvis inkomstskatt och arbetsgivaravgifter) och minskade transfereringsutgifter (exempelvis arbetslöshetsersättning och försörjningsstöd). Den långsiktiga statsfinansiella kostnaden per helårsverke i restaurangbranschen, vid ett utfall på helårsarbeten i restaurangbranschen, blir då 1,2 miljoner kronor, se tabell 2. Med utgångspunkt från ovanstående beräkning har Visita uppskattat den långsiktiga statsfinansiella kostnaden per helårsverke vid olika utfall på antalet helårsverken (netto) i restaurangbranschen, se tabellen 3. Som framgår av tabellen sjunker kostnaden per helårsarbete relativt snabbt när antalet helårsarbeten ökar. Skälet är att ett ökat helårsarbete sänker den totala kostnaden samtidigt som den nya totala kostnaden ska delas med fler helårsarbeten. Visitas bedömning är att det efter tre år har skapats helårsverken netto i restaurangbranschen som en direkt följd av momssänkningen. Den långsiktiga statsfinansiella kostnaden beräknar Vista därmed till drygt kronor per helårsverke, se tabell 3. Tabell 3 Långsiktigt statsfinansiell kostnad 3 för sänkt moms på restaurangmat Antal helårsverken i restaurangbranschen (netto) Långsiktig statsfinansiell kostnad, miljarder kronor Långsiktig statsfinansiell kostnad per helårsverke, kronor , , , , , , , För varje helårsverke i restaurangbranschen bedöms det totala arbetsutbudet öka proportionellt utifrån det beräknade utfallet i Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, SOU 2011:24. Sid 17 av 20

18 , , Källa: Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, SOU 2011:24, beräkningar Visita Sid 18 av 20

19 Bilaga 1 Lönesummestatistiken Lönesumma (bruttolön) Denna omfattar hela den kontanta bruttoersättningen till de personer som tas med i redovisningen. Till kontant bruttolön hänförs förutom tidlön bl.a. följande kontantförmåner: diverse ackordsersättningar, bonus, drickspengar, gratifikation, helgdagslön, jour- och beredskapsersättning, kostersättning, tillägg vid skiftarbete samt vid obekväm arbetstid, permitteringslön, provision, reseersättning, semesterersättning, semesterlön, sjuklön, vinstandel och övertidsersättning. Närmare upplysningar finns i broschyren "Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter" (SKV 401 utg. 18) som ges ut av Skatteverket. I redovisningen av lönesumman inkluderas förmånerna. Förmåner Dessa omfattar värdet av andra skatte- och avgiftspliktiga förmåner än kontant lön som till exempel fri kost, bil, bostad och förmånliga lån. Totalundersökning Redovisningen av avdragen A-skatt och arbetsgivaravgift äger rum varje månad. A-skatt, som dragits av under månaden, ska tillsammans med arbetsgivaravgift på under månaden utgivna löner redovisas och betalas till skattemyndigheten senast förfallodagen i närmast påföljande månad. Skattedeklarationer registreras och kommer via skattemyndigheter in till Skatteverket varje månad. SCB får sedan tillgång till materialet cirka sex veckor efter "lönemånadens" slut. Det består då av drygt skattedeklarationer. Redovisningen av lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt avser ett kvartal. Statistikens tillförlitlighet SCB:s bearbetningar av skattedeklarationer är en månatlig totalundersökning av uppgifter från ett administrativt register. Resultatens tillförlitlighet är beroende av att uppgifterna på skattedeklarationerna är riktiga och av att SCB får tillgång till samtliga skattedeklarationer. Tillförlitligheten är också beroende av bransch- och sektorskodningen från SCB:s företagsdatabas. För mer information kring statistiken (Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS)), följ länken aspx Sid 19 av 20

20 Bilaga 2 Beräkning av helårsarbeten i restaurangbranschen Exemplet Riket Beräkning antal helårsverken (säsongsrensat) Total lönesumma 4:e kvartalet 2011, mkr Lönekostnad per helårsanställd 4:e kvartalet 2011, kr Antal helårsverken 4:e kvartalet Total lönesumma 1:a kvartalet 2014, mkr Lönekostnad per helårsanställd 1:a kvartalet 2014, kr Antal helårsverken 1:a kvartalet Ökning antal helårsverken Procentuell ökning antal helårsverken 15,9 Källa: LAPS (SCB) och Lönestatistik (Visita), egna beräkningar Sid 20 av 20

2,5 år med sänkt moms på mat serverad på restaurang Effekter på restaurangpriser, restaurangomsättning och anställda i restaurangbranschen

2,5 år med sänkt moms på mat serverad på restaurang Effekter på restaurangpriser, restaurangomsättning och anställda i restaurangbranschen 2,5 år med sänkt moms på mat serverad på restaurang Effekter på restaurangpriser, restaurangomsättning och anställda i restaurangbranschen Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg

Läs mer

GOTT NYTT MOMS-ÅR! Delrapport om de kortsiktiga sysselsättningseffekterna av momssänkningen i hotell- och restaurangbranschen

GOTT NYTT MOMS-ÅR! Delrapport om de kortsiktiga sysselsättningseffekterna av momssänkningen i hotell- och restaurangbranschen GOTT NYTT MOMS-ÅR! Delrapport om de kortsiktiga sysselsättningseffekterna av momssänkningen i hotell- och restaurangbranschen FÖRORD Sänkt moms har varit en väldigt viktig fråga för oss då vi ser att det

Läs mer

MOMSRAPPORT. 18 månader med sänkt moms på restaurangmat

MOMSRAPPORT. 18 månader med sänkt moms på restaurangmat MOMSRAPPORT 18 månader med sänkt moms på restaurangmat 2 Index 24 Förord 26 Inledning 28 Prisutveckling 12 Omsättningsutveckling 14 Sysselsättning 18 Val av källor 20 Bilaga 1, Lönesummor 21 Bilaga 2,

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se 2014 Det

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms. Almedalen 2010-07-07

Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms. Almedalen 2010-07-07 Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms Almedalen 2010-07-07 Halvera tjänstemomsen Bakgrund: Den ekonomiska krisen har ställt arbetsmarknaden inför stora utmaningar. Nu finns flera

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Mars 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

EFFEKTER PÅ SKATTEUNDANDRAGANDE AV SÄNKT RESTAURANGMOMS

EFFEKTER PÅ SKATTEUNDANDRAGANDE AV SÄNKT RESTAURANGMOMS RAPPORT 1(49) EFFEKTER PÅ SKATTEUNDANDRAGANDE AV SÄNKT RESTAURANGMOMS Rapportering av ett regeringsuppdrag RAPPORT 3(49) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Inledning... 7 2.1 Uppdraget... 7

Läs mer

Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS)

Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) 2015 AM0206 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten?

Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? 44 Avtalsrörelsen 2007 och makroekonomisk FÖRDJUPNING Har förändringar i sammansättning av sysselsättningen bromsat löneökningstakten? Löneutfallen efter 2007 års avtalsrörelse har varit överraskande låga.

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014 DIF Samhällsekonomiskt bidrag April 214 Bakgrund, definitioner och avgränsningar Det samhällsekonomiska bidraget är definierat som de ökade arbetstillfällen samt skatteintäkter som genereras av DIF Hockeys

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009

Nordisk hotellmarknad - 2:a kvartalet 2009 Nordisk hotellmarknad - :a kvartalet 9 Sammanfattning Den ekonomiska konjunkturen fortsatte att vara mycket svag i samtliga nordiska länder under andra kvartalet. Samtliga fyra länders ekonomier beräknas

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan. Börsbolagens negativa lönsamhetstrend bryts 2014 Unionens bolagsindikator januari 2014 2 Börsbolagens genomsnittliga omsättning kommer enligt prognoserna att ha stigit med knappt 5 procent under 2013 jämfört

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Lönsamheten hos företag i Sverige

Lönsamheten hos företag i Sverige Lönebildningsrapport 12 59 FÖRDJUPNING Lönsamheten hos företag i Sverige Arbetsproduktiviteten och prisutvecklingen avgör på lång sikt utrymmet för löneökningar. Om företagens totala arbetskostnader stiger

Läs mer

ROT och RUT ger jobb

ROT och RUT ger jobb Januari 2010 ROT och RUT ger jobb Innehåll Bakgrund... 3 Vart fjärde byggföretag tackar ROT för jobben... 3 7 300 nya RUT-jobb... 5 Skatteverkets utbetalningar minst 12 000 nya jobb... 5 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

TILLVÄXTEN BROMSAS AV KOMPETENSBRIST

TILLVÄXTEN BROMSAS AV KOMPETENSBRIST TJÄNSTEINDIKATORN 7 MARS 2011 RAPPORT: TILLVÄXTEN BROMSAS AV KOMPETENSBRIST Tjänsteindikatorn från Almega pekar mot att tillväxten i den privata tjänstesektorn kommer att ligga kring 5 procent under årets

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen

Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen Unga i hotell- och restaurangbranschen Del 1 Hur många unga jobbar i branschen SHR Sveriges Hotell- och restaurangföretagare 2011-08-19 Innehåll VD har ordet: Ungdomsjobben skapas i restaurangbranschen...

Läs mer

Företagsbidrag istället för jobb

Företagsbidrag istället för jobb Företagsbidrag istället för jobb En utvärdering av regeringens sänkning av arbetsgivaravgiften för unga Handels utredningsgrupp juni 2010 Linnéa Björnstam & Josefine Boman 1 2 Innehåll sid Sammanfattning

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Anvisningar till KFS lönestatistik och till SCB med Excel- Senaste datum för leverans till KFS är 2015-11-14

Anvisningar till KFS lönestatistik och till SCB med Excel- Senaste datum för leverans till KFS är 2015-11-14 mall Anvisningar till KFS lönestatistik och till SCB med Excel- Arbetsgivaren skall samråda med arbetstagarorganisationerna om hur samarbetet med yrkesindelningen, klassificeringen, ska gå till. Arbetsgivaren

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Varför är inflationen låg?

Varför är inflationen låg? Varför är inflationen låg? PENNINGPOLITISK RAPPORT 5 Inflationen har varit låg i Sverige de senaste åren och föll ytterligare under senare delen av, då främst prisökningstakten för tjänster avtog. Denna

Läs mer

Det första jobbet - Campingars betydelse för ungdomsjobben. Det första jobbet. Campingars betydelse för ungdomsjobben

Det första jobbet - Campingars betydelse för ungdomsjobben. Det första jobbet. Campingars betydelse för ungdomsjobben Det första jobbet Campingars betydelse för ungdomsjobben 1 Inledning Få saker är så viktiga i livet som det första jobbet. Det första jobbet ger viktiga erfarenheter och referenser när man sedan ska söka

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Lönedokument till handbok ITP 1, ITP 2 + ITPK

Lönedokument till handbok ITP 1, ITP 2 + ITPK Lönedokument till handbok ITP 1, ITP 2 + ITPK I det här dokumentet ser du vilka löneslag du ska anmäla inom ITP 1 respektive ITP 2 + ITPK. Den grundläggande principen är att lön och tillägg till lön är

Läs mer

Från avtalsrörelse till arbetskostnad

Från avtalsrörelse till arbetskostnad Avtalsrörelsen 2010 och arbetsmarknaden 2010 2012 37 FÖRDJUPNING Från avtalsrörelse till arbetskostnad Denna fördjupning redogör för Konjunkturinstitutets syn på vilka faktorer som påverkar den viktiga

Läs mer

Almega Tjänsteindikator Q3 2012 SKUGGORNA VÄXER INOM TJÄNSTESEKTORN

Almega Tjänsteindikator Q3 2012 SKUGGORNA VÄXER INOM TJÄNSTESEKTORN Almega Tjänsteindikator Q3 2012 SKUGGORNA VÄXER INOM TJÄNSTESEKTORN TJÄNSTEINDIKATORN 3 SEPTEMBER 2012 RAPPORT: Skuggorna växer inom tjänstesektorn Almegas tjänsteindikator för tredje kvartalet i år visar

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Lönedokument till handbok ITP 1, ITP 2 + ITPK

Lönedokument till handbok ITP 1, ITP 2 + ITPK Lönedokument, 5015 nuari 2014_1 Lönedokument till handbok, Här har vi markerat vilka löneslag som du ska anmäla inom respektive (och vilka löneslag som inte ska inkluderas). Så kika i den här listan när

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 TEM 2013 LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 Inklusive åren 2004, 2006-2010 Reviderad version RESURS AB för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös

TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL 2014:4 Uppsagd men inte arbetslös TSL-rapport mars 2014 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, SSU, genomför årligen en kommunundersökning angående sommarjobb och feriepraktik för ungdomar. Undersökningen går ut till samtliga av Sveriges kommuner

Läs mer

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

ATT DELA MED SIG AV KAKAN LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN

ATT DELA MED SIG AV KAKAN LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN ATT DELA MED SIG AV KAKAN En RAppORT OM LÖNSAMHETEN i HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN 1 LÖNSAMHET I HOTELL- OCH RESTAURANGBRANSCHEN Innehållsförteckning 1. Inledning

Läs mer

Lönedokument till handbok ITP 1, ITP 2 + ITPK

Lönedokument till handbok ITP 1, ITP 2 + ITPK Lönedokument till handbok, Här har vi markerat vilka löneslag som du ska anmäla inom respektive (och vilka löneslag som inte ska inkluderas). Så kika i den här listan när du ska räkna ut utbetald bruttolön

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Våren 2013 Näringslivskontoret, Malmö stad www.malmobusiness.com

Våren 2013 Näringslivskontoret, Malmö stad www.malmobusiness.com Våren 2013 Näringslivskontoret, Malmö stad www.malmobusiness.com Alla grafer avser Malmö Presentationen utkommer vår & höst Grafer med den historiska utvecklingen av nyckeltalen finns på vår hemsida Läs

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Soliditets Betalningsindex, 2011 Q1. Rapport från Soliditet

Soliditets Betalningsindex, 2011 Q1. Rapport från Soliditet Soliditets Betalningsindex, 2011 Q1 Rapport från Soliditet 1 Sammanfattning För riket som helhet och samtliga län, med undantag för Jämtland, har andelen sena betalare minskat. Detta kan till stor del

Läs mer

Anvisningar till KFS Lönestatistik och SCB:s lönestrukturstatistik 2014 (Excel-mall)

Anvisningar till KFS Lönestatistik och SCB:s lönestrukturstatistik 2014 (Excel-mall) 1 (5) Anvisningar till KFS Lönestatistik och SCB:s lönestrukturstatistik 2014 (Excel-mall) Lönestatistiken avser löneläget 1 september - 30 september 2014. Insamlingen är databaserad och skall levereras

Läs mer

Sänkt moms på frisörverksamhet och restauranger i Finland: Blev det verkligen lägre priser och högre sysselsättning?

Sänkt moms på frisörverksamhet och restauranger i Finland: Blev det verkligen lägre priser och högre sysselsättning? Sänkt moms på frisörverksamhet och restauranger i Finland: Blev det verkligen lägre priser och högre sysselsättning? nr 5 2011 årgång 39 De första utvärderingarna av de finska reducerade momssatsernas

Läs mer

2013-11-05 Dnr 2013:1530

2013-11-05 Dnr 2013:1530 2013-11-05 Dnr 2013:1530 Rapport från utredningstjänsten TYPFALL BARNFAMILJ En barnfamilj som bor i Gävle med 2 barn, och där hon tjänar 35 000 i månaden och han tjänar 24 500, på vilket sätt skulle deras

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Branschfakta personlig assistans

Branschfakta personlig assistans 2013 Branschfakta personlig assistans Innehåll 1 Inledning... 3 2 Branschens utveckling... 4 3 Assistansföretagens ekonomi... 7 4 Jämförelser med andra branscher... 12 5 Sammanfattning... 14 2 1 Inledning

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009

VD-löner 2008 en statistisk redovisning. Mars 2009 VD-löner 28 en statistisk redovisning Mars 29 Stor spridning av VD-lönerna 1 Stor spridning av VD-lönerna har drygt 55 medlemsföretag. Drygt två av tre företag är mindre, ägarledda företag med färre än

Läs mer

Yttrande över promemorian Förändringar av husavdraget

Yttrande över promemorian Förändringar av husavdraget Regelrådet är ett oberoende särskilt beslutsorgan utsett av regeringen. Rådets uppgift består av att bedöma konsekvensutredningars kvalitet med hänsyn till de effekter författningsförslaget kan få för

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

VD-löner 2009. Mars 2010

VD-löner 2009. Mars 2010 VD-löner 2009 Mars 2010 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer 1 Stor spridning av VD-lönerna minskade löner i flera sektorer har drygt 59 000 medlemsföretag. Två av tre företag är

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2015 Inga nyanställningar planeras för handeln Framtidsindikatorn fortsätter att uppvisa negativa

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Varsel och dess samband med arbetslösheten

Varsel och dess samband med arbetslösheten Fördjupning i Konjunkturläget december 28 (Konjunkturinstitutet) 16 Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Diagram 15 Varsel Tusentals personer 2 2 Varsel och dess samband med arbetslösheten 15 1 15

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge

Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge VÅR 2014 Utbud och köpintresse bedöms öka Stark förväntan på stigande priser, särskilt i Norge Tempot har skruvats upp i Sverige och bromsat in i Norge Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer