2,5 år med sänkt moms på mat serverad på restaurang Effekter på restaurangpriser, restaurangomsättning och anställda i restaurangbranschen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2,5 år med sänkt moms på mat serverad på restaurang Effekter på restaurangpriser, restaurangomsättning och anställda i restaurangbranschen"

Transkript

1 2,5 år med sänkt moms på mat serverad på restaurang Effekter på restaurangpriser, restaurangomsättning och anställda i restaurangbranschen Box 3546, Stockholm T Box 404, Göteborg T Box 186, Malmö T Pedagogensväg 2, Östersund T

2 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Syftet med reformen... 5 Hur ska momssänkningen fungera?... 6 Prisutveckling... 7 Sammanfattning prisutvecklingen... 7 Vad är fullt genomslag på restaurangpriserna?... 7 Priserna sjönk när momsen sänktes... 8 Den faktiska prisnivån klart lägre än den förväntade... 8 Nordisk jämförelse... 9 Omsättningsutvecklingen Sammanfattning omsättningsutvecklingen Stark omsättningstillväxt i restaurangbranschen Omsättningstillväxten i restaurangbranschen bryter historiskt samband Utveckling av antalet anställda Sammanfattning utvecklingen antal anställda Utveckling av antalet anställda till följd av momssänkningen Regional utveckling av antalet anställda Undanträngning av jobb i andra branscher Kostnaden per momsjobb Restaurangföretagens lönsamhet Oberoende granskningar Bilaga 1 Val av källor Bilaga 2 Lönesummestatistiken Bilaga 3 Fördelning av företags lönesumma på olika län Bilaga 4 Beräkning av helårsarbeten i restaurangbranschen Bilaga 5 Historia över restaurangmomsens utveckling

3 Förord Utvecklingen i restaurangbranschen har varit urstark de senaste 2,5 åren trots lågkonjunktur, vilket är ett historiskt trendbrott. Utvecklingen i restaurangbranschen har historiskt följt utvecklingen av konjunkturen mycket väl. Prisökningstakten i restaurangbranschen har varit historiskt låg och omsättningstillväxten varit historiskt hög. Det har skapats tusentals nya jobb på landets restaurangföretag. Detta är inte en åsikt utan ett faktum som backas upp av alla tillgängliga officiella statistikkällor. För oss på Visita är förklaringen till detta trendbrott enkel. Den första januari 2012 sänktes momsen på mat serverad på restaurang. Syftet med sänkningen var att få fler personer i jobb som står långt ifrån arbetsmarknaden. Åtgärden riktade sig mot restaurangbranschen av det enkla skälet att det är en av få branscher som erbjuder många arbetstillfällen utan krav på egentlig utbildning eller arbetslivserfarenhet. Vi vet från offentlig statistik att av de nya jobb som skapats i restaurangbranschen sedan momssänkningen har över hälften gått till personer 25 år och yngre och nästan hälften till personer som inte är födda i Sverige 1. Reformen har levererat! Trots detta finns det nu en uppenbar risk att vi vid årsskiftet får en fördubblad moms på mat serverad på de svenska restaurangerna. Skälet är att tre av fyra oppositionspartier vill genomföra just detta om det hamnar i regeringsställning. Vi uppmanar därför företrädare för dessa partier att läsa den här rapporten och tänka om. Här redovisas svart på vitt vad som hänt med restaurangpriser, restaurangomsättning och anställda i restaurangbranschen sedan momsen sänktes. Det är viktigt att komma ihåg att reformen är en långsiktig åtgärd och att det inte går att göra en rättvis utvärdering av reformen bara efter några få år. Det behövs en hel konjunkturcykel för att göra detta, vilket hela tiden varit nuvarande regerings intention. Vi har redan sett att resultatet på kort sikt, i en lågkonjunktur, överträffar den prognos som lämnades i den utredning som gjordes 2011 och som låg till grund för att reformen genomfördes. Vi uppmanar därför oppositionspartierna att åtminstone avvakta den slutliga utvärderingen 2016 innan några beslut fattas. 1 Vem fick jobben, Visita 3

4 Sammanfattning Restaurangbranschens omsättning i volym har ökat kraftigt sedan år Detta har i sin tur gett upphov till många nya anställningar. Omsättningstillväxten har varit i genomsnitt 3,8 procent per år under perioden och antalet helårsanställda har ökat med drygt tom första kvartalet Restaurangbranschens positiva utveckling har skett när den svenska ekonomin befunnit sig i en lågkonjunktur. Detta är ett trendbrott då restaurangbranschens utveckling historiskt följt konjunkturen väl. Visita bedömer att nästan 70 procent av tillväxten i omsättning och helårsarbeten under perioden sedan 2012 kan tillskrivas den sänkta momsen på mat serverad på restaurang. Visita bedömer vidare att den sänkta momsen har inneburit att prisnivån på restaurangtjänster i juni 2014 låg 5-6 procent lägre jämfört med om momsen inte sänkts. Den lägre prisnivån har inneburit en starkare utveckling av efterfrågan på restaurangtjänster med högre omsättning och antal anställda som följd. Den ökade sysselsättningen i restaurangbranschen har enligt Visitas bedömning skett utan överströmning av arbetskraft från andra branscher, dvs. ökningen av antalet anställda är en nettoökning i ekonomin som helhet. Den bedömningen baseras på att löneutvecklingen i restaurangbranschen och närliggande branscher inte avviker från den normala. Visita har alltså uppskattat att det som en direkt effekt av den sänkta momsen på mat serverad på restaurang har skapats drygt helårsverken (netto) i restaurangbranschen efter drygt 2 år. Den långsiktiga kostnaden per helårsverke vid det utfallet blir då, enligt Visitas beräkningar, runt kronor. Det är dock ett utfall på kort sikt. Visita bedömer att utfallet av antalet anställda till följd av momssänkningen blir större på lång sikt. Den sänkta momsen hade efter ett år lett till en relativt blygsam förbättring av restaurangföretagens lönsamhet. Momssänkningen beräknades ge ett skattebortfall på 5,4 miljarder per år allt annat lika. Restaurangföretagens resultat efter skatt ökade med 884 miljoner 2012 jämfört med

5 Inledning Restaurangbranschen har utvecklats mycket bra under de senaste 2,5 åren. Omsättningstillväxten i volym har varit i genomsnitt 3,8 procent per år perioden Den omsättningstillväxten kan jämföras med genomsnittet perioden som låg på 1,6 procent, alltså en mer än dubbelt så hög tillväxttakt i genomsnitt. Den höga omsättningstillväxten har också inneburit att antalet anställda i restaurangbranschen har ökat kraftigt. Här finns det flera olika källor från Statistiska Centralbyrån att titta på. Gemensamt för dessa är dock, oavsett om de mäter anställda i hotell- och restaurangbranschen eller bara restaurangbranschen eller huruvida de är totalundersökningar eller urvalsundersökningar, att alla källorna visar på en mycket kraftig tillväxt i antalet anställd sedan 2012 (se bilaga 1). Eftersom momsen på mat serverad på restaurang sänktes från och med den 1 januari 2012 blir den intressanta frågan i vilken utsträckning den positiva utvecklig som branschen haft sedan 2012 kan tillskrivas den sänkta momsen. Syftet med den här rapporten är att gå igenom utvecklingen i restaurangbranschen de senaste 2,5 åren och försöka uppskatta hur stor del av den förändring vi ser som kan tillskrivas den sänkta momsen. I rapporten kommer vi även att föra en diskussion kring om de jobb som skapats är nettojobb i den svenska ekonomin, dvs. har jobben i restaurangbranschen skapats utan att minska antalet jobb i andra sektorer. Detta ligger i sin tur till grund för en uppskattning av den långsiktiga statsfinansiella kostnaden för reformen. Det är viktigt att påpeka att den sänkta momsen på mat på restaurang är en strukturell och inte en konjunkturell reform. Sedan momssänkningen har svensk ekonomi utvecklats svagt. Trots detta har utvecklingen i restaurangbranschen varit mycket stark. Nu håller den ekonomiska konjunkturen på att förbättras. Vid utvärderingen av reformen måste man se utvecklingen över en hel konjunkturcykel för att på ett rättvist sätt utvärdera reformen. Syftet med reformen Den svenska ekonomin präglas av hög arbetslösheten för vissa grupper av ungdomar och utlandsfödda. Konsekvenserna för samhället och individerna av långvarig arbetslöshet är stor. Exempelvis uppskattas produktionsbortfallet i ekonomin för varje arbetslös ungdom till runt kronor per år. Därutöver uppskattas samhällskostnader på i storleksordningen till per år i ökad välfärdskonsumtion per arbetslös ungdom. Mot den här bakgrunden valde den borgliga alliansregeringen att sänka momsen på mat serverad på restaurang den 1 januari 2012 från 25 procent till 12 procent. Skälet att sänka momsen på just restaurangmat är att restaurangbranschen erbjuder många arbetstillfällen utan krav på egentlig utbildning eller arbetslivserfarenhet. På så sätt kan man få in personer på arbetsmarknaden och långsiktig öka sysselsättningen i den svenska ekonomin och sänka den strukturella arbetslösheten. De flesta bedömare är överens om vikten av att få in en fot på arbetsmarknaden. En person med arbetslivserfarenhet har mycket större chans att få ett nytt jobb än en 5

6 person som saknar arbetslivserfarenhet. Många ungdomar får sitt första jobb just inom restaurangbranschen. Restaurangbranschen är den bransch på svensk arbetsmarknad som har störst andel unga anställda. Av drygt kontrolluppgifter till unika individer från företag i hotell- och restaurangbranschen år 2012 gick ca till personer som var 25 år eller yngre. En tredjedel av samtliga sysselsatta i hotell- och restaurangbranschen är dessutom inte födda i Sverige. Hur ska momssänkningen fungera? Åtgärden var tänkt att fungera så att den sänkta momsen på mat serverad på restaurang skulle hålla tillbaka prisutvecklingen i restaurangbranschen och därmed stimulera efterfrågan på restaurangtjänster. Ökad efterfrågan på restaurangtjänster leder i sin tur direkt till ökad sysselsättning i branschen. Den sänkta momsen på mat serverad på restaurang bedöms långsiktigt få fullt genomslag på restaurangpriserna. Ett fullt genomslag på prisnivån kommer inte att ske omedelbart, utan kommer att vara en process som sker över en längre tidsperiod. En lägre prisnivå på restaurangtjänster jämfört med om momsen inte sänktes, kommer att öka efterfrågan på restaurangtjänster. För att reformen ska ha haft en prissänkande effekt krävs alltså inte att priserna sjunker, endast att prisutvecklingen blir svagare än den skulle ha blivit utan momssänkningen. De flesta undersökningar som tittat på hur priskänslig omsättningen på restaurang är, visar att prisförändringar får relativt stora effekter på efterfrågan på restaurangtjänster (priselasticiteten på restaurangtjänster är relativt stor) 2. En stor effekt på restaurangpriserna kommer därför att få en stor effekt på efterfrågan på restaurangtjänster. Ökad omsättning (i volym) får omedelbar effekt på sysselsättningen i restaurangbranschen. Ökad produktionsvolym kräver fler arbetade timmar i restaurangbranschen. Det historiska sambandet mellan en ökning av produktionsvolymen och ett ökat antal arbetade timmar i branschen är starkt. Sammanfattningsvis kommer efterfrågan på restaurangtjänster att öka relativt mycket om den sänkta momsen får ett stort genomslag på priserna. En kraftig ökning av produktionsvolymen på restaurangtjänster kommer att i sin tur att öka sysselsättningen starkt. Dessutom kan efterfrågan på restaurangtjänster även öka av andra skäl än sänkt pris. Företagen kan exempelvis förbättra kvaliteten på servicen genom ökad personaltäthet, det vill säga en ökad sysselsättning kommer före omsättningsökningen. 2 Sänkt moms högre sysselsättning, En studie av restaurangnäringen, Handelns Utredningsinstitut (HUI) 6

7 Prisutveckling Sammanfattning prisutvecklingen Utvecklingen av prisnivån i restaurangbranschen har sedan momsen på mat på restaurang sänktes den första januari 2012 varit mycket låg i ett historiskt perspektiv. Den genomsnittliga prisutvecklingen (dec-dec) per år 10-årsperioden innan momssänkningen var tre procent och som lägst 1,7 procent. Sedan momsen sänktes har den genomsnittliga prisutvecklingen per år legat på 0,8 procent och som högst 1,4 procent. Innan momssänkningen var utvecklingen av prisnivån på restaurang i Sverige i det närmaste identisk med den genomsnittliga ökningen av prisnivån på restaurang i våra nordiska grannländer. Efter momssänkningen har utvecklingen av prisnivån på restaurang i Sverige varit en femtedel av den genomsnittliga för våra nordiska grannländer. Sammanfattningsvis indikerar detta att prisnivån på restaurang i Sverige ligger 5-6 procent lägre jämfört med om momsen inte hade sänkts. Vad är fullt genomslag på restaurangpriserna? I följande avsnitt tittar vi på utvecklingen av de svenska restaurangpriserna sedan momsen på mat serverad på restaurang sänktes. Den huvudsakliga kanalen genom vilken omsättningen och därmed sysselsättningen ska öka i restaurangbranschen är genom momssänkningens genomslag på restaurangpriserna. I SOU 2011:24 Sänkt restaurang- och cateringmoms Delbetänkande av Utredningen om sänkt moms på vissa tjänster drogs slutsatsen att på lång sikt kommer en mervärdesskatteförändring i restaurangbranschen påverka konsumentpriset lika mycket som mervärdesskatten förändras, dvs. ett fullt genomslag i konsumentpriserna kan förväntas. Slutsatsen dras utifrån bedömningen att restaurangbranschen är hårt konkurrensutsatt. Fullt genomslag på priset till följd av sänkningen av momsen på mat som serveras på restaurang innebär att prisnivån långsiktigt ligger 10,6 procent 3 lägre än om momsen inte hade sänkt. Dock påverkades inte all omsättning i restaurangbranschen av momssänkningen. Momsen på alkohol sänktes inte och den omsättning som avser så kallad take-away var redan reducerad till 12 procent. Cirka procent av restaurangernas omsättning skulle påverkas av den sänkta momsen på mat som serveras på restaurang. Fullt genomslag på prisnivån långsiktigt, är mot den bakgrunden 5 6 procent 4. Ett fullt genomslag på prisnivån kommer inte att ske omedelbart utan kommer att vara en process som sker över en längre tidsperiod. En del företag sänkte sina priser omedelbart (delvis eller fullt ut), andra valde att inte höja priserna. På kort sikt kommer därför lönsamheten i branschen att förbättras jämfört med om momsen inte sänkts. Detta kommer att leda till högre nivå på investeringarna i restaurangbranschen och fler startade restauranger. Detta leder till en ökad konkurrens, vilket kommer att hålla 3 [= -[((1,12/1,25)-1) 100] 4 Det är något oklart vilka restaurangpriser som mäts i KPI. Enligt uppgift omfattas inte priser för takeaway i någon större utsträckning. Detta innebär att det är svårt att med utgångspunkt från restaurangpriserna enligt KPI avgöra när fullt genomslag på priserna är uppnått. 7

8 %-utveckling %-utveckling tillbaka prisutvecklingen tills fullt genomslag uppnås. Lång sikt i det här sammanhanget är 3 5 år. Priserna sjönk när momsen sänktes I diagram 1 visas den årliga utvecklingen av restaurangpriserna i Sverige perioden (tom juni). Den genomsnittliga prisökning per år var under de tio åren före momssänkningen, perioden , drygt tre procent, med som lägst 1,7 procent och som högst 6,0 procent. Det första året efter momssänkningen bröts dock det mönstret och priserna på restaurangtjänster sjönk i stället. Ökningstakten under 2013 var sedan 1,3 procent. Ökningstakten hittills under 2014, omräknat till årstakt, är 1,4 procent. Åren 2012, 2013 och 2014 är alltså de tre år under den undersökta perioden med svagast prisökningstakt i restaurangbranschen. Diagram 1 Utvecklingen av restaurangpriserna (dec-dec) perioden %-utveckling jämfört med december föregående år 7,0 6,0 6,4 7,0 6,0 5,0 5,0 4,0 4,0 3,2 3,2 3,0 2,6 2,3 2,5 2,8 2,6 Efter momssänkningen 3,0 2,0 1,7 1,3 1,4 2,0 1,0 1,0 0,0-0,1 0,0-1,0-1, * T.o.m. juni 2014 omräknat till årstakt Källa: Konsumentprisindex (SCB) Den faktiska prisnivån klart lägre än den förväntade Vad hade prisnivån varit om momsen inte hade sänkts? I diagram 2 jämför vi den faktiska prisutvecklingen på restaurang sedan december 2011 (månaden innan momsen sänktes) med var prisnivån hade legat om den utvecklats som genomsnittet per månad perioden Efter den initiala prissänkningen i januari 2012 har den faktiska nivån på restaurangpriserna börjat öka. Dock har ökningstakten varit långsammare än genomsnittet för 10-årsperioden innan momssänkningen. I juni 2014 ligger prisnivån 5,7 procent lägre än om den utvecklats som genomsnittet 10-årsperioden

9 Index dec 2011=100 Index dec 2011=100 Diagram 2 Den faktiska utvecklingen av restaurangpriserna jämfört med den "förväntade" utan momssänkning (genomsnittet ), Index dec 2011= Momssänkningens effekt på prisnivån på restaurang ,7 % Förväntad prisutveckling utan momssänkning Faktisk prisutveckling Källa: Konsumentprisindex (SCB) T.o.m. juni 2014 Nordisk jämförelse Vi har också jämfört utvecklingen av restaurangpriserna i Sverige med den i våra nordiska grannländer. Diagram 3 visar prisutvecklingen på restaurang i Sverige och prisutvecklingen på restaurang som ett genomsnitt av ökningstakterna i våra tre nordiska grannländer perioden Det har snart gått tre år sedan momsen på mat serverad på restaurang sänktes varför vi har valt att jämföra utvecklingen perioden efter momssänkningen med treårsperioder innan momssänkningen. Av diagrammet framgår att samstämmigheten i ökningstakten perioden var mycket stor. Sedan momsen i Sverige sänkte 2012 har utvecklingen i Sverige kraftigt avvikit från genomsnittet för våra nordiska grannländer. Sedan december 2011 har restaurangpriserna för våra nordiska grannländer i genomsnitt ökat med 8 procent, medan de i Sverige under samma period ökat med knappt två procent. Om prisnivån på restaurang i Sverige hade fortsatt att utvecklas som genomsnittet för våra nordiska grannländer, hade prisnivån i Sverige legat drygt 6 procent högre. 9

10 %-utveckling %-utveckling Diagram 3 Utveckling av restaurangpriser i Norden (dec dec) %-utveckling per treårs intervall 14,0 14,0 12,0 10,0 Momssänkningens effekt på svenska restaurangpriser 12,0 10,0 8,0 8,0 6,0 4,0 6,1 % 6,0 4,0 2,0 2,0 0, * 0,0 Sverige Källa: Eurostat Medel Norden exkl Sverige *jan-jun Sammanfattningsvis indikerar både jämförelsen med den historiska utvecklingen av restaurangpriserna i Sverige och jämförelsen med utvecklingen av restaurangpriserna i våra nordiska grannländer, att prisnivån på restaurang i juni 2014 ligger 5-6 procent lägre än om momsen på mat serverad på restaurang inte hade sänkts. 10

11 Omsättningsutvecklingen Sammanfattning omsättningsutvecklingen Omsättningsutvecklingen (volym) har varit stark i restaurangbranschen sedan momsen på mat serverad på restaurang sänktes. Den genomsnittliga omsättningsutvecklingen per år 10-årsperioden innan momssänkningen var 1,6 procent. Sedan momsen sänktes har den genomsnittliga omsättningsutvecklingen per år legat på 3,8 procent. Historiskt har sambandet mellan omsättningstillväxten i restaurangbranschen och den privata tjänstesektorn varit mycket stark. Sedan momsen på mat serverad på restaurang sänktes gäller inte sambandet längre. Restaurangomsättningen har utvecklats mycket starkt medan omsättningen i den privata tjänstesektorn utvecklats svagt. Den genomsnittliga omsättningstillväxten (volym) per år 10-årsperioden innan momssänkningen var 2,4 procent i tjänstesektorn, jämfört med 1,6 procent i restaurangbranschen. Sedan momsen sänktes har den genomsnittliga omsättningsutvecklingen i tjänstesektorn per år legat på 1,8 procent jämfört med 3,8 procent i restaurangbranschen. Visita gör mot den bakgrunden bedömningen att drygt 65 procent av omsättningstillväxten (volym) i restaurangbranschen sedan 2012 är en direkt effekt av momssänkningen. Stark omsättningstillväxt i restaurangbranschen I föregående avsnitt visades att utvecklingen av restaurangpriserna varit svag i Sverige sedan momssänkningen, både i ett historiskt perspektiv och i ett nordiskt perspektiv. I detta avsnitt tittar vi på omsättningsutvecklingen i restaurangbranschen. Det vi tittar på är omsättningsutvecklingen i volym enkelt uttryckt antalet serverade rätter. Det vill säga omsättningen rensad för prisutveckling. I diagram fyra visas omsättningsutvecklingen i volym under perioden Som diagrammet visar har omsättningstillväxten sedan 2012, efter momssänkningen, varit stark i ett historiskt perspektiv. 5 Tom juni

12 %-utveckling %-utveckling Diagram 4 5,0 4,0 Omsättningsutveckling (volym) i restaurangbranschen %-utveckling jämfört med föregående år 4,3 3,2 Efter momssänkningen 4,5 4,3 5,0 4,0 3,0 2,8 2,7 2,7 3,0 2,3 2,0 1,5 2,0 1,0 0,0 0,4 1,0 0,0-0,2-1,0-1,0-2,0-2,0-3, * -2,6-3,0 *jan-maj Källa: Restaurangindex (SCB) Omsättningstillväxten i restaurangbranschen bryter historiskt samband Det har alltså varit en stark omsättningstillväxt (volym) i restaurangbranschen sedan momssänkningen. Frågan är dock om den omsättningstillväxten avviker från vad man hade kunnat förvänta sig givet rådande konjunkturläge. För att svara på den frågan har vi jämfört omsättningstillväxten i restaurangbranschen med omsättningstillväxten i hela den privata tjänstesektorn. Skälet till den jämförelsen är att historiskt finns ett mycket starkt samband mellan omsättningstillväxten i restaurangbranschen och omsättningstillväxten i den privata tjänstesektorn. I diagram fem redovisas omsättningsutvecklingen för restaurangbranschen respektive för hela den privata tjänstesektorn 6 perioden Det har snart gått tre år sedan momsen på mat serverad på restaurang sänktes, varför vi har valt att jämföra utvecklingen perioden efter momssänkningen med treårsperioder innan momssänkningen. Som framgår av diagrammet var sambandet i omsättningsutvecklingen 10-årsperioden före 2012 mellan restaurangbranschen och den privata tjänstesektorn mycket stark. Efter 2012 har dock sambandet förändrats. Restaurangbranschen har utvecklats mycket starkt samtidigt som tjänstesektorn i sin helhet har utvecklats svagt. Efterfrågan på restaurangtjänster har, i förhållande till konjunkturläget, lett till en mycket stark omsättningstillväxt i volymen restaurangtjänster. Visita gör mot den bakgrunden bedömningen att drygt 65 procent av omsättningstillväxten (volym) i restaurangbranschen sedan 2012 är en direkt effekt av 6 Exklusive bank och försäkring 12

13 %-utveckling %-utveckling momssänkningen (skillnaden i diagrammet mellan den röda fyrkanten och den svarta fyrkanten perioden ) Diagram 5 12,0 Omsättningsutveckling (volym) i restaurangbranschen respektive privat tjänstesektor (exkl. bank och försäkring) %-utveckling per treårs intervall 18,0 10,0 Momssänkningens effekt på restaurangomsättningen, 66 procent av omsättningstillväxten sedan ,0 14,0 8,0 12,0 6,0 10,0 8,0 4,0 6,0 2,0 0,0 Vi har valt att använda olika skalor för utvecklingen av restaurangomsättningen respektive omsättningen för tjänstesektorn för att illustrera den historiskt starka korrelationen dem emellan * Restaurangbranschen (vänster skala) Tjänstesektorn (exkl bank och försäkring) (höger skala) 4,0 2,0 0,0 *jan-maj Källa: Restaurangindex (SCB) & Tjänsteproduktionsindex (SCB) 13

14 Utveckling av antalet anställda Sammanfattning utvecklingen antal anställda Antalet anställda har ökat kraftigt i restaurangbranschen sedan momsen på mat serverad på restaurang sänktes i januari Med utgångspunkt från restaurangbranschens lönesumma och genomsnittslön bedömer Visita att det skapats drygt helårsarbeten under perioden. Utifrån bedömningen att drygt 65 procent av omsättningstillväxten är en direkt effekt av momssänkningen, gör vi bedömningen att en lika stor andel av anställningarna är en direkt effekt av momssänkningen. Det motsvarar nästan helårsarbeten sedan momssänkningen till och med första kvartalet Utveckling av antalet anställda till följd av momssänkningen Redan av utvecklingen av omsättningen kan man dra slutsatsen att utvecklingen av sysselsättningen i restaurangbranschen varit positiv. En stark tillväxt i omsättningsvolymen leder historiskt alltid till en stark tillväxt i sysselsättningen i restaurangbranschen. Det var den utgångspunkt som användes i Sänkt restaurang- och cateringmoms SOU 2011:24 Delbetänkande av Utredningen om sänkt moms på vissa tjänster för att bedöma effekten på sysselsättningen. Sedan momsen på mat serverad på restaurang sänktes den första januari 2012 har det också skapats många nya jobb i restaurangbranschen. Det är viktigt att påpeka att detta gäller alldeles oavsett vilken källa man använder (se bilaga 1). För att beräkna sysselsättningsutvecklingen i restaurangbranschen 7 använder vi LAPS-lönesummor (SCB). Styrkan i att använda LAPS är att det är en totalundersökning. Samtliga företag måste på månadsbasis redovisa underlag för preliminärskatt och arbetsgivaravgifter. Det finns andra källor som löpande under året följer utvecklingen av sysselsättningen i ekonomin men de är i regel urvalsundersökningar. Urvalsundersökningar innebär att resultaten är behäftade med statistisk osäkerhet. Det gäller inte minst när resultaten avser mindre branscher som hotell- och restaurangbranschen. Mot den bakgrunden är LAPS den bästa källan för att uppskatta sysselsättningsutvecklingen i restaurangbranschen. I diagram sex visas antalet helårsverken som vi beräknar har skapats utifrån utveckling av branschens lönesumma och branschens genomsnittslön. Det var första kvartalet 2014 drygt fler helårsarbeten fler jämfört med fjärde kvartalet 2011, kvartalet innan momsen på mat serverad på restaurang sänktes. I föregående avsnitt redovisades att Visita uppskattar att under den perioden är 66 procent av omsättningstillväxten i volym en direkt följd av den sänkta momsen. Utifrån detta gör vi bedömningen att också 66 procent av ökningen av antalet helårsanställda är en direkt följd av momssänkningen. Av det följer att av de dryga helårsarbeten som skapats sedan momssänkningen är nästan en direkt effekt av den sänkta momsen. 7 Med restaurangbranschen avses företag som enligt SCB:s register är klassificerade som restaurangföretag (SNI koden 56). 14

15 Omsättningsutvecklingen i restaurangbranschen har utvecklats mycket starkt under andra kvartalet Den procentuella utvecklingen i volym jämfört med andra kvartalet 2013 var 4,5 procent. Ännu har inga lönesummor redovisats för restaurangbranschen för andra kvartalet 2014 men mot bakgrund av den starka omsättningsutvecklingen under andra kvartalet så kommer antalet anställda i restaurangbranschen att även öka under andra kvartalet Diagram 6 Utveckling av antalet helårsverken i restaurangbranschen (säsongsrensat 8 ) perioden 4:e kvartalet 2011 tom 1:a kvartalet procent av antalet helårsanställda som skapats i restaurangbranschen sedan 2012 tillskriver Visita den sänkta momsen Effekt av sänkt moms Effekt av annat Helårsverken 0 Källa: LAPS (SCB) och Lönestatistik (Visita), beräkningar Visita Regional utveckling av antalet anställda I tabell 1 redovisas utvecklingen av antalet helårsarbeten i restaurangbranschen fördelat per län. I tabellen redovisas dels det totala antalet helårsarbeten som skapats, dels antalet helårsverken som Visita tillskriver den sänkta momsen på mat serverad på restaurang. Fördelningen av lönesummorna per län är delvis modellbaserad, se Bilaga 3. I samtliga län har det, enligt Visita, skapats jobb i restaurangbranschen som en direkt följd av momssänkningen helårsverken, motsvarande 38 procent av samtliga helårsverken som skapats som en direkt följd av momssänkningen, har tillkommit i Stockholms län. 8 Statistical Techniques in Business & Economics, 15 ed, Lind Marchal Wathen, Mc Graw Hill. 15

16 Tabell 1 Förändring av antalet helårsarbeten (säsongsrensat) i restaurangbranschen perioden 4:e kvartalet :a kvartalet 2014 Förändring antal helårsarbeten 9 Totalt Direkt följd av momsen 10 Riket Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Källa: LAPS (SCB) och Lönestatistik (Visita), beräkningar Vista 9 Vid beräkningen av antalet helårsverken har samma genomsnittslön använts i samtliga län. Då skillnaderna i lönenivå i restaurangbranschen mellan olika län är liten är det ett tillvägagångssätt som är rimligt. 10 Här har antagits att andelen av de skapade helårsverkena som tillskrivs momsen är densamma i samtliga län. 16

17 Undanträngning av jobb i andra branscher En viktig fråga när det gäller sysselsättningsutvecklingen är om de jobb som skapas i restaurangbranschen till följd av momssänkningen är nettojobb, dvs. inte utgörs av överströmning av arbetskraft från andra branscher. I delbetänkandet av utredningen om sänkt moms på vissa tjänster Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, SOU 2011:24 presenterades tre antaganden som måste vara uppfyllda för att de jobb som skapas till följd av momssänkningen ska definieras nettojobb. 1. Att lönenivån i restaurangbranschen ligger över den marknadsmässiga nivån. 2. Att lönenivån i restaurangbranschen inte påverkas av den ökade efterfrågan på restaurangtjänster. 3. Att den ökade efterfrågan på arbetskraft inte leder till att lönenivåerna i andra branscher ökar. Givet att dessa tre antaganden gäller så kommer, enligt utredningen, den ökade efterfrågan på arbete att motsvaras av ökad sysselsättning i hela ekonomin. Om de tre antagandena ovan inte är uppfyllda kommer en del av sysselsättningsökningen inom branschen att utgöras av överströmning av arbetskraft från andra branscher. Sysselsättningsökningen i den totala ekonomin blir därmed lägre. Utredningen bedömde att ingångslönerna inom restaurangbranschen var högre än den lön som hade rått vid perfekt konkurrens, dvs. att antagande ett gäller. När det gäller antagande två och tre måste de utvärderas empiriskt. I diagram sju redovisas den genomsnittliga procentuella löneutvecklingen i hotell- och restaurangbranschen, i några närliggande branscher och för hela svenskt näringsliv under två olika perioder. Period ett avser den genomsnittliga löneutvecklingen per år 10-årsperioden innan momsen på mat serverad på restaurang sänktes ( ). Den perioden redovisas för att visa att den genomsnittliga löneutvecklingen för de redovisade branscherna historiskt varit i stort sett densamma. Period två avser åren 2012 och 2013, dvs. efter den sänkta momsen på mat serverad på restaurang. Av diagrammet framgår att löneutvecklingen inom hotell- och restaurangbranschen under 2012 och 2013 inte avviker från den i närliggande branscher och inte i förhållande till näringslivet totalt. Detta indikerar att den ökade arbetskraftsefterfrågan i restaurangbranschen på kort sikt inte drivit upp löneökningstakten i restaurangbranschen eller i närliggande branscher. Antagandena två och tre verkar därför, åtminstone på kort sikt vara uppfyllda, och den ökade arbetskraftsefterfrågan till följd av momssänkningen bör därför inte ha lett till undanträngning av sysselsättning i andra branscher. 17

18 %-utveckling Diagram 7 4,0 3,5 3,0 Genomsnittlig procentuell löneutveckling i olika sektorer inom Svenskt Näringsliv (arbetare) under två olika perioder 3,1 3,0 3,4 3,2 Två förutsättningar för att ökad arbetskraftsefterfrågan i restaurangbranschen inte ska leda till undanträngning 2. Lönenivån i restaurangbranschen påverkas inte av den ökade efterfrågan på restaurangtjänster 3. Den ökade efterfrågan på aerbetskraft leder inte till att lönenivåerna i andra branscher ökar. 2,5 2,5 2,3 2,4 2,4 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Hela Svenskt Näringsliv Varuhandel Service Hotell och restaurang Källa: Svenskt Näringslivs lönestatistik 18

19 Kostnaden per momsjobb En av det frågor som flitigast diskuterats kring momssänkningen är om det är en effektiv åtgärd för att minska den strukturella arbetslösheten. I delbetänkandet av utredningen om sänkt moms på vissa tjänster Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, SOU 2011:24 presenterades en sådan bedömning av reformens effekter. Den ökade restaurangkonsumtionen antas ge upphov till helårsarbeten netto i restaurangbranschen. Ökad restaurangkonsumtion antas dessutom frigöra tid från hushållen från hushållsarbete. En del av den tiden antas användas till utökat marknadsarbete motsvarande helårsarbeten på hela arbetsmarknaden. Reformen förväntades därmed netto (med hänsyn tagen till undanträngning av sysselsättning i andra sektorer) ge upphov till ökat antal arbetade timmar i ekonomin motsvarande totalt helårsarbeten. Det omedelbara bortfallet i momsintäkter till staten till följd av reformen beräknades till 5,4 miljarder. Utredningen beräknade dock den långsiktiga statsfinansiella effekten till 3,6 miljarder, givet resultatet på helårsarbeten, varav i restaurangbranschen. Kostnaden sjunker då reformen leder till ökad sysselsättning. Ökad sysselsättning förbättrar de offentliga finanserna via ökade skatteintäkter (exempelvis inkomstskatt och arbetsgivaravgifter) och minskade transfereringsutgifter (exempelvis arbetslöshetsersättning och försörjningsstöd). Den långsiktiga statsfinansiella kostnaden per helårsverke i restaurangbranschen, vid ett utfall på helårsarbeten i restaurangbranschen, blir då 1,2 miljoner kronor, se tabell 2. Med utgångspunkt från ovanstående beräkning har Visita uppskattat den långsiktiga statsfinansiella kostnaden per helårsverke vid olika utfall på antalet helårsverken (netto) i restaurangbranschen, se tabellen 2. Som framgår av tabellen sjunker kostnaden per helårsarbete relativt snabbt när antalet helårsarbeten ökar. Skälet är att ett ökat helårsarbete sänker den totala kostnaden samtidigt som den nya totala kostnaden ska delas med fler helårsarbeten. Tabell 2 Långsiktigt statsfinansiell kostnad 11 för sänkt moms på restaurangmat Antal helårsverken i restaurangbranschen (netto) Långsiktig statsfinansiell kostnad, miljarder kronor Långsiktig statsfinansiell kostnad per helårsverke, kronor , , , , , , , , För varje helårsverke i restaurangbranschen bedöms det totala arbetsutbudet öka proportionellt utifrån det beräknade utfallet i Sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster, SOU 2011:24. 19

20 Visita har uppskattat att det som en direkt effekt av den sänkta momsen på mat serverad på restaurang har skapats drygt helårsverken (netto) i restaurangbranschen efter drygt 2 år. Den långsiktiga statsfinansiella effekten per helårsverke vid det utfallet blir då, enligt beräkningen redovisad i ovanstående tabell, runt kronor. 20

21 Restaurangföretagens lönsamhet Det direkta momsbortfallet vid sänkningen av momsen på restaurangmat per år uppskattades till 5,4 miljarder kronor. Det har i olika sammanhang påståtts att momssänkningen till stor del bara lett till en förbättrad lönsamhet för restaurangföretagen ( momssänkningen har hamnat i restaurangägarnas fickor ). I dagsläget finns bokslutsuppgifter tillgängliga för restaurangföretagen (SNI-kod 56) för I tabell tre redovisas det totala resultatet efter skatt för samtliga restaurangföretag i Sverige perioden 2007 till Den i sammanhanget intressantaste uppgiften är det förändrade resultatet efter skatt mellan åren 2011 och 2012, dvs. efter att momsen på mat serverad på restaurang sänktes. Resultatet förbättrades för restaurangbranschen i sin helhet från miljoner kronor 2011 till miljoner kronor 2012, en förändring motsvarande en ökning på 884 miljoner kronor. Grovt uttryckt kan man alltså säga att sänkningen av momsen på restaurangmat som uppskattades ge ett skattebortfall på 5,4 miljarder kronor har mindre än 20 procent tillfallit restaurangägarna i ökade vinster efter skatt (884/5400=0,16). Detta är dessutom en överskattning då omsättningen inklusive moms i branschen ökade kraftigt under Det betyder att med oförändrad procentuell marginal så hade restaurangägarnas vinster efter skatt ökat till följd av den ökade omsättningen. Man ska också ha i åtanke att förväntningen var att på kortsikt skulle restaurangföretagens vinster förbättras till följd av den sänkta momsen. Detta kommer att leda till högre nivå på investeringarna i restaurangbranschen och fler startade restauranger. Detta leder i sin tur till en ökad konkurrens, vilket kommer pressa tillbaka lönsamheten. Av detta kan man dra slutsatsen att den sänkta momsen har lett till andra effekter. Som har redovisats tidigare i rapporten har prisnivån i restaurangbranschen utvecklats historiskt svagt, vilket ger en tydlig indikation om att den sänkta momsen har inneburit lägre prisnivå jämfört med om momsen inte hade sänkts. Det har i sin tur lett till att restaurangomsättningen i volym har ökat historiskt starkt i ett svagt konjunkturläger. Detta har i sin tur lett till att antalet anställda i restaurangbranschen ökat kraftigt perioden efter momssänkningen. Tabell 3 Utveckling av resultat efter skatt för Restaurangföretag (SNI 56) perioden , mkr Resultat efter skatt, mkr Förändring, mkr Källa: Resultaträkningsposter enligt Företagens ekonomi (SCB) 21

22 Oberoende granskningar I samband med att momsen på mat serverad på restaurang sänktes gav regeringen tre statliga myndigheter i uppdrag att granska momssänkningens effekter. - Konjunkturinstitutet fick regeringens uppdrag att analysera hur restaurang- och cateringbranschen samt närliggande branscher utvecklas över tid med speciellt fokus på utveckling av priser, löner och sysselsättning på lång sikt. - Tillväxtanalys fick uppdraget att följa upp effekter av utveckling av företagande i olika dimensioner och effekter på regelförenkling. - Skatteverket fick uppdrag att utvärdera hur sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster motverkat skattefusk inom branschen. Konjunkturinstitutet 12 Konjunkturinstitutet bedömer att priserna på restaurangtjänster efter 1,5 år var 4 procent lägre än vad de annars skulle varit till följd av den sänkta restaurangmomsen. Momseffekten på sysselsättningen (jobb som uppstått på grund av momssänkningen) bedöms till cirka helårsarbeten efter 1,5 år. Tillväxtanalys 13 Resultaten från utvärderingen ger starka indikationer på att företagen i branschen använt medel som frigjorts genom momssänkningen på fler sätt än till att sänka konsumentpriserna. Tillväxtanalys ser en starkare utveckling för företagen jämfört med föregående år, i både lönesummor, antal anställda och rörelsemarginal. Samtidigt har antalet företag som lämnat branschen minskat och antalet nystartade företag ökat, vilket lett till en nettoökning i företagsstocken under Samtliga delstudier i rapporten indikerar att momssänkningen har fått effekter i branschen. Särskilt tydliga är dessa på lönesummor, antal anställda och kvalitetsförbättringar. Lönesumman och omsättningen i branschen är i genomsnitt signifikant högre för perioden efter januari 2012 än för perioden innan. Skatteverket 14 Skattverkets delrapport visar att fusket har minskat med 700 miljoner kronor efter att reformen infördes. Utrymmet för både avsiktlig och oavsiktlig felredovisning av moms har minskat. 12 Specialstudie nr 36, Effekter av sänkt restaurang- och cateringmoms, Konjunkturinstitutet 13 Sänkt moms på restaurang och cateringtjänster - Delrapport avseende effekter på företagsnivå, Rapport 2014:01, Tillväxtanalys 14 Effekter på skatteundandragande av sänkt restaurangmoms, Skatteverket 22

23 Bilaga 1 Val av källor För att följa utvecklingen på restaurangmarknaden utgår Visita med ett undantag från offentliga statistikkällor. Den enda källa som inte är offentlig är Vistas partgemensamma lönestatistik, Unionen för tjänstemän och Hotell och restaurangfacket (HRF) för arbetare. Prisutvecklingen För att mäta hur restaurangpriserna utvecklas använder vi oss av den del i Konsumentprisindex (SCB) som mäter utvecklingen av restaurangpriserna. För den jämförelse som görs med övriga Norden använder vi oss av motsvarande uppgifter från Eurostat. Omsättningsutvecklingen För att mäta omsättningsutvecklingen i restaurangbranschen använder vi dels Restaurangindex (SCB) perioden 2007 och framåt. Eftersom det i Restaurangindex bara finns uppgifter från 2007 och framåt har vi för perioden använt oss av ett annat index för omsättningsutvecklingen i restaurangbranschen som SCB publicerar. Det finns en viss skillnad i vilken omsättning som omfattas i de två olika indexen. I den jämförelse vi gör med omsättningen med den privata tjänstesektorn använder vi uppgifter från Tjänsteproduktionsindex (SCB) för att mäta omsättningsutvecklingen i privat tjänstesektor. Sysselsättningsutvecklingen När det gäller valet av källor för att mäta prisutvecklingen respektive omsättningsutvecklingen har det inte funnits några egentliga alternativ till det källor vi har valt. När det gäller att följa utvecklingen av antalet sysselsatta eller antalet anställda löpande har det dock funnits flera olika alternativ. Som redovisades i föregående avsnitt har vi valt att använda lönesumman (LAPS-lönesummor (SCB)) från företagen i restaurangbranschen och räknat om den till helårsarbeten med hjälp av uppgifter om lönenivåer från vår partsgemensamma lönestatistik. Man kan då ställa sig frågan varför vi använder en källa som inte direkt mäter sysselsättningen eller anställda, utan en källa som kräver att vi kombinerar den med en källa över lönenivåer för att få fram antalet och utvecklingen av anställda. Det enkla svaret på den frågan är att trots den beräkning vi tvingas göra, är tillförlitligheten betydligt högre med LAPS än om vi väljer någon av de källor som löpande över året mäter utvecklingen av antalet sysselsatta eller anställda. Skälet till detta är att lönesumman baseras på uppgifter som lämnas från samtliga företag i restaurangbranschens varje månad. Man kan uttrycka det som att det görs en totalundersökning av lönesumman i restaurangbranschen varje månad. Detta är 23

24 den stora skillnaden mot de två undersökningar som SCB gör löpande under året, som mäter antalet sysselsatta och/eller anställda i hotell- och restaurangbranschen, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) och Kortperiodisk sysselsättningsstatistik. I tabell 4 nedan redovisas dock utfallet av antalet anställda enligt de tre olika källorna. Här avser uppgifterna hotell- och restaurangbranschen då det är det som redovisas i AKU och Kortperiodiska sysselsättningsstatistiken. Helårsarbeten med utgångspunkt från lönesumman (LAPS) är beräknad av Visita. Dessutom är det Visita som säsongsrensat serierna avseende AKU och Kortperiodiska sysselsättningsstatistiken Tabell 4 Utveckling av antalet anställda (säsongsrensat) i hotell- och restaurangbranschen enligt olika statistikkällor hos SCB LAPS AKU Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 4:e kvartalet :a kvartalet Förändring Källa: LAPS (SCB) och Lönestatistik (Visita, Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Kortperiodisk sysselsättningsstatistik, beräkningar Vista 24

25 Bilaga 2 Lönesummestatistiken Lönesumma (bruttolön) Denna omfattar hela den kontanta bruttoersättningen till de personer som tas med i redovisningen. Till kontant bruttolön hänförs förutom tidlön bl.a. följande kontantförmåner: diverse ackordsersättningar, bonus, drickspengar, gratifikation, helgdagslön, jour- och beredskapsersättning, kostersättning, tillägg vid skiftarbete samt vid obekväm arbetstid, permitteringslön, provision, reseersättning, semesterersättning, semesterlön, sjuklön, vinstandel och övertidsersättning. Närmare upplysningar finns i broschyren "Skatteavdrag och arbetsgivaravgifter" (SKV 401 utg. 18) som ges ut av Skatteverket. I redovisningen av lönesumman inkluderas förmånerna. Förmåner Dessa omfattar värdet av andra skatte- och avgiftspliktiga förmåner än kontant lön som till exempel fri kost, bil, bostad och förmånliga lån. Totalundersökning Redovisningen av avdragen A-skatt och arbetsgivaravgift äger rum varje månad. A- skatt, som dragits av under månaden, ska tillsammans med arbetsgivaravgift på under månaden utgivna löner redovisas och betalas till skattemyndigheten senast förfallodagen i närmast påföljande månad. Skattedeklarationer registreras och kommer via skattemyndigheter in till Skatteverket varje månad. SCB får sedan tillgång till materialet cirka sex veckor efter "lönemånadens" slut. Det består då av drygt skattedeklarationer. Redovisningen av lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt avser ett kvartal. Statistikens tillförlitlighet SCB:s bearbetningar av skattedeklarationer är en månatlig totalundersökning av uppgifter från ett administrativt register. Resultatens tillförlitlighet är beroende av att uppgifterna på skattedeklarationerna är riktiga och av att SCB får tillgång till samtliga skattedeklarationer. Tillförlitligheten är också beroende av bransch- och sektorskodningen från SCB:s företagsdatabas. För mer information kring statistiken (Lönesummor, arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS)), följ länken aspx 25

26 Bilaga 3 Fördelning av företags lönesumma på olika län Fördelningen av lönesummorna på olika län är delvis modellbaserad. I figuren nedan visas hur SCB fördelar ett företags lönesumma mellan arbetsställen i olika län. Fördelningsmodell för LAPS-lönesummor Organisationsnummer Lönesumma (företag) Arbetsställe A Anställda (A) Arbetsställe B Anställda (B) Lönesumma företag = Genomsnittlig lönesumma per anställd, företag Antal anställda företag Den genomsnittliga lönesumman räknas sedan upp med antalet anställda för varje arbetsställe för att erhålla en redovisning av lönesumman per region. 26

27 Bilaga 4 Beräkning av helårsarbeten i restaurangbranschen Exemplet Riket Beräkning antal helårsverken (säsongsrensat) Total lönesumma 4:e kvartalet 2011, mkr Lönekostnad per helårsanställd 4:e kvartalet 2011, kr Antal helårsverken 4:e kvartalet Total lönesumma 1:a kvartalet 2014, mkr Lönekostnad per helårsanställd 1:a kvartalet 2014, kr Antal helårsverken 1:a kvartalet Ökning antal helårsverken Procentuell ökning antal helårsverken 15,9 Källa: LAPS (SCB) och Lönestatistik (Visita), beräkningar Vista 27

28 Bilaga 5 Historia över restaurangmomsens utveckling Momsen på restaurangtjänster höjdes i samband med den stora skatteformen 1990 från 12,87 procent till 23,46 procent. Under de år som närmast följde både höjdes och sänktes restaurangmomsen i några omgångar. Exempelvis sänktes momsen 1992 till 18 procent för att 1993 höjas till 21 procent. 1995, i samband med Sveriges inträde i EU, höjdes restaurangmomsen till nivån för standardmomsen i Sverige på 25 procent. I och med Sveriges inträde i EU fråntogs Sverige möjligheten att tillämpa en annan momssats på restaurangtjänster än standardmomsen i Sverige. Enligt EU:s regelverk (Directive 92/77/EEC) är den lägsta standardmoms ett medlemsland i EU kan tillämpa 15 procent. Därutöver har varje medlemsland möjligheten att tillämpa ytterligare två olika reducerade momssatser på ett begränsat antal varor och tjänster. Den lägsta tillåtna reducerade momssatsen ett land får tillämpa är 5 procent. Vilka varor och tjänster som reducerad moms fick tillämpas på var vid Sveriges inträde angivna på den sk Annex H listan (Bilaga H 6:e momsdirektivet). Trots att EU:s regelverk inte gav någon möjlighet att tillämpa en reducerad moms på restaurangtjänster var det många medlemsländer som trots allt gjorde det. Orsaken var att man haft övergångsregler som gett möjligheten till enskilda länder. Exempelvis så tillämpade av 27 EU-länder en reducerad moms på restaurangtjänster, det vill säga en annan momssats än standardmomsen i landet, trots att det enligt EU:s regelverk inte var tillåtet sänkte Sverige sedan momsen på livsmedel (inklusive take away från restauranger), från 21 till 12 procent. EU-kommissionen försökte, genom ett förslag sommaren 2003, förenkla reglerna avseende reducerade momssatser (KOM (2003) 397 Förslag om ändringar av direktiv 77/388/EEG med avseende på reducerade mervärdessatser). Förslaget innebar att alla medlemsstater skulle ges samma möjligheter att kunna tillämpa reducerade momssatser. Den exklusivitet som resultat av övergångsregler innebar för vissa länder skulle försvinna. Förslaget var att ytterligare några varor och tjänster, däribland restaurangtjänster, skulle läggas till Annex H. Förslaget skulle alltså ha möjliggjort för Sverige att tillämpa en reducerad momssats på restaurangtjänster om man så önskade. För att förslaget skulle gå igenom krävdes ett enhälligt beslut i ministerrådet. Ministerrådet kunde dock inte enas och förslaget gick inte igenom. Bland annat ansåg dåvarande svenska regering att det var fel att utöka möjligheterna att tillämpa reducerade momssatser. I samband med översynen av momssystemet inom EU hade EU-kommissionen ambitionen att lägga fram ett begränsat förslag som bland annat skulle behandla områden där man redan ansåg att det fanns tillräckligt underlag för att fatta beslut. Det innebar att den 5 maj 2009 antog Europeiska unionens råd direktivet 2009/47/EG om 28

29 ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller reducerad mervärdesskatt. Beslutet innebar, bland annat, att möjligheterna för medlemsländerna att tillämpa reducerade momssatser (momssatser andra än standardmomsen) utvidgades att gälla ytterligare ett antal varor och tjänster. Bland annat öppnades möjligheten att tillämpa reducerad moms på restaurangtjänster (inklusive alkoholhaltiga drycker). Skälen till beslutet var flera: - Stimulera sysselsättningen i den lokala arbetskraftsintensiva tjänstesektorn. - Stävja svartekonomi. - Skapa samma förutsättningar för länderna inom EU. Direktivet gäller från den 1/ Varje medlemsstat får själv avgöra om den ska utnyttja möjligheten i direktivet att tillämpa reducerad moms på exempelvis restaurangoch cateringtjänster. 29

Fler jobb efter 3 år med sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster

Fler jobb efter 3 år med sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster Fler jobb efter 3 år med sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster Studie av effekterna på restaurangpriser, restaurangomsättning och anställda i restaurangbranschen Box 3546, 103 69 Stockholm T +46

Läs mer

MOMSRAPPORT. 18 månader med sänkt moms på restaurangmat

MOMSRAPPORT. 18 månader med sänkt moms på restaurangmat MOMSRAPPORT 18 månader med sänkt moms på restaurangmat 2 Index 24 Förord 26 Inledning 28 Prisutveckling 12 Omsättningsutveckling 14 Sysselsättning 18 Val av källor 20 Bilaga 1, Lönesummor 21 Bilaga 2,

Läs mer

GOTT NYTT MOMS-ÅR! Delrapport om de kortsiktiga sysselsättningseffekterna av momssänkningen i hotell- och restaurangbranschen

GOTT NYTT MOMS-ÅR! Delrapport om de kortsiktiga sysselsättningseffekterna av momssänkningen i hotell- och restaurangbranschen GOTT NYTT MOMS-ÅR! Delrapport om de kortsiktiga sysselsättningseffekterna av momssänkningen i hotell- och restaurangbranschen FÖRORD Sänkt moms har varit en väldigt viktig fråga för oss då vi ser att det

Läs mer

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 17 Hur ska momssänkningen fungera? 18 Två år med sänkt

Läs mer

Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. Vad säger dom om antalet jobb som skapats?

Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. Vad säger dom om antalet jobb som skapats? Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster Vad säger dom om antalet jobb som skapats? 1 FÖRORD Visitas intensiva arbete med att påvisa att en likvärdig moms på mat oavsett var den

Läs mer

Fortsatt stark tillväxt på restaurangmarknaden - men en inbromsning att vänta

Fortsatt stark tillväxt på restaurangmarknaden - men en inbromsning att vänta Fortsatt stark tillväxt på restaurangmarknaden - men en inbromsning att vänta Rapport över första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00

Läs mer

Svagare tillväxt på den svenska restaurangmarknaden

Svagare tillväxt på den svenska restaurangmarknaden Svagare tillväxt på den svenska restaurangmarknaden Rapport över 1-3 kvartalet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

RAPPORT Restaurangmarknadens konjunkturläge November 2017

RAPPORT Restaurangmarknadens konjunkturläge November 2017 RAPPORT Restaurangmarknadens konjunkturläge November 217 Box 3546, 13 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 Box 44, 41 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 Box 186, 21 21 Malmö, Telefon +46 4 35 25 Pedagogens

Läs mer

Lönerapport 2010 Juli 2011

Lönerapport 2010 Juli 2011 Lönerapport 21 Juli 211 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 21 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 2013-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013 Något minskad omsättning till arbete i augusti men fortfarande högre nivå än i riket Under augusti påbörjade drygt

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010

På slak lina. Stefan Fölster. Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 På slak lina Stefan Fölster Det ekonomiska läget Svenskt Näringsliv December 2010 Bra återhämtning i Sverige 2009 2010 2011 2012 2009 2010 2011 2012 Konsumtion 0,3 2,8 1,8 2,2 Investeringar -16,0 5,0 7,0

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms. Almedalen 2010-07-07

Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms. Almedalen 2010-07-07 Billigare lunch och billigare klippning med halverad tjänstemoms Almedalen 2010-07-07 Halvera tjänstemomsen Bakgrund: Den ekonomiska krisen har ställt arbetsmarknaden inför stora utmaningar. Nu finns flera

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Lönerapport 2008 Maj 2009

Lönerapport 2008 Maj 2009 Lönerapport 28 Maj 29 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 28 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga

SVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 900 i Skåne

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014 Fakta och prognoser Enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel Företagarpanelen utgörs av ca 9 500 företagare, varav ca 250 i Senaste

Läs mer

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE JUNI 2016 Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö, Telefon +46 40 35 25 00 Pedagogens

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014

Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Blekinge län september månad 2014 Fått arbete Under september påbörjade 890 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2012

Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Utfrågning om Finanspolitiska rådets årliga rapport Finansutskottet 24 maj 2012 Lars Jonung 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken (kapitel 1) Finanspolitiska

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Hallands län, januari 2015 Minskad arbetslöshet sedan ett år tillbaka Arbetslösheten minskade

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Konferens 15 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport Konferens 15 maj 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Konferens 15 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken (kapitel 1) Finanspolitiska medel och analysmetoder (kapitel 2) Den långsiktiga skuldkvoten

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag

RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag RUT GER KLÖVER! De nya RUT-jobben en vinst för både individ, samhälle och fler företag 1 Tusentals jobb hotas om RUT avskaffas RUT-avdraget, det vill säga rätten att dra av halva kostnaden för hushållsnära

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 2012 oktober 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av september 202 Arbetsmarknaden i Uppsala län stabil trots tecken på försvagning Uppsala län fortsätter att ha landets lägsta

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004 Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Josef Lannemyr Analysavdelningen Fått arbete Under februari påbörjade 705 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i mars 2015 Fått arbete I mars fick 1 455 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I mars för ett

Läs mer

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport

FASTIGHETSFAKTA. Kvartalsrapport FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik om hur ägandet och användandet av Sverige ser ut och har förändrats över tid. Kvartalsrapport O1:2016 SVERIGES SMÅHUS:

Läs mer

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer

KONJUNKTURRAPPORT VENTILATIONSINSTALLATIONER. KVARTAL Mars Ventilationsinstallationer KONJUNKTURRAPPORT Ventilationsinstallationer 2000-12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 KVARTAL 1-4 2008 Mars 2009 Ventilationsinstallationer Mkr, 2008 års priser Regional

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av december 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av december 2012 2013-01-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av december 2012 Övergångar till arbete fortfarande större än i riket i genomsnitt Under december påbörjade drygt 1 300 av alla

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt Hinder för tillväxt 1 Totala näringslivets företag, anställda, omsättning och förädlingsvärde 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 97% Företag Anställda Omsättning Förädlingsvärde 3% 0,5% 0,1% 0-9

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län december månad 2016 Fler arbetslösa Arbetslösheten har ökat sedan våren 2015. Ökningen beror till

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1, 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016 Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden Helåret 2015 och prognos för 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten... 4 Högsta beläggningsgraden

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län mars månad 2016 Färre fick arbete i mars Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015 Fått arbete I augusti fick 1 039 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. I augusti

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av januari månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 11 februari 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län januari 2014 13 227 (9,5 %) 5 829 kvinnor (8,8 %) 7 398 män (10,2 %)

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 8 augusti 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands i län juli 2014 10 585 (8,2 %) 4 538 kvinnor (7,4 %) 6 047 män (9,1 %) 2 816

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017 Arbetslösheten ökar sedan ett år tillbaka Arbetslösheten har ökat i stort sett

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ida Karlsson Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016 Arbetsmarknadsläget i Jönköpings län fortsatte att förbättras

Läs mer

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 8 november 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län oktober 2013 12 922 (9,3 %) 6 024 kvinnor (9,2 %) 6 898 män (9,5 %) 3

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012 2012-03-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av februari 2012 Omsättningen till arbete minskar men är på samma nivå som i januari Under februari påbörjade drygt 1 394 av alla

Läs mer

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se 2014 Det

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under september påbörjade 700 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av september 2013 Örebro 11 oktober 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län september 2013 12 850 (9,3 %) 6 066 kvinnor (9,2 %) 6 784 män (9,4 %) 3 525 unga 18-24 år (20,4 %) (Andel av

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 2013-04-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013 1 500 av de inskrivna fick jobb Under mars påbörjade 1 504 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Värmland

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, oktober 2016 För elfte månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 norrbottens län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Under oktober månad fick fler inskrivna sökande arbete och

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Blekinges näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 4 Småföretagsbarometern Blekinge län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 DALARNAS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län augusti månad 2015 1 400 personer fick arbete i augusti Under augusti månad erhöll 1 396 personer

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av februari 2012 Dämpad men stabil arbetsmarknad Under februari var det färre inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Uppsala län som

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014

Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Stockholm, september månad 2014 Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Uppsala län augusti 2014 Inskrivna arbetslösa i Uppsala län augusti 2014

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 2012 4 november 202 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av oktober 202 Tecken på försvagning men stark motståndskraft Under oktober kom flera tecken på att arbetsmarknaden i Uppsala

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Bitte Lyrén Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Gävleborgs län september månad 206 Ett hundratal färre fick arbete i september Under september månad erhöll 437

Läs mer

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE

RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE OKTOBER 216 Box 3546, 13 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 Box 44, 41 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 Box 186, 21 21 Malmö, Telefon +46 4 35 25 Pedagogens väg

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Kalmar, 14 mars 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i februari 2012 Efterfrågan på arbetskraft avtar i februari Antalet nyanmälda platser som anmälts till länets arbetsförmedlingar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av maj 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östergötland 2014-06-17 Annelie Almérus Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län Maj 2014 18 778 (8,9 %) 8 511 kvinnor (8,6 %) 10 267 män

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av april 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Falun 9 maj 2014 Jan Sundqvist Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Dalarnas i län april 2014 9 543 (7,2 %) 3 962 kvinnor (6,3 %) 5 581 män (8,0 %) 2 227

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 8 februari 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Uppsala län i slutet av januari 2013 Avmattning men länet har fortfarande lägst arbetslöshet i landet Arbetsmarknaden fortsätter att avmattas. Trots

Läs mer

1. Varselvågen i Kalmar län

1. Varselvågen i Kalmar län 1. Varselvågen i Kalmar län -Så drabbade varselvågen Kalmar län Januari 2013 Innehåll Inledning... 2 Varselvågen augusti - december 2012... 3 Varselsituationen i Kalmar län i ett 8-års perspektiv... 4

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ronnie Kihlman Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Kronobergs län, augusti 2016 För nionde månaden i rad så faller arbetslösheten i länet då

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 GOTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Företagarpanelen Q Dalarnas län Företagarpanelen Q4 2014 s län Produktionen/försäljningsvolymen Produktionen/försäljningsvolymen, idag/för 6 mån sedan 100 90 6 4 80 33 31 70 60 Vet ej/ej svar 50 40 42 41 Högre Oförändrat Lägre 30 20

Läs mer