Småföretagsbarometern

Transkript

1 1

2 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Skånes näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Skåne län... 4 Småföretagsbarometern Skåne län Sysselsättning Orderingång Omsättning... 8 Konjunkturindikatorn Lönsamhet Största konjunkturrisker procent ser goda expansionsutsikter...12 Hinder för expansion Skånes fyra regioner...14 Fyra regioner sysselsättning...14 Fyra regioner orderingång Fyra regioner omsättning...16 Fyra regioner Konjunkturindikatorn Fyra regioner lönsamhet Småföretagskonjunkturen län för län...19 Prognos och utfall genom åren

3 Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan Denna gång omfattar undersökningen 4431 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Rebecca Källström och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 3

4 Skånes näringslivsstruktur 99,2 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 69 procent av länets totala antal privata sysselsatta (inkl. jordbruk). Skåne län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag varav småföretag (0-49 anst) Jordbruk Offentlig verksamhet Total Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret Sammanfattning av konjunkturläget i Skåne län Småföretagskonjunkturen i Skåne har ökat sedan vårens mätning, dock inte i lika hög grad som i riket. Konjunkturindex har ökat från 32 till 45 i länet, mot indikatorn 54 i riket. Sysselsättningstillväxten i länet har ökat och nettotalet gått från 1 till 5. Det är fortfarande något lägre än rikets sysselsättningstillväxt, som har ett nettotal på 8. Att sysselsättningstillväxten totalt sett är positiv beror enbart på tjänsteföretagens utveckling, där har nettotalet ökat från 4 till 9. Inom industrin har nettotalet tvärtom sjunkit från -8 till -11. Totalt sett uppger vart fjärde småföretag i länet att de ökat personalstyrkan och vart femte företag att de minskat antalet anställda. Sysselsättningen väntas dock öka inom båda sektorerna under det kommande året. Orderingången ökar något i länet, från ett nettotal på 20 till 22. Från att i våras ha legat en bra bit ovanför riksgenomsnittet är tillväxten i orderingången nu istället en bit under snittet. Förväntningarna på tolv månaders sikt är emellertid positivare än rikets. Omsättningstillväxten ökar något sedan vårens mätning från 11 till 19 och är därmed åter på nivå med förra höstens mätning. Främst är det industrin som upplevt en hög omsättningstillväxt och nettotalet har stigit från 3 till 22. Under de kommande tolv månaderna väntas nettotalet öka kraftigt, speciellt inom industrisektorn. Lönsamheten i länet förbättras återigen, från ett nettotal på 3 i vårens mätning till 14 i höstens. Detta är i linje med rikets utveckling som går från 6 till 15. Prognosen för kommande tolvmånaders period är en kraftigt förbättrad lönsamhet, och detta avspeglas inom båda sektorerna. 4

5 62 procent av länets företag anser att det finns goda utsikter att expandera på sikt, vilket är en ökning från vårens mätning (55 procent) men något under rikets (65 procent). De största tillväxthindren som Skånes småföretag upplever är en svag efterfrågan (22 procent) och en hög arbetskraftskostnad (20 procent). 5

6 Småföretagsbarometern Skåne län 1. Sysselsättning Efter vårens dämpade tillväxt ser vi nu åter en positiv sysselsättningstillväxt i länet. Nettotalet har gått från 1 till 5, vilket dock fortfarande är något lägre än rikets sysselsättningstillväxt, som har ett nettotal på 8. Totalt sett uppger vart fjärde småföretag i länet att de ökat personalstyrkan och vart femte företag att de minskat antalet anställda. Förväntningarna är att sysselsättningstillväxten fortsätter vara positiv, om än fortsatt något lägre än de genomsnittliga förväntningarna bland landets företag. Detta gäller båda delsektorerna. Att sysselsättningstillväxten totalt sett är positiv beror enbart på tjänsteföretagens positiva utveckling, där har nettotalet ökat från 4 till 9. Man förväntar sig att tillväxten fortsätter och landar på ett nettotal 14 inom närmsta tolvmånaders period. Det är något lägre än rikets förväntade nettotal på 18. Inom industrin har nettotalet fortsatt sjunka från -8 till -11, vilket är historiskt låga värden. Under kommande år väntas industrin lämna de negativa siffrorna och spår ett nettotal på 11. 6

7 2. Orderingång Orderingången ökar något i länet, från ett nettotal på 20 till 22. Från att i våras ha legat en bra bit ovanför riksgenomsnittet är tillväxten i orderingången nu istället en bit under snittet då övriga riket gått till ett nettotal på 27. Den positiva orderingången märks främst bland de tillverkande företagen, vars nettotal ökat från 8 till 23. Det är precis över genomsnittet för riket på 22. Det är nu 39 procent av företagen som anger en ökad orderstock mot 16 procent som uppger att den minskat. Bland tjänsteföretagen har tillväxten av orderstocken mattats och nettotalet har fallit från 24 till 22 i höstens mätning. Detta är under genomsnittet för riket, som har nettotal 30. Om vi ser tolv månader framåt tror båda sektorerna på ett ökat nettotal, industrin landar på 38 (vilket är rejält över rikets förväntningar) och tjänstesektorn på 36 (helt i linje med riket). 7

8 3. Omsättning Omsättningstillväxten ökar något sedan vårens mätning från 11 till 18 och är därmed åter på nivå med förra höstens mätning. 41 procent av länets företag rapporterar en ökad omsättning under det senaste året, medan 24 procent uppger en vikande. Under de kommande tolv månaderna väntas nettotalet öka kraftigt, speciellt inom industrisektorn. I våras var det industrin som var anledning till den dämpade omsättningstillväxten i Skåne, men nu är det istället industrin som står för den största delen av den förbättrade omsättningstillväxten som redovisas i länet. Industrins nettotal har stigit från 3 till 22. Det är över rikssnittet för industrisektorn som landar på 15. Även tjänstesektorns omsättningstillväxt är positiv, om än mer modest. Nettotalet ökar från 12 till 17. Det kommande året spår båda sektorerna en fortsatt ökning av tillväxttakten. Industrin tror på ett nettotal på 44, vilket är klart över sektorsnittet på 30, medan tjänstesektorn tror att nettotalet landar på 37, i nivå med sitt sektorsnitt på 40. 8

9 Konjunkturindikatorn Småföretagskonjunkturen i Skåne har ökat sedan vårens mätning, dock inte i lika hög grad som i riket. Konjunkturindex har stigit från 32 till 45 i länet, mot indikatorn 54 i riket. I länet tror man på en fortsatt ökad konjunkturindikator det kommande året från 45 till 87 vilket är något högre ställda förväntningar än i riket i genomsnitt som spår en indikator på 85. Båda sektorerna ökar, industrin går från 3 till 34 och tjänstesektorn från 40 till 48. Bägge sektorerna ligger dock under nivåer för riksgenomsnitten. Mest under rikssnittet är företagen i tjänstesektorn, där det skiljer 14 punkter. Under de kommande tolv månaderna spår båda sektorerna att indikatorn kommer att öka från 34 till 93 i industrin och från 48 till 87 i tjänstenäringen. Industrin har högre ställda förväntningar än riksgenomsnittet (64) medan tjänstesektorn har något svagare förväntningar än riksgenomsnittet på 94. 9

10 4. Lönsamhet Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter till att växa genom investeringar och/eller nyanställningar. Lönsamheten i länet förbättras återigen, från ett nettotal på 3 i vårens mätning till 14 i höstens. Detta är i linje med rikets utveckling som går från 6 till 15. Totalt sett är det 34 procent av Skånes småföretag som uppger en ökad lönsamhet, medan 20 procent uppger en vikande lönsamhet. Industrin ökar kraftigt från vårens mätning och visar nu åter positiv tillväxttakt, då man går från nettotal -9 till 11, vilket till och med är över rikets sektorsnitt på 8. Tjänstenäringen ökar från 5 till 14, men ligger något under snittet på 17. Prognosen för kommande tolvmånadersperiod är en kraftigt förbättrad lönsamhet, och detta avspeglas inom båda sektorerna. De tillverkande företagen räknar med ett nettotal på 43, långt över rikets sektorsnitt på 28, och tjänsteföretagen bedömer att nettotalet landar på 32, i linje med rikets sektorsnitt på 34. Företagens prisförväntningar 29 procent av länets småföretag räknar med att de kommer höja sina priser under det kommande året, jämfört med 24 procent i våras. Av industriföretagen tror 41 procent på en prishöjning, vilket är en betydligt högre andel än i våras. I tjänstesektorn tror 27 procent på att de kommer att höja sina priser under det kommande året vilket är en svag ökning från vårens mätning på 24 procent. 10

11 Största konjunkturrisker Det är framför allt den inhemska konjunkturen som oroar länets företag vad gäller utsikterna för kommande år, även om andelen som ser detta som Den inhemska konjunkturen en konjunkturrisk minskat i takt med att är den största konjunkturen stärkts. I höstens mätning säger 38 konjunkturrisken för procent av företagen att detta är den största företagen i Skåne. konjunkturrisken. Andra risker som företagen anger är; nya konkurrenter på marknaden (19 procent), den internationella konjunkturen (12 procent av företagen) samt arbetskraftskostnaderna (7 procent). 11

12 62 procent ser goda expansionsutsikter 62 procent av länets företag anser att det finns goda utsikter att expandera på sikt, vilket är en ökning från vårens mätning (55 procent) men något under rikets genomsnitt (65 procent). 12

13 Expansionsutsikterna ökar i båda sektorerna. Tjänstesektorn går från 56 till 62 procent medan industrin ökar från 50 till 64 procent. Både industrin och tjänstesektorn ligger i nivå med rikets sektorsnitt (63 procent respektive 66 procent). Hinder för expansion De största tillväxthindren som Skånes småföretag upplever är främst en svag efterfrågan (22 procent) och en hög arbetskostnad (20 procent). Den svaga efterfrågan är i höstens mätning ett lägre hinder än i våras då hela 31 procent av Skånes företag uppgav att detta var deras största tillväxthinder. Bland industriföretagen är största hindren för expansion höga arbetskraftskostnader (23 procent) och att man inte vill växa (24 procent). Tjänsteföretagen tycker att den svaga efterfrågan och bristen på lämplig arbetskraft (båda på 17 procent) är de största hindren. 13

14 Skånes fyra regioner Skåne är ett storlän med 33 kommuner och över 1,1 miljoner invånare. Det betyder också att näringslivet i olika delar av länet skiljer sig åt. Sedan hösten 2005 genomför därför Företagarna och Swedbank en särskild regionaliserad Småföretagsbarometer för Skåne län. Vi vill med denna regionala Barometer ge en bild av hur konjunkturläget skiljer sig åt i olika delar av Skåne. Vid uppdelningen av Skåne i olika regioner används följande indelning, som genomgående används i hela Barometern: Skåne Sydväst utgörs av kommunerna Kävlinge, Eslöv, Lomma, Burlöv, Staffanstorp, Lund, Malmö, Svedala, Vellinge, Höör och Trelleborg. Skåne Nordost utgörs av kommunerna Perstorp, Osby, Hässleholm, Östra Göinge, Kristianstad, Bromölla och Hörby. Skåne Nordväst består av kommunerna Båstad, Ängelholm, Örkelljunga, Höganäs, Åstorp, Helsingborg, Bjuv, Klippan, Landskrona samt Svalöv. Skåne Sydost omfattar kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad. Fyra regioner sysselsättning Samtliga regioner, utom Sydost, visar på en ökad tillväxttakt i höstens mätning, även om region Nordost ännu visar negativ tillväxttakt. Sydväst går från ett nettotal på 1 till 5. Nordost från -13 till -10. Nordväst från 10 till 14 och är därmed den region med högst sysselsättningstillväxt. Sydost dämpas från 6 till 3. Inför det kommande året tror Nordväst på en marginell dämpning ner till 11, medan övriga regioner tror på en ökad indikator där Sydväst har högst ställda förväntningar på

15 Fyra regioner orderingång Sydosts starkt ökade nettotal i vårens mätning (från 7 till 37) fortsätter och nettotalet för hösten landar på 49 och toppar därmed länets noteringar även detta kvartal. Nordväst, som uppvisade sämst tillväxt i orderstocken i våras, klättrar nu från ett nettotal på 10 till 20, vilket gör att regionen hamnar på delad andraplats med Sydväst. I Sydväst är nettotalet med andra ord också 20, men där har tillväxten i motsats till Nordväst dämpats från ett nettotal på 23 i våras. Nordost ökar marginellt från 13 till 18, och är därmed tillbaka på samma nivåer som hösten år Under de kommande tolv månaderna spår samtliga regioner, utom Sydost, en fortsatt uppgång. Nettotalet landar på 37 i såväl Sydväst, Nordost och Nordväst. Sydost ser en dämpad tillväxt i orderingången, men har ändå den mest optimistiska prognosen, med ett nettotal på

16 Fyra regioner omsättning Sydost fortsätter att med stor marginal, toppa länets notering vad det gäller omsättningstillväxt, med ett nettotal som ökar från 31 till 32. Sydväst ökar återigen efter en dipp i våras och går från 11 till 21. Även i region Nordost ökar tillväxten i omsättning, från vårens negativa tillväxttakt på -8 visar regionen nu åter på positiva siffror med ett nettotal på 3. Nordväst är den enda region vars tillväxttakt dämpas, dock enbart marginellt från 13 till 12. Inför det kommande året tror samtliga fyra regioner på en kraftig tillväxt i omsättningen. Sydost går från 32 till 43. Sydväst från 21 till 42. Nordost från 3 till 28 och Nordväst från 12 till

17 Fyra regioner Konjunkturindikatorn Efter att ha räknat ihop de tre variablerna ser vi att samtliga regioner ligger på en positiv konjunkturindikator. I våras uppvisade Nordost en negativ indikator för första gången sedan 2009, så det är glädjande att notera hur regionens indikator ökat från -8 till 11. Det är visserligen den svagaste indikatorn av de fyra länen, men ändock positiv. Sydost ökar sin indikator från 74 till 84. Nordväst från 33 till 46. Sydväst i sin tur ökar från 35 till 46. Alla regioner spår en ökad indikator inför kommande år. Nordost tror sig landa på 62, Sydväst på 98, Nordväst på 80 och Sydost på 88. Om prognosen slår in går Sydväst om Sydost som etta i länet, med bäst konjunkturindikator i länet om ett år. 17

18 Fyra regioner lönsamhet I samtliga regioner har tillväxten i lönsamhet ökat. Starkast har lönsamheten ökat i Sydost, som nu skiljer ut sig från övriga regioner, med ett nettotal som går från 4 till 31. De tre övriga regionerna visar ungefär samma utveckling av nettotalet för lönsamhetstillväxt. Sydväst ökar från 0 till 12. Nordost från 1 till 13. Nordväst från 9 till 10. På tolv månaders sikt tror de tre regionerna, Sydväst, Nordost och Nordväst, att de ska ligga på ungefär samma nivå som Sydost gör idag. Prognosen är nettotal på 33, 33, 37 för respektive region enligt ovan. Sydost prognos är att lönsamhetstillväxten står still på nettotal

19 Småföretagskonjunkturen län för län Uppsala upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Länet låg på andra plats i vårens mätning och uppvisar nu en ännu starkare tillväxt. Också i de tre senaste mätningarnas topplän Västerbotten fortsätter tillväxten om än i dämpad takt vilket är naturligt efter de senaste årens snabba expansion. Gotland hamnar även i höstens mätning sist bland Sveriges län, även om tillväxten i länet förbättrats avsevärt. Sammantaget kan vi notera att den konjunkturförbättring som företagen räknade med i våras har blivit verklighet under sommaren och hösten. Detta avspeglas i att 18 län redovisar en starkare konjunktur, och endast tre en försvagning. De största förbättringarna noteras i Blekinge som går från 8 till 66, och Gävleborg som ökar från 9 till 59. Den största dämpningen sker i Västerbotten som går 78 till 62. Totalt i riket stiger konjunkturindikatorn från 31 till 54. Uppdelat på sektorer stiger industriindex från 7 till 38, medan tjänsteindex ökar 41 till 62. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med mycket starka 118, det svagaste i Halland med -6. Västernorrland toppar tjänstesektorn med index 106, medan Gotland ligger sist med index 36. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten ytterligare ökar och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 85. Mest optimistiska är företagen i Jönköping, Stockholm och Östergötland. Alla län utom Uppsala, Kalmar, Västernorrland och Jämtland spår en starkare konjunktur under kommande år. 19

20 20

21 Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt, även om de speciellt under de senaste åren haft en tendens att vara överoptimistiska (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att konjunkturutvecklingen under de senaste årens mätningar blivit svagare än förväntat. Vi kan dock också se att efter uppgången det senaste halvåret ligger konjunkturindikatorn ungefär på den nivå som företagen förväntade sig för ett år sedan. Nu räknar dock företagen med en fortsatt starkare konjunktur och snabbare tillväxt under det kommande året, både i industri- och i tjänstesektorn. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 85 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar god tillväxt och sysselsättningsökning. 21