Småföretagsbarometern

Transkript

1 1

2 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Värmlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Värmlands län... 4 Småföretagsbarometern Värmlands län Sysselsättning Orderingång Omsättning... 8 Konjunkturindikatorn Lönsamhet Största konjunkturrisker procent av företagen ser goda expansionsutsikter Hinder för expansion Småföretagskonjunkturen län för län...15 Prognos och utfall genom åren

3 Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan Denna gång omfattar undersökningen 4431 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Rebecca Källström och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 3

4 Värmlands näringslivsstruktur 99,3 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 73 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Värmlands län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag varav småföretag (0-49 anst) Jordbruk Offentlig verksamhet Total Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret Sammanfattning av konjunkturläget i Värmlands län Småföretagskonjunkturen har nu återigen ökat, efter att ha sjunkit i vårens mätning, och indikatorn stiger från 24 till 67. Det är klart över riksgenomsnittet på 54. Ökningen förklaras av en uppgång i såväl industrisektorn som bland tjänsteföretagen. Industrins konjunkturindikator stiger från 6 till 47 och tjänstesektorns från 29 till 76. Båda sektorerna är optimistiska inför det kommande året, om än i olika hög utsträckning. Tjänsteföretagen tror att konjunkturen ligger relativt still på indikator 77 medan industrin tror på en kraftig förbättring där indikatorn landar på 93. Totalt sett för länet väntas en indikatorn på 81 på tolv månaders sikt. Sysselsättningstillväxten i länets småföretag pekar på en svag ökning sedan vårens mätning. I våras var sysselsättningstillväxten i det närmaste noll, medan nettotalet nu är 5. Värmlands småföretag har därmed för femte mätningen i rad haft en lägre tillväxt i sysselsättningen än riket i genomsnitt, som har nettotal 8. Förväntningarna inför framtiden är fortsatt positiva, och vart fjärde företag räknar med att nyanställa under det kommande året. Tillväxttakten för orderingången ökar nu återigen efter att ha dämpats fem mätningar i rad. Nettotalet stiger från 9 till 28 och Värmland är därmed i nivå med genomsnittet i riket på procent uppger en ökande orderingång, medan 15 procent anger en vikande. Den kommande tolvmånadersperioden räknar 4

5 tjänstesektorn med en dämpad ökningstakt medan industrin tror på en fortsatt högre tillväxt. Även omsättningstillväxten ökar i höstens mätning, efter att ha varit fallande i fyra mätningar på rad. 48 procent av företagen anger att omsättningen ökat, medan 14 procent anger en nedgång. Nettotalet landar på 34, vilket är klart bättre än riket som helhet, som uppvisar nettotal 19. Förväntningarna inför kommande år pekar på en svag uppgång för länet som helhet, och följer landet i genomsnitt. Tillväxten av lönsamheten har också ökat i takt med att den övergripande konjunkturen förbättrats. Lite över en tredjedel av företagen anger att lönsamheten är bättre än normalt, medan 22 procent anser att den är lägre. Förväntningarna inför kommande år är positiva och i linje med riket som helhet. 70 procent av Värmlands småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt. Detta betyder att en mycket större andel företag än i våras (59 procent) ser goda expansionsutsikter. Näst efter Västmanland är Värmland det län där företagen har mest optimistiska expansionsutsikter. Genomsnittet för riket ligger på 65 procent. Det överlägset främsta tillväxthindret för småföretagen är arbetskraftskostnaden som även i våras angavs som det största hindret. 22 procent av företagen ser detta som sitt största tillväxthinder. På delad andra plats kommer den svaga efterfrågan med 16 procent och svårighet att hitta lämplig arbetskraft (båda sjunkande andel från vårens mätning). 5

6 Småföretagsbarometern Värmlands län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten i länets småföretag upplever en svag ökning sedan vårens mätning. I våras var sysselsättningstillväxten i det närmaste noll, medan nettotalet nu är 5. Värmlands småföretag har därmed för femte mätningen i rad haft en lägre tillväxt i sysselsättningen än riket i genomsnitt, som nu har nettotalet procent av företagen anger att de ökat personalstyrkan och 17 procent uppger att de har dragit ner. Förväntningarna inför framtiden är fortsatt positiva, och vart fjärde företag räknar men att nyanställa under kommande år (och enbart 6 procent räknar med personalneddragningar). Båda sektorerna visar på en ökad sysselsättningstillväxt sedan i våras. Industrisektorns nettotal stiger från negativ sysselsättningstillväxt på -7 i våras till positiva 3. I tjänstesektorn har nettotalet stigit från 4 till 6, och är därmed på samma nivå som förra höstens mätning. Förväntningarna inför det kommande året pekar på en förhållandevis kraftig uppgång i industrisektorn, till ett nettotal på 17. Även tjänstesektorn tror på en snabbare ökning av sysselsättningen. Nettotalet förväntas landa på 20 bland tjänsteföretagen. 6

7 2. Orderingång Tillväxttakten för orderingången ökar nu återigen efter att ha dämpats fem mätningar i rad. Nettotalet stiger från 9 till 28 och Värmland är därmed i nivå med genomsnittet i riket på procent uppger en ökande orderingång, medan 15 procent anger en vikande. Uppgången under det senaste halvåret gäller båda sektorerna. Tillväxten i orderstocken är kraftigare för tjänsteföretagen, nettotalet ökar från 6 till 32 medan det för industriföretagen stiger från 12 till 22. Den kommande tolvmånadersperioden räknar tjänstesektorn med en dämpad ökningstakt och ett nettotal som sjunker till 23. Förväntningarna bland industriföretagen är mer positiva än i landet i stort och man tror på ett nettotal som landar på 26 (mot 22 i riket). 7

8 3. Omsättning Även tillväxten i omsättning ökar i höstens mätning, efter att ha dämpats i fyra mätningar på rad. 48 procent av företagen anger att omsättningen ökat, medan 14 procent anger en nedgång. Nettotalet landar på 34, vilket är klart bättre än riket som helhet, som uppvisar nettotal 19. Förväntningarna inför kommande år pekar på en svag uppgång för länet som följer den genomsnittliga i landet. Ser man sektorsvis tror industriföretagen på en ökad omsättningstillväxt medan tjänsteföretagen räknar med en svag avmattning. Uppdelat på sektorer är det industriföretagen som upplevt den kraftigaste omsättningstillväxten. Sektorn redovisar nettotal som ökar från noll-tillväxt till nettotal 22. Hela 47 procent av företagen uppger att omsättningen ökat. Även i tjänstesektorn ökar omsättningstillväxten, om än inte lika kraftigt, från nettotal 19 till 38. Båda sektorerna ligger klart över riket. Inför det kommande året väntas nettotalet för omsättningen sammantaget öka från 34 till 38. Man kan notera att industrinäringen räknar med en rejäl omsättningstillväxt, medan tjänsteföretagen tror att den dämpas. 8

9 Konjunkturindikatorn Småföretagskonjunkturen har nu åter ökat, efter att ha sjunkit i vårens mätning, och indikatorn stiger från 24 till 67. Det är klart över riksgenomsnittet på 54. Ökningen förklaras av en kraftig ökning i såväl industrisektorn som bland tjänsteföretagen. Industrins konjunkturindikator stiger från 6 till 47 och tjänstesektorns från 29 till 76. Båda sektorerna är optimistiska inför det kommande året, om än i olika hög utsträckning. Tjänsteföretagen tror att konjunkturen ligger relativt still på indikator 77 medan industrin tror på en kraftigt förbättrad konjunktur där indikatorn landar på 93. Totalt sett för länet är indikatorn på 81 inom tolv månader. 9

10 4. Lönsamhet Lönsamheten i företagen dikterar till stor del möjligheten till expansion via investeringar och/eller nyanställningar. Detta gör det intressant att följa denna variabel. Den starkare konjunkturen medför att lönsamhetstillväxten nu ökar. Lite över en tredjedel av företagen anger att lönsamheten är bättre än normalt, medan 22 procent anser att den är lägre. Nettotalet stiger från 5 till 14 och ligger i linje med rikssnittet på 15. Även förväntningarna inför kommande år är på samma nivå som rikets, och de värmländska företagen tror på en uppgång till nettotal 35. I tjänstesektorn ökar nettotalet 6 till 14 (riksgenomsnittet 17), och i industrin ökar det från 3 till 13 (riksgenomsnittet 8). Lönsamheten förväntas öka kraftigt i båda sektorerna under den kommande tolvmånadersperioden. Tjänsteföretagen väntar ett ökat nettotal från 14 till 30, medan industriföretagen tror på ett framtida nettotal på 46, vilket är betydligt högre än sektors-snittets förväntade nettotal på 28. Totalt sett har företagen i Värmland högre förväntningar än i riket som helhet. Företagens prisförväntningar Förväntningarna om ljusare konjunktur kommande år avspeglas också i att något fler företagare anser att det blir möjligt att höja priserna. 44 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med 41 procent i våras. Bland rikets samtliga företag uppger 40 procent att de tror sig om att kunna höja priserna. 32 procent av industriföretagen i länet räknar med att kunna höja priserna under det kommande året, medan 45 procent av tjänsteföretagen gör det. 10

11 Största konjunkturrisker Det är framför allt en risk som oroar länets företag vad gäller utsikterna för kommande år. Det är hur den svenska hemmamarknaden utvecklas, vilket anges av 41 procent av företagen. Det är i princip samma andel som uppgav detta som största risk i vårens mätning. Även placering andra och tredje plats bland konjunkturriskerna är desamma. Nya konkurrenter på marknaden anges av 13 procent av företagen som största risk följt av utvecklingen av den internationella konjunkturen som uppges av 12 procent av företagen. Hur den svenska hemmamarknaden utvecklas uppfattas fortsatt som den i särklass största konjunkturrisken för företagen i länet 11

12 70 procent av företagen ser goda expansionsutsikter 70 procent av Värmlands småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt. Näst efter Västmanland är Värmland det län där företagen har mest optimistiska expansionsutsikter. Genomsnittet för riket ligger på 65 procent. 12

13 Hela 74 procent av tjänsteföretagen ser goda expansionsutsikter, vilket är den högsta andelen för sektorn i hela riket. Rikssnittet för sektorn ligger på 66 procent. Inom industrin uppger 59 procent av företagen att det finns goda expansionsmöjligheter, vilket är samma nivå som i våras och något under riksgenomsnittet på 63 procent. 13

14 Hinder för expansion Det överlägset främsta tillväxthindret för småföretagen är arbetskraftskostnaden, som även i våras angavs som det största hindret. 22 procent av företagen ser detta som sitt största tillväxthinder. På delad andra plats kommer den svaga efterfrågan och svårighet hitta lämplig arbetskraft, båda på 16 procent vilket är en sjunkande andel från vårens mätning för båda faktorerna. Finansiering uppges vara det största tillväxthindret för 12 procent av Värmlands småföretag, den högsta andelen i riket och en bra bit över snittet på 7 procent. Tittar man sektorsvis ser man att finansiering är ett mycket stort problem bland tillverkningsföretagen där hela 18 procent uppger detta som hinder. Det är den absolut högsta andelen i riket. Ytterligare en aspekt på svårigheten att hitta lämplig arbetskraft är att hela 21 procent av länets småföretag tvingats tacka nej till order på grund av svårighet att få tag på lämplig personal. Siffran är hela 34 procent av de tillverkande företagen. 14

15 Småföretagskonjunkturen län för län Uppsala upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Länet låg på andra plats i vårens mätning och uppvisar nu en ännu starkare tillväxt. Också i de tre senaste mätningarnas topplän Västerbotten fortsätter tillväxten om än i dämpad takt vilket är naturligt efter de senaste årens snabba expansion. Gotland hamnar även i höstens mätning sist bland Sveriges län, även om tillväxten i länet förbättrats avsevärt. Sammantaget kan vi notera att den konjunkturförbättring som företagen räknade med i våras har blivit verklighet under sommaren och hösten. Detta avspeglas i att 18 län redovisar en starkare konjunktur, och endast tre en försvagning. De största förbättringarna noteras i Blekinge som går från 8 till 66, och Gävleborg som ökar från 9 till 59. Den största dämpningen sker i Västerbotten som går 78 till 62. Totalt i riket stiger konjunkturindikatorn från 31 till 54. Uppdelat på sektorer stiger industriindex från 7 till 38, medan tjänsteindex ökar 41 till 62. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med mycket starka 118, det svagaste i Halland med -6. Västernorrland toppar tjänstesektorn med index 106, medan Gotland ligger sist med index 36. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten ytterligare ökar och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 85. Mest optimistiska är företagen i Jönköping, Stockholm och Östergötland. Alla län utom Uppsala, Kalmar, Västernorrland och Jämtland spår en starkare konjunktur under kommande år. 15

16 16

17 Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt, även om de speciellt under de senaste åren haft en tendens att vara överoptimistiska (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att konjunkturutvecklingen under de senaste årens mätningar blivit svagare än förväntat. Vi kan dock också se att efter uppgången det senaste halvåret ligger konjunkturindikatorn ungefär på den nivå som företagen förväntade sig för ett år sedan. Nu räknar dock företagen med en fortsatt starkare konjunktur och snabbare tillväxt under det kommande året, både i industri- och i tjänstesektorn. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 85 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar god tillväxt och sysselsättningsökning. 17