Småföretagsbarometern

Transkript

1 Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

2 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Skånes näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Skåne län... 3 Småföretagsbarometern Skåne län Sysselsättning Orderingång Omsättning... 6 Konjunkturindikatorn Lönsamhet Kapacitetsutnyttjande... 9 Största konjunkturrisker procent ser goda expansionsutsikter Hinder för expansion Skånes fyra regioner...12 Fyra regioner sysselsättning...12 Fyra regioner orderingång Fyra regioner omsättning...14 Fyra regioner Konjunkturindikatorn Fyra regioner lönsamhet...16 Småföretagskonjunkturen län för län Prognos och utfall genom åren

3 Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan Denna gång omfattar undersökningen 4052 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Lotta Norberg och Susanne Vinell (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 2

4 Skånes näringslivsstruktur 99,2 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 63 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Skåne län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag varav småföretag (0-49 anst) Jordbruk Offentlig verksamhet Total Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret Sammanfattning av konjunkturläget i Skåne län Småföretagskonjunkturen i Skåne har dämpats sedan höstens mätning. Konjunkturindex ligger nu en bit under riksgenomsnittet. Båda sektorerna backar sina nettotal och ligger under rikets nettosnitt. Sysselsättningstillväxten har ökat och nettotalet har gått från 7 till 9, och ligger nu i nivå med riket som helhet. Sysselsättningen väntas dock att dämpas något under det kommande året. Orderingången har dämpats sedan vårens mätning från ett nettotal på 21 till 17. Totalt ligger i linje riket som helhet. En återhämtning väntas under kommande år. Omsättningstillväxten dämpas sedan vårens mätning från 28 till 19. Under de kommande tolv månaderna väntas nettotalet öka. Lönsamheten i länet ökar redan vårens mätning. 36procent anger en ökad lönsamhet medan 22 procent anger en minskad vilket ger ett nettotal på 14. En fortsatt ökad tillväxttakt väntas kommande år. Kapacitetsutnyttjandet har ökat jämfört med vårens mätning. Sammantaget rapporterar 56 procent av småföretagen att man arbetar med full kapacitet, jämfört med vårens 50 procent. 64 procent av Skånes småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt. Detta är en ökning sedan vårens mätning och en bra bit riket som helhet. De främsta tillväxthindren hos småföretagen är svag efterfrågan och höga arbetskostnader. 3

5 Småföretagsbarometern Skåne län 1. Sysselsättning Efter höstens dämpning av nettotalet ser vi en ökning i länet såväl som i riket. Skåne ökar sitt nettotal från 7 till 9 och ligger en punkt lägre än rikets 10. Inför kommande året spås dock en något dämpad sysselsättningstillväxt i både län och rike. Det är tjänstesektorn som står för upphämtningen och går från 9 till 13. Industrin däremot visar åter igen upp negativ tillväxt och går från -1 till -4. Under kommande år tror industrin på en fortsatt negativ tillväxt och tror sig ligga kvar på omkring samma nivå som höstens mätning. Tjänstesektorn tror på en något dämpad tillväxt, ner till 10. 4

6 2. Orderingång Orderingången dämpas något från höstens mätning nettotalet går från 21 till 17. Länet ligger i nivå med rikssnittet som nu ligger på 18. Tjänstenäringen fortsätter att öka sitt nettotal, från 21 till 25. Industrin uppvisar ett dämpat nettotal för tredje mätningen i rad, från 22 i vårens mätning till 13 i höstens. Båda sektorerna ligger i nivå med respektive sektorsnitt i riket. Under den kommande tolvmånadersperioden tror båda sektorerna på ett marginellt ökat nettotal. Industrin väntas nå en nettonivå på 14 medan tjänstenäringen spår en nivå på 27. Båda sektorerna har liknande utsiktsplaner som rikssnitten. 5

7 3. Omsättning Omsättningen dämpas även den och går sammantaget från 28 till 19 och lägger sig i nivå med rikssnittet på procent rapporterar en ökad omsättning under det senaste året, medan 25 procent uppger en vikande. Det är industrin som står för den större delen av dämpningen då den går från 40 till 18. Tjänstesektorn dämpas från 25 till 19. Industrin ligger under sektorsnittet i riket på 24 medan tjänstesektorn ligger i nivå med sitt rikssnitt. Inför det kommande året spår båda sektorerna en återhämtning av tillväxttakten. Industrin tror på ett nettotal på 25, vilket är i nivå med sektorsnittet på 24, medan tjänstesektorn tror att nettotalet landar på 34 vilket är högre än sitt sektorsnitt på 28. 6

8 Konjunkturindikatorn Konjunkturen fortsätter back och är något svagare än i riket som helhet. Nettotalet landar på 45, vilket är något efter rikssnittet på 48. I länet tror man på en återhämtning i indikatorn det kommande året från 45 till 58. Även i riket ser man en återhämtning från 48 till 52. Skåne har därmed något högre förväntningar än rikssnittet kommande år. Industrin fortsätter att något från 61 till 27, vilket är lägre än rikets sektorsnitt på 45. Tjänstesektorn ökar marginellt från 55 till 57, vilket är i nivå med rikets 58. Under de kommande tolv månaderna spår båda sektorerna att indikatorn kommer att öka något från 27 till 36 i industrin och 57 till 71 i tjänstenäringen. Båda sektorerna liknande förväntningar som riket inför kommande år. 7

9 4. Lönsamhet Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter till att växa genom investeringar och/eller nyanställningar. Lönsamheten försämrades dramatiskt under krisen. Framför allt var industrin mycket hårt drabbad medan tjänsteföretagen lyckades hålla uppe vinstnivåerna något bättre. Industrin dämpas kraftigt från vårens mätning och går nu från 22 till 1, vilket ligger en bra bit under rikets sektorsnitt på 17. Tjänstenäringen återhämtar sig, från 4 till 16 och ligger något över snittet på 12. Sammantaget förväntas lönsamheten öka under den kommande tolvmånadersperioden nettotalet väntas stiga från 14 till 24, vilket är något högre ställda förväntningar än i riket som helhet som väntas gå från 13 till 21. Tjänstesektorn spår högsta nettotalet av de båda sektorerna från 16 till 25, medan industrin tror sig öka från 1 till 20. Företagens prisförväntningar 38 procent av länets småföretag räknar med att de kommer höja sina priser under det kommande året, jämfört med 24 procent i höstas. Av industriföretagen tror 24 procent tror på en prishöjning, vilket är återhämtning sedan vårens blygsamma mätning på 10 procent. I tjänstesektorn tror 41 procent på att de kommer höja sina priser under det kommande året vilket är en tillbakagång från vårens mätning på 55 procent. 8

10 5. Kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjandet har ökat i båda sektorerna, men industrin ligger fortfarande på låga värden. Tjänstesektorn ökar marginellt och i höstens mätning säger 61 procent att de arbetar för fullt jämfört med 59 procent i vårens mätning. Inom industrin ligger höstens notering på 50 procent jämfört med 44 procent i våras. Sammantaget arbetar 56 i länet för fullt, vilket ligger i nivå med riket. Tillverkningen ligger något under och tjänstesektorn något över. Största konjunkturrisker Det är framför allt tre risker som oroar länets företag vad gäller utsikterna för kommande år. Det är omvärldskonjunkturen (39 procent av företagen), att räntorna ska stiga (23 procent) samt högre råvaru- och energipriser (22 procent). 39 procent av företagen i Skåne anser att omvärldskonjunkturen är den största konjunktursrisken Omvärldskonjunkturen är mest oroande bland tjänsteföretagen där 41 procent nämner detta. Inom industrin är omvärldskonjunkturen även störst (33 procent) men tätt följt av högre räntor (31 procent). 9

11 64 procent ser goda expansionsutsikter 64procent av länets företag anser att det finns goda utsikter att expandera på sikt, vilket är högre än genomsnittet för riket (60 procent). 10

12 Expansionsutsikterna har ökat i båda sektorerna. Inom industrin anser nu 67 procent att det finns goda utsikter till att växa jämfört med 64 procent i vårens mätning. Inom tjänstesektorn ligger siffran på 64 procent vilket går att jämföra med vårens siffra på 58 procent. Hinder för expansion De största tillväxthindren som Skånes småföretag upplever är en svag efterfrågan (23 procent) och en hög arbetskostnad (22 procent). På tredje plats kommer en allmän ovilja att växa som företag (14 procent). Något som sticker ut är att 9 procent anser att arbetsrätten är det största hindret, vilket går att jämföra med rikssnittet på 5 procent. Ett annat oroande tecken vad gäller tillgången på arbetskraft är att 28 procent av samtliga småföretag i Skåne uppger att de tvingats tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft. 33 procent av industriföretagen och 21 procent av tjänsteföretagen uppger detta. 11

13 Skånes fyra regioner Skåne är ett storlän med 33 kommuner och över 1,1 miljoner invånare. Det betyder också att näringslivet i olika delar av länet skiljer sig åt. Sedan hösten 2005 genomför därför Företagarna och Swedbank en särskild regionaliserad Småföretagsbarometer för Skåne län. Vi vill med denna regionala Barometer ge en bild av hur konjunkturläget skiljer sig åt i olika delar av Skåne. Vid uppdelningen av Skåne i olika regioner används följande indelning, som genomgående används i hela Barometern: Skåne Sydväst utgörs av kommunerna Kävlinge, Eslöv, Lomma, Burlöv, Staffanstorp, Lund, Malmö, Svedala, Vellinge, Höör och Trelleborg. Skåne Nordost utgörs av kommunerna Perstorp, Osby, Hässleholm, Östra Göinge, Kristianstad, Bromölla och Hörby. Skåne Nordväst består av kommunerna Båstad, Ängelholm, Örkelljunga, Höganäs, Åstorp, Helsingborg, Bjuv, Klippan, Landskrona samt Svalöv. Skåne Sydost omfattar kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Tomelilla och Ystad. Fyra regioner sysselsättning Alla regioner påvisar fortsatt positiva nettotal. Sydost visar upp den bästa tillväxttakten med ett nettotal på 17. De övriga regionerna ligger alla omkring ett nettotal på 8. Inför det kommande året tror Sydost på en dämpning ner till 11 medan de övriga tre regionerna tror på liknande nivåer som årets mätning alla spår ett nettotal på 7. 12

14 Fyra regioner orderingång Nordväst sticker ut genom sitt ökade nettotal, från 15 till 31. Nordost ligger kvar på liknande nivåer som vid vårens mätning, från 20 till 18. Sydost och Sydväst dämpas båda och visar på nettotal omkring 8. Under de kommande tolv månaderna spår Sydost en negativ tillväxt i orderingången. Nettotalet förväntas fortsätta nedåt, från årets 7 till -6. De övriga regionerna tror att de kommer att nå ett nettotal på mellan 18 till 22, där Nordväst har de högsta förväntningarna. 13

15 Fyra regioner omsättning Efter trä mätningar i rad med ökade nettotal för tillväxttakten i omsättning ser nu Sydost en dämpning och går från historiskt höga 53 till 28. Samtliga regioner dämpad där Sydväst landar på 25, Nordost på 10 och Nordväst på 8. Inför det kommande året tror alla på en ökad tillväxttakt. Nordväst spår ett värde på 21, Sydväst på 31, Nordost på 35 och Sydost har otroligt höga förväntningar och tror sig nåt ett nettotal på hela 76, vilket skulle vara det högsta värdet som noterats sedan mätningarna i dessa regioner startats. 14

16 Fyra regioner Konjunkturindikatorn Efter att ha räknat ihop de tre variablerna ser vi att Sydost fortfarande leder, trots en nedgång från 90 till 52. Nordväst ligger tätt bakom på 46 och har därmed lämnat jumboplatsen. Sydväst ligger trea på 42 och sist kommer Nordost på 35. Alla regioner spår en ökad indikator inför kommande år. Nordväst tror sig landa på 50, Sydväst på 58, Nordost på 60 och Sydost tror sig ligga kvar som etta på 81, främst tack vare den stora tron på en starkt ökad omsättningstillväxt. 15

17 Fyra regioner lönsamhet När det gäller tillväxten i lönsamheten ser vi att Nordväst nu lämnat de negativa regionerna och klättrat upp, från ett nettotal på -9 till 5. Nordost dämpas från 6 till 2. Sydost, som har visat stadiga ökningar senaste mätningarna dämpas nu kraftigt från 32 till 14. Sydväst har nu tagit täten då de ökat från 11 till 20. Alla regioner tror på ökade nettotal i tillväxttakten. Nordväst spår ett nettotal på 15, Nordost tror sig landa på 21, Sydväst på 25. Sydost spår, liksom i omsättningen, en otroligt stark ökning i lönsamheten den tillfälliga dämpningen väntas vända uppåt och nå historiskt höga tal på

18 Småföretagskonjunkturen län för län Västerbotten upplever frö andra mätningen i rad den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Blekinge hamnar i denna mätning sist bland Sveriges län och är det enda länet med negativ indikator. Konjunkturen har försvagats i 17 län, medan 4 redovisar en förbättring. Den största inbromsningen noteras i Kronoberg som går från 65 till 7, medan Halland förbättrats mest, från 29 till 62. Totalt för riket har konjunkturindikatorn sjunkit från 63 till 48. Uppdelat på sektorer minskar industriindex från 67 till 45, medan tjänsteindex sjunker marginellt från 62 till 58. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Västmanland med 79, medan Halland toppar tjänstesektorn med index 120. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten åter ökar svagt och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 52. Mest optimistiska är företagen i Uppsala, Stockholm och Västerbotten. 17

19 18

20 Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste mätningarna blivit något svagare än förväntat. Vi kan också se att avmattningen i höstens barometer till följd av den internationella finanskrisen inte var förväntad. Nu förväntas dock den mesta av inbromsningen vara bakom oss, och företagen räknar med en fortsatt tillväxt ungefär på nuvarande nivåer under det kommande året. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 58 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar svag tillväxt och sysselsättningsökning. 19