Småföretagsbarometern

Transkript

1 Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 norrbottens län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

2 Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan Denna gång omfattar undersökningen 4325 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till denna publicering. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator arbetar med nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde mindre än betyder kontraktion, medan ett värde över betyder expansion. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 1

3 Innehåll Småföretagsbarometern... 1 Norrbottens näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län... 3 Småföretagsbarometern Norrbottens län Sysselsättning Orderingång Omsättning... 6 Konjunkturindikatorn Lönsamhet Kapacitetsutnyttjande... 9 Konjunkturrisker procent ser goda expansionsutsikter... 1 Hinder för expansion Småföretagskonjunkturen län för län Prognos och utfall genom åren

4 Norrbottens näringslivsstruktur 99,3 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 72 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Norrbottens län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag varav småföretag (-49 anst) Jordbruk Offentlig verksamhet Total Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 29. Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län Småföretagskonjunkturen i Norrbotten är på klar uppgång tillsammans med övriga landet. Botten är passerad och småföretagen spår en kraftig uppgång under kommande år. Sysselsättningstillväxten i länet är fortfarande negativ. Det är alltså fler småföretag som dragit ned på personalstyrkan än nyanställt. Sysselsättningen förväntas dock åter börja öka under det kommande året. Orderingången har ökat sedan höstens mätning. 44 procent av småföretagen rapporterar en ökad orderstock, medan 19 procent uppger en minskad. et ökar således från 14 till 25. En kraftig förbättring väntas under det kommande året. Omsättningstillväxten har gått ifrån att vara negativ i höstens mätning till positiv i vårens. Det är framför allt inom industrin som ökningen skett där nettotalet stiger från -11 till 22. Även när det gäller omsättningen väntas en kraftig förbättring under det kommande året. Tillväxten av lönsamheten är återigen svag i helhet. Det är framförallt länets tjänstesektor som känner av en allt mer pressad lönsamhetsnivå med ett nettotal på -17, medan industrin ser ljusa dagar via ett nettotal på 21. Kapacitetsutnyttjandet har sjunkit en del sedan höstmätningen, vilket främst gäller länets industriföretag. 5 procent av länets industrisektor uppger att de jobbar för fullt vilket är en nedgång med 16 procentenheter sedan förra mätningen. 77 procent av Norrbottens småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt, en högre andel än den för riket som helhet. Det främsta tillväxthindret hos småföretagen uppges vara en alltför svag efterfrågan samt bristen på lämplig arbetskraft. 3

5 Småföretagsbarometern Norrbottens län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten i länets småföretag är fortsatt kraftigt negativ, trots att riket i helhet vänt uppåt. 16 procent av småföretagen uppger att arbetsstyrkan blivit större under det senaste året, medan 26 procent uppger att man dragit ned på personal Riket Norrbotten Det föreligger fortfarande inga stora skillnader mellan tjänste- och industrisektorn. Båda branscherna uppvisar en fortsatt negativ utveckling av sysselsättningen. En markant uppgång i sysselsättningen väntas inom den kommande tolvmånadersperioden i båda sektorerna (prognosen visas av den prickade linjen i diagrammet nedan). 64 procent av de företag som planerar att öka sysselsättningen tänker göra detta huvudsakligen genom heltidsanställningar. Denna andel är högre i industrin än i tjänstesektorn, 84 procent jämfört med 55 procent Industri Tjänster

6 2. Orderingång Tillväxten av orderstocken är fortsatt positiv och har ökat ytterligare sedan höstens mätningar. 44 procent uppger en ökande orderingång, medan 19 procent uppger en vikande. Länet påvisar ett av de bästa resultaten av ökad tillväxt av orderingången bland landets län Riket Norrbotten Såväl tjänste- som industrinäringarna fortsätter att förbättras från förra mätningen, framför allt tjänstesektorn som ligger högt över genomsnittet för landet. Under den kommande tolvmånadersperioden tror båda sektorerna på en fortsatt förbättrad orderstock. Inom industrin spås nettotalet stiga till +52, vilket är klart högre än rikets genomsnittliga förväntningar hos industriföretagen Industri Tjänster 5

7 3. Omsättning Omsättningstillväxten i länet är åter positiv och ligger marginellt högre än övriga landet. 42 procent rapporterar en stigande omsättning under det senaste året, medan 32 procent uppger en vikande. et ökar därmed från -5 till Riket Norrbotten Efter en kraftig avmattning inom båda sektorerna i omsättningstillväxten ser vi nu en uppgång, framför allt inom industrin. 45 procent av länets tillverkningsindustri rapporterar en högre omsättning, medan 23 procent rapporterar en lägre. et ökar således från -11 till +22 Även tjänstesektorn har ökat sitt nettovärde från -2 till +6. Inför det kommande året spås en fortsatt förbättrad omsättningstillväxt. Sammantaget väntas nettotalet för omsättningen stiga från 1 till 64. Uppgången tros bli snabbast inom tjänstesektorn där nivån väntas öka från 6 till 68. Inget annat län har högre ställda förväntningar på den framtida omsättningstillväxten Industri Tjänster 6

8 Konjunkturindikatorn Från det stora raset 27 fram till 29 har nu konjunkturen vänt uppåt igen och vårens mätningar visar åter igen på positiva värden i båda sektorerna. I helhet ligger konjunkturindikatorn i nivå med övriga landet. Botten är med stor sannolikhet passerad och en mycket kraftig återhämtning spås under det kommande året. Konjunkturindikatorn väntas stiga från 25 till 147, vilket är femton punkter högre än rikets genomsnittliga förväntningar. Konjunkturindikatorn Riket Norrbotten Båda sektorerna spår att konjunkturen har bottnat och att en snabb återhämtning väntas under det kommande året. Framför allt är det inom tjänstesektorn man ser den högsta återhämtningen Industri Tjänster

9 4. Lönsamhet Lönsamheten i företagen dikterar till stor del möjligheten till expansion via investeringar och/eller nyanställningar. Detta gör det intressant att även följa denna variabel. Sedan konjunkturtoppen 26/27 rasade lönsamhetstillväxten och båda sektorerna landade på negativa värden. Tjänstesektorn redovisar fortfarande en negativ tillväxt, medan industrin har tagit ett stort steg från - 4 i förra mätningen till 21 i vårens mätning. Vad gäller nivån på lönsamheten uppger 34 procent av företagen att den är lägre eller avsevärt lägre än normalt, medan 14 uppger högre lönsamhet än normalt. Genomsnittet i Norrbotten pekar på att lönsamheten generellt är lägre än det övriga landets. Lönsamheten förväntas att förbättras under den kommande tolvmånadersperioden. Uppgången väntas bli kraftig i framför allt tjänstesektorn som tror på en ökning från -17 till 58. Industrin är något mer försiktig i sina bedömningar och väntas öka från 21 till 39. Sammantaget väntas en ökning från - 17 till 53, vilket går att jämföra med övriga landets förväntningar som går från -1 till Industri Tjänster Företagens prisförväntningar I takt med att konjunkturen förstärkts har också andelen företag som räknar med att kunna höja priserna stigit något. 49 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med 34 procent i höstas. Storleken på höjningarna borde dock vara begränsade med tanke på det fortsatt relativt svaga ekonomiska läget 8

10 5. Kapacitetsutnyttjande Länets tjänstenäring arbetar med ett fortsatt historiskt sett lågt resursutnyttjande. Knappt hälften av länets tjänsteföretag uppger att de arbetar för fullt. Det låga resursutnyttjandet är en indikation på att sysselsättningstillväxten kan komma bli fortsatt svag under den närmaste tiden. Industrin, som hade en stark återhämtning i förra mätningen, backar tillbaka till samma nivå som tjänstesektorn. 8% 7% 6% Andel företag 5% 4% 3% 2% 1% % Industri Tjänster Konjunkturrisker Trots att konjunkturen förbättrats avsevärt sedan botten under andra halvåret 29, finns en betydande osäkerhet om företagens optimistiska bild kommer att förverkligas. Vi har pekat på en rad osäkerheter vad gäller lönsamhet, lågt kapacitetsutnyttjande och brist på lämplig arbetskraft. Den fara som småföretagen själva ser som störst är, naturligt nog med tanke på Sveriges stora omvärldsberoende, att omvärldskonjunkturen försämras. Denna faktor anges av 35 procent av företagen i Norrbotten Den näst största konjunkturrisken uppges högre råvaru- och energipriser som uppges av 3 procent av företagen något större andel inom industrin. Omvärldskonjunkturen, högre räntor samt högre råvaru- och energipriser är de tre faktorer som uppfattas som de största konjunkturriskerna för företagen i Norrbotten. Inom industrin anses även högre räntor och tillgången till krediter och extern finansiering vara ett orosmoln, 25 respektive 24 procent av länets industriföretag nämner detta. 9

11 77 procent ser goda expansionsutsikter I vårens mätning erhåller Norrbotten mycket bra resultat, och hela 77 procent ser expansionsmöjligheter i framtiden vilket är den näst högsta mätningen i landet efter Jönköping. Så gott som hela landet har ökat sina förväntningar sedan förra mätningen vilket tyder på att de flesta ser en ljusare framtid kommande år. Jönköping Norrbotten Gävleborg Halland Västra Götaland Södermanland Gotland Uppsala Skåne Riket Östergötland Värmland Kronoberg Örebro Västmanland Kalmar Stockholm Västerbotten Västernorrland Blekinge Jämtland Dalarna 72% 77% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% Sedan år 2 har expansionsutsikterna i länet stadigt förbättrats. Detta gäller framförallt för industrisektorn. I vårens mätning uppger 78 procent av tillverkningsindustrin att det finns goda expansionsutsikter. Tjänstenäringen har efter många års relativt låga värden hunnit ikapp industrin och lägger sig nu på 77 procent. Andel företag 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Industri Tjänster 1

12 Hinder för expansion Det enskilt största tillväxthindret som Norrbottens småföretag upplever är återigen den svaga efterfrågan. Hela 3 procent av företagen uppger detta som främsta hinder vilket går att jämföra med övriga landets genomsnitt som ligger på 21 procent. Sedan följer bristen på arbetskraft vilket 2 procent uppger. Arbetskostnaden, som var förra mätningens näst största bekymmer på 2 procent är i vårens mätning 11 procent, vilket är 7 procentenheter lägre än landet i övrigt. 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Riket Norrbotten 11

13 Småföretagskonjunkturen län för län Gotland upplever även i vårens mätning den starkaste småföretagskonjunkturen i landet, följt av Uppsala. Västmanland har den svagaste, men även för Jönköping är konjunkturindikatorn negativ. Alla län (utom Gotland som lågt extremt högt i förra mätningen) har förbättrats jämfört med höstens mätning. Totalt för riket har konjunkturindikatorn stigit från -8 till +26. Uppdelat på sektorer har industriindex stigit från -24 till +17, och tjänsteindex från +1 till +31. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Örebro med 74, medan Gotland toppar tjänstesektorn med index 67. Förväntningarna inför det kommande året är fortsatt ljusa och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 132. Mest optimistiska är företagen i Västra Götaland, Norrbotten och Kronoberg. Gotland Uppsala Örebro Jämtland Stockholm Västra Götaland Dalarna Östergötland Kalmar Skåne Riket Norrbotten Värmland Blekinge Västernorrland Kronoberg Västerbotten Södermanland Halland Gävleborg Jönköping Västmanland

14 13

15 Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Våren 21 tror småföretagen definitivt att botten på lågkonjunkturen inföll hösten 29, och passerat och att en ny tillväxtperiod nu inletts. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 132 på ett års sikt, vilket historiskt sett varit en nivå som indikerat en stark högkonjunktur. Konjunkturindikatorn Utfall/prognos småföretagskonjunktur 132 Utfall Prognos h-89 h-9 h-91 h-92 h-93 h-94 h-95 h-96 h-97 h-98 h-99 h- h-1 h-2 h-3 h-4 h-5 h-6 h-7 h-8 h-9 h-1 14