Småföretagsbarometern

Transkript

1 Företagarna och Swedbank presenterar Småföretagsbarometern för hösten 2012 Småföretagsbarometern Södermanland, höst

2 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Södermanlands näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Södermanlands län... 3 Småföretagsbarometern Södermanlands län Sysselsättning Orderingång Omsättning... 6 Konjunkturindikatorn Lönsamhet Kapacitetsutnyttjande... 9 Största konjunkturrisker procent ser goda expansionsutsikter Hinder för expansion Sysselsättning tre regioner...12 Orderingång tre regioner Omsättning tre regioner...14 Konjunkturindikatorn tre regioner Lönsamhet tre regioner...16 Småföretagskonjunkturen län för län Prognos och utfall genom åren

3 Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan Denna gång omfattar undersökningen företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Lotta Norberg och Susanne Vinell (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 2

4 Södermanlands näringslivsstruktur 99,3 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 64 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Södermanlands län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag varav småföretag (0-49 anst) Jordbruk Offentlig verksamhet Total Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret Sammanfattning av konjunkturläget i Södermanlands län Småföretagskonjunkturen i Södermanland har sjunkit sedan vårens mätning. Från att ha legat en bra bit ovanför rikssnittet ligger man nu bara några punkter över. Kommande år tror man på en blygsam ökning. Sysselsättningstillväxten i länet är fortsatt positiv och har ökat från 6 till procent av småföretagen uppger att de ökat sysselsättningen under det senaste året medan 13 procent har dragit ned på arbetsstyrkan. Företagen räknar med att sysselsättningstillväxten ska dämpas kommande år. Orderingången har dämpats det senaste året. 34 procent av småföretagen rapporterar en ökad tillväxt av orderstocken. Orderingången i nivå med riksgenomsnittet. Under kommande år väntas takten öka och lägga sig över rikets snitt. Omsättningstillväxten i Södermanland är fortsatt positiv. Utvecklingen i länet är i nivå med riksgenomsnittet, dock något dämpad sedan vårens mätning. Dämpningen står främst industrin för som tappar från ett nettotal på 68 till 10. Båda delsektorerna räknar med en ökad omsättningstillväxt kommande år. Lönsamheten dämpas jämfört med vårens mätning. En återhämtning spås kommande år. Kapacitetsutnyttjandet har sjunkit. Nu uppger 55 procent av företagen i Södermanland att de jobbar med fullt kapacitetsutnyttjande, jämfört med 62 procent i höstas. 56 procent av Södermanlands småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt, detta är något lägre än riket som helhet. Det främsta tillväxthindret för småföretagen är en svag efterfrågan. 3

5 Småföretagsbarometern Södermanlands län 1. Sysselsättning Tillväxttakten i sysselsättning pekar uppåt igen efter vårens starka dämpning. Nettotalet ökar från 6 till 13 och ligger något högre än rikets 10. Ökningen beror främst på tjänstesektorn vars tillväxttakt går från 7 till 20, medan industrin backar något från 4 till 2. För de kommande tolv månaderna båda sektorerna med en dämpning av tillväxttakten. Industrin tror på en negativ utveckling av nettovärdet från 2 till -17 medan tjänstesektorn spår en marginellare dämpning från 20 till 13 (prognosen visas av den prickade linjen i diagrammen). 4

6 2. Orderingång Orderingången fortsätter falla i höstens mätning. Från ett nettotal på 36 till 19, och lägger sig nu nära rikets nettotal på 18. Dämpningen återfinns i industrin som backar kraftigt från 37 till 14. Tjänstesektorn däremot har fått en något ökad tillväxttakt, från 34 till 40. Företagen väntar sig liknande nivåer under den kommande tolvmånadersperioden. Nettotalet för tjänstesektorn väntas backa från 40 till 39, medan industrin räknar med en ökning från 14 till 22. Sammantaget väntas tillväxten nå ett nettotal på 25 vilket är högre än rikets 16. 5

7 3. Omsättning Omsättningstillväxten fortsätter att dämpas i höstens mätning från ett nettotal på 44 i våras till 22. Länet har fortsatt marginellt högre tillväxttakt än i rikets 20. Dämpningen beror främst på industrin som backar kraftigt. Från ett nettotal i vårens mätning på 68 ligger siffran i höstens mätning på blyga 10, vilket är en bra bit under rikssnittet för sektorn på 24. Tjänstesektorn backar också, men inte lika kraftigt från 34 till 28 och därmed ligger länets tjänstesektor fortfarande högre än riket i genomsnitt som ligger på 19. Inför det kommande året spår båda sektorerna en ökad tillväxttakt. Industrin väntas gå från 10 till 22 och tjänstesektorn från 28 till 36. Sammantaget väntas länet gå från 22 till 31 vilket är något högre ställda förväntningar än rikets genomsnitt på 27. 6

8 Konjunkturindikatorn Sammantaget kan det konstateras att konjunkturen för småföretagen i Södermanland fortsätter minska kraftigt, men länet ligger fortsatt en liten bit över riksgenomsnittet, 54 för länet jämför med 48 för riket. De kommande tolv månaderna väntas en svag stigning, och index väntas öka från 54 till 58. Detta är något högre än i riket som helhet där förväntningarna ligger på 52. Nedgången beror på industrins kraftiga fall på indexet. Industrin går från 109 till 26 samtidigt som tjänstesektorn ökar sitt index från 75 till 88. Industrin ligger långt under rikssnittet för sektorn på 45 medan tjänstesektorn ligger en bra bit högre än rikssnittet på 58. För den kommande tolvmånadersperioden spås indikatorn ligga kvar på liknande nivåer i båda sektorerna. Industrin förväntas ligga på 27, vilket är lägre än rikets förväntningar på 34, medan tjänstesektorn spår en ljusare framtid och förväntas lägga sig på en nivå på 88 viket är en bit högre än rikets 70. 7

9 4. Lönsamhet Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter till att växa genom investeringar och/eller nyanställningar. Lönsamheten försämrades dramatiskt under krisen. Framför allt var industrin mycket hårt drabbad medan tjänsteföretagen lyckades hålla uppe vinstnivåerna bättre. Industrin, som hade en stark notering i våras med ett nettotal på 43 backar i höstens mätning till 25, men ligger fortsatt högre än rikets sektorsnitt på 17. Tjänstesektorn backar också något, från 17 till 14 och ligger nära rikets 12. Sammantaget backar länets nettosiffra från 25 till 17 men ligger över rikets 13. En fortsatt dämpning av lönsamhetstillväxten väntas under den kommande tolvmånadersperioden inom industrin som spår att nettotalen går från 25 till 18. Tjänstesektorn spår att nettotalen ökar kraftigt från 14 till 33. Sammantaget spås nettotalet ökas från 17 till 28 vilket är högre än genomsnittet för riket som väntas gå från 13 till 21. Företagens prisförväntningar Den något svagare konjunkturen avspeglas också i företagens prisförväntningar. 49 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med 35 procent i våras. Industrin är de mest optimistiska där tror hela 72 procent på en höjning vilket är tredje högst ställda förväntningarna i riket. 8

10 5. Kapacitetsutnyttjande I höstens mätning visar tjänstesektorn en ökning i sitt kapacitetsutnyttjande. 53 procent anger att de arbetar för full kapacitet, jämfört med vårens mätning på 45 procent. Industrin fortsätter att falla från 66 till 55 procent och ligger ni i nivå med rikets sektorsnitt. Sammantaget arbetar nu 55 procent av företagen för fullt i nivå med riksgenomsnittet på 56 procent. Största konjunkturrisker Det är framför allt tre risker som oroar länets företag vad gäller utsikterna för kommande år. Det är omvärldskonjunkturen och högre råvaruoch energipriser (29procent av företagen) samt högre räntor (22procent av företagen). Inom industrin är det de högre energi- och råvarupriserna som är det största orosmomentet. Det anger 38 procent av länets industriföretag. Inom tjänsesektorn är det omvärldskonjunkturen vilket 36 procent svarat. 29 procent av företagen i Södermanland anger omvärldskonjunkturen och högre energi- och råvarupriser 9

11 56 procent ser goda expansionsutsikter 56 procent av länets företag anser att det finns goda utsikter att expandera på sikt jämfört med 64 procent i vårens mätning, vilket är något lägre än genomsnittet för riket (60 procent). 10

12 Expansionsutsikterna har således fallit något under det senaste halvåret, och fallet sker i båda sektorerna. Industrin backar från 73 procent till 55 medan tjänstesektorn går från 60 till 56. Båda sektorerna ligger något lägre än rikets respektive sektorsnitt (tillverkning 62 procent, tjänstesektorn 59 procent). Hinder för expansion Det största tillväxthindret som Södermanlands småföretag upplever är en svag efterfrågan 29 procent nämner detta jämfört med 23 procent i riket. På andra plats kommer problemet om att hitta lämplig arbetskraft (23 procent) följt av tredje plats en hög arbetskostnad (17 procent). Ett annat oroande tecken vad gäller bristen på arbetskraft och kopplingen till den framtida tillväxten är att hela 53 procent av företagen, bland industriföretagen 59 procent, anger att de under det senaste tvingats tacka nej till order på grund av brist på arbetskraft. 11

13 Södermanland tre regioner Historiskt har länet legat på en relativt sett låg konjunkturindex oavsett om konjunkturen varit stigande eller minskande. Det kan bero på att olika delar av länet uppvisar en kraftigt olikartad konjunkturutveckling. Det finns därför en efterfrågan om en mer detaljerad barometer för Södermanland. Vi vill med nedanstående avsnitt ge en bild av hur konjunkturläget skiljer sig åt i olika delar av Södermanland. Vid uppdelning av Södermanland i olika regioner används följande indelning som genomgående används i hela Barometern. Nyköping/Oxelösund utgörs av kommunerna Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta. Eskilstuna utgörs av kommunerna Eskilstuna och Strängnäs. Katrineholm utgörs av kommunerna Katrineholm, Vingåker och Flen. Sysselsättning tre regioner Katrineholm har fortsatt högst tillväxttakt för sysselsättningen under det senaste året med ett nettotal på 15. Tätt efter kommer Eskilstuna på 14 och sedan Nyköping/Oxelösund på 12. Framtiden ser ljusast ut i Eskilstuna som spår ett nettotal på 17. Nyköping/Oxelösund och Katrineholm spår båda negativa nettotal på -7 respektive

14 Orderingång tre regioner Hela länet uppvisar en dämpad tillväxt i orderingången. Nyköping/Oxelösund går från ett nettotal på 41 i vårens mätning ner till 25 i höstens. Eskilstuna går från 27 till 12 och Katrineholm som går från 24 ner till -2. Förväntningarna för kommande år positiva i alla regioner. Nyköping/Oxelösund spås nå en nivå på 31 medan de två andra regionerna beräknas landa på

15 Omsättning tre regioner Alla regioner dämpar sin nettotillväxt i omsättning. Nyköping/Oxelösund dämpas mest och går från 55 till 19. Eskilstuna, som har högst nettotal i länet, går från 39 till 30 och Katrineholm från 22 till 15. Samtliga regioner tror på en ökad nettotillväxt. Nyköping/Oxelösund spås nå en nivå på 23, Katrineholm på 31 och högst ställda förväntningar har man i Eskilstuna på

16 Konjunkturindikatorn tre regioner Efter att ha räknat ihop de tre variablerna ser vi att Nyköping/Oxelösund och Eskilstuna ligger i täten med ett index på 56. Katrineholm ligger en bit bakom på 28, och det beror främst på negativa resultat i orderingången. Inför kommande år har Eskilstuna högst ställda förväntningar. Där spår man att indikatorn växer från 56 till 72. I Nyköping/Oxelösund tror man dock på en lägre indikator, från 56 till 47. Katrineholm har lägst ställda förväntningar i länet, men ändå en ökning från 28 till

17 Lönsamhet tre regioner När det gäller lönsamheten ser vi att Nyköping/Oxelösund och Eskilstuna har högst nettotillväxt i länet båda på ett nettotal på 20. I Katrineholm, som mätningen innan hade en blygsam nettotillväxt på 2 noteras i höstens mätning på en nolltillväxt. När det gäller framtidsutsikterna har Eskilstuna högst ställda förväntningar. Där tror man att tillväxtnettot ska stiga från 20 till 35. I Nyköping/Oxelösund spår man en blygsam ökning från 20 till 24 och i Katrineholm tror man att de senaste två mätningarnas låga nivåer är över och spår en tillväxt på 24 samma nivå som i Nyköping/Oxelösund. 16

18 Småföretagskonjunkturen län för län Västerbotten upplever för andra mätningen i rad den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Blekinge hamnar i denna mätning sist bland Sveriges län och är det enda länet med negativ indikator. Konjunkturen har försvagats i 17 län, medan 4 redovisar en förbättring. Den största inbromsningen noteras i Kronoberg som går från 65 till 7, medan Halland förbättrats mest, från 29 till 62. Totalt för riket har konjunkturindikatorn sjunkit från 63 till 48. Uppdelat på sektorer minskar industriindex från 67 till 45, medan tjänsteindex sjunker marginellt från 62 till 58. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Västmanland med 79, medan Halland toppar tjänstesektorn med index 120. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten åter ökar svagt och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 52. Mest optimistiska är företagen i Uppsala, Stockholm och Västerbotten. 17

19 18

20 Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste mätningarna blivit något svagare än förväntat. Vi kan också se att avmattningen i höstens barometer till följd av den internationella finanskrisen inte var förväntad. Nu förväntas dock den mesta av inbromsningen vara bakom oss, och företagen räknar med en fortsatt tillväxt ungefär på nuvarande nivåer under det kommande året. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 58 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar svag tillväxt och sysselsättningsökning. 19