Om småföretagsbarometern

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om småföretagsbarometern"

Transkript

1

2 Innehåll Om småföretagsbarometern... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Västerbottens län... 4 Det ekonomiska läget och näringslivet i Västerbottens län... 6 Näringslivet i Västerbottens län... 7 Småföretagsbarometern Västerbottens län Sysselsättning Orderingång Tackat nej till order Omsättning...14 Konjunkturindikatorn Lönsamhetsutvecklingen Expansionsutsikter och hinder för expansion Konjunkturrisker Politiska risker Slutsatser och utmaningar för företagsklimatet

3 Om småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om utvecklingen de kommande 12 månaderna. Underlaget utgörs av intervjuer med företagare som har minst en och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas personliga uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i den redovisade indikatorn för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturundersökning inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan Undersökningen omfattar företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Urvalet motsvarar totalt över privata företag fördelade över hela landet. Sammanlagt har dessa företag omkring 2,1 miljoner sysselsatta. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren kan delas upp så att vi kan mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos Sveriges småföretag i samtliga län. Småföretagsbarometern baseras på en grov indelning av företagen i industri 1 - eller tjänsteföretag, detta för att siffrorna ska bli mer informativa då förutsättningarna för dessa två huvudgrupper av företag skiljer sig åt. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Företagarna, Sparbankernas Riksförbund och Swedbank. Vid genomförandet av intervjuerna har Novus medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små och växande företagens betydelse för den svenska ekonomin. Företagarna Sparbankernas Riksförbund Swedbank Nettotal och konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator arbetar med nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde mindre än 0 betyder kontraktion, medan ett värde över 0 betyder expansion. Nettotalet visar alltså hur snabbt tillväxten förändras, snarare än en absolut nivå Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 1 Industrisektorn inkluderar även byggnadsbranschen enligt Småföretagsbarometerns sektorindelning. 3

4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västerbottens län Småföretagskonjunkturen i Västerbotten har förbättrats avsevärt under det gångna året. Konjunkturindikatorn har ökat från 62 till 103 på ett års tid, och hamnar därmed klart över riksgenomsnittet som har ett nettotal på 80. Under det kommande året räknar dock både tjänste- och industrisektorn med en något lägre tillväxttakt. Sysselsättningstillväxten har ökat i Västerbotten sedan 2013, men under senaste året ökade den rejält då nettotalet steg från 9 till 14. Totalt sett säger nästan var fjärde företag i länet (24 procent) att man har ökat sin personalstyrka och endast 12 procent svarar att de minskat antalet anställda. Det är framför allt industrisektorn som stått för den positiva utvecklingen och de tror också på en fortsatt sysselsättningstillväxt under de kommande 12 månaderna. Tjänstesektorn har däremot lägre förväntningar på sysselsättningstillväxten vilket leder till att företagen i Västerbotten förväntar sig en lägre sysselsättningstillväxt ett år framåt an riket som helhet. Tillväxttakten för orderingången i Västerbottens län har utvecklats mycket bra sedan 2015 års mätning, den ligger på nettotal 40, vilket är högre än riskgenomsnittet där nettotalet är 33. Från att ha haft en sämre utveckling av orderingången än riket under 2013/14, ligger länet nu alltså över riksgenomsnittet. Omsättningstillväxten i Västerbottens län har ökat dramatiskt sedan 2015 års mätning. Nettotalet 51 är avsevärt högre än för landet i genomsnitt (nettotal 33). Förväntningarna inför kommande år är dock pessimistiska, till skillnad från rikssnittet, där företagen tror på en positiv omsättningsutveckling. Tillväxten av lönsamheten i företagen i Västerbottens län har avtagit under det senaste året. Inom industrisektorn är nettotalet för lönsamhet oförändrat sett till fjolårets mätning (25), medan tjänsteföretagen har gått från 37 till 27. Totalt sett i länet är det 40 procent av företagen som uppger en ökad lönsamhet, motsvarande siffra 2015 var 47 procent. Trots att utvecklingen i Västerbottens län varit mycket god under det senaste året så är länets småföretag mindre optimistiska om expansionsutsikterna framöver. Av företagen i Västerbottens län upplever 60 procent att de har goda utsikter att expandera på sikt, vilket är betydligt under riksgenomsnittet och den lägsta andelen i hela landet. Det främsta tillväxthindret hos småföretagen i Västerbottens län är svårigheterna med att finna lämplig arbetskraft. Hela 33 procent av företagen uppger detta som det största hindret för expansion. Problemet tycks ha förvärrats betydligt under det gångna året då det endast var 15 procent av företagen som uppgav det som det största tillväxthindret Tuff konkurrens upplevs också som ett betydande tillväxthinder för många företag i Västerbotten. 4

5 Den svaga inhemska konjunkturen är den största konjunkturrisken enligt 42 procent av företagen i länet. Den internationella konjunkturen samt ökade energi- och råvarupriser upplevs som mer betydande risker i Västerbotten än i riket generellt. Den största politiska risken är potentiellt höjda arbetskraftskostnader och arbetsgivaravgifter vilket anges av 38 procent av Västerbottens alla företag. 19 procent av företagen ser även ökade skattekostnader som en risk. 5

6 Det ekonomiska läget och näringslivet i Västerbottens län I Sverige har konjunkturläget fortsatt att förbättrats och ekonomin har haft en bra utveckling under de senaste 12 månaderna med stigande sysselsättning och stark BNP-tillväxt. BNP har stigit till omkring fyra procent på årsbasis tack vare en stärkt export, expansiv finanspolitik och en hög nivå på hushållens konsumtion, vilket ger en bra grund för fler jobb i små och medelstora företag under det kommande året. Under första delen av 2016 har den positiva BNP-utvecklingen emellertid mattats av med omkring en halv procent. Samtidigt finns det ljuspunkter med ökad produktion inom näringslivet och en fortsatt stabil hushållskonsumtion. De svenska hushållen gynnas av stigande realinkomster, låga räntor och ökad sysselsättning. Sysselsättningen återhämtade sig snabbare i Sverige än i de övriga EU-länderna efter finanskrisen och arbetslösheten stabiliserade sig på cirka 8 procent under flera år. Under 2015 började arbetslösheten sjunka igen och under våren 2016 uppgår den till 6,3 procent i juli. 2 Även om arbetslösheten har sjunkit har tudelningen på arbetsmarknaden ökat, inte minst mellan inrikes och utrikesfödda. Arbetslösheten är också fortsatt hög bland lågutbildade unga och utlandsfödda. Samtidigt har Sverige lägst andel låglönejobb i EU och den största skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda i OECD. Arbetsmarknadsläget är därför bekymmersamt för grupper som står långt från arbetsmarknaden. Den internationella konkurrensen har blivit allt hårdare samtidigt som tjänstesektorn blivit allt viktigare för tillväxten och sysselsättningen. Lönekostnader och arbetsgivaravgifter är därför av avgörande betydelse för små och växande företags konkurrensmöjligheter. Den svenska exporten har uppvisat en svagare återhämtning än vid tidigare konjunkturuppgångar, framför allt på grund av den svaga globala investeringstillväxten och en fortsatt prispress inom råvaruindustrin. Sveriges export är starkt beroende av de andra EUländerna eftersom nästan 70 procent av den svenska exporten går till EU. Dessutom utgör maskiner och insatsvaror till industri- och transportsektorn en stor del av den svenska exporten. Dessa sektorer drabbades hårt av försvagad efterfråga efter finanskrisen. Eftersom investeringarna hos Sveriges handelspartners i EU växer långsamt, riskerar tillväxten på den svenska exporten vara relativt svag även framöver. Trots den starka konjunkturutvecklingen är finanspolitiken expansiv med ökade offentliga utgifter. Bidragande faktorer är bl.a. flyktinginvandring och satsningar i offentlig sektor och på infrastruktur, framförallt bostadsbyggande. Den expansiva finanspolitiken resulterar i en del ofinansierade reformer, vilket i sin tur minskar det strukturella sparandet. Därför kan det förväntas att finanspolitiken blir något mer åtstramande framöver. Den internationella konjunkturen är fortfarande svag och vägen till konjunkturåterhämtning har varit skakig. Det alltjämt låga resursutnyttjandet och en låg inflation har bidragit till en exceptionellt expansiv penningpolitik, något som kommer att prägla utvecklingen de närmaste åren. Sviter av den globala finanskrisen, bräckliga europeiska banker och avsaknad av strukturella reformer är bidragande orsaker till den tröga utvecklingen i Europa. Samtidigt 2 SCB, AKU juli

7 brottas flera tillväxtekonomier med växande obalanser och otillräckliga reformer. Detta blev särskilt tydligt i spåren av råvaruprisfallet. Förutom de ekonomiska utmaningarna har de politiska riskerna ökat vilket tenderar att verka återhållande på tillväxten. Storbritanniens folkomröstning för ett utträde från EU har skapat osäkerhet om det framtida EU-samarbetet även om det är förtidigt att bedöma om de ekonomiska konsekvenserna i närtid. Näringslivet i Västerbottens län Traditionellt och på grund av naturtillgången är träindustrin med relaterade verksamheter en stor del av näringslivet i Västerbotten. Även de s.k. gröna näringarna växer liksom serviceverksamheter inom turism, och handel. Den offentliga sektorn är fortfarande en mycket betydande arbetsgivare i länet. Näringslivet i Västerbottens län präglas trots det av en relativt stark företagarkultur. Den lokala näringslivspolitiken genom bl.a. Länsstyrelsen arbetar för att skapa en ekonomiskt hållbar utveckling och öka sysselsättningen och uppmuntrar näringslivet att arbeta med frågor som rör jämställdhet, miljö och integration. Detta förutsätter en god infrastruktur liksom ett brett samarbete med näringsliv, kommuner och andra organisationer. Dialogen med och inom näringslivet är avgörande för att stärka näringslivets framtida förutsättningar. Figur 1 visar tydligt att det är de mindre, växande företagen som står för sysselsättningstillväxten i Västerbottens län. Även om antalet sysselsatta i den offentliga sektorn relativt sett har vuxit betydligt mer än i övriga län under det senaste året. 7

8 Figur 1 Tillväxt av jobb i Västerbotten län sedan 1990 (källa: SCB) 3 Figur 2 visar tillväxten av antal företag i olika storlekar i länet sedan Figur 2 Tillväxt av antal företag i Västerbotten län sedan 1990 (källa: SCB) 4 I Västerbottens län är en relativt stor andel av de sysselsatta verksamma i företagen inom skogsindustrin, men även handel- och servicesektorn liksom givetvis i tillverkningsindustrin 3 Arbetsställen utan anställda räknas som 1 jobb. Sektorn jordbruk, skogsbruk & fiske, samt juridiska former så som bostadsrättföreningar, kommuner och dödsbon exkluderas 4 Antalet företag definieras som antalet arbetsställen. Sektorn jordbruk, skogsbruk & fiske, samt juridiska former så som bostadsrättföreningar, kommuner och dödsbon exkluderas 8

9 är viktiga för sysselsättningen (Figur 3). Även byggsektorn är en viktig sektor för sysselsättningen i Västerbottens län. Figur 3 Fördelning av privata företag per bransch, antal företag och sysselsatta, år 2015 (källa: SCB) 9

10 Småföretagsbarometern Västerbottens län Sysselsättning Sysselsättning mäter hur många som har jobb. Att vara i arbete kan vara som anställd, egen företagare eller att på annat sätt arbeta heltid eller deltid. Ett nettotal över noll betyder att andelen företag som ökat sysselsättningen är större än andelen företag som minskat sysselsättningen. Det innebär alltså att sysselsättningen totalt sett ökar i landets småföretag. Sysselsättningstillväxten har ökat i Västerbotten sedan 2013 och under det senaste året ökade den ganska rejält, då nettotalet steg från 9 till 14. Därmed var sysselsättningstillväxten i Västerbotten i linje med riksgenomsnittet. Ett nettotal över noll betyder att andelen företag som ökat sysselsättningen är större än andelen företag som minskat sysselsättningen. Eftersom länet har ett positivt nettotal (14) innebär det att sysselsättningen totalt sett ökar i länets företag. Totalt säger nästan var fjärde företag i länet (24 procent) att man har ökat sin personalstyrka och endast 12 procent svarar att de minskat antalet anställda (motsvarande siffra för ett år sedan var 16 procent av företagen). Prognosen för de kommande 12 månaderna är dock mer försiktiga och sysselsättningstillväxten förväntas bli jämn eller avta något (se Figur 4). Figur 4 Sysselsättningsutvecklingen (nettotal) i Västerbottens län och riket Det är framförallt industrisektorn som stått för den positiva utvecklingen i sysselsättningstillväxten. Industriföretagen tror också på en fortsatt sysselsättningstillväxt 10

11 under de kommande 12 månaderna. En bidragande orsak till den positiva utvecklingen är troligen en fortsatt återhämtning i den inhemska och internationella konjunkturen, med ökad exportefterfrågan som följd. Inom tjänstesektorn har sysselsättningstillväxten dock inte varit lika positiv. Nettotalet har ökat marginellt från 11 till 12 under de senaste 12 månaderna. Det är något under riksgenomsnittet för sektorn med ett nettotal på 15. Tjänsteföretagen har också lägre förväntningar på sysselsättningstillväxten under de kommande 12 månaderna. Nettotalet förväntas sjunka tillbaka något från 12 till 9 (se Figur 5). Sammantaget fortsätter alltså sysselsättningen att öka i länet och den förväntas fortsätta att öka under det kommande året, om än i något lägre takt. Företagen i Västerbotten förväntar sig en lägre sysselsättningstillväxt 12 månader framåt än vad som är fallet för riket som helhet. Figur 5 Sysselsättningsutvecklingen (nettotal) i Västerbottens län, industri- och tjänstesektor Orderingång Med orderingång menas vanligtvis de beställningar som erhållits under en viss period. Eftersom själva antalet beställningar inte är särskilt informativt mäts orderingång som hur det totala värdet avseende orderingången, eller antal uppdrag, förändrats under tidsperioden. Orderingången för länets småföretag har också utvecklats mycket bra sedan 2015 års mätning. Tillväxttakten för orderingången i Västerbottens län med nettotal 40 är högre än riskgenomsnittet där nettotalet är 33. Från att ha haft en sämre utveckling av orderingången än riket under 2013/14, ligger länet nu alltså över riksgenomsnittet. Förbättringen beror på 11

12 ökad orderingång i både industri- och tjänstesektorn. Sammantaget i länet är det 50 procent av småföretagen som uppger en ökande orderingång, medan 10 procent anger en vikande, vilket alltså ger ett nettotal på 40. Detta kan jämföras med rikssnittet på 33 (se Figur 6). Figur 6 Orderutveckling (nettotal) i Västerbottens län och riket Ökningen i orderingången beror främst på förbättrad orderingång inom industrin, som gått från nettotal 22 till 40 under det gångna året. Prognosen framåt visar dock en viss tillbakagång i orderutvecklingen, till ett nettotal på 37 under I genomsnitt är företagen i landet som helhet mer positiva till utvecklingen av storleken på kommande orderstockar och varulager även om förväntningarna är en lägre tillväxt än under Även inom tjänstesektorn har nettotalet för orderingången ökat rejält under året, från 21 till 39. Tjänstesektorn förväntar sig, till skillnad från industriföretagen, att orderingången kommer att ligga på dagens nivå även under de kommande 12 månaderna (se Figur 7). 12

13 Figur 7 Orderingång (nettotal) i Västerbottens län, industri- och tjänstesektor Tackat nej till order Hela 39 procent av företagen i länet har tvingats tacka nej till order, se Figur 8. Den främsta anledningen till att företagen tvingats tacka nej till order är arbetskraftsbrist. Svårigheterna för företagen att hitta lämplig och kompetent arbetskraft är därmed betydande. En nästan lika stor andel av företagen uppger att de redan har mer att göra än de hinner med. Figur 8 Tackat nej till order 13

14 Omsättning Ett företags omsättning är likvärdigt med dess sammanlagda intäkter från sålda varor och utförda tjänster under en viss period. Förändringar i omsättningen jämfört med föregående period används ofta för att indikera företagets tillväxt. Omsättningstillväxten i Västerbottens län har ökat dramatiskt sedan 2015 års mätning. Det är både industri- och tjänsteföretagen i länet som gör att utvecklingen ser så bra ut. Nettotalet 51 är avsevärt högre än för landet i genomsnitt (nettotal 33). Förväntningarna inför kommande år är dock pessimistiska, till skillnad från rikssnittet, där företagen tror på en positiv omsättningsutveckling. Totalt sett tror företagen i Västerbotten att omsättningstillväxten de kommande 12 månaderna faller från ett nettotal på 51 till 37. Det är lägre än för riket i genomsnitt, där det förväntade nettotalet ligger på 40 (se Figur 9). Figur 9 Omsättningsutveckling (nettotal) i Västerbottens län och riket Industrin har upplevt en kraftigt ökad tillväxt i omsättning och går från ett nettotal på 32 till ett nettotal på 51. Industriföretagen i Västerbottens län har utvecklats i linje med tjänsteföretagen vad det gäller omsättning. De upplevde tidigare en snabbare uppgång i omsättning mellan våren och hösten 2013 än tjänsteföretagen, som under hela 2013/14 hade en i princip oförändrad orderingång. Detta visar också att industriföretagen är mer känsliga för internationella konjunktursvängningar. Nettotalet för tjänstesektorn i Västerbottens län är över riksgenomsnittet (51 jämfört med 33). Inför det kommande året tror emellertid både industri- och tjänsteföretagen att omsättningen faller tillbaka från dagens nivå (se Figur 10). 14

15 Figur 10 Omsättningsutveckling (nettotal) i Västerbottens län, industri- och tjänstesektor Konjunkturindikatorn Konjunkturen beskriver den makroekonomiska utvecklingen, alltså det allmänna ekonomiska läget i en ekonomi. Framförallt omfattar begreppet arbetslöshet, inflation och tillväxt. När man talar om konjunktur brukar man tala om hög- eller lågkonjunktur beroende på konjunkturcykeln. En konjunkturcykel är vanligtvis mellan tre till åtta år. Högkonjunktur är när näringslivet har fullt upp med att producera och leverera varor eller tjänster. Det betyder att arbetslösheten är låg och att investeringarna ökar. Lågkonjunktur är när efterfrågan på varor och tjänster är mindre än det som produceras. När företagen upplever minskad efterfråga på varor eller tjänster, kan de tvingas dra ner på personal och avstå nyinvesteringar. Det betyder att arbetslösheten ökar och investeringar minskar. Nu har vi gått igenom utvecklingen av sysselsättning, orderingång och omsättning för länets småföretag. Genom att addera nettotalen för dessa tre faktorer får vi konjunkturindikatorn för småföretagen i länet. Det är tydligt att konjunkturläget förbättrats avsevärt i Västerbotten under det gånga året. Nettotalet för den sammanvägda konjunkturindikatorn har ökat från 62 till 103. Det är en utveckling klart över riksgenomsnittet. I 2015 års mätning var konjunkturindikatorn för länet 62, jämfört med rikets indikator på 64 (se Figur 11). Sammantaget kan det konstateras att konjunkturen för småföretagen i Västerbottens län försämrades dramatiskt mellan 2008 och Från att år 2007 ha nått ett värde på cirka 135, bottnade index våren 2009 med ett värde på -12. Utvecklingen har dock generellt varit i linje med, eller något bättre än, riket som genomsnitt under de senaste åren. 15

16 Det är tydligt att återhämtningen fortsätter men troligen med en något lägre tillväxttakt i konjunkturvariablerna. Konjunkturindikatorn spås falla tillbaka något framöver, utvecklingen kan också påverkas av en oväntad eller plötsligt försvagad konjunktur i Sverige eller i vår omvärld. Figur 11 Sammanlagd konjunkturindikator; sysselsättning, orderingång och omsättning (nettotal) i Västerbottens län och riket Under det kommande året räknar tjänstesektorn med en något lägre tillväxttakt, indikatorn förväntas sjunka från 102 till 83. Industrin, som i årets mätning ligger på 108, räknar med en något försvagad indikator (92) på ett års sikt, se Figur 12. Ökad politisk och ekonomisk oro i omvärlden är en trolig förklaring till att företagen i Västerbotten har något lägre förväntningar på utvecklingen under det kommande året. Internationell konkurrens till följd av globalisering skapar stora möjligheter men också sårbarhet. 16

17 Figur 12 Sammanlagd konjunkturindikator; sysselsättning, orderingång och omsättning (nettotal) i Västerbottens, industri- och tjänstesektor Västerbotten är ett län som utmärker sig i årets undersökning genom en stark konjunkturindikator. Det är en kraftig förbättring från förra året då Västerbotten låg i linje med genomsnittet för länsfördelningen. För att förstå de bakomliggande faktorerna bör de enskilda konjunkturindikatorerna studeras för industri respektive tjänstesektorn. Utmärkande för Västerbotten det gångna året är en hög tillväxt i orderingång och omsättning. En direkt bidragande orsak kan vara den expansiva finanspolitiken och stora utgiftsökningar i den offentliga sektorn. Om tillverkningsindustrin dessutom påverkas av internationell efterfrågan och av låga råvarupriser så är det lättare att förstå varför svängningarna i konjunkturutvecklingen kan upplevas som stora mellan enskilda år. För den sammanvägda konjunkturindikatorn placerar sig Västerbottens län i topp med nettotalet 103, endast efter Östergötlands län och långt över riksgenomsnittets nettotal på 80, se Figur 13. Något lägre förväntningar om utvecklingen framöver indikerar emellertid vikten av att fokusera på hur det lokala företagsklimatet kan utvecklas och förbättras på regional nivå. Det är viktigt med en generell näringspolitik som vilar på stabila och förutsägbara regler liksom att konkurrens sker på lika villkor. På så sätt skapas förutsättningar för fler jobb i växande företag i hela regionen. Entreprenörskap och företagande är två av de viktigaste faktorerna för jobb och tillväxt, inte minst på landsbygden. Småföretagsbarometerns resultat bekräftas i stort av Konjunkturinstitutets undersökning som visar att det är konsumtion och investeringar som drivit tillväxten framåt. Konjunkturinstitutet undersökning visar också liksom Småföretagsbarometern att tjänstesektorn räknar med en avmattning i tillväxten det kommande året. 5 5 Konjunkturbarometern augusti 2016, KONJUNKTURINSTITUTET. 17

18 Figur 13 Länsfördelning runt riksgenomsnittet av sammanlagd konjunkturindikator (nettotal)

19 Lönsamhetsutvecklingen Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter att växa genom investeringar och nyanställningar. Från 2013 har lönsamheten i industriföretagen i Västerbottens län återhämtat sig tämligen kraftigt efter åren med akut finanskris. Tillväxttakten i lönsamhetsökningen har emellertid avtagit under det senaste året. Nettotalet för lönsamhet i industrisektorn är oförändrat 25 i förhållande till fjolårets mätning. Tjänsteföretagens lönsamhet har ökat under motsvarande period, men sedan fallit tillbaka under det gånga året. Nettotalet för lönsamhet i tjänsteföretagen i länet har gått från 37 till 27, riksgenomsnittet ligger på 28 (se Figur 14). Totalt sett uppger 40 procent av företagen i länet en ökad lönsamhet, motsvarande siffra 2015 var 47 procent. Figur 14 Lönsamhetsutveckling (nettotal) i Västerbottens län, industri- och tjänstesektor Företagens prisförväntningar Att konjunkturen nu stärkts leder till att en större andel av företagen i länet räknar med att kunna höja priserna kommande år. Företagen i Västerbottens län har högre förväntningar gällande prisutvecklingen än genomsnittet för riket. Av industriföretagen tror 44 procent av företagen på prisökningar och av tjänsteföretagen 24 procent. Inom industrin i riket som helhet är det 28 procent av företagen som tror på högre priser på riksnivå, motsvarande siffra för tjänstesektorn är 29 procent. 19

20 Sedan 2014 har Riksbanken kraftigt ställt om penningpolitikens utformning med bl.a. negativ reporänta. Omfattande köp av statsobligationer har också bidragit till en svagare krona. Förhoppningen är att detta ska ge exporten en skjuts framåt och därmed bidra till en positiv prisutveckling framöver. Expansionsutsikter och hinder för expansion Trots att utvecklingen i Västerbottens län varit mycket god under det senaste året så är länets småföretag mindre optimistiska om expansionsutsikterna framöver. Av företagen i Västerbottens län upplever 60 procent goda expansionsutsikter att växa framöver (Figur 15), vilket är betydligt under riksgenomsnittet och den lägsta andelen i hela landet. Att förväntningarna bland länets företagare fallit tillbaka under året framgår av att mostvarande siffra i fjolårets mätning var 66 procent. Att hela 40 procent av de företag i länet som tvingats tacka nej till order gjort det på grund av arbetskraftsbrist kan vara en förklaring till de relativt låga förväntningarna om utvecklingen framöver. Figur 15 Företagens expansionsutsikter (andel som ser goda expansionsmöjligheter) per län och i riket

21 Tillverkningsindustrin har en mindre positiv syn på framtidsutsikterna än tjänsteföretagen. Bland industriföretagen ser endast drygt hälften av företagen (53 procent) goda expansionsutsikter, jämfört med runt 60 procent av tjänsteföretagen. Motsvarande andel var 78 procent i industriföretagen år 2015 (se Figur 16). Figur 16 Expansionsutsikter (andel som ser goda expansionsmöjligheter) i Västerbottens län, industri- och tjänstesektorn Den främsta förklaringen till de relativt låga förväntningarna kring expansionsutsikterna är svårigheterna förenade med att finna lämplig arbetskraft. Hela 33 procent av företagen uppger detta som det största hindret för expansion. För riket som helhet är det 24 procent av företagen som ser detta som det största hindret för expansion. Problemet tycks ha förvärrats betydligt under det gångna året då det endast var 15 procent av företagen som uppgav det som det största tillväxthindret Tuff konkurrens upplevs också som ett betydande tillväxthinder för många företag i Västerbotten. Arbetsrättsliga regler och svag efterfrågan är också ett större tillväxthinder för något fler företag i Västerbotten än i riket som helhet (se Figur 17). 21

22 Figur 17 Tillväxthinder enligt företagen i Västerbottens län och i riket 2016 (procent) Konjunkturrisker Den inhemska konjunkturen är den största konjunkturrisken enligt 42 procent av företagen i länet. Att konjunkturåterhämtningen nu nått betydligt stabilare mark är tydligt då över hälften av företagen i länet såg detta som den största konjunkturrisken Den internationella konjunkturen liksom ökade energi- och råvarupriser upplevs som mer betydande risker i Västerbotten än i riket generellt. Trots att konjunkturen förbättrats avsevärt och företagen är fortsatt optimistiska, finns det alltså en betydande osäkerhet kring utvecklingen framöver. Exempel på osäkerheter som kan påverka konjunkturåterhämtningen är kraftiga pris- och kostnadsökningar samt brist på lämplig arbetskraft. För att fördjupa förståelsen kring företagens syn på konjunkturläget och risker som påverkar företaget, ställdes kompletterande frågor om politiska risker och personliga risker. Politiska risker Potentiellt höjda arbetskraftskostnader och arbetsgivaravgifter upplevs som den största politiska risken av företagen i Västerbottens län. Även oförutsedda krav för tillstånd och tillsyn är en faktor som oroar företagen i länet i betydligt högre grad än för riket som helhet. Nästan vart femte företag i Västerbottens län ser detta som den största politiska risken för företaget. Ökade skattekostnader upplevs också som en betydande politisk risk av många företag (se Figur 18). 22

23 Figur 18 Vilken anser du är den största politiska risken för ert företag? Slutsatser och utmaningar för företagsklimatet Den svenska konjunkturen har utvecklats mycket väl under det senaste året och de små och medelstora företagen är tillväxtmotorn, så även i Västerbottens län. Västerbotten placerar sig betydligt över riksgenomsnittet i den sammanvägda konjunkturindikatorn för Årets konjunkturindikator uppgår till 80 för riksgenomsnittet och 103 för Västerbottens län vilket visar på en positiv utveckling från ifjol och den näst bästa utvecklingen i landet. Förväntningarna framöver är dock något mindre optimistiska och företagen i Västerbotten tror att tillväxten kommer att mattas av under de kommande 12 månaderna. Det är i genomsnitt sju av tio företag som uppger att de vill växa men trots att utvecklingen i Västerbottens län varit mycket god under det senaste året så är länets småföretag mindre optimistiska om expansionsutsikterna framöver. Av företagen i Västerbottens län upplever 60 procent goda expansionsutsikter att växa framöver. Företagen upplever en rad hinder som motverkar en framtida expansion. Det är framförallt svårt att finna lämplig arbetskraft på arbetsmarknaden och höga arbetskraftskostnader gör att många företag tvekar att anställa. Även politisk oförutsägbarhet har stor påverkan på ett företags expansionsplaner. Trots att konjunkturen förbättrats avsevärt och företagen är fortsatt optimistiska, finns en viss osäkerhet om utvecklingen framöver. Exempel på osäkerheter som kan påverka konjunkturåterhämtningen är kraftiga pris- och kostnadsökningar samt brist på lämplig arbetskraft. För vissa branscher tycks den politiska diskussionen kring vinstuttag och tillståndsprövning ha en tydlig effekt på förväntningarna. 23

24 Utvecklingen det senaste året visar att det är de små och medelstora företag som utgör motorn i jobbskapandet. Det är dessa företag och företagsamma människor som tar risker, som anställer, som skapar varaktiga jobb och som via skattsedeln bidrar till vår gemensamma välfärd. Nästan alla småföretag är ägarledda, där ägaren bor och verkar på orten, med ett stort engagemang för lokalsamhällets utveckling. Småföretagen har därmed en central betydelse för den lokala ekonomin. Denna utveckling kommer att fortsätta under förutsättning att det skapas goda villkor för företag att starta, expandera och anställa. Det handlar om att företagare ska kunna verka på en rättvis och konkurrensneutral marknad. Villkoren för företagande ska vara lika, oavsett företagsform och bransch. Samt oavsett om företaget har kollektivavtal eller inte och oavsett var företaget verkar geografiskt i Sverige. De sex viktigaste utmaningarna för det svenska företagsklimatets utveckling är därför även fortsättningsvis att: Säkra småföretagens tillgång till kompetens. Svårigheten med att hitta lämplig arbetskraft är ett av de största tillväxthindren för små företag. Det är viktigt att underlätta matchning av jobbsökande och företag. Utbildningssystemets utformning samt landsbygdsföretagens tillgänglighet till större arbetsmarknadsregioner är avgörande i dessa avseenden eftersom det påverkar tillgången på kompetenta och erfarna arbetstagare. Den samlade kostnaden för att anställa måste sänkas. Detta bör ske genom sänkta arbetsgivaravgifter. Genom att införa ett arbetsgivaravdrag kan arbetsgivaravgiften sänkas generellt för mindre företag som vill anställa. Förenkla och sänk skatterna. Det behövs en översyn av skattesystemet som ger internationell konkurrenskraft och incitament till företagande, arbete, utbildning och rörlighet. Det ska vara mer lönsamt att ta de risker och det ansvar som det innebär att driva företag. Ta bort de skatter och regler som idag missgynnar ägaredda företag. Minska regelbördan. Intensifiera den nationella regelförenklingen. Moms- och andra skatteregler utgör, tillsammans med de arbetsrättsliga reglerna, en betydande regelbörda och är ett tillväxthinder för små företag. Anpassa reglerna för småföretagare. Inte tvärtom. Trygghetssystemen måste vara anpassade för små företag. Företagare ska ha samma rättigheter som anställda eftersom de betalar in i socialförsäkringssystemen efter samma principer. Förbättra möjligheterna att delta i offentlig upphandling. Offentlig sektor köper varor och tjänster för över 600 miljarder kronor årligen. Krångel och irrelevanta krav måste bort så att fler småföretag kan delta i offentliga upphandlingar. Småföretag ska kunna delta i högre utsträckning genom att ge anbud på delar av större kontrakt och med ett rimligt kravställande. Alla seriösa företag ska kunna delta i offentliga upphandlingar oavsett om de har kollektivavtal eller inte. 24

Om småföretagsbarometern

Om småföretagsbarometern Innehåll Om småföretagsbarometern... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Det ekonomiska läget och näringslivet i Jämtlands län... 6 Näringslivet i Jämtlands län... 7 Småföretagsbarometern

Läs mer

Om småföretagsbarometern

Om småföretagsbarometern Innehåll Om småföretagsbarometern... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Det ekonomiska läget och näringslivet i Örebro län... 5 Näringslivet i Örebro län... 6 Småföretagsbarometern Örebro

Läs mer

Småföretagsbarometern 2016 Halland län

Småföretagsbarometern 2016 Halland län Småföretagsbarometern 2016 län Om Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Företagarna, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund Småföretagsbarometern redovisar hur Sveriges

Läs mer

Småföretagsbarometern 2016 Värmland län

Småföretagsbarometern 2016 Värmland län Småföretagsbarometern län Om Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Företagarna, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund Småföretagsbarometern redovisar hur Sveriges småföretag

Läs mer

Om småföretagsbarometern

Om småföretagsbarometern Innehåll Om småföretagsbarometern... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Östergötlands län... 4 Det ekonomiska läget och näringslivet i Östergötlands län... 6 Näringslivet i Östergötlands län... 7 Småföretagsbarometern

Läs mer

Om småföretagsbarometern

Om småföretagsbarometern Innehåll Om småföretagsbarometern... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Det ekonomiska läget och näringslivet i Kalmar län... 6 Näringslivet i Kalmar län... 7 Småföretagsbarometern Kalmar

Läs mer

Om småföretagsbarometern

Om småföretagsbarometern Innehåll Om småföretagsbarometern... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Hallands län... 4 Det ekonomiska läget och näringslivet i Hallands län... 6 Näringslivet i Hallands län... 7 Småföretagsbarometern

Läs mer

Om småföretagsbarometern

Om småföretagsbarometern Innehåll Om småföretagsbarometern... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Det ekonomiska läget och näringslivsstrukturen... 5 Näringslivet i Västmanlands län... 6 Småföretagsbarometern

Läs mer

Om småföretagsbarometern

Om småföretagsbarometern Innehåll Om småföretagsbarometern... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Norrbottens län... 4 Det ekonomiska läget och näringslivet i Norrbottens län... 5 Näringslivet i Norrbottens län... 6 Småföretagsbarometern

Läs mer

Om småföretagsbarometern

Om småföretagsbarometern Innehåll Om småföretagsbarometern... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Värmlands län... 4 Det ekonomiska läget och näringslivet i Värmlands län... 6 Näringslivet i Värmlands län... 7 Småföretagsbarometern

Läs mer

Om småföretagsbarometern

Om småföretagsbarometern Innehåll Om småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 3 Det ekonomiska läget och näringslivet i Dalarnas län... 5 Näringslivet i Dalarnas län... 6 Småföretagsbarometern

Läs mer

Om småföretagsbarometern

Om småföretagsbarometern Innehåll Om småföretagsbarometern... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län... 4 Det ekonomiska läget och näringslivsstrukturen i Gotlands län... 6 Näringslivet i Gotlands län... 7 Småföretagsbarometern

Läs mer

Om småföretagsbarometern

Om småföretagsbarometern Innehåll Om småföretagsbarometern... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Det ekonomiska läget och näringslivsstrukturen... 5 Näringslivsstrukturen Uppsala län... 6 Småföretagsbarometern

Läs mer

Om småföretagsbarometern

Om småföretagsbarometern Innehåll Om småföretagsbarometern... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Södermanlands län... 4 Det ekonomiska läget och näringslivsstrukturen... 5 Näringslivet i Södermanlands län... 6 Småföretagsbarometern

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jönköpings näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jönköpings län... 4 Småföretagsbarometern Jönköpings län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Blekinges näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 4 Småföretagsbarometern Blekinge län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Om småföretagsbarometern

Om småföretagsbarometern 1 Innehåll Om småföretagsbarometern... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinges län... 4 Det ekonomiska läget och näringslivet i Blekinge... 6 Näringslivet i Blekinge... 7 Småföretagsbarometern

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Om småföretagsbarometern

Om småföretagsbarometern Innehåll Om småföretagsbarometern... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Skånes län... 4 Det ekonomiska läget och näringslivsstrukturen... 5 Näringslivet i Skåne... 6 Småföretagsbarometern Skånes län...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat. Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Blekinges näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Blekinge län... 3 Småföretagsbarometern Blekinge län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kronobergs näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 4 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Västmanlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Västmanlands län... 4 Småföretagsbarometern Västmanlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Om småföretagsbarometern

Om småföretagsbarometern Innehåll Om småföretagsbarometern... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Västra Götalands län... 4 Det ekonomiska läget och näringslivsstrukturen... 6 Näringslivsstrukturen Västra Götaland län... 7 Småföretagsbarometern

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Gotlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Gotlands län... 4 Småföretagsbarometern Gotlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Stockholms näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Stockholms län... 4 Småföretagsbarometern Stockholms län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 DALARNAS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten VÄSTERBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 örebro län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 UPPSALA LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 norrbottens län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Företagarna och Swedbank presenterar Småföretagsbarometern för hösten 2012 Småföretagsbarometern Södermanland, höst 2012 2012-11-27 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Södermanlands näringslivsstruktur...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 GOTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen DALARNAS LÄN Juni 21 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 västernorrlands län Swedbank och sparbankerna i samarbete med

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 stockholms län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen ÖREBRO LÄN Juni 215 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen HALLANDS LÄN Juni 15 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen JÖNKÖPINGS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen BLEKINGE LÄN Juni 15 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen VÄRMLANDS LÄN Juni 15 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen VÄSTERNORRLANDS LÄN Juni 215 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen VÄSTMANLANDS LÄN Juni Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen ÖSTERGÖTLANDS LÄN Juni 215 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen KALMAR LÄN Juni 215 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen VÄRMLANDS LÄN Juni 15 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen UPPSALA LÄN Juni 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen GOTLANDS LÄN Juni 15 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN JÖNKÖPINGS LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SÖDERMANLANDS LÄN Juni 215 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SKÅNE LÄN Juni 15 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN HALLANDS LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen SKÅNE LÄN Juni 15 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning av

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN VÄSTMANLANDS LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SKÅNE LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Juni 15 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Juni 15 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete

Läs mer

SMÅFÖRETAGS BAROMETERN

SMÅFÖRETAGS BAROMETERN SMÅFÖRETAGS BAROMETERN Riksrapporten / September 2016 Ett samarbete mellan: INNEHÅLL Om småföretagsbarometern...3 Sammanfattning...4 Det ekonomiska läget...5 Risker som påverkar konjunkturutvecklingen...6

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen RIKSRAPPORT Juni 2015 Innehåll Om småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning...

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 28 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2011

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2011 Tredje kvartalet 11 (11-11-3) Stockholmskonjunkturen fortsätter visserligen att stärkas, men tillväxttakten dämpas tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar från 21 till 12 under årets tredje

Läs mer

Våren En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Våren En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern mäter hur småföretagarna uppfattar det ekonomiska läget idag och inom den närmaste framtiden. Barometern omfattar företag med 1 49 anställda och baseras på telefonintervjuer

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Fjärde kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Fjärde kvartalet 2010 Fjärde kvartalet 2010 (2011-01-03) Stockholmskonjunkturen stiger till rekordnivåer. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 33 till 40 under förra årets fjärde kvartal, vilket är högsta noteringen

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN. www.chamber.se. Andra kvartalet 2010 Andra kvartalet (-8-6) skonjunkturen fortsätter att förbättras. Konjunkturindikatorn för s län ökar från 22 till 3 under årets andra kvartal. Situationen för näringslivet stabiliseras fortsatt och ekonomin

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 211 Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna Småföretagsbarometern

Läs mer

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Det ekonomiska läget November Carl Oreland Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar

Läs mer

STOCKHOLMSBAROMETERN. Tredje kvartalet 2010

STOCKHOLMSBAROMETERN.  Tredje kvartalet 2010 Tredje kvartalet 2010 (2010-11-03) Stockholmskonjunkturen fortsätter att utvecklas starkt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar något från 31 till 32 under årets tredje kvartal. Situationen för

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer