RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE

Transkript

1 RAPPORT HOTELLMARKNADENS KONJUNKTURLÄGE December 2018

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Efterfrågan... 4 Efterfrågan på hotellrum växer i fortsatt god takt... 4 Privatgästerna fortsätter att driva tillväxten i efterfrågan på hotellrum... 4 Efterfrågan från utländska gäster växer (kanske) snabbare än för svenskar... 5 Utbud... 7 Utbudet av hotellrum i Sverige har ökat med rum på två år... 7 Beläggningsgrad... 8 Beläggningsgraden ligger kvar på rekordnivå... 8 Logiintäkt per belagt rum... 9 Den genomsnittliga logiintäkten per belagt rum ökar - men i lägre takt Lönsamhet Svag tillväxt i RevPAR Hotellens syn på lönsamheten är positiv Lokal utveckling Splittrad bild av utvecklingen på hotellmarknad i de större kommunerna Hotellkonjunkturen Fortsatt positiv syn på efterfrågan på hotellrum i Sverige Fortsatt tillväxt i ekonomin ger fortsatt tillväxt i efterfrågan på hotellrum Prognos Fortsatt tillväxt på den svenska hotellmarknaden Appendix Står privatgästerna för efterfrågetillväxten? Appendix Synen på lönsamhet bland hotellföretagen och EBIT Sida 2 av 20

3 SAMMANFATTNING Tillväxttakten för belagda hotellrum fortsätter att ligga kvar på en hög nivå på den svenska hotellmarknaden. Under de första tio månader 2018 har antalet ökat med 3,6 procent jämfört med motsvarande period 2017, en ökning med drygt rum. Andelen av de belagda hotellrummen som beläggs av privatgäster börjar nu närma sig 50 procent. Under de första tio månaderna 2018 har belagda hotellrum från privatgäster ökat med 5,7 procent medan ökningen för affärs- och konferensgäster legat på 1,7 procent respektive 3,0 procent. Under de två senaste åren har det skett en kraftig expansion av hotellrumskapacitet i Sverige. I oktober i år var det totala antalet disponibla hotellrum 6 procent högre än i oktober Det motsvarar en ökning på nästan hotellrum på två år. Beläggningsgraden på den svenska hotellmarknaden har trots detta nått rekordnivåer under de sista åren. Beläggningsgraden på årsbasis ligger nu över 58 procent. Under årets första tio månader 2018 har logiintäkten per belagt rum (ARR) ökat med 1,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Den kraftiga utbyggnaden av hotellkapaciteten i Stockholm har hållit tillbaka utvecklingen i ARR där, vilket dämpat utvecklingen för hela landet. En annan förklaring till den relativt svaga utvecklingen är att privatgästernas allt större andel av de belagda rummen också håller tillbaka den genomsnittliga utvecklingen av ARR. Privatgästerna på hotellen betalar i genomsnitt lägre hotellrumspriser än affärs- och konferensgäster, vilket innebär att det genomsnittliga ARR sjunker, allt annat lika, när andelen privatgäster ökar. Hittills i år har intäkten per disponibelt hotellrum (RevPAR) ökat med 1,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Hela ökningen förklaras av att ARR ökat med lika mycket. Det är stor skillnad i utvecklingen av RevPAR mellan de 10 största hotellkommunerna i Sverige under Fem av kommunerna har haft god tillväxt i RevPAR medan fyra av kommunerna har haft negativ tillväxt i RevPAR. Under 2018 har företagens syn på lönsamheten förbättrats igen även om nivåerna inte är tillbaka på de nivåer vi såg i slutet på Mot bakgrund av att den ekonomiska konjunkturen bedöms fortsätta vara god under 2019 så är vår bedömning att hotellmarknaden kommer att ha fortsatt tillväxt. Hotellens förväntningar på efterfrågan har dämpats något under 2018 men är fortfarande positiva så vi bedömer att tillväxten i belagda hotellrum landar på ca tre procent under Då tillväxten i hotellrumskapacitet bedöms bli runt två procent så kommer beläggningsgraden att hamna på nästan 59 procent. Vi bedömer att logiintäkten per belagt rum stiger med runt två procent, vilket ger en tillväxt i RevPAR på tre procent Ett varningens finger kan dock vara på sin plats. Det har kommit en del konjunktursignaler som kan peka på att vi är på väg att få en svagare tillväxt i den svenska ekonomin under Blir det en svagare tillväxt i ekonomin kommer det att påverka även tillväxten på hotellmarknaden negativt. Sida 3 av 20

4 EFTERFRÅGAN Efterfrågan på hotellrum växer i fortsatt god takt Tillväxttakten för belagda hotellrum fortsätter att ligga kvar på en hög nivå, se diagram 1. Under årets första tio månader har antalet ökat med 3,6 procent jämfört med motsvarande period 2017, en ökning med drygt rum. Kopplingen mellan den allmänna konjunkturen och efterfrågan på hotellrum är stark och utvecklingen under 2018 följer väl vad man kan förvänta sig i förhållande till den ekonomiska tillväxten. Den något lägre tillväxt i belagda hotellrum vi sett under de sista två åren är också i linje med utvecklingen av den ekonomiska tillväxten. På längre sikt kan dock den tydliga kopplingen till den allmänna ekonomiska utvecklingen komma att minska. Orsaken är att tillväxten i efterfrågan på hotellrum i stor utsträckning beror på ökad efterfrågan från privatgäster. Av ökningen av de belagda rummen under de första tio månaderna i år stod privatgästerna för drygt 70 procent, vilket nu innebär att de börjar närma sig en andel på 50 procent av det totala antalet belagda hotellrum under ett år. Tittar man bara på utvecklingen av privatgästerna och deras koppling till den ekonomiska tillväxten så är den tydligt svagare än kopplingen till utvecklingen av efterfrågan från affärs- och konferensgäster. Den svaga svenska kronan, inte minst mot euron och den amerikanska dollarn, har också bidragit till fortsatt god efterfrågan på hotellrum från såväl inhemska som utländska gäster. Diagram 1 Utveckling av belagda hotellrum på den svenska hotellmarknaden t.o.m. oktober 2018 jämfört med motsvarande period, månad och 12-månaders rullande medelvärde Månad 12-månaders rullande medelvärde Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita -20 Privatgästerna fortsätter att driva tillväxten i efterfrågan på hotellrum Andelen av de belagda hotellrummen som beläggs av privatgäster börjar nu närma sig 50 procent. Att tillväxten i efterfrågan på hotellrum från privatgästerna varit klart högre än för affärs- och konferensgäster är en trend som varit tydligt sedan 2012, se diagram 2. Under de första tio månaderna 2018 har belagda hotellrum från privatgäster ökat med 5,7 procent medan ökningen för affärs- och konferensgäster legat på 1,7 procent respektive 3,0 procent. Sida 4 av 20

5 Den utveckling som redovisas i diagram två är vad hotellföretagen i Sverige rapporterar till SCB. En fråga som lyfts upp är dock om den här utvecklingen stämmer. Bakgrunden till frågan är att det blivit svårare för hotellen att veta i vilken egenskap, privat eller i arbetet, en gäst bor på hotellen när bokningen sker via en OTA Online Travel Agency (Booking.com, Expedia etc.). Traditionellt har bokningarna via OTA:er varit från privatpersoner men nu bokar även allt fler personer som reser i affärer sitt rum via en OTA och det är då svårt för hotellen att veta vilket typ av kundkategori gästen tillhör. Av flera olika skäl gör vi dock bedömningen att den utveckling som redovisas är på det stora hela rätt. I appendix 1 går vi i detalj igenom dessa skäl. Diagram 2 Utveckling av belagda hotellrum i olika kundgrupper på den svenska hotellmarknaden t.o.m. oktober 2018 Index dec 2005=100, 12-månaders rullande medelvärde Index dec 2005= Index dec 2005= Affärsgäster Konferensgäster Privatgäster Totalt Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita 80 Efterfrågan från utländska gäster växer (kanske) snabbare än för svenskar Antalet gästnätter från utländska gäster på de svenska hotellen har, enligt Tillväxtverket/SCB, ökat snabbare än gästnätter från svenska gäster de senaste åren, se diagram 3. Under januari t.o.m. oktober i år ökade det redovisade antalet utländska gästnätter med 6,8 procent medan antalet svenska ökade med 2,3 procent. I absoluta tal var dock ökningen i stort sett lika stor, drygt en halv miljon vardera. Skälet är så klart att antalet svenska gästnätter totalt sett är många fler än antalet utländska gästnätter. Hittills i år har de svenska gästnätterna utgjort 73 procent av det totala antalet gästnätter. Det råder dock en viss osäkerhet kring en del av de gästnätter som redovisas som utländska gästnätter. När hotellen redovisar nationalitet på sina gästnätter så redovisas en andel med okänd nationalitet. Av gammal hävd har SCB antagit att dessa gästnätter är utländska gäster från utanför Europa. Det kan ju förvisso stämma men samtidigt skulle det kunna röra sig delvis om andra utländska gäster eller om svenska gäster. Andelen med okänd nationalitet låg länge på en låg nivå och utgjorde någon procent av det totala antalet gästnätter och cirka fyra procent av de utländska gästnätterna. Under de senaste åtta-nio åren har dock andelen ökat successivt. Under den senaste 12- månaders perioden uppgick andelen gästnätter där nationaliteten är angiven som okänd till 3,9 procent, vilket motsvarar nästan 1,5 miljoner gästnätter. I förhållande till det totala antalet utländska gästnätter har andelen ökat till 15 procent. Sida 5 av 20

6 Det här är ett problem som uppmärksammats under några år och som Visita i samarbete med SCB, Tillväxtverket och hotellen kommer att titta på hur vi ska kunna lösa framöver. Diagram 3 Utveckling gästnätter av svenska respektive utländska gäster t.o.m. oktober 2018 Index dec 2005=100, 12-månaders rullande medelvärde Index dec 2005= Totalt Svenska gäster Utländska gäster Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita Index dec 2005=100 Sida 6 av 20

7 UTBUD Utbudet av hotellrum i Sverige har ökat med rum på två år Kapaciteten på hotellrum sjönk under 2015 och 2016, se diagram 4. Orsaken var den stora migrationen till Sverige vilken innebar att behovet av tillfälliga boenden ökade kraftigt. Ett antal hotell runt om i Sverige valde då att avsluta den reguljära hotellverksamheten och istället ställa om sina boenden till flyktingförläggningar. Under de två senaste åren har det dock skett en kraftig expansion av hotellrumskapacitet i Sverige. I oktober i år var det totala antalet disponibla hotellrum 6 procent högre än i oktober Det motsvarar en ökning på nästan hotellrum på två år. Den utbyggnad av utbudet som har skett har till 35 procent skett i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Resterande 65 procent, motsvarande ca rum, har skett i övriga landet. Av de rum som tillkommit i storstäderna har 100 procent tillkommit i Stockholms kommun. Diagram 4 Utveckling av disponibla hotellrum t.o.m. oktober 2018 jämfört med motsvarande period, månad och 12-månaders rullande medelvärde 8,0 8,0 6,0 6,0 4,0 4,0 2,0 0,0 2,0 0,0-2,0-2,0-4,0-4,0-6, Månad 12-månaders rullande medelvärde Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita -6,0 Sida 7 av 20

8 BELÄGGNINGSGRAD Beläggningsgraden ligger kvar på rekordnivå Beläggningsgraden på den svenska hotellmarknaden har under de sista åren nått nya rekordnivåer i ett historiskt perspektiv, se diagram 5. Trots en kraftig utbyggnad av hotellrumskapaciteten de sista två åren ligger beläggningsgraden på årsbasis fortfarande över 58 procent. Orsaken är så klart den fortsatt mycket starka tillväxten i efterfrågan. Som redovisades i avsnittet om efterfrågan så var tillväxten i belagda hotellrum 3,6 procent under årets första 10 månader 2018 jämfört med motsvarande period Innan 2012 hade beläggningsgraden på den svenska hotellmarknaden aldrig legat över 51 procent. Det är framförallt på hotellmarknaden utanför de tre storstäderna som det skett en kraftig förbättring av beläggningsgraden. Under 2014 passerade beläggningsgraden för hotellmarknaden utanför storstäderna för första gången 50 procent och har under det senaste året legat stabilt på ca 52,5 procent. Även beläggningsgraden i storstäderna ligger historiskt högt på över 70 procent. Det har dock skett en viss nedgång i storstäderna sedan våren 2017, vilket beror på den kraftiga utbyggnaden av hotellrum på Stockholms hotellmarknad. Diagram 5 Utveckling av beläggningsgraden på den svenska hotellmarknaden t.o.m. oktober 2018 Index dec 2005=100, 12-månaders rullande medelvärde Procent Procent Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita 40 Sida 8 av 20

9 LOGIINTÄKT PER BELAGT RUM Den genomsnittliga logiintäkten per belagt rum ökar - men i lägre takt. Med stark tillväxt i efterfrågan på hotellrum och rekordhög beläggningsgrad vore en positiv utveckling av logiintäkten per belagt hotellrum (ARR) någon man borde förvänta sig. Under årets första tio månader har ARR ökat med relativt blygsamma 1,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Ökningstakten ligger något högre på hotellmarknaden utanför storstäderna på 2,3 procent medan den endast ligger på 0,6 procent i storstäderna. Det är dock hotellmarknaden i Stockholm som drar ned ökningstakten i storstäderna där den sjunkit med en halv procent. Ökningstakten har successivt sjunkit sedan början på 2017 och framåt, se diagram 6. Den kraftiga utbyggnaden av hotellkapaciteten i Stockholm har hållit tillbaka utvecklingen i ARR där, vilket dämpat utvecklingen för hela landet. En annan förklaring är att privatgästernas större andel av de belagda rummen också håller tillbaka den genomsnittliga utvecklingen av ARR. Orsaken är att privatgästerna på hotellen i genomsnitt betalar lägre hotellrumspriser än affärs- och konferensgäster, vilket innebär att, allt annat lika, så sjunker det genomsnittliga ARR när andelen privatgäster ökar. Det är alltså två faktorer som påverkar utvecklingen av ARR åt olika håll. En högre beläggningsgrad har en positiv effekt på ARR-utvecklingen medan en högre andel belagda hotellrum av privatgäster har en negativ utveckling på ARR-utvecklingen. Diagram 6 Utveckling av genomsnittlig intäkt per belagt rum på den svenska hotellmarknaden t.o.m. oktober 2018 jämfört med motsvarande period, månad och 12-månaders rullande medelvärde Månad 12-månaders rullande medelvärde Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita -10 Sida 9 av 20

10 LÖNSAMHET Svag tillväxt i RevPAR Efter en mycket kraftig tillväxt i intäkten per disponibelt hotellrum (RevPAR) 1 under perioden har trenden varit sjunkande tillväxttakt, se diagram 7. Orsaken till den kraftiga tillväxten i RevPAR under 2015 och 2016 var en kombination av dramatisk förbättring av beläggningsgraden samtidigt som ARR ökade i god takt. Hittills i år har RevPAR ökat med 1,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Hela ökningen förklaras av att ARR ökar med lika mycket. Här måste man ha i åtanke att nivån på beläggningsgraden ligger på historiskt höga nivåer. Att mot den bakgrunden se en fortsatt förbättring av beläggningsgraden från dessa höga nivåer är svårt att förvänta sig. Nivån på RevPAR på årsbasis ligger för närvarande på 600 kronor. Det kan jämföras med 2014 då den låg på 480 kronor, en förbättring med 120 kronor - vilket motsvarar en ökning på nästan 25 procent på fyra år. Det sammanfattar väl den extremt starka utveckling vi sett på den svenska hotellmarknaden de sista åren. Diagram 7 10,0 Procentuell utveckling av ARR, beläggningsgrad och RevPAR på den svenska hotellmarknaden t.o.m. oktober 2018 jämfört med motsvarande period 9,2 8,9 8,0 6,9 6,0 4,0 2,0 2,8 2,4 2,1 3,7 5,0 2,2 2,7 1,6 1,5 0,5 0,0-0,4-0,1-2, jan-okt 2018 ARR Beläggningsgrad RevPAR Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita Hotellens syn på lönsamheten är positiv Under 2015 och 2016 när RevPAR växte kraftigt på den svenska hotellmarknaden förbättrades de svenska hotellföretagens syn på sin lönsamhet väsentligt, se diagram 8. I början på 2014 var det en betydligt större andel av de svenska hotellföretagen som upplevde sin lönsamhet som dålig jämfört med andelen som upplevde den som bra. Denna situation förändrades snabbt under de närmaste tre åren som följde. I slutet på 2016 var skillnaden mellan andelen av hotellföretagen som upplevde sin lönsamhet som bra och de som upplevde den som dålig på historiskt positiva nivåer. Man får gå tillbaka till 2007 för att hitta en liknande skillnad. 1 Intäkt per disponibelt hotellrum: ARR x beläggningsgrad Sida 10 av 20

11 Under 2017 försämrades hotellföretagens syn på lönsamheten successivt. Den lägsta nivån nåddes under de sista kvartalen Dock var det även då fler hotellföretag som upplevde lönsamheten som bra än andelen som upplevde den som dålig. Under 2018 har företagens syn på lönsamheten förbättrats igen även om nivåerna inte är tillbaka på de nivåer vi såg i slutet på Diagram 8 Hotellens syn på lönsamheten t.o.m. 3:e kvartalet 2018 Nettotal 2, kvartalvärden och trend Nettotal Nettotal Säsongsrensat Trendat Källa: Konjunkturinstitutet, bearbetning Visita -50 Det som visas i diagram 8 är hotellföretagens syn på lönsamheten och inte den faktiska lönsamheten. Historiskt har dock resultaten i Konjunkturbarometern för hotell gett en god indikation på nivån för den faktiska lönsamheten på hotellmarknaden mätt som rörelsemarginalen (EBIT). I Appendix 2 visas hur sambandet ser ut över tid. Sambandet är som framgår bra om ej perfekt. Eftersom uppgifter om hotellmarknadens faktiska lönsamhet (i det här fallet mätt som EBIT) kommer med en stor eftersläpning ger Konjunkturbarometern oss en god fingervisning på vad vi kan förvänta oss för faktisk lönsamhet genom att studera resultaten i Konjunkturbarometern. 2 När det är en större andel hotellföretag som anser att lönsamheten är dålig jämfört med andelen som anser att lönsamheten är god ligger nettotalet under noll och tvärtom. Sida 11 av 20

12 LOKAL UTVECKLING Splittrad bild av utvecklingen på hotellmarknad i de större kommunerna Det är stor skillnad i utvecklingen av RevPAR mellan de 10 största hotellkommunerna i Sverige under 2018, se tabell 1. Fem av kommunerna har haft god tillväxt i RevPAR på mellan 2,9 procent i Göteborg upp till 6,5 procent i Sigtuna. Fyra av kommunerna har haft negativ tillväxt i RevPAR på mellan minus 1,9 procent i Stockholm till minus 7,0 procent i Linköping. Sigtunas starka utveckling var helt och hållet en följd av förbättrad beläggningsgrad medan Uppsalas förbättrade RevPAR förklarades helt och hållet av en förbättring av ARR. Linköpings svaga utveckling av RevPAR var en kombination av försämrad beläggningsgrad och ett sjunkande ARR medan Umeås försämrade RevPAR berodde fullt ut på en försämrad beläggningsgrad. Tabell 1 Utveckling av viktiga hotellparametrar jan-okt 2018, 10 största svenska hotellkommunerna 2017 Nivå och % -utveckling jämfört med motsvarande period 2017 Jan-okt 2018 Jan-okt 2018 ARR* Bel.grad RevPAR* ARR Bel.grad RevPAR Nivå Nivå Nivå %-utv. %-utv. %-utv. Kronor Procent Kronor Stockholm , ,5-1,5-1,9 Göteborg , ,1 0,8 2,9 Malmö , ,7 1,8 4,6 Sigtuna , ,1 6,7 6,5 Jönköping , ,3-1,4 0,9 Helsingborg , ,8 2,2 4,0 Umeå , ,2-5,8-4,6 Uppsala , ,7-1,5 3,1 Linköping , ,7-4,4-7,0 Örebro , ,3-2,6-2,9 Riket , ,6-0,1 1,5 Källa: Tillväxtverket/SCB *Genomsnittlig intäkt per belagt hotellrum exkl. moms och frukost Sida 12 av 20

13 HOTELLKONJUNKTUREN Fortsatt positiv syn på efterfrågan på hotellrum i Sverige Hotellföretagens syn på efterfrågan på kort sikt har försämrats successivt sedan mitten av 2017 enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer, se den ljusgröna linjen i diagram 9. Dock är det fortfarande så att nivån, dvs skillnaden mellan andelen hotellföretag som tror på ökad efterfrågan på tre månaders sikt och andelen som tror på minskad efterfrågan, är stor i ett historiskt perspektiv. Mot den bakgrunden bör man kunna förvänta sig en fortsatt god tillväxt i efterfrågan på hotellrum åtminstone en bit in på det nya året. Dock kan man konstatera när man tittar på diagram 9 att den starka koppling som fanns mellan hotellföretagens förväntningar på efterfrågan och den faktiska utvecklingen av belagda hotellrum har försämrats. Den tydliga förändring som skett från och med mitten på 2016 var att förväntningarna fortsatte att bli allt mer positiv medan tillväxttakten i faktiskt belagda rum bromsade upp. Nu har förväntningarna blivit något mindre positiva samtidigt den faktiska tillväxten i belagda hotellrum har legat relativt konstant det sista året. Givet hotellföretagens förväntningar kan man även mot denna bakgrund förvänta sig en god tillväxt i belagda hotellrum under de första månaderna på Diagram 9 60 Hotellens förväntningar på efterfrågan på 3 månaders sikt respektive faktisk utveckling av belagda hotellrum t.o.m. november 2018 respektive oktober 2018 Nettotal 3 respektive % -utveckling jämfört med motsvarande period föregående år, 12-månaders rullande medelvärden 10, ,0 6,0 Nettotal ,0 2,0 0,0-2, Förväntan efterfrågan (vänster skala) Belagda hotellrum (höger skala) Källa: Konjunkturinstitutet & Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita -4,0 3 Nettotal är skillnaden i andel mellan de företag som har svarat positivt respektive negativt. Nettotalet kan alltså variera mellan -100 (samtliga företag svarar negativt) och +100 (samtliga företag svarar positivt). Ett värde över 0 indikerar positiva förväntningar för branschen i stort. Sida 13 av 20

14 Fortsatt tillväxt i ekonomin ger fortsatt tillväxt i efterfrågan på hotellrum Tillväxten i belagda hotellrum på den svenska hotellmarknaden har mycket tätt följt tillväxten i den svenska ekonomin under de sista åren. Som beskrevs under avsnittet om efterfrågan i början på rapporten är kopplingen mellan belagda hotellrum av affärs- och konferensgäster och BNP betydligt tydligare än mellan belagda hotellrum av privatgäster och BNP. Då en klar majoritet av den tillväxt i belagda hotellrum vi sett de sista åren kommer från privatgäster är frågan om den här tydliga kopplingen som efterfrågan på hotellrum har i förhållande till BNP kommer att vara lika stark framöver. Mot bakgrund av den historiskt starka kopplingen mellan tillväxten i ekonomin och utveckling av belagda hotellrum så är prognoserna kring BNP-tillväxten intressanta när man vill göra en bedömning av tillväxten i belagda hotellrum. Konjunkturinstitutet, som är den största prognosmakaren i Sverige, bedömer i sin senaste prognos att den svenska ekonomin växer med knappt två procent Det är ungefär där som de flesta andra prognosmakare också ligger i sina prognoser. Med utgångspunkt från de historiska samband som illustreras i diagram 10 pekar detta på en tillväxt i belagda hotellrum under 2019 på mellan tre och fyra procent. Diagram 10 10,0 8,0 Samvariationen mellan utvecklingen av svensk BNP (volym) och antalet belagda hotellrum på den svenska hotellmarknaden jämfört med föregående år, 4 kvartals rullande medelvärde 8,0 Prognos Konjunkturinstitutet 6,0 6,0 4,0 4,0 2,0 0,0 2,0 0,0-2,0-2,0-4,0-4,0-6,0-6, Belagda hotellrum (vänster skala) BNP (höger skala) Källa: Konjunkturinstitutet & Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita -8,0 Sida 14 av 20

15 PROGNOS Fortsatt tillväxt på den svenska hotellmarknaden blev ännu ett år med god tillväxt på den svenska hotellmarknaden. Tillväxten i belagda hotellrum landar preliminärt på drygt tre procent. Med en tillväxt i kapaciteten på samma nivå ligger beläggningsgraden kvar på en nivå över 58 procent. RevPAR växte med knappt två procent. Tillväxten i belagda hotellrum blev starkare än vad vi förväntade oss i vår prognos inför året medan tillväxten i RevPAR blev marginellt lägre, se tabell två. Mot bakgrund av att den ekonomiska konjunkturen bedöms fortsätta vara god under 2019 så är vår bedömning att hotellmarknaden kommer att ha fortsatt tillväxt. Hotellens förväntningar på efterfrågan har dämpats något under 2018 men är fortfarande positiva så vi bedömer att tillväxten i belagda hotellrum landar på ca tre procent under Då tillväxten i hotellrumskapacitet bedöms bli runt två procent så kommer beläggningsgraden att hamna på nästan 59 procent. Vi bedömer att logiintäkten per belagt rum stiger med runt två procent, vilket ger en tillväxt i RevPAR på tre procent Ett varningens finger kan dock vara på sin plats. Det har kommit en del konjunktursignaler som kan peka på att vi är på väg att få en svagare tillväxt i den svenska ekonomin under Tillväxten under tredje kvartalet 2018 var, dagkorrigerad och säsongsrensad, negativ i förhållande till andra kvartalet. Den svenska börsen har sedan början på oktober tappat ca 10 procent av sitt värde. Även de svenska konsumenternas optimism har sjunkit de sista månaderna. Blir det en svagare tillväxt i ekonomin kommer det att påverka även tillväxten på hotellmarknaden negativt. Tabell 2 Prognos 2019 för viktiga hotellparametrar på den svenska hotellmarknaden Prognos 2019 Utfall 2018 Avvikelse mot prognos inför 2018, %-enheter Disponibla rum, %-för. 2,0 3,5 +2,5 Belagda rum, %-för. 3,0 3,5 +1,5 Beläggningsgrad, % 58,8 58,3 ARR, %-för. 2,0 1,5 +0,5 RevPAR, %-för. 3,0 1,5-0,5 Sida 15 av 20

16 APPENDIX 1 Står privatgästerna för efterfrågetillväxten? Som redovisades i diagram två i rapporten har sedan 2012 tillväxten i belagda hotellrum varit betydligt snabbare för gruppen privatgäster än för affärsgäster och konferensgäster. Det framgår av inkvarteringsstatistiken för hotell som produceras av SCB på uppdrag av Tillväxtverket. I den månatliga rapportering som hotellen gör till SCB redovisar hotellen hur stor andel av de belagda rummen under den redovisade månaden som olika kundgrupper stått för: Med utgångspunkt från detta kan man sedan räkna ut hur många belagda hotellrum antalsmässigt som olika kundgrupper stått för på hotellen. I diagram 14 nedan visas den procentuella utvecklingen av belagda hotellrum som privatgäster respektive affärsoch konferensgäster stått för enligt denna redovisning perioden Av detta diagram framgår att den procentuella tillväxten i belagda hotellrum för privatgäster varit klart större än för affärs- och konferensgäster sedan 2012 och framåt. I absoluta tal har privatgästerna under perioden 2012 till 2017 stått för drygt 70 procent av ökningen av belagda hotellrum och deras andel av det totala antalet belagda hotellrum ökat från 36 till 45 procent under samma period. Diagram 11 12,0 Utveckling av belagda hotellrum från privatgäster respektive affärs- och konferensgäster jämfört med föregående år 10,0 9,9 9,6 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0 0,7 7,9 5,2 4,4 0,2 2,6 3,6 8,4 4,4 1,8 5,0 5,2-1,3 5,8-0,4 1,1 4,3 6,6 3,6 7,4 0,4 5,7 1,9-4,0-6,0 Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita -6,5-8, jan-okt Privat 2018 Business En fråga som ibland väcks är om den här utvecklingen stämmer. Bakgrunden till frågan är att det blivit svårare för hotellen att veta i vilken egenskap, privat eller i arbetet, en gäst bor på hotellen när bokningen sker via en OTA Online Travel Agency (Booking.com, Expedia etc.). Traditionellt har bokningarna via OTA:er varit från privatpersoner men nu bokar även allt fler personer som reser i affärer sitt rum via en OTA och det är då svårt för hotellen att veta vilket typ av kundkategori gästen tillhör. När samtidigt andelen av det totala antalet rum som bokas via OTA:er ökar är argumentet att osäkerheten kring statistiken ökar och därav tveksamheten kring om det verkligen är privatgästerna som står för tillväxten på det sätt som redovisas. Mot den här bakgrunden har vi försökt att hitta andra faktorer som kan indikera huruvida den redovisade statistiken är korrekt eller inte. Den första faktorn som kan kasta ljus över frågan är hur det genomsnittliga antalet gästnätter Sida 16 av 20

17 per belagt rum har utvecklats under perioden Utgångspunkten är att antalet gästnätter per belagt rum ökar när en större andel av rummen beläggs av privatgäster. Det är till exempel tydligt under sommarmånaden juli då en klart större andel av hotellrummen beläggs av privatgäster. Under 2017 var antalet gästnätter per belagt rum 2,0 i juli jämfört med i genomsnitt 1,5 övriga månader. I diagram 15 har vi kombinerat utvecklingen av andelen belagda hotellrum av privatgäster, så som hotellen anger det, med utvecklingen av antalet gästnätter per belagt rum. Som framgår av diagrammet så ökar båda variablerna över tid på ett likartat vis. Korrelationen mellan andelen belagda hotellrum av privatgäster och antalet gästnätter per belagt rum på månadsbasis över hela perioden uppgår till 0,97, vilket indikerar ett mycket starkt linjärt samband. Diagrammet verkar stödja den utveckling som hotellen redovisat, dvs att tillväxten i belagda hotellrum till stor del är från privatgäster. Diagram Utveckling av andelen belagda hotellrum av privatgäster och kvoten gästnätter per belagt rum på den svenska hotellmarknaden t.o.m. oktober 2018 Index dec 2005=100, 12-månaders rullande medelvärde 1,58 Procent ,56 1,54 1,52 1,50 1,48 1,46 1,44 Kvot Andel privatgäster (v.s) Gästnätter per belagda rum (h.s) Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita 1,42 Den andra faktorn som kan ge vägledning i frågan är utvecklingen av andelen belagda hotellrum på helgerna. Utgångspunkten är att en stor andel av privatgästerna belägger hotellrum på helgerna medan gästerna som bor på hotell i affärer gör det i större utsträckning under veckorna. I diagram 16 har vi kombinerat utvecklingen av andelen belagda hotellrum av privatgäster såsom hotellen anger det med utvecklingen andelen av de belagda hotellrummen som beläggs perioden fredag till och med söndag. Andelen belagda hotellrum fredag till söndag har också en likartad utveckling med andelen belagda hotellrum av privatgäster, dock ej lika tydlig som antalet gästnätter per belagt rum. Diagrammet verkar dock också stödja den utveckling som hotellen redovisat, dvs att tillväxten i belagda hotellrum till stor del är från privatgäster. Sida 17 av 20

18 Diagram Utveckling av andelen belagda hotellrum av privatgäster och andelen belagda hotellrum fre-sön på den svenska hotellmarknaden t.o.m. oktober 2018 Index dec 2005=100, 12-månaders rullande medelvärde Procent Procent Andel privatgäster (v.s) Andel fre-sön (h.s) Källa: Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita 34 Avslutningsvis studerar vi utvecklingen av belagda hotellrum av privatgäster och belagda hotellrum av affärs- och konferensgäster med utvecklingen av BNP i volymen. Hypotesen är att kopplingen mellan BNP och belagda hotellrum av affärs och konferensgäster borde vara stark medan det inte är självklart att kopplingen mellan BNP och belagda hotellrum av privatgäster är det. I diagram 14/15 visas sambanden. Som framgår av diagrammet till vänster är kopplingen mellan belagda hotellrum av privatgäster och BNP i volym svag och tvärtom för affärs- och privatgäster. Diagrammen verkar alltså också stödja hypotesen att tillväxten drivs av efterfrågan från privatgäster. Diagram 14/15 Samvariationen mellan belagda hotellrum av privatgäster respektive affärs- och konferensgäster med BNP (volym) perioden med motsvarande period föregående år Belagda hotellrum privatgäster & BNP volym Belagda hotellrum affärs- och konferensgäster & BNP volym 8,0 6,0 R² = 0,1136 8,0 6,0 R² = 0,7392 %-utv. Belagda rum privat 4,0 2,0 0,0-2,0 %-utv. Belagda rum Business 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-4,0-6,0-6,0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0-8,0-6,0-4,0-2,0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 %-utv. BNP volym %-utv. BNP volym Källa: Konjunkturinstitutet & Tillväxtverket/SCB, bearbetning Visita Sida 18 av 20

19 Slutsatsen av de analyser som gjorts ovan stöder den redovisade utvecklingen att det är efterfrågan från privatgäster som i stor utsträckning stått för tillväxten av belagda hotellrum på den svenska hotellmarknaden de sista åren. Sida 19 av 20

20 APPENDIX 2 Synen på lönsamhet bland hotellföretagen och EBIT Diagram 16 10,0 Sambandet mellan rörelseresultat (EBIT) för hotellmarknaden och hotellföretagens syn på lönsamheten (årsmedeltal tom 3:a kvartalet 2018) Procent och nettotal 60 Procent 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1, Nettotal 0, EBIT (vänster skala) Synen på lönsamheten (höger skala) Källa: Konjunkturinstitutet & SCB, bearbetning Visita -60 Sida 20 av 20

21 visita.se Box 3546, Stockholm, Telefon Box 404, Göteborg, Telefon Box 186, Malmö, Telefon Pedagogens väg 2, Östersund, Telefon Dec -18