Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016"

Transkript

1 Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016 Del 3. Stark konkurrenskraft En rapport från Regionkontoret

2 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att Halland har bästa möjliga förutsättningar för en positiv utveckling har en Tillväxtstrategi för Halland tagits fram under 2014 och som ska gälla fram till år Strategin har tagits fram och förankrats i en omfattande process och den bygger på en analys om Hallands utmaningar och möjligheter. Tillväxtstrategin pekar ut strategiska vägval och beskriver prioriteringar som är nödvändiga för att nå målet med att bli en än mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än år Uppföljningen av tillväxtstrategin är ett kontinuerligt arbete som ska ske årligen. Syftet är att kunna följa hur Halland utvecklas mot de övergripande målen och de strategiska valen i tillväxtstrategin. Resultatet från uppföljningen kommer att ligga till grund för samtal och diskussioner på såväl regional som nationell nivå. Denna delrapport, som avser 2016 års uppföljning, följer upp Tillväxtstrategins delområde Stark konkurrenskraft och statistiken kommer huvudsakligen från Statistiska Centralbyrån (SCB), i annat fall anges källa. I de fall det är möjligt presenteras statistiken efter kön och utrikes bakgrund. Med utrikes bakgrund avses född i utlandet eller född i Sverige med båda föräldrarna födda utomlands. Delområdet Stark konkurrenskraft innefattar även tre strategiska val som identifierats som viktiga för att öka Hallands attraktivitet. För respektive strategisk val finns ett antal utvalda indikatorer som redovisas i rapporten. Innehållsförteckning Sid. 3 Indikatorsammanfattning Sid. 4-5 Reflektioner En region som stimulerar till innovation, förnyelse och ökat företagande Sid. 6-8 Lönesumma per sysselsatt dagbefolkning Sid. 9 Bruttoregionprodukt (BRP) Sid. 10 BRP per sysselsatt Sid Förädlingsvärde, Hallands näringsliv Sid Sysselsatta inom näringsgrenar Sid Nyföretagande Sid Styrkeområden i Halland En stark kunskapsregion Sid Övergång till högskola inom 3 år En region med goda kontakter med omvärlden Sid Export/Importföretag i Halland Sid. 33 Utlandsägda bolag Stark konkurrenskraft Huvudindikator: Utvecklingen av lönesumman per sysselsatt dagbefolkning i Hallands län Mål: Bland de tre bästa i Sverige Utfall 2014: Fjärdeplats 2

3 Stark konkurrenskraft Indikatorsammanfattning "Halland, en region som stimulerar till innovation, förnyelse och ökat företagande" Utveckling senaste året Utrikes bakgrund Indikator Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Lönesumma per sysselsatt dagbefolkning Bruttoregionprodukt (BRP) BRP per sysselsatt Förädlingsvärde i Hallands näringsliv Antal sysselsatta inom näringsgrenar * Nyföretagande FoU-investeringar (Följs upp 2017) Styrkeområden i Halland "Halland, en stark kunskapsregion" Utveckling senaste året Indikator Övergång till högskola inom 3 år Utrikes bakgrund Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män "Halland, en region med med goda kontakter med omvärlden Utveckling senaste året Utrikes bakgrund Indikator Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Export/Importföretag i Halland ** Utlandsägda bolag * Minskning inom tillverkning samt finans och försäkring ** Ökning av importföretag i Halland men minskning av antal exportföretag. Positiv utveckling Negativ utveckling Oförändrat 3

4 BRP % Reflektioner Stark konkurrenskraft Inom delområdet Stark Konkurrenskraft i Hallands Tillväxtstrategi används lönesumma per sysselsatt dagbefolkning som huvudindikator. Målet är att utvecklingen av lönesumman per sysselsatt i Hallands län ska vara bland de tre bästa i Sverige. Halland klarar inte målet och hamnar på en fjärdeplats när vi tittar på förändringen från år 2005 (Dock är det minimal skillnad från tredjeplats). I faktiska kronor ligger Halland här lågt i förhållande till andra län och det finns några troliga förklaringar. Länet har en stor utpendling av högavlönade och en stor inpendling av lågavlönade samtidigt som länet är väl representerat inom de areella näringarna och handeln (näringsgrenar som ofta erbjuder deltidsarbete och ungdomsjobb). Halland är också topp tre i landet när det gäller andelen egenföretagare (som ofta tar ut låga löner), bara Jämtland och Gotland har fler. Att lönesumman per sysselsatt dagbefolkning är låg kan alltså kopplas till ungdomsjobb, deltidsarbete, arbetspendling och en stor andel enskilda företagare. I en jämförelse med övriga län står sig Halland mycket väl utifrån bruttoregionproduktens och sysselsättningens utveckling mellan åren Tillväxt handlar dock snarare om att blir bättre på det man gör, det vill säga att öka produktionskapaciteten eller produktiviteten på sikt för att stärka konkurrenskraften. Blekinge BRP samt sysselsättningsutveckling efter län Procent 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 Östergötland Riket Norrbotten Halland Uppsala Stockholm 0,0 Dalarna -4,00-2,00 0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00 14,00 Halland har haft en bättre utveckling av bruttoregionprodukten per sysselsatt under hela perioden än riksgenomsnittet (Efter 2010 kan vi se försvagning av utvecklingen). Fluktuationer i produktiviteten påverkas på kort sikt av konjunktursvängningar men på lång sikt är det dock andra faktorer som driver produktivitetsutvecklingen. Ny och bättre teknik introduceras som effektiviserar arbetet, arbetskraftens kompetens ökas genom utbildning och erfarenhet och /eller arbetsintensiva och lågproduktiva verksamheter avvecklas eller utlokaliseras till utlandet, och ersätts istället av mer högproduktiv verksamhet. För en fortsatt god produktivitetsutveckling måste Halland fortsätta arbeta med dessa tre faktorer. Globaliseringen ses idag som en utmaning för flera länder och regioner med många dimensioner så som sammanväxande marknader och ekonomier, internationella avtal, arbetsmigration, utbyte av kultur och kunskap. Lägre kostnader för transporter men framför allt bättre informationsteknologier har förändrat näringslivet i grunden och skapat förutsättningar för helt nya kombinationer av verksamheter mellan och inom små och stora företag. Hallands varuexportandel av BRP år 2015 låg på 20 procent jämfört med år 2012, 21 procent. Värdet av varuexporten från Halland är dock relativt lågt. Enligt Business Sweden är Halland ett av de länen med minst varuexport. Halland ligger på 16 plats bland alla svenska län när det gäller exportvolym och är fortfarande relativt låg räknad per capita. Detta är en situation som förhoppningsvis håller på att förändras. I Halland finns det idag exporterande företag, vilket är en ökning med över 14 procent sedan Ökningen har dock varit större om vi tittar på antal importföretag, 58 procent. I Halland är exporten också väl differentierad med en viss betoning på maskiner och träindustri. Till skillnad från många andra län och från landet i genomsnitt, bygger Hallands exportförsäljning till stor del på de små och medelstora företagens internationalisering. Detta skapar stabilare grund för länets utveckling och ger bättre utrymme för investeringar och nya arbetstillfällen på hemmaplan. Det är dock tjänsternas andel av den totala exporten som har blivit viktigare andelsmässigt sedan början av 2000-talet. Sysselsättningsutveckling % 4

5 Undersökningar har visat att Sverige (och därmed många regioner) har komparativa fördelar gentemot andra jämförbara länder i tjänstesegmentet med hög humankapitalintensitet, som exempelvis inom data- och informationssektor. Samtidigt finns även andra sorters tjänsteexport med möjlighet till en mer regional framtoning. Exempelvis en växande besöksnäring som skulle kunna bidra till en regional förnyelse och utveckling i Halland och därmed en ännu mer konkurrenskraftig region. Fortfarande kan vi se en förskjutning av sysselsättning från tillverkningsindustrin till offentlig och privat tjänstesektor. En förklaring till denna utveckling är produktivitetsförbättringar inom industrin i kombination med outsourcing av mindre kvalificerad produktion och ett ökat fokus på kärnverksamheten i industriföretagen. Den företagsstödjande sektorn i Halland har dessutom ökat mycket svagt under åren , dock är det positivt att så många nya företag startas inom denna sektor. Anledningar till att den företagsstödjande sektorn inte växer mer kan vara mognad eller attityd till att köpa tjänster i övriga näringslivet eller att det saknas tjänsteutbud inom vissa områden. Styrkeområdena Besöksnäring, Hälsoinnovation och Livsmedel har haft en god utveckling av antal sysselsatta (dagbefolkning) samt förädlingsvärdet jämfört med styrkeområdet Skog & Trä. Inom vissa delbranscher i de olika styrkeområdena vittnar man dock om att det pågår en stark strukturförändring i form av effektivisering, rationalisering och teknisk utveckling. Dessutom saknas relevant rekryteringsunderlag i Halland vilket enligt dom själva hämmar tillväxten. Satsningarna som nu pågår och som sjösätts för de olika styrkeområdena kan vara i rätt riktning. Halland har avslutningsvis ett stabilt näringsliv med en liten känslighet för konjunktursvängningar jämfört med regioner med en större andel tillverkande industri. En jämförelse med närliggande regioner och Sverige visar att Halland har en god konkurrenskraft och tillväxt under perioden Men precis som i andra delar av Sverige är det flera av de klassiska tillverkningsbranscherna i Halland som krymper i antalet sysselsatta däribland skogs- och träindustrin. Detta är en del av transformeringen i svenskt näringsliv och det är viktigt att öka tjänstesektorn, dels för att ge möjlighet för de tillverkande företagen att köpa tjänster och därmed fokusera på sin kärnverksamhet och dels för att också kunna tillföra ett ytterligare tjänsteinnehåll till befintliga produkter. 5

6 Lönesumma per sysselsatt dagbefolkning (tkr) efter län En indikation på regioners konkurrensförmåga ger arbetsproduktiviteten, som här uttrycks som lönesumma per sysselsatt dagbefolkning i regionen. En ökad arbetsproduktivitet är också grunden till ekonomisk tillväxt, ökad välfärd och levnadsstandard. Ökade inkomster per sysselsatt har också präglat olika länders utveckling under hela perioden sedan industrialiseringen. Det har också framförts oro över att produktivitetstillväxten inte leder till nya arbetstillfällen (jobless growth). Snarare handlar det om en fortsatt omflyttning från lågproduktiva till mer högproduktiva sektorer, vilket stöder en fortsatt stimulans av produktivitetsökande aktiviteter och investeringar. Halland hamnar på en fjärdeplats när vi tittar på förändringen från år I faktiska kronor ligger Halland lågt i förhållande till andra län och det finns några troliga förklaringar. Länet har en stor utpendling av högavlönade och en stor inpendling av lågavlönade samtidigt som länet är väl representerat inom de areella näringarna och handeln (näringsgrenar som ofta erbjuder deltidsarbete och ungdomsjobb). Halland är också topp tre i landet när det gäller andelen egenföretagare (som ofta tar ut låga löner), bara Jämtland och Gotland har fler. Att lönesumman per sysselsatt dagbefolkning är låg kan alltså kopplas till ungdomsjobb, deltidsarbete, arbetspendling och en stor andel enskilda företagare. 6

7 Förändring av lönesumma per sysselsatt dagbefolkning % 40,0 36,4 35,0 34,2 30,0 31,4 31,3 30,5 28,4 26,7 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 7

8 140 Lönesumma per sysselsatt dagbefolkning (Index) Halland Sverige 8

9 Bruttoregionprodukt (Fast pris, basår 2000) Mnkr och årlig förändring Halland , , , , ,2 3, ,5 2,0 10,0 5,0 BRP ,3 1,5-0,5-0,3 0,0 Årlig BRP -1, , ,2-10,0 Bruttoregionprodukt (BRP) är värdet på alla varor och tjänster som produceras i en region/län under en viss period. Även om BRP inte är ett perfekt mått ger det ändå en grov bild av hur rik en region/län är. Med ekonomisk tillväxt menas alltså en ökning av BRP över tid. Under 2013 uppgick Hallands BRP till 73,6 miljarder kronor. Det är en ökning med miljarder kronor eller 31 procent från år Hallands årliga tillväxttakt har flukturerat under perioden Det stora avbrottet i tillväxten för Halland kom under 2009 med finanskrisen som blev startskottet för en ny global lågkonjunktur. Halland har en låg placering bland Sveriges län när det gäller BRP per sysselsatt. Däremot har Halland haft en bättre utveckling av BRP per sysselsatt under hela perioden än riksgenomsnittet. Efter 2010 har Halland haft en svagare utveckling av BRP per sysselsatt än riksgenomsnittet. 9

10 BRP per sysselsatt (tkr) efter län Utveckling av BRP per sysselsatt (Index 2000=100) Halland Sverige

11 Förädlingsvärde (tkr) Halland (Källa: Bisnode) Förädlingsvärdet brukar beskrivas som försäljning minskat med inköp av varor och tjänster samt avskrivningar. Hallands förädlingsvärde för samtliga aktiebolag i länet uppgick år 2014 till 48 miljarder kronor jämfört med 35 miljarder år 2006, en 36 procentig ökning. Halland har överlag haft en bättre utveckling än riksgenomsnittet och enligt Bisnodes (Simpler) analys av Halland har länet ett stabilt näringsliv med en liten känslighet för konjunktursvängningar jämfört med andra regioner i landet med liknande näringslivsstruktur. Halland har också en större andel anställda i mindre företag vilket är positivt då det inom dessa som tillväxten sker. Minskningen av förädlingsvärdet mellan år 2012 till 2013 förklaras av att tre stora företag i länet brottats med lönsamhetsproblem. Halland har dock haft en god tillväxt under perioden både i antal anställda och i antal företag. 11

12 180 Förädlingsvärde (Index 2004 = 100) Halland Sverige

13 Andel sysselsatta efter näringsgren 2014 Halland och Sverige Fastighetsverksamhet Finans- och försäkring Energiförsörjning IKT Jord-Skog-Fiske Hotell och restaurang Kulturella och personliga tjänster Transport och maganisering Off förvaltning och försvar 1,6 1,6 2,0 1,1 1,1 2,2 3,8 1,4 2,2 3,2 3,4 3,6 4,5 4,2 5,0 4,5 5,8 4,5 Sverige Halland Näringsgrensstrukturen i Halland visar att länet är underrepresenterat i näringsgrenarna Företagstjänster, Information och kommunikation samt Finans/-Försäkring. Handel, Jordbruk och Bygg är exempel på näringsgrenar där Halland har en större andel sysselsatta än riksgenomsnittet. Under de senaste årtiondena har det skett en snabb förskjutning av sysselsättning från tillverkningsindustrin till offentlig samt privat tjänstesektor. En förklaring till denna utveckling är produktivitetsförbättringar inom industrin i kombination med outsourcing av mindre kvalificerad produktion och ett ökat fokus på kärnverksamheten i industriföretagen. Mönstret i Halland visar på denna förskjutning. Sysselsättningen inom till verkning minskar medan tjänstebranscher ökar. Byggverksamhet 6,9 8,1 Företagstjänster Utbildning Tillverkning 8,5 11,5 10,5 11,3 12,1 11,9 Handel Vård och omsorg 12,2 15,3 16,4 17,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 13

14 Andel sysselsatta efter näringsgren och kön 2014 Halland Fastighetsverksamhet Finans- och försäkring Energiförsörjning IKT 2,0 1,2 0,9 1,3 1,0 1,9 0,9 3,4 Jord-Skog-Fiske Hotell och restaurang 1,6 2,8 4,8 4,4 Kulturella och personliga tjänster Transport och maganisering 1,9 3,4 5,0 7,0 Män Kvinnor Off förvaltning och försvar 3,9 5,2 Byggverksamhet 1,2 14,7 Företagstjänster 7,5 9,5 Utbildning Tillverkning 5,2 5,7 17,5 18,0 Handel 14,3 16,3 Vård och omsorg 5,2 29,1 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 14

15 Förändring av antal sysselsatta efter näringsgren Halland Fastighetsverksamhet Finans- och försäkring Energiförsörjning IKT Jord-Skog-Fiske Hotell och restaurang Kulturella och personliga tjänster Transport och maganisering Off förvaltning och försvar Totalt Män Kvinnor Byggverksamhet Företagstjänster Utbildning Tillverkning Handel Vård och omsorg

16 ,1 Nystartade företag/ 1000 invånare efter län 2014 (Källa: Tillväxtanalys) ,2 11,9 10 8, Nyföretagande i Halland uttryckt som antal nya företag per 1000 invånare, ligger på ungefär samma nivå som Sverige i genomsnitt år Etableringsfrekvensen är klart högst i Stockholms, Skåne samt Gotlands län. Halland ligger totalt sett på fjärde plats. Etableringsfrekvensen har också ökat under perioden med några tidsseriebrott för år 2007 och för år Fortfarande är det en högre etableringsfrekvens bland män än bland kvinnor såväl i Halland som i övriga Sverige. 16

17 Nystartade företag/ 1000 invånare Halland (Källa: Tillväxtanalys) ,2 11, ,8 6,9 Halland Sverige Tidsseriebrottår 2007: Branscherna jordbruk, skogsbruk, fiske samt fastighetstjänster tillkommer i statistiken, vilket innebär ett tillägg på nystartade företag detta år. Tidsseriebrott år 2010: Ändrade aktivitetskriterier hos Tillväxtanalys, vilket innebär ett tillägg på nystartade företag detta år. 17

18 18,0 Nystartade företag/ 1000 invånare efter kön Halland 16,0 14,0 15,5 15,4 12,0 10,0 8,0 8,6 8,3 6,0 4,0 2,0 Sve Män Halland Män Halland Kv Sve Kv 0,

19 18,0 Nystartade företag/ 1000 invånare efter kommun Halland 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 Kungsbacka Laholm Varberg Falkenberg Halmstad Hylte 4,0 2,0 0,

20 Förädlingsvärde % Utveckling av sysselsatta och förädlingsvärde efter styrkeområde % 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 Hallands näringsliv Hälsoinnovation Livsmedel Besöksnäring 0,0-10,0-5,0 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0-20,0 Skog & Trä -40,0-60,0 Sysselsättningsutveckling % Inom ramen för Hallands Tillväxtstrategi har tre styrkeområden definierats; Hälsoinnovation, Besöksnäring och Grön tillväxt. Livsmedel och Skog & Trä ingår som delområden inom Grön Tillväxt. Styrkeområdena Besöksnäring, Hälsoinnovation och Livsmedel har haft en god utveckling av antal sysselsatta (dagbefolkning) samt av förädlingsvärdet jämfört med styrkeområdet Skog & Trä. Utvecklingen för de tre har också varit bättre än det halländska näringslivets snitt. En fortsatt vikande marknad för speciellt pappersprodukter är en orsak till den försämrade utvecklingen för skogs- och träindustrin. 20

21 Personaleffektivitet Personaleffektivitet Simpler-index 2014 efter styrkeområde Halland 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 Besöksnäring Livsmedel Hälsoinnovation Skog & Trä Hallands näringsliv 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Kapitaleffektivitet 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Simpler-index 2007 efter styrkeområde Halland 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 Kapitaleffektivitet Besöksnäring Livsmedel Hälsoinnovation Skog & Trä Hallands näringsliv Positionen i diagrammet visar om företagets/branschens verksamhet är personalintensiv eller kapitalintensiv samt hur bra företaget/branschen går. Ett företag som ligger på linjen 1-1 går lika bra som genomsnittet bland företag i Sverige och har ett index på 1. Företag och branscher utanför linjen (index >1) har svårt att skapa lönsamhet medan företag innanför linjen (index <1) kan skapa vinster utöver en genomsnittlig (medel)ersättning till aktieägarna. Storleken på bubblan motsvarar antal sysselsatta. Halland har ett stabilt näringsliv med en liten känslighet för konjunktursvängningar jämfört med regioner med en större andel tillverkande industri. En jämförelse med närliggande regioner och Sverige visar att Halland har en god konkurrenskraft och tillväxt under perioden Det halländska näringslivet har haft en god position innanför linjen i flera år utom 2013 då regionen påverkades negativt av några större företag med lönsamhetsproblem. Inget av styrkeområdena ligger utanför linjen 2014 men Skog & Trä har kämpat med lönsamhetsproblem sedan konjunkturnedgången 2007/2008. (Källa: Bisnode) 21

22 Den företagsstödjande sektorn i Halland har ökat mycket svagt under åren , dock är det positivt att så många nya företag startas inom denna sektor. Anledningar till att den företagsstödjande sektorn inte växer mer kan vara mognad eller attityd till att köpa tjänster i övriga näringslivet eller att det saknas tjänsteutbud inom vissa områden. Saknas det ett tjänsteutbud finns en marknad för nyetablering av tjänsteföretag inom dessa områden. Inom regionen är de klassiska branscherna Verkstad, Metall-varuindustri samt Papper & Massa krympande i antalet sysselsatta, liksom i Sverige. Detta är en del av transformeringen i svenskt näringsliv och det är viktigt att öka tjänstesektorn, dels för att ge möjlighet för de tillverkande företagen att köpa tjänster och därmed fokusera på sin kärnverksamhet och dels för att också kunna tillföra ett ytterligare tjänsteinnehåll till befintliga produkter. Halland har en mycket stark Partihandel som även den skulle kunna vara köpare av Företagstjänster. Livsmedel Det pågår en stark strukturförändring inom livsmedelsnäringen med effektivisering, rationalisering och teknisk utveckling. Detta kan delvis förklara minskad sysselsättning i delar av branschen. Under hösten 2016 pågår ett arbeta med att fram ett halländskt livsmedelsprogram mellan företrädare i livsmedelskedjan för att förtydliga utmaningar och behov för näringen. Den halländska livsmedelsnäringen har behov av ökat samarbete mellan företagen; stöd för att etablera lokala och regionala distributionskanaler; tillgång till kvalificerad personal och utbildning av företagare/chefer; hållbarhetsaspekter; konsument-perspektivet; bättre ta del av de offentliga upphandlingarna. För ökad tillväxt bör aktörerna i livsmedelskedjan samarbeta med varandra utifrån förståelse för varandras situation och win-win - perspektiv. Svaga länkar i livsmedelskedjan är framför allt logistik och marknadsföring/varumärkesuppbyggnad. Hälsoinnovation Inom området Hälsoinnovation kan vi se en mycket god utveckling inom de flesta delområden. Inom området vårdtjänster beror sysselsättnings-utvecklingen till stor del på att fler områden privatiseras och det sker en förflyttning från offentlig sektor till privat sektor. Inom den tillverkande sektorn ser vi samma utveckling som inom tillverkning totalt, vilket innebär att produktiveteten ökar medan sysselsättningen går ner. Detta som en effekt av automatisering och effektivisering. Området suger upp en stor andel högutbildad personal, vilket är intressant då en av Hallands utmaningar är en svag matchning mellan högutbildad arbetskraft och näringslivets efterfråga. En fortsatt satsning på Hälsoteknikcentrum ger förhoppningsvis på sikt effekter på både antalet nya företag inom området samt på företagens innovativa förmåga. Även övriga kopplingar till forskning och utbildning inom bland annat Högskolan i Halmstad kan bidra till kompetensförsörjning och attraktivitet inom området. Vård och omsorgs förmåga att agera beställare och testbäddar är avgörande för framtiden inom detta område. Den relativa hanterbarheten i Halland kan skapa stora fördelar för både den offentliga vården och omsorgen såsom för näringen, vilket kan skapa en än starkare profil inom området. Skogs- och träindustrin Skogs- och Träindustrin har haft en sämre utveckling under perioden jämfört med det övriga näringslivet samt övriga styrkeområden i Halland. Framförallt inom delområdet papper och massaindustrin som kämpat med lönsamhetsproblem. Positivt är dock att skogsnäringen har pågående nyinvesteringar. Derome bygger ny husfabrik i Varberg, Södra Cell investerar kraftigt i Värö och Hamnen i Varberg har ökat sin export av trävaror från kubikmeter 2012 till en miljon kubikmeter idag. Det pågår också flera initiativ för att utveckla branschen i Halland. Stora Enso har initierat en utvecklingsprocess för att hitta nya möjligheter med produkter av cellulosabaserad råvara. Mindre företag med nära anknytning till Södra i Varberg utvecklar innovativa produkter av cellulosa, och ett kluster kring stora trähus har börjat formas av halländska aktörer med kopplingar till liknande svenska initiativ. Bland annat saknas relevant rekrytering-sunderlag i Halland. Det pågår också utveckling hos småsågar i Halland. Exempel är det nätverk för kunskapsutveckling som har formats runt Falkenberg och ett innovationsprojekt för sågade ekvaror på Bjärnareds såg tillsammans med Chalmers. 22

23 Besöksnäring Halland har haft en god tillväxt i Besöksnäringen under många år, vilket i stor grad kan tillskrivas Campingens goda resultat. Campingnäringen har varit mycket bra på att samverka, vilket ger resultat. Konkurrensen om besökaren ökar dock hela tiden vilket innebär att Halland måste stärka samverkan på många fler områden för att en god utveckling skall kunna bibehållas. Under det senaste året har samverkansavtalet mellan Region Halland och kommunerna trätt i kraft. Projektet Destination Halland 2020 är uppstartat och några analyser är redan genomförda inom ramen för projektet. En sådan analys är en gästundersökning som genomfördes efter förra sommaren. Den visade bland annat att Halland har svårt att locka till sig unga besökare och internationella besökare. En ytterligare utmaning för besöksäringens tillväxt är bristen på kompetens. Halländska företag i besöksnäringen anger att kompetensbristen hindrar deras tillväxt i betydligt högre grad än vad som gäller för riket totalt. Under 2017 kommer insatser göras för att stärka kompetensutveckling och kompetensförsörjningen på sikt. Det är framför allt inom restaurangnäringen bristen är som störst. Den stora andelen unga anställda samt att näringen är väldigt säsongsbetonad innebär stora krav på kunskapsöverföring och ledarskap, vilket kommer att adresseras inom ramen för gemensamma utvecklingsinsatser framöver. En utmaning som branschen behöver adressera är att få besökare att ange om deras vistelse har överträffat deras förväntningar. Det är en indikator på att Halland behöver arbeta med värdskapsfrågor och att skapa fler intressanta upplevelser för människor när de väl är på plats. Något som fokuseras på i Destination Halland Bristen på internationella gäster hindrar långsiktig tillväxt då länet konkurrerar med andra destinationer om besökarna och man vet att internationella besökare spenderar mer pengar än inhemska vid besöket. Halland har mycket svårt att attrahera unga gäster vilket är ett stort hot mot långsiktig tillväxt. Här handlar det om att utveckla intressanta produkter och lyfta det som kan intressera en ung målgrupp i kommunikationen. Projektet destination Halland arbetar också med att öka kunskapen kring digitalisering då besöksnäringen är en näring som drivs starkt av digitaliserade tjänster. Genom bättre kunskap om gästens rörelser på bland annat digitala medier kan näringen skapa bättre närvaro och bättre anpassade produkter. 23

24 Antal sysselsatt dagbefolkning efter styrkeområde Halland Besöksnäring Hälsoinnovation Livsmedel Skog & Trä Sysselsättningsutveckling efter styrkeområde Halland (Index 2007=100) Besöksnäring Livsmedel Hälsoinnovation Hallands näringsliv Skog & Trä

25 Förädlingsvärde (tkr) efter styrkeområde Halland Besöksnäring Hälsoinnovation Livsmedel Skog & Trä Utveckling av förädlingsvärde efter styrkeområde (Index 2007=100) Hälsoinnovation Besöksnäring Livsmedel Hallands näringsliv Skog & Trä

26 Antal företag efter styrkeområde Halland Besöksnäring Hälsoinnovation Livsmedel Skog & Trä Utveckling av antal företag efter styrkeområde Halland (Index 2007=100) Hälsoinnovation Hallands näringsliv Besöksnäring Livsmedel Skog & Trä 26

27 50 47,6 Övergång till högskola inom 3 år (examensår 2011/2012) Halland 45 44,6 43,1 42,8 44,8 42, ,2 40,5 39, ,7 36,6 37,7 37,2 36, ,3 31,6 29,1 28,5 34,3 31, ,4 Kvinnor Män 20 22,2 Totalt Sverige Kungsbacka Halmstad Halland Varberg Falkenberg Laholm Hylte I Halland var andelen studerande som avslutat en linje i gymnasieskolan läsåret 2010/2011 och som påbörjat högskolestudier inom 3 år 37 procent mot Sverigesnittets 42 procent. Kvinnor har generellt en högre övergångsfrekvens än män. Drygt 43 procent av kvinnorna i Halland gick till högskolestudier inom 3 år medan andelen män uppgick till 32 procent (examensår 2010/2011). Övergångsfrekvensen är högst i Kungsbacka och Halmstads kommun och lägst i Laholm och Hylte. Övergångsfrekvensen har minskat både i Halland som i övriga Sverige under perioden. Minskningen gäller också för båda könen. 27

28 50,0 Övergång till högskola inom 3 år (examensår 2000/ /2012) 45,0 40,0 35,0 42,2 37,2 30,0 25,0 20,0 Halland Sverige 15,0 10,0 5,0 0,0 28

29 60,0 Övergång till högskola inom 3 år efter kön (examensår 2000/ /2012) 50,0 40,0 30,0 47,6 42,8 36,7 31,6 20,0 Sverige Kv Halland Kv 10,0 Sverige Män Halland Män 0,0 29

30 Antal import och exportföretag Halland Importföretag Exportföretag Totalt Värdet av varuexporten från Halland är relativt lågt. Enligt Business Sweden är Halland ett av de länen med minst varuexport. Halland ligger på 16 plats bland alla svenska län när det gäller exportvolym och är fortfarande relativt låg räknad per capita. Detta är en situation som förhoppningsvis håller på att förändras. I Halland finns det idag 1490 exporterande företag, vilket är en ökning med över 14 procent sedan Ökningen har dock varit större om vi tittar på antal importföretag, 58 procent. Trenden är liknande i övriga Sverige. I Halland är exporten väl differentierad med en viss betoning på maskiner och träindustri Utveckling av antal import och exportföretag (Index 2005 = 100) Tittar vi på andelen varuexporterande företag till olika marknader ser Halland ut ungefär som i Sverige i stort. EU-länderna och Norden är de marknader dit flest företag exporterar och importerar varor och har så varit över tid Importftg Halland Importftg Sverige Exportftg Halland Exportftg Sverige Till skillnad från många andra län och från landet i genomsnitt, bygger Hallands exportförsäljning till stor del på de små och medelstora företagens internationalisering. Detta skapar stabilare grund för länets utveckling och ger bättre utrymme för investeringar och nya arbetstillfällen på hemmaplan. 30

31 Export- och importföretag i Halland fördelade efter landområde 2014 (%) Sydamerika Afrika 0, ,8 5,3 5 6,4 6,2 Nord- och Centralamerika 18 18, ,1 Övriga Europa Fjärran Östern , ,8 18,4 18,6 Sve Importföretag Sve Exportföretag Halland Importföretag Halland Exportföretag Övriga Asien ,7 9,5 Norden 13,8 14, ,3 EU 71 76,

32 Utveckling av export och importföretag i Halland efter landområden (%) EU Exportföretag EU Importföretag Norden Exportföretag Norden Importföretag

33 40 Andel anställda i utlandsägda bolag 2000, 2014 och 2015 efter län (Anställda i procent av näringslivet) Det utländska ägandet i det halländska näringslivet är ytterligare en indikator på näringslivets internationalisering. Definitionen av ett utländskt företag är att mer än hälften av aktiernas röstvärde innehas av en eller flera utländska ägare. I Halland svarar utländska företag för 16 procent av antal anställda år Det är en ökning med fyra procentenheter från år 2000 men under riksgenomsnittet båda åren. Nationellt är det utländska ägandet koncentrerat till storstadsregionerna men även Västmanland har en större närvaro av utlandsägda bolag jämfört med riksgenomsnittet. Blekinge hade högst andel i Sverige år 2000 men har tappat flera utlandsägda arbetsställen under perioden. I stora drag är det annars en trend att det utländska ägandet ökar i Sverige. (Källa: Tillväxtanalys) 33

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 3. Stark konkurrenskraft En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet.

Läs mer

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode Hallands näringsliv Källa: SCB och Bisnode Interaktiv statistik Flera diagram i rapporten kan filtreras och är förfiltrerade. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som är förinställt. Klicka

Läs mer

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND Bisnode Jan Fineman och Håkan Wolgast 2016-05-02 Besöksadress: Rosenborgsgatan 4 6, Solna Sida 2 (10) Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 3 Region Halland...

Läs mer

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND Bisnode Jan Fineman och Håkan Wolgast 2015-08-13 Besöksadress: Rosenborgsgatan 4 6, Solna Sida 2 (8) Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 3 Region Halland...

Läs mer

Livsmedelssektorn i Halland

Livsmedelssektorn i Halland Livsmedelssektorn i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag om den halländska livsmedelsindustrin Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling Källa: SCB

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att

Läs mer

Skogs- och träindustrin i Halland

Skogs- och träindustrin i Halland Skogs- och träindustrin i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag om den halländska Skogs- och träindustrin. Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling

Läs mer

Kommunalt forum

Kommunalt forum Kommunalt forum Några bakgrundsbilder som kan vara bra att ha med inför framtiden I vårt län är vi ekonomiskt helt beroende av industriföretagen Sverige World Economic Forum Global Competitiveness Index

Läs mer

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND Bisnode Jan Fineman och Miriam Kuflu 2017-05-30 Besöksadress: Rosenborgsgatan 4 6, Solna Sida 2 (13) Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 3 Region Halland...

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016 Uppföljning Tillväxtstrategi 2016 Del 1: Grundfakta En rapport från Regionkontoret 2016 1 Grundfakta Inledning Region har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För att säkerställa att har

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 4. Fler i arbete En rapport från regionkontoret 2015 Inledning Innehållsförteckning Region Halland har ansvar för att leda det regionala utvecklingsarbetet. För

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Fyrbodal

Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Rapport 2014:9 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Fyrbodal Tillväxt och utveckling i Fyrbodal ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Skaraborg

Tillväxt och utveckling i Skaraborg Rapport 2014:7 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Skaraborg Tillväxt och utveckling i Skaraborg ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 Oleg Zastenker Regional Exportrådgivare I Halland Maj 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE 2 När Sverige först började handla över gränserna var

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Sjuhärad

Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Rapport 2014:8 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Sjuhärad Tillväxt och utveckling i Sjuhärad ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt och utveckling

Läs mer

Näringslivsanalys. Madelen Richardsson Näringslivssamverkan i Kristinehamn

Näringslivsanalys. Madelen Richardsson Näringslivssamverkan i Kristinehamn Näringslivsanalys Madelen Richardsson Näringslivssamverkan i Kristinehamn ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KRISTINEHAMN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast 20150217 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Hälsoinnovation i Halland

Hälsoinnovation i Halland Hälsoinnovation i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling Källa: SCB & SIMPLER (Bisnode) En Rapport från Region

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KALMAR LÄN Anna Löfmarck

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KALMAR LÄN Anna Löfmarck ANALYS AV NÄRINGSLIVET I KALMAR LÄN 2009-2014 Anna Löfmarck 2015-10-29 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika

Läs mer

Meet and Eat. 14 september 2016 CreActive

Meet and Eat. 14 september 2016 CreActive Meet and Eat 14 september 2016 CreActive LIU RELATION/Susanne Pettersson 2 FÖRENA Företag når akademisk kompetens LIU RELATION/Susanne Pettersson 16-09-14 3 Projekttid: 160501-171115 Tillväxtverket 8 lärosäten

Läs mer

NÄRINGSLIVSANALYS ÄLMHULT

NÄRINGSLIVSANALYS ÄLMHULT NÄRINGSLIVSANALYS ÄLMHULT 2010-2015 Tillväxt och konkurrenskraft presentation i Älmhult den 23 mars Magnus Johansson Miriam Kuflu 1 KOMMUNENS NÄRINGSLIV Hur ser ert näringsliv ut? Hur fort växer det? Bättre

Läs mer

Simpler : Regionstudie Kronobergs län 2010

Simpler : Regionstudie Kronobergs län 2010 Simpler : Regionstudie Kronobergs län 2010 Anna Löfmarck och Håkan Wolgast Grufman Reje management Databasen 2010, Kronoberg Vi utgår från bolagsdata för alla länets aktiebolag, ca 85-90% finns med för

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 December 2014 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Uppföljning Tillväxtstrategi Halland Del 3: Stark konkurrenskra En rapport från Regionkontoret Inledning Region Halland har ansvar för a leda det regionala utvecklingsarbetet. För a säkerställa a Halland

Läs mer

Sysselsättningsutvecklingen i Kronobergs län 2012

Sysselsättningsutvecklingen i Kronobergs län 2012 Tillverkning Företagstjänster Okänd verksamhet Jordbruk och skogsbruk Energiförsörjning Finansverksamhet Fastighetsverksamhet Offentlig förvaltning Information Transport Utbildning Hotell- och restaurang

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 April 2015 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Konjunkturen i Örebro län. kv September 2017

Konjunkturen i Örebro län. kv September 2017 Konjunkturen i Örebro län kv2 2017 September 2017 Örebro län Konjunkturläget 2017 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar

Läs mer

Konjunkturen i Stockholmsregionen 2019 kv Stockholm Business Region

Konjunkturen i Stockholmsregionen 2019 kv Stockholm Business Region Konjunkturen i Stockholmsregionen 2019 kv1 2019-07-02 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Stockholms

Läs mer

INTERNATIONELLA VÄSTERBOTTEN EXPORT & IMPORT 2016

INTERNATIONELLA VÄSTERBOTTEN EXPORT & IMPORT 2016 INTERNATIONELLA VÄSTERBOTTEN EXPORT & IMPORT 2016 Katharina Saalo Regional Exportrådgivare Västerbotten april 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE SAMMANFATTNING När Sverige först började

Läs mer

Analys av näringslivet i Gnesta kommun 2014-03-19

Analys av näringslivet i Gnesta kommun 2014-03-19 Analys av näringslivet i Gnesta kommun Jan Fineman Anna Löfmarck Syfte med näringslivsstudien Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Konjunkturen i Västmanlands län. kv September 2017

Konjunkturen i Västmanlands län. kv September 2017 Konjunkturen i Västmanlands län kv2 2017 September 2017 Västmanlands län Konjunkturläget 2017 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten

Läs mer

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 S2006:003 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2003 Innehållsförteckning Definition av internationella och nationella företag 3 Sammanfattning 5 Resultat

Läs mer

Sysselsättningen i Jönköpings län 2017

Sysselsättningen i Jönköpings län 2017 Sysselsättningen i Jönköpings län 2017 Med fokus på näringsgrenars utveckling jämfört med andra län 2013-2017 December 2018 Ola Olsson, Regional utveckling Innehåll Inledning... 3 Utveckling Jönköpings

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014 Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta

Läs mer

NÄRINGSLIVSANALYS JÖNKÖPINGS LÄN

NÄRINGSLIVSANALYS JÖNKÖPINGS LÄN NÄRINGSLIVSANALYS JÖNKÖPINGS LÄN Tillväxt och lönsamhet 22 Februari 2017 Magnus Johansson Mina Mashouri senior analyst Bisnode Simpler analyst Bisnode Simpler JÖNKÖPING LÄNS NÄRINGSLIV Hur ser ert näringsliv

Läs mer

Näringslivsanalys 2007-2012

Näringslivsanalys 2007-2012 Näringslivsanalys 2007-2012 Ambition med kommunstudien Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher, storleksklasser och ålderskategorier.

Läs mer

NÄRINGSLIVSANALYS VÄSTRA GÖTALAND

NÄRINGSLIVSANALYS VÄSTRA GÖTALAND Tillväxt och lönsamhet NÄRINGSLIVSANALYS VÄSTRA GÖTALAND Jan Fineman Dorothy Tse REGIONENS NÄRINGSLIV 2 Hur ser ert näringsliv ut? Hur fort växer det? Bättre eller sämre än Sverige? Vilka branscher växer

Läs mer

Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland

Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland 2015-09-04 Resan mot bästa livsplatsen - en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än 2014 ATTRAKTIVITET Befolkning Boende

Läs mer

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Författarens namn: Martin Hedlund Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 181213 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN Magnus Johansson och Miriam Kuflu ANALYS AV NÄRINGSLIVET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2015 Magnus Johansson och Miriam Kuflu 2016-11-11 SYFTE MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen vad gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och

Läs mer

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004

Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 S2007:001 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2004 Innehållsförteckning Definition av internationella och nationella företag 2 Sammanfattning 3 Resultat

Läs mer

Konjunkturen i Östergötlands län. kv Mars 2017

Konjunkturen i Östergötlands län. kv Mars 2017 Konjunkturen i Östergötlands län kv4 2016 Mars 2017 Konjunkturläget 2016 kv4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Östergötlands

Läs mer

NÄRINGSLIVSANALYS FILIPSTAD KOMMUN

NÄRINGSLIVSANALYS FILIPSTAD KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS FILIPSTAD KOMMUN Tillväxt och konkurrenskraft Håkan Wolgast Miriam Kuflu Senior Analyst Bisnode Simpler Junior Analyst Bisnode Simpler FILIPSTAD KOMMUNS NÄRINGSLIV Hur ser ert näringsliv

Läs mer

Analys av näringslivet i Älmhults kommun

Analys av näringslivet i Älmhults kommun Analys av näringslivet i Älmhults kommun 2006-2010 Anna Löfmarck Håkan Wolgast 1 Simpler Grufman Reje 2006 2012-11-12 2012-11-12 Syfte med kommunstudien Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft,

Läs mer

Konjunkturen i Södermanlands län. kv Mars 2017

Konjunkturen i Södermanlands län. kv Mars 2017 Konjunkturen i Södermanlands län kv4 2016 Mars 2017 Konjunkturläget 2016 kv4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Södermanlands

Läs mer

Konjunkturen i Uppsala län. kv September 2017

Konjunkturen i Uppsala län. kv September 2017 Konjunkturen i Uppsala län kv2 2017 September 2017 Uppsala län Konjunkturläget 2017 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands län och Västerås kommun.

Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands län och Västerås kommun. Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands län och Västerås kommun. Statistiken bygger på uppgifter från Statistiska centralbyrån,

Läs mer

Konjunkturen i Gävleborgs län. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015

Konjunkturen i Gävleborgs län. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Konjunkturen i Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Konjunkturläget 2015 kv1 Om rapporten Stockholmsregionen omfattar i denna rapport; Stockholms län, Uppsala län,, Västmanlands län, Örebro län och Södermanlands

Läs mer

Konjunkturen i Örebro län. kv Juni 2017

Konjunkturen i Örebro län. kv Juni 2017 Konjunkturen i Örebro län kv1 2017 Juni 2017 Konjunkturläget 2017 kv1 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Örebro län och

Läs mer

Konjunkuren i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015. Stockholm

Konjunkuren i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015. Stockholm Konjunkuren i Stockholm Business Alliance Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Stockholm utvecklas positivt Konjunkturläget 2015 kv1 i Om rapporten omfattar i denna rapport; Stockholms län, Uppsala län,

Läs mer

Konjunkturen i Stockholmsregionen

Konjunkturen i Stockholmsregionen Konjunkturen i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance kv2 2017 September 2017 Fortsatt uppåt i Stockholmsregionen Konjunkturläget 2017 kv2 i Stockholmsregionen Om rapporten Rapporten är utgiven

Läs mer

Analys av näringslivet i Kalmar län

Analys av näringslivet i Kalmar län Analys av näringslivet i Kalmar län Uppdatering med 2012 års bokslut Håkan Wolgast Anna Löfmarck Alla företag 8021 företag i Kalmar län 2012 Södra Cell Xylem Water Solutions Manufacturing Scania OKG Xylem

Läs mer

Analys av näringslivet i Jönköpings län

Analys av näringslivet i Jönköpings län Analys av näringslivet i Jönköpings län 2006-2011 inkl inkomna bokslut 2012 Slutrapport Håkan Wolgast Anna Löfmarck Databasen och gjorda justeringar Utgångsdatabas med samtliga aktiebolag Säte i Jönköpings

Läs mer

Konjunkturen i Södermanlands län. kv September 2017

Konjunkturen i Södermanlands län. kv September 2017 Konjunkturen i Södermanlands län kv2 2017 September 2017 Södermanlands län Konjunkturläget 2017 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten

Läs mer

Konjunkturen i Södermanlands län. kv September 2016

Konjunkturen i Södermanlands län. kv September 2016 Konjunkturen i kv2 2016 September 2016 Konjunkturläget 2016 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och Eskilstuna kommun.

Läs mer

Konjunkturen i Stockholms län. kv Mars 2018

Konjunkturen i Stockholms län. kv Mars 2018 Konjunkturen i Stockholms län kv4 2017 Mars 2018 Konjunkturläget i Stockholm 2017 kv4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar

Läs mer

Konjunkturen i Stockholmsregionen

Konjunkturen i Stockholmsregionen Konjunkturen i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance kv4 2017 Mars 2018 Fortsatt stark konjunktur i Stockholmsregionen Konjunkturläget 2017 kv4 i Stockholmsregionen Om rapporten Rapporten är utgiven

Läs mer

Konjunkturen i Södermanlands län. kv Juni 2017

Konjunkturen i Södermanlands län. kv Juni 2017 Konjunkturen i Södermanlands län kv1 2017 Juni 2017 Konjunkturläget 2017 kv1 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Södermanlands

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Konjunkturen i Uppsala län. kv Mars 2017

Konjunkturen i Uppsala län. kv Mars 2017 Konjunkturen i Uppsala län kv4 2016 Mars 2017 Konjunkturläget 2016 kv4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Uppsala län och

Läs mer

Skogs- och träindustrin Halland

Skogs- och träindustrin Halland Skogs- och träindustrin Halland 27-212 En rapport från Region Halland Innehåll INLEDNING... 3 SYSSELSÄTTNING... 4 SYSSELSÄTTNING EFTER DELOMRÅDEN... 5 ANDEL SYSSELSATTA... 6 UTBILDNINGSNIVÅ... 7 UTBILDNINGSNIVÅ

Läs mer

Konjunkturen i Södermanlands län. kv December 2016

Konjunkturen i Södermanlands län. kv December 2016 Konjunkturen i Södermanlands län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Södermanlands

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANDRA BOLAGSFORMER REGION ÖREBRO 2 2015-03-06 BISNODE 2015 ANDRA BOLAGSFORMER LÄNET Länet som helhet

Läs mer

Fakta om företagandet i Stockholm 2017

Fakta om företagandet i Stockholm 2017 Fakta om företagandet i Stockholm 2017 Fakta om företagandet i Stockholm Ekonomi Näringsliv Arbetskraft och befolkning Infrastruktur Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region I rapporten

Läs mer

Konjunkturen i Örebro län. Konjunkturläget kv September 2015

Konjunkturen i Örebro län. Konjunkturläget kv September 2015 Konjunkturen i Konjunkturläget kv2 2015 September 2015 Konjunkturläget 2015 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och

Läs mer

Konjunkturen i Örebro län. kv September 2016

Konjunkturen i Örebro län. kv September 2016 Konjunkturen i kv2 2016 September 2016 Konjunkturläget 2016 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och kommun. Statistiken

Läs mer

Konjunkturen i Stockholmsregionen 2018 kv september 2018 Stockholm Business Region

Konjunkturen i Stockholmsregionen 2018 kv september 2018 Stockholm Business Region Konjunkturen i Stockholmsregionen 2018 kv 2 24 september 2018 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Konjunkturen i Örebro län. kv December 2016

Konjunkturen i Örebro län. kv December 2016 Konjunkturen i Örebro län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Örebro län

Läs mer

Konjunkturen i Örebro län. Konjunkturläget kv Juni 2016

Konjunkturen i Örebro län. Konjunkturläget kv Juni 2016 Konjunkturen i Konjunkturläget kv1 2016 Juni 2016 Konjunkturläget 2016 kv1 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och kommun.

Läs mer

Konjunkturen i Örebro län. kv Mars 2017

Konjunkturen i Örebro län. kv Mars 2017 Konjunkturen i Örebro län kv4 2016 Mars 2017 Konjunkturläget 2016 kv4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Örebro län och

Läs mer

Företagsamheten 2018 Hallands län

Företagsamheten 2018 Hallands län Företagsamheten 2018 Hallands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Konjunkturen i Uppsala län. kv Juni 2017

Konjunkturen i Uppsala län. kv Juni 2017 Konjunkturen i Uppsala län kv1 2017 Juni 2017 Konjunkturläget 2017 kv1 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Uppsala län och

Läs mer

Konjunkturen i Östergötlands län. kv December 2016

Konjunkturen i Östergötlands län. kv December 2016 Konjunkturen i Östergötlands län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Östergötlands

Läs mer

Konjunkturen i Uppsala län. kv December 2016

Konjunkturen i Uppsala län. kv December 2016 Konjunkturen i Uppsala län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Uppsala län

Läs mer

Konjunkturen i Uppsala län. kv September 2016

Konjunkturen i Uppsala län. kv September 2016 Konjunkturen i kv2 2016 September 2016 Konjunkturläget 2016 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och. Statistiken bygger

Läs mer

Konjunkturen i Västmanlands län. kv Juni 2017

Konjunkturen i Västmanlands län. kv Juni 2017 Konjunkturen i Västmanlands län kv1 2017 Juni 2017 Konjunkturläget 2017 kv1 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands

Läs mer

Konjunkturen i Västmanlands län. kv December 2016

Konjunkturen i Västmanlands län. kv December 2016 Konjunkturen i Västmanlands län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Konjunkturen i Gävleborgs län. kv December 2016

Konjunkturen i Gävleborgs län. kv December 2016 Konjunkturen i Gävleborgs län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Gävleborgs

Läs mer

NÄRINGSLIVSANALYS NACKA KOMMUN

NÄRINGSLIVSANALYS NACKA KOMMUN Tillväxt och lönsamhet NÄRINGSLIVSANALYS NACKA KOMMUN Jan Fineman och Miriam Kuflu Business Market Analytics, Bisnode 2 KOMMUNENS NÄRINGSLIV INNEHÅLL Hur näringslivet ser ut Hur fort näringslivet växer

Läs mer

Statistiken bygger på uppgifter från Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och Bolagsverket.

Statistiken bygger på uppgifter från Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och Bolagsverket. Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Dalarnas län samt Smedjebacken och Ludvika kommun. Statistiken bygger på uppgifter från Statistiska

Läs mer

Konjunkturen i Gävleborgs län. kv Mars 2017

Konjunkturen i Gävleborgs län. kv Mars 2017 Konjunkturen i Gävleborgs län kv4 2016 Mars 2017 Konjunkturläget 2016 kv4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Gävleborgs

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 FS 2016:2 2016-03-02 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2014 med 340 personer till 61 160. Antalet arbetstillfällen

Läs mer

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten

Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Analys baserat på Reglabs Innovationsindex November 2011 Kontigo AB Analysen av Norrbottens län Visa resultatet från Reglabs Innovationsindex för

Läs mer

Konjunkturen i Dalarnas län. kv September 2016

Konjunkturen i Dalarnas län. kv September 2016 Konjunkturen i kv2 2016 September 2016 Konjunkturläget 2016 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och Smedjebackens kommun

Läs mer

Konjunkturen i Västmanlands län. kv Mars 2017

Konjunkturen i Västmanlands län. kv Mars 2017 Konjunkturen i Västmanlands län kv4 2016 Mars 2017 Konjunkturläget 2016 kv4 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Västmanlands

Läs mer

Konjunkturen i Stockholmsregionen

Konjunkturen i Stockholmsregionen Konjunkturen i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance kv3 2017 December 2017 Fortsatt uppåt i Stockholmsregionen Konjunkturläget 2017 kv3 i Stockholmsregionen Om rapporten Rapporten är utgiven

Läs mer

Konjunkturen i Stockholmsregionen

Konjunkturen i Stockholmsregionen Konjunkturen i Stockholm Business Alliance kv2 2016 September 2016 Fortsatt uppåt i Konjunkturläget 2016 kv2 i Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I SÖDERTÖRN

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I SÖDERTÖRN ANALYS AV NÄRINGSLIVET I SÖDERTÖRN 2009-2014 Anna Löfmarck och Håkan Wolgast, april 2016 SIMPLER DIAGRAMMET Inköp av varor och tjänster Personal Förädlingsvärde Försäljning Personalkostnad Förädlingsvärde

Läs mer

Konjunkturen i Dalarnas län. kv December 2016

Konjunkturen i Dalarnas län. kv December 2016 Konjunkturen i Dalarnas län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Dalarnas

Läs mer

Konjunkturen i Stockholmsregionen 2018 kv december 2018 Stockholm Business Region

Konjunkturen i Stockholmsregionen 2018 kv december 2018 Stockholm Business Region Konjunkturen i Stockholmsregionen 2018 kv 3 17 december 2018 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar

Läs mer