Sysselsättningen i Jönköpings län 2017

Transkript

1 Sysselsättningen i Jönköpings län 2017 Med fokus på näringsgrenars utveckling jämfört med andra län December 2018 Ola Olsson, Regional utveckling

2 Innehåll Inledning... 3 Utveckling Jönköpings län... 4 Sysselsatta... 4 Jönköpings län, kvartal 3 sedan 2009 (AKU)... 4 Förvärvsarbetande nattbefolkning (boende i Jönköpings län)... 5 Sysselsättningsgrad (förvärvsintensitet år) Sysselsättningsgrad (förvärvsintensitet år) per län Sysselsättningsgrad (förvärvsintensitet år) per kommun Sysselsättningsgrad (förvärvsintensitet år) per kön i Jönköpings län Sysselsättningsgrad (förvärvsintensitet år) efter bakgrund i Jönköpings län Sysselsättningsgrad (förvärvsintensitet år) utrikes födda per län Sysselsättningsgrad (förvärvsintensitet år) bland utrikes födda efter kön i Jönköpings län Förvärvsarbetande dagbefolkning (arbetsplats i Jönköpings län)... 8 Jönköpings län Årlig procentuell förändring Länets kommuner Länets kommuner Näringsgrensutveckling Jönköpings län Näringsgrensutveckling Jönköpings län Näringsgrensstruktur Förvärvsarbetande dagbefolkning Andel per kön i Jönköpings län Utveckling län Procentuell utveckling av förvärvsarbetande dagbefolkning Procentuell utveckling av förvärvsarbetande dagbefolkning Näringsgrenar Jord- skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energiförsörjning, miljöverksamhet

3 Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster, m.m Sammanfattning Källor: Bilaga Faktatabeller Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) efter kommun och år Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) efter region, näringsgren SNI 2007 och år. Jönköpings län Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter år och län Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter näringsgren SNI 2007 och år. Riket Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) efter region, näringsgren SNI Totalt och fördelat på kön. Jönköpings län Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter näringsgren SNI Totalt och fördelat på kön. Riket Sysselsättningsgrad (förvärvsintensitet) per län Sysselsättningsgrad (förvärvsintensitet) per kommun Inledning En långvarig högkonjunktur och befolkningsökning har medfört hög efterfrågan på varor och tjänster, vilket i sin tur har lett till fler sysselsatta på arbetsmarknaden. Det kan vara intressant att veta var jobbtillväxten sker, både geografiskt och inom vilka branscher. Likaså är det intressant att se vilka näringar som minskar och hur mycket.

4 Rapporten inleds med förvärvsarbetande nattbefolkning (boende i länet), totalt, efter bakgrund och kön, samt förvärvsgrad. Störst fokus läggs på hur förvärvsarbetande dagbefolkning (personer med arbetsplats i länet) inom respektive näringsgren förändrats över tid. I bilagan längst bak redovisas separat statistik. Utveckling Jönköpings län Sysselsatta Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU) grundas på kvartalsvisa urvalsundersökningar, medan antaletförvärvsarbetande består av faktisk registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) för respektive år. Statistiken skiljer sig åt och går inte att jämföra, men den visar ungefär samma utvecklingstrend. Jönköpings län, kvartal 3 sedan 2009 (AKU) Antalet sysselsatta har ökat stadigt sedan finanskrisen , med undantag av en tillfällig nedgång Enligt arbetskraftundersökningen (AKU) så är drygt individer mellan år sysselsatta kvartal I åldersintervallet återfinns unga som jobbar extra under studierna och äldre som forsätter arbeta efter 65 år, antingen som anställda eller som egna företagare. Även personer som är sysselsatta i med hjälp av stöd från Arbetsförmedlingens konjunkturprogram ingår. Antalet sysselsatta är därför högre än förvärvsarbetande dagbefolkning. Mellan kvartal och kvartal har sysselsättningen ökat med drygt personer i Jönköpings län.

5 Förvärvsarbetande nattbefolkning (boende i Jönköpings län) Sysselsättningsgrad (förvärvsintensitet år) Jönköpings län Riket Sysselsättningsgraden i länet ökar för fjärde året i rad och ligger på 82,5 % Rikets medeltal ligger på 79,1 %. Sysselsättningsgrad (förvärvsintensitet år) per län ,2 82,5 82,0 81,5 81,1 80,5 80,2 80,2 80,1 79,9 79,8 79,7 78,7 78,6 78,5 78,4 78,1 78,0 77,6 77,3 74,3 79,1 Jönköpings län har näst högst sysselsättningsgrad i landet efter Hallands län.

6 Sysselsättningsgrad (förvärvsintensitet år) per kommun ,4 86,1 84,8 84,1 83,9 83,3 82,7 82,2 82,0 81,1 80,8 80,0 79,2 82,5 79, Bland länets kommuner varierar sysselsättningsgraden från 79,2 % i Tranås till 88,4 % i Habo. Observera att alla länets kommuner ligger över riksmedel. Sysselsättningsgrad (förvärvsintensitet år) per kön i Jönköpings län Kvinnor Män ,1 84,4 83,8 83,3 83,3 83,6 82,3 82,7 82,8 79,5 80,7 80,2 80,5 79,1 77,8 78,2 78,5 78,3 78,5 76, Det skiljer 3,9 procentenheter mellan män och kvinnor Kvinnorna har haft en bättre utveckling än männen sedan 2011.

7 Sysselsättningsgrad (förvärvsintensitet år) efter bakgrund i Jönköpings län ,4 85,2 85, ,5 86,3 87,3 87, Inrikes födda Utrikes födda ,1 55,5 58,4 61, ,3 60,1 60, Det skiljer 23,5 procentenheter mellan in- och utrikes födda Det återspeglas även i arbetslöshetsstatistiken där en hög andel utan arbete är födda utomlands. Med tanke på den demografiska utvecklingen och efterfrågan på arbetskraft bör avståndet mellan grupperna fortsätta minska framöver. Sysselsättningsgrad (förvärvsintensitet år) utrikes födda per län ,1 64, ,9 65,0 64,2 64,2 63,3 62,1 60,4 60,3 59,5 59,2 59,0 58,3 58,0 57,0 55,9 55,9 55,1 54,9 53,3 53,3 52,7 61,9 Bland utlandsfödda ligger Stockholms län i topp. Där finns en mer diversifierad arbetsmarknad som gör det lättare att få arbete.

8 Sysselsättningsgrad (förvärvsintensitet år) bland utrikes födda efter kön i Jönköpings län Kvinnor Män 69,1 68,8 66, ,7 63,3 64,2 64,7 65,7 57,3 60,1 59,5 58,3 55,5 56,1 55, ,9 53,7 51, Det skiljer 9,3 procentenheter mellan utrikes födda kvinnor och män Bland utlandsfödda har kvinnorna också haft en bättre utveckling än männen sedan Det skiljer ändå 21 procentenheter mellan svenskfödda och utlandsfödda kvinnor. Mellan männen skiljer 15,6 procentenheter. Förvärvsarbetande dagbefolkning (arbetsplats i Jönköpings län) Statistiken utgår från skatteverkets uppgifter, bostadsort och arbetsställeort aktuellt beskattningsår. Förvärvsarbetande dagbefolkning är personer som bor och arbetar i Jönköpings län plus inpendlare från andra län, d.v.s. alla med arbetsplats i regionen. I statistiken ingår alla förvärvsarbetande i åldern år med beskattningsbar förvärvsinkomst aktuellt år. Jönköpings län

9 År 2017 fanns det förvärvsarbetande i Jönköpings län. Sedan finanskrisen 2009 har antalet ökat med drygt personer. Ökningen de senaste fem åren ( ) är ungefär personer. Årlig procentuell förändring ,06 0,04 Jönköpings län Riket 0,02 0-0,02-0,04-0,06 Vid konjunktursvängningar blir länets variation större än riksmedeltalet. Länets kommuner ,0% 10,6% 8,0% 6,0% 4,8% 5,1% 5,3% 6,2% 6,2% 6,5% 6,6% 7,1% 7,2% 7,6% 4,0% 2,8% 3,0% 2,0% 0,3% 1,6% Under perioden ökade antalet förvärvsarbetande med personer. Jönköpings kommun har högst procentuell jobbtillväxt under perioden och är den enda kommunen som ligger över riksmedeltalet.

10 Länets kommuner ,5% 3,2% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,2% 1,2% 1,4% 1,7% 1,8% 2,1% 2,0% 1,8% 1,0% 0,8% 0,9% 0,5% 0,4% 0,5% 0,5% -0,5% -0,2% Mellan 2016 och 2017 ökade antalet förvärvsarbetande med personer i länet. Procentuellt har Jönköping och Vaggeryd större ökning än riket. En orsak är att i dessa finns en större andel arbetsgivare inom de sektorer och näringar som växer mest. Aneby kommun har minskat med 4 personer, vilket ger en liten negativ procentuell utveckling. Näringsgrensutveckling Jönköpings län ,0% 3 25,0% 2 15,0% 5,0% -5,0% - -15,0% -11,2% -3,9% 0,8% 1,1% 4,1% 5,5% 7,4% 7,8% 8,6% 10,1% 16,8% 14,6% 14,7% 15,4% 23,9% 29,3% Den procentuella ökningen de senaste fem åren är högst inom energiförsörjning och miljöverksamhet. Det är också en stor ökning inom företagstjänster, alltså den bransch som förser

11 andra branscher med kvalificerad arbetskraft när dessa har svårt att rekrytera. Bland växande näringsgrenar återfinns de som påverkas av demografisk utveckling och ökad efterfrågan. Hotell- och restaurang, offentlig verksamhet, bygg och fastighetsverksamhet återfinns bland dessa. Näringsgrensutveckling Jönköpings län ,0% 2 15,0% 16,1% 23,6% 5,0% -5,0% -1,1% -0,2% 5,7% 5,8% 0,5% 0,5% 1,1% 1,3% 1,8% 1,9% 2,0% 2,5% 2,6% 3,0% Störst procentuell ökning under senaste året hade energiförsörjning; miljöverksamhet med 334 fler förvärvsarbetande. Orsaken kan vara att något företag bytt SNI-kod på sin verksamhet. Det går inte att verifiera förrän vi har tillgång till statistik på 5-siffernivå. Näst störst förändring har okänd verksamhet med 273 fler förvärvsarbetande. Bland okänd verksamhet ingår arbetsgivare som inte registrerat enskild näringsgren på Skatteverket. Den bransch som antalsmässigt ökat mest senaste året är Tillverkning och utvinning med 751 fler förvärvsarbetande, sedan följer Transport och magasinering med 546, utbildning med 454 och företagstjänster med 439. Finans- och försäkringsverksamhet har minskat med 12 personer och vårdoch omsorg; sociala tjänster med 77 personer.

12 Näringsgrensstruktur 2017 Tillverkning och utvinning Vård och omsorg; sociala tjänster Handel Utbildning Företagstjänster Byggverksamhet Transport och magasinering Offentlig förvaltning och försvar Kulturella och personliga tjänster m.m. Jordbruk, skogsbruk och fiske Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Fastighetsverksamhet Okänd verksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Jönköpings län Riket 5,0% 15,0% 2 25,0% I Jönköpings län arbetar 22,4 % inom tillverkningsindustrin. Det är dubbelt så stor andel som riket. Motsatt förhållande råder inom tjänstenäringarna. Trots en positiv utveckling den senaste femårsperioden ligger Jönköpings län under riksmedel, framförallt inom information och kommunikation samt finans- och försäkringsverksamhet. Förvärvsarbetande dagbefolkning Andel per kön i Jönköpings län Byggverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Transport och magasinering Jordbruk, skogsbruk och fiske Information och kommunikation Tillverkning och utvinning Fastighetsverksamhet Företagstjänster Handel Finans- och försäkringsverksamhet Hotell- och restaurangverksamhet Offentlig förvaltning och försvar Kulturella och personliga tjänster m.m. Okänd verksamhet Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster 0% 50% 100% Män Kvinnor En bild som bekräftar det som är allmänt känt. Kvinnor jobbar oftare inom näringsgrenar med mycket mänskliga kontakter ( mjuka eller omhändertagande yrken ), medan männen jobbar inom näringsgrenar där material, IKT och maskiner hanteras ( hårda yrken ). Mest jämställd är näringsgrenen finans- och försäkringsverksamhet.

13 Utvecklingen har pågått under lång tid. Könsmässiga egenskaper och intressen har, tillsammans med tradition och utbud av arbete i hemkommunen, styrt mångas yrkesval. Inom kvinnodominerade näringar är det vanligare med deltids- och timanställningar. Samma mönster återfinns inom utbildningssystemen, både på gymnasieskolans yrkesprogram och inom högre utbildning. Att kvinnor i högre grad går vidare till högre utbildning, och därefter får anställning inom offentlig verksamhet, bidrar ytterligare till att strukturen kommer att bestå. Även om det är önskvärt att bryta den könsmässigt snedfördelande arbetsmarknaden så är det en utmaning. Utveckling län Procentuell utveckling av förvärvsarbetande dagbefolkning ,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 10,2% 9,6% 8,6% 8,6% 7,8% 7,4% 7,2% 7,2% 7,1% 6,6% 5,6% 5,3% 5,3% 4,6% 4,2% 4,2% 4,1% 4,0% 3,7% 3,4% 2,6% Inte oväntat så har den största procentuella jobbtillväxten skett i storstadsregioner de senaste fem åren.

14 Procentuell utveckling av förvärvsarbetande dagbefolkning ,0% 2,5% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 2,1% 2,1% 2,1% 2,0% 2,0% 1,9% 1,9% 1,8% 1,8% 1,7% 1,7% 1,6% 1,6% 1,5% 1,4% 1,4% 1,3% 0,9% 0,8% 0,5% -0,5% -0,2% Kronoberg har högst procentuell ökning jämfört med övriga landet. Näringsgrenar Statistiken visar procentuell förändring av förvärvsarbetande dagbefolkning enligt SNI Jord- skogsbruk och fiske ,0% 2,7% 2,0% 0,1% -2,0% -4,0% -6,0% -8,0% -7,5% -4,0%-3,9% -3,7% -3,5% -3,5% -3,5% -5,3%-5,2% -4,8% -4,7%-4,6% -6,6%-6,4% -6,2%-6,0% -1,6% -2,2% - Näringsgrenen krymper i nästan alla län under perioden, förutom i Dalarna och Stockholms län. Mellan ökade dock antalet förvärvsarbetande i 16 av 21 län. Antalet förvärvsarbetande i

15 Jönköpings län har minskat med 200 personer under perioden, men mellan har det skett en ökning med 100 personer. Tillverkning och utvinning ,0% 1,1% -2,0% -4,0% -6,0% -8,0% - -12,0% -14,0% -16,0% -15,1% -10,8%-10,7% -10,4% -11,7% -3,5% -5,5% -5,5% -4,9% -4,9% -4,3% -4,0% -6,4% -7,3% -7,0% -6,8% -7,9% -8,5% -2,4% -2,1% Näringsgrenen krymper i hela landet förutom i Jönköpings län. Automatisering, rationalisering och minskad gruvproduktion påverkar utvecklingen under perioden. Det finns dock en dold utveckling eftersom bemanningsbranschen förser industrin med arbetskraft (redovisas under företagstjänster). Andra indikatorer tyder på att industrin trots allt går bra. Mellan 2016 och 2017 ökade antalet förvärvsarbetande i 13 av 21 län. Ett av dessa var Jönköpings län med 751 personer. Energiförsörjning, miljöverksamhet ,0% 3 25,0% 2 15,0% 5,0% -5,0% - -15,0% -10,6% -11,6% -4,8% -4,2% -3,6% -1,1% 1,4% 1,4% 1,9% 3,5% 4,5% 4,9% 5,3% 5,9% 13,7% 14,3% 11,7% 7,6% 9,4% 19,5% 29,3%

16 Antalsmässigt minsta näringsgrenen i riket. Den procentuella förändringen blir därför större om det sker satsningar inom energi och miljöverksamhet i vissa län. Antalet förvärvsarbetande har ökat i 13 av 21 län mellan , bland dessa ökar Jönköpings län mest med 334 personer. Byggverksamhet ,0% 2 15,0% 5,0% 5,4% 5,5% 5,6% 3,9% 2,2% 0,4% 15,0% 15,6% 16,0% 14,2% 7,3% 8,1% 9,1% 9,9% 11,3% 12,3% 12,6% 10,2% 18,6% 19,2% -5,0% -1,9% Byggkonjunkturen är stark. Trots att det byggs mycket så är det koncentrerat till vissa orter. I många län har det inte resulterat i någon större ökning av antalet sysselsatta den senaste 5-årsperioden. Det gäller alla smålandslänen. En orsak kan vara att många underleverantörer inom byggbranschen är registrerade i ett annat land. Mellan ökade antalet förvärvsarbetande i alla län förutom Kalmar. I Jönköpings län ökade antalet med 132 personer.

17 Handel ,0% 8,0% 10,3% 9,4% 8,4% 7,1% 6,0% 4,0% 2,0% -2,0% -4,0% -0,6% -0,3% -0,3% -1,1% -1,5% -1,9% 4,4% 4,7% 3,6% 3,2% 2,2% 2,4% 2,7% 2,7% 0,8% 1,2% 1,3% En god köpkraft och en ökande befolkning har medfört fler sysselsatta i många län under perioden. Jönköpings län har dock en relativt liten förändring. Mellan 2016 och 2017 ökade antalet förvärvsarbetande med 93 personer. Transport och magasinering ,0% 7,6% 7,8% 7,1% 6,0% 4,0% 2,0% -2,0% -4,0% -6,0% -0,4% -1,9% -1,5% -1,3%-1,0%-0,8% -2,7% -4,0% -3,6% 0,4% 2,4% 2,4% 1,9% 2,0% 4,0% 4,3% -8,0% - -7,5% -6,7% Utvecklingen av antalet förvärvsarbetande i länen påverkas till stor del av förändrad logistik- och lagerverksamhet under perioden. Många varutransporter görs av företag som inte kan knytas till

18 arbetsgivare i Sverige. Jönköpings län har haft den procentuellt bästa utvecklingen, framförallt beroende på fortsatt expansion inom lagerverksamhet. Under perioden har antalet förvärvsarbetande ökat med 718 personer i Jönköpings län, varav 546 personer mellan Hotell- och restaurangverksamhet ,0% 2 15,0% 8,1% 8,8% 9,0% 17,0% 17,0% 14,7% 15,1% 15,2% 11,3% 11,4% 12,2% 13,2% 13,4% 13,6% 13,7% 13,7% 9,9% 10,3% 19,2% 5,0% 2,3% 4,3% En expansiv bransch på grund av god köpkraft, ökad besöksnäring och en växande befolkning. Antalet förvärvsarbetande har ökat med ungefär 600 personer i Jönköpings län under perioden, varav 81 mellan Information och kommunikation ,5% ,5% 21,6% 19,4% 15,7% 16,8% 27,0% - -1,3% -2,6% -6,4%-6,0% -4,9% -8,7% 3,8% 4,1% 4,4% 4,7% 5,0% 6,9% 8,6% -2-15,5%

19 Antalsmässigt ganska liten bransch i många län. Diagrammet ger en bild av var IKT-sektorn växer i landet. Sambandet mellan inriktning på vissa högskoleorter och omgivande näringsliv syns också. Blekinges procentuella utveckling beror enbart på en ökning med 755 personer mellan 2015 och 2016 på grund av en stor etablering. Jönköpings län har ökat med 232 förvärvsarbetande under perioden, varav 158 personer mellan Finans- och försäkringsverksamhet ,0% 5,0% -5,0% - -15,0% -11,2% -11,2%-11,1% -9,6% -9,2% -12,4% -6,6% -2,3% -0,8% -4,0% 6,1% 1,1% 1,2% 1,8% 2,3% 3,7% 4,1% 9,0% 9,2% 11,8% -2-25,0% -23,6% -3 Inom Finans- och försäkringsverksamhet finns merparten av de anställda (57,3%) i Stockholms län. Antalet förvärvsarbetande minskar i stora delar av landet på grund av rationaliseringar inom bankoch försäkringsverksamhet. Allt fler tjänster sker digitalt. Det är den näringsgren som har minst antal förvärvsarbetande i Jönköpings län. Antalet har minskat med 141 personer under perioden, varav 12 mellan

20 Fastighetsverksamhet ,0% 2 15,0% 5,0% 6,8% 3,6% 3,8% 5,1% 10,1% 11,0% 11,8% 11,8% 12,1% 12,5% 12,7% 12,7% 13,0% 20,1% 18,6% 16,8% 15,0% 15,2% 23,1% -5,0% -3,7% - Branschen fastighetsverksamhet har expanderat i hela landet under perioden, förutom på Gotland. Antalsmässigt har storstadslänen flest förvärvsarbetande. I Jönköpings län har antalet förvärvsarbetande ökat med 335 under perioden, varav 26 personer mellan 2016 och Företagstjänster ,0% 4 35,0% 3 25,0% 2 15,0% 5,0% -5,0% -0,6% 4,7% 5,3% 23,9% 17,8% 19,1% 20,3% 20,4% 16,5% 14,5% 14,5% 11,6% 11,9% 6,2% 6,5% 6,7% 6,9% 7,1% 8,4% 9,4% 39,6% Näringsgrenen Företagstjänster har haft en god utveckling under perioden. Konjunkturuppgången inom delar av tillverkningsindustrin syns tydligt. Däremot verkar inte tyngre industri, t.ex. i Gävleborg, Blekinge, Dalarna och Norrbotten utnyttja bemanningsbranschen i någon större omfattning. Brist på spetskompetenser gör att bemanning och konsultverksamhet även ökar inom inom offentlig verksamhet.

21 Under perioden har antalet förvärvsarbetande ökat med personer i Jönköpings län. Mellan har antalet ökat med 439 personer. Offentlig förvaltning och försvar ,0% 3 25,0% 2 15,0% 5,0% 3,3% 6,3% 22,1% 20,1% 11,1% 12,0% 13,3% 13,9% 13,9% 14,6% 15,0% 15,2% 15,2% 15,8% 16,0% 16,7% 17,4% 18,2% 8,0% 8,8% 29,3% Näringsgrenen offentlig förvaltning och försvar har haft en god utveckling under perioden. Förändringen beror till stor del på att vissa statliga myndigheter expanderat sin verksamhet på grund av flyktinginvandringen de senaste åren. Antalet förvärvsarbetande har ökat med drygt personer i Jönköpings län under perioden, varav 227 personer mellan Utbildning ,0% 2 15,0% 5,0% 6,8% 4,0% 4,2% 5,2% 9,3% 15,4% 15,5% 16,5% 17,2% 17,4% 17,5% 14,6% 13,4% 12,2% 12,6% 12,7% 11,5% 10,7% 10,8% 9,7% 20,4%

22 Näringsgrenen har också haft en god jobbtillväxt under perioden. Den demografiska utvecklingen syns tydligt. Utvecklingen består främst av födelseöverskott de senaste åren i kombination med stora utbildningsinsatser för nyanlända. Antalet förvärvsarbetande har ökat med nästan personer i Jönköpings län under perioden, varav 454 personer mellan Vård och omsorg; sociala tjänster ,0% 14,0% 12,0% 8,0% 6,0% 4,0% 4,6% 4,7% 5,8% 6,5% 6,6% 7,4% 8,2% 8,5% 14,1% 13,5% 12,9% 12,5% 10,1% 10,4% 10,5% 10,7% 10,8% 11,5% 11,5% 11,8% 2,0% Näringsgrenen har haft en stark utveckling under perioden. Även här påverkas utvecklingen i stor grad av demografin. Många nyanlända, en åldrande befolkning och ökad psykisk ohälsa skapar fler och nya behov. Antalet förvärvsarbetande har ökat med personer i Jönköpings län under perioden. Mellan har dock antalet minskat med 77 personer. Brist på kvalificerad arbetskraft har medfört att inhyrning från bemanningsbranschen istället fortsätter öka.

23 Kulturella och personliga tjänster, m.m ,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% -2,0% -4,0% -1,7% -2,2% -2,8% 1,2% 1,5% 1,6% 1,9% 0,4% 5,2% 5,8% 6,0% 6,4% 6,6% 6,7% 6,9% 4,8% 3,7% 4,1% 8,1% 9,4% -6,0% -5,0% Näringsgrenen har haft varierad utveckling. Befolkningsstruktur och kulturutbud påverkar efterfrågan av olika typer av tjänster. Skatteavdrag för hushållsnära tjänster påverkar också delvis utvecklingen. Antalet förvärvsarbetande har ökat med 231 personer i Jönköpings län under perioden, varav 32 personer mellan Okänd verksamhet Denna näringsgren består av individer med förvärvsinkomst från en eller flera arbetsgivare som inte klassificeras under ovanstående näringsgrenar av olika anledningar. Ingen länsjämförelse i diagramform görs därför. Det fanns förvärvsarbetande (1 % av samtliga) inom okänd verksamhet i Jönköpings län Det är en ökning med 180 personer under perioden.

24 Sammanfattning Antalet förvärvsarbetande med arbetsplats i Jönköpings län har ökat med ungefär personer under de senaste fem åren. Under samma period har den arbetsföra befolkningen mellan år ökat med cirka personer och inpendlingen med drygt personer. Utvecklingen har bidragit till att många som tidigare var arbetslösa eller stått utanför arbetsmarknaden har fått jobb, framförallt unga och svenskfödda. Efterfrågan på arbetskraft har medfört att den totala arbetslösheten (årsmedeltalet) har minskat med ungefär personer sedan De som återstår tillhör i huvudsak de grupper som av Arbetsförmedlingen benämns ha utsatt ställning på arbetsmarknaden, d.v.s. lågutbildade, utrikes födda, funktionsnedsatta och äldre (55-64 år). Orsaken till att ytterligare personer räknas som förvärvsarbetande dagbefolkning är att många äldre fortsätter jobba efter 65 år. Enligt statistiken är också 28 % av länets företagare över 65 år. Branschernas utveckling mellan 2013 och 2017 skiljer sig åt. Vissa har minskat antalet förvärvsarbetande, t.ex. Finans- och försäkringsverksamhet (-11,2 %) och Jord och skogsbruk (-3,9 %), medan andra branscher expanderat. Bland de som ökat antalet förvärvsarbetande mest återfinns Energiförsörjning; miljöverksamhet (29,3%), Företagstjänster (23,9 %), Fastighetsverksamhet (16,8 %), Utbildning (15,4%) samt Hotell- och restaurangverksamhet (14,7 %). Mellan 2016 och 2017 fortsatte minskningen inom Finans och försäkringsverksamhet (-1,1 %), följt av Vård och omsorg; sociala tjänster (-0,2 %). Den största ökningen av antalet förvärvsarbetande var Energiförsörjning; miljöverksamhet (23,6 %), följt av okänd verksamhet (16,1 %), Transport och magasinering (5,8 %) samt Information och kommunikation (5,7 %). Bristen på kompetent arbetskraft är ett stort problem. De äldre som fortsatt förvärvsarbeta kommer förr eller senare att gå i pension. Därför är det oerhört viktigt att utbilda de som idag tillhör utsatta grupper för att öka matchningen på arbetsmarknaden, likaså att underlätta för alla ungdomar att slutföra sin gymnasieutbildning. Det är nödvändigt för att kunna gå vidare till högre studier eller få godkänd examen från ett yrkesprogram. Oavsett om det tar tid så är det en samhällsinvestering. Nyanlända ungdomar är en resurs men det tar tid att lära sig nya språk under pågående utbildning. Vad kan vi förvänta oss när det gäller antalet sysselsatta 2018? Förmodad fortsatt ökning inom offentlig verksamhet (utbildning, vård- och omsorg, m.m.) på grund av stor efterfrågan. Köpkraften är fortsätt stark på grund av höjda reallöner (låg inflation och låga räntor) vilket påverkar tjänste- och servicesektorn. Förr eller senare kommer alltid en konjunkturnedgång, men 2018 har varit ytterligare ett starkt år för industri och företagstjänster. Källor: SCB. Regionala tabeller - Befolkningen år (AKU) efter region, arbetskraftstillhörighet och kön. Kvartal 2005K2-2018K3 SCB. Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) - Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) (RAMS) efter region, näringsgren SNI 2007 och kön. År

25 Bilaga Faktatabeller Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) efter kommun och år Aneby Gnosjö Mullsjö Habo Gislaved Vaggeryd Jönköping Nässjö Värnamo Sävsjö Vetlanda Eksjö Tranås Länet Riket Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) efter region, näringsgren SNI 2007 och år. Jönköpings län Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energiförsörjning; miljöverksamhet Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster m.m Okänd verksamhet

26 Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter år och län Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter näringsgren SNI 2007 och år. Riket Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energiförsörjning; miljöverksamhet Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster m.m Okänd verksamhet

27 Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) efter region, näringsgren SNI Totalt och fördelat på kön. Jönköpings län varav: Totalt Män Kvinnor Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energiförsörjning; miljöverksamhet Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster m.m Okänd verksamhet Förvärvsarbetande 16+ år (dagbefolkning) efter näringsgren SNI Totalt och fördelat på kön. Riket varav: Totalt Män Kvinnor Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energiförsörjning; miljöverksamhet Byggverksamhet Handel Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet Företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster m.m Okänd verksamhet

28 Sysselsättningsgrad (förvärvsintensitet) per län 2017 Hallands län 83,2 Jönköpings län 82,5 Jämtlands län 82,0 Norrbottens län 81,5 Gotlands län 81,1 Västernorrlands län 80,5 Stockholms län 80,2 Västerbottens län 80,2 Dalarnas län 80,1 Västra Götalands län 79,9 Kronobergs län 79,8 Kalmar län 79,7 Uppsala län 78,7 Örebro län 78,6 Gävleborgs län 78,5 Västmanlands län 78,4 Blekinge län 78,1 Södermanlands län 78,0 Östergötlands län 77,6 Värmlands län 77,3 Skåne län 74,3 Riket 79,1 Sysselsättningsgrad (förvärvsintensitet) per kommun 2017 Habo 88,4 Vaggeryd 86,1 Värnamo 84,8 Gnosjö 84,1 Mullsjö 83,9 Vetlanda 83,3 Aneby 82,7 Gislaved 82,2 Jönköping 82,0 Sävsjö 81,1 Eksjö 80,8 Nässjö 80,0 Tranås 79,2 Länet 82,5 Riket 79,1

29