EFFEKTMÄTNING AV KLUSTER MED SIMPLERMETODEN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EFFEKTMÄTNING AV KLUSTER MED SIMPLERMETODEN"

Transkript

1 RAPPORT TILL IVA EFFEKTMÄTNING AV KLUSTER MED SIMPLERMETODEN ANALYS MED EXEMPEL FRÅN FEM REGIONER STOCKHOLM DEN 1 FEBRUARI 2011

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND SYFTE METOD OCH GENOMFÖRANDE SIMPLERMETODEN METOD FÖR EFFEKTMÄTNING AV KLUSTER METODOLOGISKA SYNPUNKTER TRE KLUSTERANALYSER MED SIMPLERMETODEN COMPARE, IT-KLUSTER I VÄRMLAND LIFE SCIENCE I VÄSTRA GÖTALAND IUC ELECTROPOLIS/BOTHNIA I NORRBOTTEN OCH VÄSTERBOTTEN SAMMANFATTNING BILAGA: TRE KLUSTERANALYSER INOM SLIM THE PAPER PROVINCE I VÄRMLAND FUTURE POSITION X I GÄVLEBORG TRIPLE STEELIX I DALARNA GRUFMAN REJE MANAGEMENT 2 (29)

3 1 BAKGRUND IVA s projekt Innovation för tillväxt lägger fokus på dialog och aktiviteter. Inom ramen för de regionala dialogerna har IVA velat etablera en dialogplattform med fyra regioner kring utvecklingen av innovationsbaserade regionala kluster. En utgångspunkt för dialogerna är att skapa ökad kunskap om hur utvecklingen ser ut i olika kluster. I detta sammanhang har Grufman Reje management haft i uppdrag att studera utvecklingen i förädlingsvärde och konkurrenskraft hos företagen i fyra regionala kluster med Simplermetoden. Tre av dessa kluster redovisas i denna rapport. I bilaga finns ytterligare tre kluster som har studerats med metoden, på uppdrag av region Värmland inom ramen för det s k SLIM-projektet. Sammanlagt ingår kluster från fem regioner i studien. Effektmätning av kluster med Simplermetoden har i dialog med IVA (referensgruppen för Innovation för tillväxt samt vetenskapliga rådet) lyfts fram som en av flera metoder som kan säga något om utvecklingen av kluster. I rapporten redovisas bakgrunden till Simplermetoden och de metodologiska för- och nackdelar som behöver hanteras i samband med mätning och tolkning med metoden. 2 SYFTE Studiens syfte är att till gagn för regionerna och IVA-projektet dokumentera, samt skapa insikter och lärdomar om, olika klusters utveckling. Detta ska ske genom att för de kluster och ingående företag som väljs ut av IVA, redovisa utvecklingen i form av tillväxt (i förädlingsvärde) och konkurrenskraft och jämföra med en kontrollgrupp. Utvecklingen ska presenteras i s k Simplerformat (se avsnitt 3.1 nedan) och i dialog med regionerna (inklusive eventuella klusterledare) och IVA ska resultaten analyseras och slutsatserna säkras. 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 3.1 Simplermetoden Simpler är en metod som kan visa hur företag utvecklas med avseende på förädlingsvärde och effektivitet (konkurrenskraft). Simplermetoden bygger på förädlingsvärde och ställer de kostnader som åtgår för att producera detta i form av kapital och personal mot förädlingsvärdet. Teoretiskt kombinerar Simplermetoden nyklassisk produktionsteori med företagsekonomiska mått. Den har under 20 år använts för att bedöma effektivitet och konkurrenskraft i svenska och internationella företag. Se även boken Simpler management (Anders Grufman, Ekerlids förlag 2002). GRUFMAN REJE MANAGEMENT 3 (29)

4 I metoden finns en effektivitetslinje 1-1 där det kostar en krona att producera en krona förädlingsvärde. Ett företag placeras in i diagrammet med sina verkliga personalkostnader, men med kapitalkostnader som motsvarar marknadspriset på främmande och eget kapital, beräknat över ett antal konjunkturcykler. På så sätt kan alla företag jämställas i effektivitetstermer, oavsett om de är personal- eller kapitalintensiva och oberoende av ägarkrav och finansieringslösningar. En god konkurrenskraft (innanför 1-1-linjen) ger goda tillväxtmöjligheter, medan en ickekonkurrenskraftig position behöver åtgärdas så att företaget rör sig inåt i riktning mot origo. Personalkostnad per krona förädlingsvärde 1 0,8 Positionen på linjen visar att företaget genererar en krona förädlingsvärde till en kostnad av en krona (0,30 kr i kapital och 0,70 kr i arbetskraft) Genomsnittlig konkurrenskraft 0,6 Ej konkurrenskraftig 0,4 0,2 Hög konkurrenskraft 0 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 Kapitalkostnad per krona förädlingsvärde Under 2009 och 2010 har Grufman Reje genomfört flera studier där regioners hela näringsliv har studerats med metoden. Skälet till att detta har varit möjligt är den satsning som Grufman Reje har gjort på att skapa ett verktyg byggt på Simplermetoden som klarar att aggregera en stor mängd data från bolagsverket och sätta dem i Simplertermer. Exempel nedan från Skåne län, där samtliga ca representeras i ett Simplerdiagram. GRUFMAN REJE MANAGEMENT 4 (29)

5 I regionerna har Simplermetoden använts för att få reda på hur näringslivet ser ut fördelat på t e x olika kommuner, branscher, företagsstorlek och ålder hos företagen. Viktiga slutsatser har kunnat dras t e x när det gäller hur nya branscher har vuxit sig starka i en region och hur de därigenom har bidragit till tillväxten. Resonemang om betydelsen av näringslivskedjor, forskningscentra och kluster är ytterligare bidrag som metoden kan ge. Resultat har kunnat överföras till näringslivsansvariga i region och kommun, politiker och företagare, genom den grafiska och pedagogiska redovisningen. De ansvariga har delvis fått en ny bild av hur deras näringsliv ser ut och mytbildning om var framtiden ligger har kunnat ersättas med fakta om den ekonomiska utvecklingen. 3.2 Metod för effektmätning av kluster Simpler kan alltså besvara frågeställningar om var ekonomiska resultat uppnåtts på företagsnivå och för aggregat av företag (t ex kluster). Ett kluster som har skapat stora förädlingsvärden, och där företagen är konkurrenskraftiga (ligger innanför 1-1-linjen), har stora möjligheter att fortsätta utvecklas och det finns tecken på att tidigare satsningar och stöd har bidragit positivt. Metoden söker bekräfta var insatser och stödstrukturer för innovation och utveckling har varit ekonomiskt framgångsrika (stärkt konkurrenskraften). En viktig aspekt är framtagandet av en kontrollgrupp, d v s en grupp jämförbara företag som inte har deltagit i klustersamarbetet. Till denna jämförelse har vi alltid fogat en jämförelse med hela länets utveckling. Därmed har det blivit möjligt att säga något om skillnader i utveckling som kan bero på klustersamarbetet. Nedan följer en kronologisk beskrivning över metodstegen i arbetet med att mäta och jämföra utvecklingen i ett kluster: Metodsteg: 1. Definition av de ingående företagen tillsammans med klusterledaren om sådan finns, eller med den medarbetare inom den regionala organisationen t ex regionförbundet som har insikt i det aktuella klustret. Här kan man skilja mellan medlemskluster (där en lista på medlemmarna har bildat utgångspunkt) och kluster där företagen i en viss bransch (SNIgrupp) har bildat utgångspunkt. I bägge fallen har det hänt att vi har tagit bort och lagt till företag. De vi har tagit bort har varit företag som inte har varit aktiebolag eller de som varit offentliga aktörer. De vi har lagt till har varit företag som inte har haft sitt säte i länet men har ingått med ett arbetsställe. Då har vi tagit med företaget till den del av helheten (t ex koncernen) som är proportionell mot antalet anställda i länet jämfört med hela koncernen. 2. Databas för det aktuella länet har införskaffats (med alla länets AB). Vi har hanterat den så att vi dels har satt bolagsdata i Simplertermer, dels har vi märkt upp företag som ingår i klustret och även jämförelseföretagen (kontrollgruppen) om de ingår i länets databas. GRUFMAN REJE MANAGEMENT 5 (29)

6 3. Jämförelseföretagen har bestämts på olika sätt beroende på vilket kluster vi arbetat med. Genom att se på samtliga de SNI-koder på 5-ställig nivå som klusterföretagen representerar i det aktuella länet har vi kunnat avgöra om det finns en bra jämförelsegrupp där. Vi har stämt av detta med klusterledaren. Om det inte har funnits en sådan grupp, t ex på grund av alla företag i branschen är med i klustret, har vi i stället jämfört med motsvarande SNI-er i ett annat län. 4. Simplerdiagram och tabeller har tagits fram för klustrets utveckling, för jämförelseföretagen och för hela länet. Vi har genomfört kvalitetskontroller av databasen i samband med detta och i vissa fall tagit bort outliers i materialet som har stört bilden. Skälen har antingen varit fel i rapporteringen av företagsdata (EUR i ställer för SEK eller rena felstansningar) eller att ett företag har haft extraordinära intäkter eller kostnader som gör att bilden av aggregatet inte blir rättvisande. De år som omfattats har varit , ibland längre, beroende på hur länge klustret har varit igång och hur relevant det har varit att följa utvecklingen före Till bilderna har vi kunnat foga slutsatser om hur förädlingsvärde och effektivitet har utvecklats för klustret, i förhållande till jämförelsegruppen och hela länet. 5. Särskild kvantifiering av klustereffekter: Som tillägg har vi i vissa fall erbjudit klusterledaren en särskild mätning av hur effektiviteten skulle ha utvecklats i klustret om de haft jämförelseföretagens effektivitet. Här har vi kunnat presentera en siffra som kan tolkas som en form av ekonomisk vinst av att klustret har funnits. 6. Vi har även ombetts att ta fram de sysselsättningseffekter vi har kunnat se när det gäller klustren, de län dessa finns i och de jämförelsegrupper som har valts. För varje kluster redovisar vi utvecklingen i antal arbetstillfällen och procentuell förändring. 3.3 Metodologiska synpunkter I detta avsnitt behandlar vi de synpunkter och för- och nackdelar som vi hittills känner till och behöver kunna hantera när det gäller Simplermetoden. Generellt ger Simpler en faktabaserad bild av de ekonomiska effekterna under en period hos företagen i ett kluster. Den kan också ställa dessa effekter i relation till utvecklingen hos jämförelsegrupper. Samtidigt finns det ju många kvalitativa aspekter att ta hänsyn till för att bedöma om en klustersatsning har varit framgångsrik. Dessa behöver hanteras med hjälp av andra metoder än Simpler, t ex djupintervjuer eller processkartläggningar. Om man specifikt diskuterar Simplermetoden har vi i olika sammanhang noterat följande synpunkter: - Innovativa företag som är nystartade eller inte har nått ut på marknaden än kommer inte att individuellt kunna representeras grafiskt i ett Simplerdiagram när de har ett negativt förädlingsvärde. Samtidigt räknas de med i aggregatet och kommer med i GRUFMAN REJE MANAGEMENT 6 (29)

7 tabellerna. Det är mer en pedagogisk nackdel att man inte ser ett företag förrän det har mer intäkter än inköp. - Bolag som inte har sitt säte i länet. Att ha med företag i en länsstudie som inte har sitt säte där är viktigt för att få med helheten. Samtidigt är det ofta så att speciell redovisning i resultat- och balanstermer saknas för ett arbetsställe. Hanteringen har varit att de väsentliga bolag som har tagits med i samråd med klusterledaren har fått data med som är proportionella mot helheten, d v s är antalet anställda i länet 5 % av dem i koncernen får bolagsdata tas med till 5 %. Vi utgår från att verksamheten är lika effektiv som helheten, vilket kan anses vara ett rimligt antagande. Beslut om att fortsätta verksamheten i ett län eller inte baseras dessutom ofta på hur helheten går. I vissa fall har vi dock kunnat kontakta bolaget i fråga och få ut data för arbetsstället (då de funnits i bolagets egen redovisning). - Sysselsättningsdata i Simpler. Simpler tar framför allt fram ekonomiska data ur resultatoch balansräkningarna och därför skiljer sig slutsatserna ibland från vad man kan se med t ex SCB-statistik på utveckling av sysselsättning och lönesummor i en region. Hanteringen är att hela tiden ha med antalet anställda i Simplertabellerna och påvisa t ex hur utvecklingen av klusterföretagen ser ut i antal anställda. Politiker är ofta mer intresserade av att se hur sysselsättningen utvecklas än av hur företagens ekonomi utvecklas. Samband mellan ekonomi och sysselsättning kan illustreras med hjälp av Simpler. - Kapitalpriset i Simpler är normerat över några konjunkturcykler till ett svenskt genomsnitt. Det betyder i praktiken att alla företag belastas med ett pris på främmande kapital som är lika med långa räntan (10-åriga stadsobligationsräntan) och ett pris på eget kapital som är långa räntan + 9 %. Här kan man invända att alla företag inte har samma risk och inte borde belastas lika när man ser på deras effektivitet. Sättet att hantera det är att för vissa typer av företag, där man kräver mer avkastning, kräva exempelvis en position på 0,9-linjen i stället för på 1-linjen. Det positiva med att kräva samma avkastning på företagen är att det går att se var det finns risk att kapitalet flyr (det som ligger utanför linjen) och vart kapitalet vill ta vägen (till det som finns innanför linjen). - Problemet med inkorrekta bolagsdata behöver hanteras. I kedjan från företagens redovisning till Bolagsverkets statistik till de kommersiella företagen som säljer bolagsdata verkar flera fel kunna förekomma (fel valuta och rena felstansningar). Dessutom är vissa korrekta bolagsdata av den art att hela utvecklingen hos ett aggregat blir väsentligt annorlunda med och utan bolaget. Hanteringen har varit att upptäcka Simplerprickarnas ologiska förflyttningar och därmed kunna plocka bort extremvärden och redovisa både med och utan ett visst företag när så är möjligt. - Antal år som en utveckling behöver täcka in. Simplermetoden har en generell fördel när det gäller att kunna spegla dynamiska utvecklingar. Samtidigt är det krävande att studera alltför långa serier när det ska göras en grafisk representation. I fallet Compare nedan var det av speciellt intresse att se på 10-årsutvecklingen, i övrigt har 5 år använts. GRUFMAN REJE MANAGEMENT 7 (29)

8 - Hantering av finanskrisen. Åren 2008 och 2009 är speciella ur ekonomisk synpunkt. Vi har med dessa år och det gäller att minnas vilken situation som rådde dessa år. Ett sätt att tolka utfallet dessa år är att avläsa klustrets, jämförelsegruppens och länets utveckling med detta perspektiv. Det kan då finnas skäl att uppvärdera en bra utveckling under generellt svaga år. 4 TRE KLUSTERANALYSER MED SIMPLERMETODEN För samtliga kluster i studien är syftet att dokumentera, skapa insikter och lärdomar om den ekonomiska utvecklingen för klustret. Vidare att se hur klustret utvecklas över åren i termer av tillväxt och konkurrenskraft. Slutligen att genom dialog och analyser av resultaten bidra till lärprocesser om klustret. 4.1 Compare, IT-kluster i Värmland Studien utgick från en lista på samtliga Compareföretag. Denna lista kördes mot databasen över samtliga aktiebolag med säte i Värmland. För de Compareföretag som inte fanns med i databasen fattades följande beslut i samråd med klusterledaren: - Mindre aktörer som inte fanns med i databasen skulle inte räknas med i klustret (en del var inte aktiebolag, andra var så små att de inte bedömdes påverka slutresultatet) - Stora aktörer i klustret utan säte i länet skulle läggas till. Nedanstående lista visar vilka företag som lades till med så stor del som motsvarade deras andel anställda i Värmland. Företagsnamn Tot ant anst. Antal i Värmland %-andel Tieto Sweden AB (Bolaget) % TeliaSonera (koncern) % Logica Sverige AB % Relacom AB % Eltel Networks Infranet AB % ÅF-Infrastruktur AB % ÅF-Engineering AB % Semcon Caran % Sogeti % Tidsperioden som studerades var i första fasen, senare tillkom en extra beställning där även åren analyserades för att kunna se utvecklingen under en längre tidsperiod. Vid körningar på Compare-företagen fanns det två avvikande utfall för dels Rolls-Royce, dels Tieto Enator: - Rolls-Royce uteslöts ur redovisningen för 2009 eftersom förädlingsvärdet har minskat på ett orimligt sätt som uppfattades som rent redovisningstekniskt. - Tieto förändrade sin redovisning 2007 så att förädlingsvärdet ökade med +344 MSEK. Utvecklingen av Compare blev inte representativ med en så dramatisk förändring och därför togs Tieto bort alla år. GRUFMAN REJE MANAGEMENT 8 (29)

9 Med kontrollgrupper skulle två jämförelser göras: dels mot hela Värmlands näringsliv och dels mot det aggregat av SNI-grupper (5-ställiga) som respektive klusterföretag ingår. Jämförelse med hela Värmlands näringsliv visas nedan (stora blå prickar är hela Värmland, små gröna är Compare, där utvecklingen går från ljusare till mörkare prickar): Compare Förädlingsvärde (FV) Omsättning Inköp Varor/Tjänster Förädlingsgrad 29,9% 31,0% 34,9% 32,6% 34,0% 44,4% Personalkostnad (PK) Kapitalkostnad (KK) Förädlingskostnad (FK) Personaleffektivitet 0,71 0,70 0,63 0,64 0,60 0,69 Kapitaleffektivitet 0,34 0,28 0,24 0,26 0,26 0,28 GRm-index 1,05 0,98 0,88 0,90 0,86 0,97 Värdeavstånd Antal anställda Värmlands län Förädlingsvärde (FV) Omsättning Inköp Varor/Tjänster Förädlingsgrad 26,8% 25,4% 24,4% 24,8% 25,7% 22,5% Personalkostnad (PK) Kapitalkostnad (KK) Förädlingskostnad (FK) Personaleffektivitet 0,74 0,71 0,70 0,69 0,74 0,79 Kapitaleffektivitet 0,32 0,25 0,27 0,26 0,26 0,30 GRm-index 1,06 0,96 0,97 0,96 1,00 1,09 Värdeavstånd Antal anställda Sammantaget utvecklades Compareföretagen betydligt bättre än Värmlands län som helhet om man ser till tillväxt i förädlingsvärde i tabellerna ovan. Notera att åren som jämförs är , 2009 är ej jämförbart eftersom alla företag inte inkommit med sina bokslut, detta speglas även i tabellens antal anställda. Jämförelse mot kontrollgrupp skulle även göras i form av det aggregat av SNI-grupper (5-ställiga) som respektive klusterföretag ingår i, i länet under samma period. Nedan listas dessa SNI-koder på 5-ställig nivå. I nästa steg gjordes en listning på de största företagen i Värmland inom dessa SNI och klusterledaren fick godkänna valet så att detta var representativt. GRUFMAN REJE MANAGEMENT 9 (29)

10 SNI Beskrivning tillverkning av övriga specialmaskiner Distribution av elektricitet Elinstallationer Partihandel med datorer och kringutrustning samt programvara Partihandel med teleprodukter Specialiserad butikshandel med datorer, programvara Specialiserad butikshandel med telekommunikationsutrustning Bokutgivning Utgivning av annan programvara Dataprogrammering Datakonsultverksamhet Andra IT och datatjänster Databehandling, hosting Konsultverksamhet avseende företags organisation Teknisk konsultverksamhet inom elteknik Annan naturvetenskaplig forskning Reklambyråverksamhet Övrig reklamverksamhet Övbrig verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik Personaluthyrning Lokalvård Personutbildning I ovanstående tabell togs SNI bort då det endast var ett företag som ingick och det möjligen var felkodat. Därefter genomfördes jämförelsen som utföll enligt nedan. Även här fick justeringar göras på grund av att omotiverade rörelser upptäcktes som gjorde bilden otydlig. De företag som togs bort var Creatura och Östra Sundbo Invest, som uppvisat enorma resultatökningar 2007 för att sedan krympa eller försvinna. De antogs också bättre placerade i SNI som kapital/invest. Utvecklingen blev även här mer positiv för Compareföretagen (gröna) än för jämförelseföretagen (rosa), se Simplerdiagrammet nedan till vänster. Grafen till höger visar att tillväxten i förädlingsvärde varit högre för Compareföretagen än för jämförelseföretagen. Andra viktiga dimensioner i Simpler kan användas för att värdera de ekonomiska effekterna av klustersamarbetet. Dels effektiviteten, i form av GRm-index (bättre eller sämre läge än 1-1 linjen i Simplerdiagrammet), dels värdeavståndet (vilken över- eller underavkastning företagen har i jämförelse med normen). För Compare blev resultatet följande: S:a förändring Omsättning Förändring i Omsättning Omsättningsförändring i % 14% 11% 12% 18% 67% Förädlingsvärde Förändring i Förädlingsvärde Förädlingsvärdesförändring i % 18% 25% 4% 23% 90% GRm-index 1,05 0,98 0,88 0,90 0,86 GRm-index differens -0,07-0,10 0,02-0,04 Värdeavstånd Förändring i Värdeavstånd GRUFMAN REJE MANAGEMENT 10 (29)

11 Compare har sammanlagt ökat sin avkastning med 290 msek under åren (summa förändring i värdeavstånd). Om vi sedan låter Compare ha den effektivitetsutveckling som jämförelseföretagen hade, kan vi konstatera att ökningen bara hade varit 29 msek S:a förändring Omsättning Förändring i Omsättning Omsättningsförändring i % 14% 11% 12% 18% 67% Förädlingsvärde Förändring i Förädlingsvärde Förädlingsvärdesförändring i % 18% 25% 4% 23% 90% GRm-index 1,14 1,05 1,10 0,95 1,05 GRm-index differens -0,09 0,05-0,16 0,10 Värdeavstånd Förändring i Värdeavstånd Compare har alltså ökat sin avkastning med 241 msek mer än jämförelseföretagen vilket delvis bör kunna tillskriva klustersamarbetet då kontrollgruppen representerar samma typer av företag i samma del av landet men utan klustersamarbete. Den utvidgade analysen av Compares utveckling, mellan åren 2001 och 2009, presenteras nedan i korthet. Diagrammet nedan visar att Compare ökar med 213 %, länet ökar med 58 % medan SNI-aggregatet (branschen) växer med 89 % under tidsperioden. Effektmätningen genomförd på hela tidsperioden visar att Compare har ökat sin avkastning med 477 msek under åren : S:a förändring Omsättning Förändring i Omsättning Omsättningsförändring i % 16% 10% 0% 14% 11% 12% 18% Förädlingsvärde Förändring i Förädlingsvärde Förädlingsvärdesförändring i % -24% 65% 30% 18% 25% 4% 23% GRm-index 1,42 2,18 1,34 1,05 0,98 0,88 0,90 0,86 GRm-index differens 0,77-0,84-0,29-0,07-0,10 0,02-0,04-0,55 Värdeavstånd Förändring i Värdeavstånd Med Jämförelseföretagens konkurrenskraftsutveckling skulle Compare ha minskat sin avkastning med -34 msek (nedan, undre tabell). Compare har ökat sin avkastning med 511 msek mer än Jämförelseföretagen. GRUFMAN REJE MANAGEMENT 11 (29)

12 S:a förändring Omsättning Förändring i Omsättning Omsättningsförändring i % 16% 10% 0% 14% 11% 12% 18% Förädlingsvärde Förändring i Förädlingsvärde Förädlingsvärdesförändring i % -24% 65% 30% 18% 25% 4% 23% GRm-index 1,08 1,04 1,04 1,14 1,05 1,10 0,95 1,05 GRm-index differens -0,04 0,00 0,10-0,09 0,05-0,16 0,10-0,04 Värdeavstånd Förändring i Värdeavstånd Slutligen har vi bedömt hur sysselsättningen har påverkats. Compare har ökat antalet anställda med 23 % under åren Antalet anställda har i länet ökat med 12 % under samma period. Jämförelseföretagen har ökat antalet anställda med 57 % under åren Sammanfattningsvis växer Compare under och har en mycket bättre avkastning än jämförelsegruppen. Antalet anställda i Compareföretagen har ökat mer än i länet. I jämförelsegruppen har sysselsättningen ökat ännu mera än i Compare, men utvecklingen av effektiviteten är betydligt sämre i jämförelsegruppen än i Compare. I vår effektmätning visar vi att Compare avkastat 511 Msek mer under än om Compare haft jämförelsegruppens konkurrenskraft. Med den långsiktiga utvecklingen i fokus tror vi att tillväxt under god effektivitet kommer att kunna främja en positiv sysselsättningsutveckling i Compare. 4.2 Life Science i Västra Götaland Företagsklustret Life science (som inte är en medlemsorganisation som Compare) i Västra Götaland skulle jämföras dels med hela Västra Götaland, dels med Life Science i Skåne. Upplägget av studien var alltså något annorlunda än i fallet Compare. Först definierades ingående SNI-koder för Life Science i Västra Götaland. Hela databasen för Västra Götaland hanterades och vissa justeringar 1 i denna gjordes. Data för AstraZeneca har lagts till med 31 % av företaget, baserat på andel anställda i Västra Götaland jämfört med i 1 Saracen HoldCo AB har exkluderats då detta företag bara finns under 2 år och endast innehåller enorma finansiella tillgångar under dessa år. Företaget ingår i Ford Group. GRUFMAN REJE MANAGEMENT 12 (29)

13 Sverige år I jämförelsen senare med Life Science i Skåne har AstraZeneca har lagts till med 12 % av företaget till klustret i Skåne, baserat på andel anställda i Skåne jämfört med i Sverige år Företag i nedanstående SNIer märktes upp som Life Science i samråd med Region Västra Götaland. Dessutom kom ett antal namngivna företag med från SNI (annan naturvetenskaplig forskning) Tillverkning av läkemedel Lifescience Bioteknisk forskning Lifescience Tillverkning av strålningsutrustning etc Lifescience Tillv. Av medicinska och dentala instrument Lifescience Tillverkning av tandproteser Lifescience Partihandel inom medicinsk utrustning Lifescience När utvecklingen för Life science i Västra Götaland studerades , kunde man iaktta att AstraZeneca är en stor del av Life Science i Västra Götaland 68 % av förädlingsvärdet år Därför studerades utvecklingen för klustret både med och utan Astra Zeneca. Utvecklingen var mycket positiv i bägge fallen. En jämförelse med utvecklingen för hela Västra Götaland gjordes med AstraZeneca inkluderat respektive exkluderat. För Life science-företagen var nästan samtliga bokslut inne för 2009 (18 st av 287 fattades), d v s det mesta av respektive klusters FV beräknades vara inkluderat. En prognos för förädlingsvärdet 2009 för hela Västra Götaland gjordes baserad på antagandet om samma antal anställda som år Länets FV 2009 räknades upp med ca 19 % som en indikation på i vilket intervall FV skulle utvecklas. Utvecklingen med AstraZeneca inkluderat: GRUFMAN REJE MANAGEMENT 13 (29)

14 Utvecklingen med AstraZeneca exkluderat: Jämförelsen med Life science i Skåne gjordes genom att använda samma SNI-koder som för Västra Götaland. För SNI-kod annan naturvetenskaplig forskning gjordes följande justeringar: I västra Götaland tog vi med ett antal namngivna företag. För Skåne har vi inte denna information utan vi tar med alla företag inom denna SNI. Undantag: Sony Ericsson dominerar denna SNI stort men borde förmodligen vara kodad SNI trådlös telekommunikation. Jämförelsen Life science i Västra Götaland och Skåne visar att Life science i Västra Götaland (med Astra inkluderat) under vuxit med 22 % i förädlingsvärde och haft en positiv utveckling av konkurrenskraften till skillnad från Västra Götaland som helhet. Motsvarande Life science företag i Skåne har haft en tillväxt med 34 % under Klustret Life science i Västra Götaland är dock storleksmässigt ca dubbelt så stort mätt i FV än klustret i Skåne. Life science klustret i Västra Götaland är väsentligt mer konkurrenskraftigt än i Skåne och har haft en bättre utveckling i denna aspekt under tidsperioden. Grm-index 2009 som visar GRUFMAN REJE MANAGEMENT 14 (29)

15 effektivitet, ska vara lägre än normen 1,00 är för Life Science i Västra Götaland 0,71 och Life Science i Skåne 0,92. Nedanstående graf jämför utvecklingen i förädlingsvärde: När det gäller sysselsättningsutvecklingen redovisar vi endast denna fram t o m 2008, på grund av att en del företag inom Life Science inte hade inkommit med sina bokslut för 2009 (se ovan). Nedanstående graf visar utvecklingen. Sysselsättningen har ökat betydligt mer i Life Science i Skåne än i Västra Götaland, där utvecklingen är svagt vikande. Life Science i Västra Götaland och motsvarande kluster i Skåne har ungefär lika många anställda, förädlingsvärdet är dock mer än dubbelt så stort i Västra Götaland. Tillväxten i Skåne är högre än för Västra Götaland under perioden , 34 % för Skåne mot 22 % för Västra Götaland. Konkurrenskraften är betydligt högre i Life Science i Västra Götaland vilket, i kombination med det stora förädlingsvärdet, ger att Life Science i Västra Götaland avkastar 8 gånger mer i kronor, om man i Simpler mäter avståndet till normlinjen 1-1 och multiplicerar med FV. Att sysselsättningen viker något i Västra Götaland bör ställas mot utvecklingen av effektiviteten, som bör vara en mer långsiktig garant för sysselsättningen. 4.3 IUC Electropolis/Bothnia i Norrbotten och Västerbotten IUC Electropolis och IUC Bothnia har studerats som ett gemensamt kluster inom elektronikbranschen. Jämförelser har gjorts med dels de två länen sammantaget (Norrbotten plus Västerbotten), dels en jämförelsegrupp baserad på SNI. Utgångspunkten var de företag som ingår i samverkansklustren. IUC Electropolis hade från början 59 företag och IUC Bothnia 36 företag. Ett bolag var inte ett AB, två företag var för nya för att komma med, 3 företag togs bort för att de avvecklats eller flyttat. Två företag har gått upp i GRUFMAN REJE MANAGEMENT 15 (29)

16 andra företag inom klustret, i dessa fall är både de gamla och de nya med. Vid en avstämning med klusterledarna beslutades också att främst analysera klustret utan de fyra största aktörerna. Dessa fyra företag står för 30-50% av FV under åren De fungerar som mentorer och motorer i klustret men är inte den egentliga målgruppen för samverkan utan fokus är på de småoch medelstora företagen. De fyra företagen placeras i samråd med klusterledarna i den s k jämförelsegruppen (se nedan). Den första jämförelsen gjordes av klustret mot utvecklingen i de två sammanlagda länen. Nedanstående tabeller och Simplerdiagram visar utvecklingen: IUC-Electropolis/Bothnia Förädlingsvärde (FV) Omsättning Inköp Varor/Tjänster Förädlingsgrad 31,7% 32,6% 33,1% 34,3% 35,9% 36,2% Personalkostnad (PK) Kapitalkostnad (KK) Förädlingskostnad (FK) Personaleffektivitet 0,91 0,68 0,70 0,73 0,68 0,75 Kapitaleffektivitet 0,16 0,13 0,13 0,12 0,13 0,13 GRm-index 1,07 0,81 0,83 0,85 0,81 0,89 Värdeavstånd Antal anställda Norr Västerbotten Förädlingsvärde (FV) Omsättning Inköp Varor/Tjänster Förädlingsgrad 29,6% 36,2% 34,5% 34,0% 34,8% 29,8% Personalkostnad (PK) Kapitalkostnad (KK) Förädlingskostnad (FK) Personaleffektivitet 0,65 0,50 0,50 0,54 0,52 0,66 Kapitaleffektivitet 0,40 0,28 0,31 0,32 0,33 0,39 GRm-index 1,05 0,78 0,81 0,85 0,84 1,05 Värdeavstånd Antal anställda Utvecklingen i FV och effektivitet hos klustret (små prickar) är mycket positiv under åren (flyttar sig inåt i diagrammet). Under är tillväxten i FV fortsatt god och effektiviteten bibehållen. I de bägge länen (stora prickar) är utvecklingen ganska likartad men inte lika brant positiv som för klustret. För länen indikeras en tillbakagång 2009 som inte syns för GRUFMAN REJE MANAGEMENT 16 (29)

17 klustret, vilket tyder på att klustret tagit sig igenom den försämrade konjunkturen på ett bättre sätt än företagen i länen i genomsnitt. Jämförelsegruppen valdes som alla andra företag i IUC Electropolis/Bothnia-företagens SNIkoder i de två länen. Endast en SNI undantogs i samverkan med klusterledarna. Den ansågs inte höra hemma i jämförelsegruppen. De fyra stora företagen ingår i gruppen. Utvecklingen framgår av tabellen nedan: Jämförelsegrupp Förädlingsvärde (FV) Omsättning Inköp Varor/Tjänster Förädlingsgrad 36,5% 33,2% 35,3% 33,5% 37,0% 35,9% Personalkostnad (PK) Kapitalkostnad (KK) Förädlingskostnad (FK) Personaleffektivitet 0,71 0,71 0,66 0,72 0,69 0,74 Kapitaleffektivitet 0,22 0,24 0,24 0,26 0,25 0,27 GRm-index 0,93 0,96 0,90 0,98 0,94 1,01 Värdeavstånd Antal anställda Simplerdiagrammen nedan visar utvecklingen: År utvecklas IUC Electropolis/Bothnia bättre än jämförelseföretagen vad gäller konkurrenskraft blir utvecklingen något sämre för båda grupperna, dock har klustret en mer konkurrenskraftig position. Under den ekonomiska krisen har klustret klarat sig bättre än jämförelsegruppen och ligger fortfarande innanför linjen. GRUFMAN REJE MANAGEMENT 17 (29)

18 Graferna nedan jämför klustret, jämförelsegruppen och länet i FV utveckling och sysselsättningsutveckling: Sammanfattningsvis växer IUC Electropolis/Bothnia betydligt snabbare än både länet och jämförelseföretagen, under Därefter kommer nedgången men i mindre utsträckning för klustret som också håller uppe effektiviteten. Antalet anställda ökar snabbare i klustret än i jämförelseföretagen och länet. Vi kommenterar och visar även utvecklingen i FV med de fyra stora företagen inkluderade i klustret och inte i jämförelsegruppen: Med dessa företag med i klustret, och inte i jämförelsegruppen, utvecklas jämförelsegruppen bättre än IUC Electropolis/Bothnia, men klustret har en mer positiv tendens Antalet sysselsatta under utvecklas bättre för jämförelsegruppen, men ökar även i IUC Electropolis/Bothnia. GRUFMAN REJE MANAGEMENT 18 (29)

19 5 SAMMANFATTNING I rapporten har vi redogjort för utvecklingen hos tre kluster som studerats i tre olika regioner av landet (Värmland, Västra Götaland och Norrbotten/Västerbotten). Vi har använt Simplermetoden för att mäta hur tillväxten i förädlingsvärde ser ut. Vi har mätt hur konkurrenskraften (effektiviteten enligt Simpler) hos företagen ser ut. Vi har även tagit med hur sysselsättningsutvecklingen ser ut. Dessa tre parametrar (förädlingsvärde, konkurrenskraft och sysselsättning) finns med i diskussionen om utveckling i klustret och i två kontrollgrupper. De två kontrollgrupperna, eller jämförelsegrupperna, har i samtliga fall varit 1) hela länet och 2) företag i samma SNI-grupper i länet eller i ett annat län. Åren som studerats har varit , dessutom har fler år studerats för ett av klustren (Compare). För Compare (och för Paper Province, se bilaga) gjordes även en effektmätning av hur klustrets företag skulle ha utvecklats om de haft jämförelseföretagens effektivitet. Två av klustren (Compare och IUC Electropolis/Bothnia) är medlemsorganisationer med en egen ledning medan det tredje klustret (Life Science) är endast en fiktiv gruppering, baserad på SNIkoder och en kvalitativ bedömning av de företag som bör räknas med. Samtliga klusterstudier, inklusive de i bilaga (SLIM) är avstämda och genomgångna med respektive klusterledare. Sammanfattning av de tre klusteranalyserna i IVA-projektet: IT-klustret Compare i Värmland växer under med en mycket bättre avkastning än jämförelsegruppen. Antalet anställda i Compareföretagen har ökat mer än i länet. I jämförelsegruppen har dock sysselsättningen ökat ännu mera, men utvecklingen av effektiviteten är betydligt sämre i jämförelsegruppen än i Compare. I vår effektmätning visar vi att Compare avkastat 511 Msek mer under än om Compare haft jämförelsegruppens konkurrenskraftsindex. Med den långsiktiga utvecklingen i fokus tror vi att tillväxt under god effektivitet kan vara en nödvändighet för fortsatt god sysselsättningsutveckling i Compare. Life Science i Västra Götaland och motsvarande kluster i Skåne har ungefär lika många anställda, förädlingsvärdet är dock mer än dubbelt så stort i Västra Götaland. Tillväxten i Skåne är högre än för Västra Götaland under perioden , 34 % för Skåne mot 22 % för Västra Götaland. Konkurrenskraften är dock betydligt högre i Life Science i Västra Götaland som avkastar 8 gånger mer än motsvarigheten Skåne. Att sysselsättningen viker något i Västra Götaland kan ställas mot utvecklingen av effektiviteten, som bör vara en mer långsiktig garant för sysselsättningen. GRUFMAN REJE MANAGEMENT 19 (29)

20 IUC Electropolis/Bothnia i Norrbotten/Västerbotten har fokus på utvecklingen av småoch medelstora elektronikföretag, även om fyra större bolag ingår som mentorer och motorer. När klustret studeras utan dessa fyra motorer växer IUC Electropolis/Bothnia betydligt snabbare än både länet och jämförelseföretagen under Därefter kommer en nedgång, men i mindre utsträckning för klustret som också håller uppe konkurrenskraften under hela perioden. Antalet anställda ökar snabbare i klustret än i jämförelseföretagen och länet. Ytterligare slutsatser från de tre klusteranalyserna inom SLIM-projektet: Företagen i Paper Province (Värmland) har minskat antalet anställda med 10 % under perioden , medan jämförelsegruppen i Västernorrland haft ett oförändrat antal och länet (Värmland) har ökat med 12 %. Att antalet anställda har minskat i Paper Province kan kopplas till att tillväxten inte varit lika hög som i länet. Tillväxten i Paper Province är högre än i jämförelsegruppen om vi justerar för en engångshändelse i M- Real. Konkurrenskraften i Paper Province har utvecklats betydligt bättre än i jämförelsegruppen, vilket kan tolkas som att nödvändiga effektiviseringar har genomförts i den värmländska pappersindustrin och att denna står väl rustad för framtiden. Vår effektmätning visar att Paper Province avkastade 1690 Msek mer än om de haft jämförelsegruppens konkurrenskraftindex (i Västernorrland). Mätningen av företagen i Future Position X visar att tillväxten i klusterföretagen tar fart från 2007 (satsningen inleddes 2004). Medlemsföretagen (Sandvik och Korsnäs undantagna) förmår växa sitt förädlingsvärde i samma nivå som jämförelseföretagen och bättre än Gävleborg i helhet under perioden. När det gäller sysselsättningen ökar den i klustret väsentligt mer än i jämförelsegrupperna. Effektivitetsmässigt rör sig företagen sammantaget utanför jämviktslinjen i perioden, vilket kan översättas till underavkastning på insatt kapital. Det vill säga att klustret som helhet befinner sig i en investeringsfas, som idealt ska utvecklas till överavkastning genom effektivitetsvinster på sikt. Utvecklingen för Triple Steelix är i stor omfattning beroende av ett enskilt bolag, SSAB Tunnpåt AB, som står för 2/3 av förädlingsvärdet i perioden Detta företag svarar för mycket av den dramatiska försämringen Klustret utan SSAB Tunnplåt visar en svag utveckling men inte lika dramatisk. I perioden växer företagen i Triple Steelix (SSAB Tunnplåt undantaget) sitt förädlingsvärde snabbare än sina jämförelsegrupper. I samma period förmår samma företag öka antalet sysselsatta i väsentligt större omfattning än jämförelsegrupperna, med 55 respektive 20 procentenheter. Båda dessa tillväxter sker med bibehållen effektivitet i förhållande till jämförelsegrupperna. Slutligen tror vi att det viktigt att stämma av de kvantitativa slutsatserna med olika typer av kvalitativa insikter. Dessa kan handla om vad klustret har haft för roll, vad de olika satsningarna har gått ut på och hur de har uppfattats av medlemmarna. Vi har inom ramen för studien fört många sådana diskussioner men inte haft i uppdrag att dra sådana slutsatser. GRUFMAN REJE MANAGEMENT 20 (29)

21 6 BILAGA: TRE KLUSTERANALYSER INOM SLIM Med samma metodik som i IVA-studien har ytterligare tre kluster analyserats och dessa studier redovisas nedan. 6.1 The Paper Province i Värmland Företagsklustret Paper Province i Värmland studerades utifrån en lista med ingående företag som kördes mot databasen för hela Värmlands län. - Beslut fattades i samråd med klusterledaren om att vissa företag skulle utgå: Akzo Nobel eftersom de hade lämnat klustret, Böhler-Uddeholm (Precision Steel) utgår därför att de har första verksamhetsåret 2008 och inget bokslut ännu för 2009, Tieto då de har förändrat sin redovisning under åren vilket inte gör dem jämförbara. - Saknade bolag d v s de som inte har sitt säte i Värmland men ingick i Paper Province lades till i databasen med sin Värmlandsdel (i förhållande till procent antal anställda). Billerud, som ingår i Paper Province, har lagts till i sin helhet till Värmlands län. Första jämförelsen gällde klustrets utveckling jämfört med Värmland Utvecklingen speglas i följande diagram, där utvecklingen går från ljusare till mörkare (länet blå färd, Paper Province grön färg). Värmlands län har högre tillväxt än Paper Province. Paper Province har växt med 18 % under tidsperioden medan länet ökat 31 % under motsvarande period. Noterbart är skillnaden i tillväxt med helt olika trender. För är utvecklingen nästan identisk och Paper Province tycks därmed spegla en stor del av länets näringsliv. GRUFMAN REJE MANAGEMENT 21 (29)

22 Den andra jämförelsen skulle gälla Paper Province mot lämplig jämförelsegrupp. Vid en genomgång av de SNI-koder som klusterföretagen representerar konstaterades att det inte finns någon lämplig jämförelsegrupp i Värmland, därför att företagen i dessa SNI redan i stor utsträckning är med i Paper Province. En ny jämförelse beslutades, nämligen att jämföra de SNI-koder som Paper Province-företagen representerade med motsvarande företag i Västernorrland. En jämförelse med företag inom dessa SNI-koder i Västernorrland visade att Paper Province haft en kontinuerlig tillväxt medan branschen i Västernorrland visar stark uppgång och kraftig nedgång Vi fann att Västernorrlands höga tillväxt beror på att M-Real hade en mycket stor negativ post på minoritetsintressen år 2004 som 2005 återgick till en mer normal nivå för företaget. Viss justering fick göras för M-Real s ovanliga resultat 2004 till en mer normal nivå för företaget. Detta gjordes genom att från resultatet 2004 ta bort den negativa finansiella posten. Paper Province har med justeringen av M-Reals siffror 2004 en tillväxt som är ca 10 % högre än branschen i Västernorrland. Paper Province har även signifikant bättre konkurrenskraft än branschen i Västernorrland. Effektmätningen som beställdes separat (jämför med Compare) visade att Paper Province har ökat sin avkastning med 497 msek under åren Paper Province förädlingsvärdesutveckling men med konkurrenskraftsutvecklingen i motsvarande kluster i Västernorrland skulle ha minskat avkastningen i Paper Province med 1193 msek. Paper Province har alltså förbättrat sin avkastning med = 1690 msek mer än jämförelsegruppen i Västernorrland. GRUFMAN REJE MANAGEMENT 22 (29)

23 S:a förändring Omsättning Förändring i Omsättning Omsättningsförändring i % -5% 7% 12% 13% Förädlingsvärde Förändring i Förädlingsvärde Förädlingsvärdesförändring i % 5% 11% 2% 19% GRm-index 1,10 1,08 1,16 1,38 GRm-index differens -0,02 0,08 0,21 0,28 Värdeavstånd Förändring i Värdeavstånd Så här ser sysselsättningsutvecklingen ut för Paper Province-företagen jämfört med länet och branschen: Företagen i Paper Province har minskat antalet anställda med 10 % under perioden Jämförelsegruppen i Västernorrland har under samma tidsperiod inte förändrat antalet anställda. Antalet anställda i länet har ökat med 12 % Att antalet anställda har minskat i Paper Province kan kopplas till att tillväxten inte varit lika hög som i länet. Konkurrenskraften i Paper Province har utvecklats betydligt bättre än i jämförelsegruppen, vilket kan tolkas som att är nödvändiga effektiviseringar har genomförts i den värmländska pappersindustrin och att denna står väl rustad för framtiden. Vår effektmätning har visat att Paper Province avkastade 1690 Msek mer än om de haft jämförelsegruppens konkurrenskraftindex (i Västernorrland). 6.2 Future Position X i Gävleborg Utgångspunkten var 44 medlemsföretag i FPX (2009). Förändringar som beslutades tillsammans med klusterledaren: - Utländska, kommunala, ideella och enskilda företag utgår - Gästrike Återvinnare (kommunalt) ingår genom manuell tillgång till bolagets resultatredovisning - Sandvik AB representeras av andel i koncernresultatet baserat på antal anställda i Sandviken (cirka 5500 i perioden ) - Reed Business Software (Byggfakta Docu AB) representeras av Byggfakta Docu Media Sweden AB, Byggfakta Docu Nordic AB och Byggfakta Docu Sweden AB GRUFMAN REJE MANAGEMENT 23 (29)

24 - Svensk morgondistribution representeras av Mittmedia Förvaltning AB - 3 företag med säte utanför Gävleborg tillagda: Donald Davies & Partners AB, Sweco Architecs AB och Sweco Solutions AB. Återstoden, 35 företag, representerade klustret FPX. Det är en relativt ung profil på medlemsföretagen - mer än hälften av företagen är yngre än 10 år och ytterligare en fjärdedel yngre än 20 år. Såhär ser FPX utveckling ut med Sandvik och Korsnäs inkluderat: FPX utveckling utan de dominerande företagen Sandvik och Korsnäs inkluderat: Att betrakta klustret FPX utan Sandvik och Korsnäs kan visa underliggande effekter hos de mindre företagen. Förädlingsvärdet har vuxit, med en extraordinär effekt Studien jämför också med utvecklingen för företag från motsvarande SNI-koder på 5-ställig nivå i Gävleborgs län. Här gjordes en justering av två icke relevanta SNI-koder. 2 Mittmedia Förvaltning sålde 2007 Hallandsposten och fick extraordinära intäkter om 400 Msek. GRUFMAN REJE MANAGEMENT 24 (29)

25 Om vi följer kurvan för FPX kan vi se att tillväxten i klusterföretagen tar fart från Medlemsföretagen (Sandvik och Korsnäs undantagna) förmår växa sitt förädlingsvärde i samma nivå som jämförelseföretagen och bättre än Gävleborg i helhet under perioden: Grafen över sysselsättningsutvecklingen visar att klustret ökar väsentligt mer än jämförelsegrupperna: GRUFMAN REJE MANAGEMENT 25 (29)

26 Effektivitetsmässigt rör sig företagen sammantaget utanför jämviktslinjen i perioden, vilket kan översättas till underavkastning på insatt kapital. Det vill säga att klustret som helhet befinner sig i en investeringsfas, som idealt ska utvecklas till överavkastning genom effektivitetsvinster på sikt. 6.3 Triple Steelix i Dalarna Av 67 rapporterade medlemsföretag representeras klustret av 50 företag (2007) i studien. Dessa är företag med säte i Dalarna samt utvalda företag med säte i Gävleborg (10), Västmanland (2), Stockholm (1), Uppsala (1) samt Örebro (1). Ideella, kommunala och enskilda bolag utgår. Avesta Industrigrupp representeras av FeAl AB, BGG Plåt, Dalarnas Ytbehandling, PW Svets & Smide, Koppardalens Mekaniska, GT Plastmontage samt Näs Verkstäder AB. Jämförelser görs dels med utvecklingen i hela Dalarna, dels med jämförelsegrupper i både Dalarna och Gävleborg utifrån 5-ställig SNI. Justeringar som gjordes: - I Dalarna ingår inte Ovako Bar AB data endast för 2007 samt 2008 och med stor påverkan på totalbilden. - I Gävleborg ingår inte Ovako Hofors AB data endast för 2007 samt 2008 och med stor påverkan på totalbilden. GRUFMAN REJE MANAGEMENT 26 (29)

27 Med SSAB Tunnplåt inkluderad har utvecklingen i FV varit god fram t o m 2008 men 2009 har en dramatisk försämring inträffat: Om vi betraktar klustret utan SSAB Tunnplåt ser vi en liknande, men inte lika dramatisk rörelse: GRUFMAN REJE MANAGEMENT 27 (29)

28 Analyserat resultat för Triple Steelix i stor omfattning beroende av ett enskilt bolag, SSAB Tunnpåt AB, som står för 2/3 av förädlingsvärdet i perioden Utvecklingen hos SSAB Tunnplåt förklarar mycket av den dramatiska försämringen Vi ser en svag utveckling för Triple Steelix 2009, både med och utan SSAB Tunnplåt AB. Nedan en jämförelse med utvecklingen i länet (Dalarna) och med jämförelsegrupperna (SNI): GRUFMAN REJE MANAGEMENT 28 (29)

Hälsoinnovation i Halland

Hälsoinnovation i Halland Hälsoinnovation i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling Källa: SCB & SIMPLER (Bisnode) En Rapport från Region

Läs mer

Simpler Branschanalys

Simpler Branschanalys Simpler Branschanalys Peter Rathsmann, Mats Svensson Grufman Reje management 18 juni, 2012 Förkortad version 2012-08-31 HE 2 Innehållsförteckning Introduktion och sammanfattning... 3 Metodik... 3 Simplermetoden...

Läs mer

ANALYS AV BESÖKSNÄRINGEN I UPPSALA KOMMUN 2010-2014. Magnus Johansson Jan Fineman Mina Mashouri 20160318

ANALYS AV BESÖKSNÄRINGEN I UPPSALA KOMMUN 2010-2014. Magnus Johansson Jan Fineman Mina Mashouri 20160318 ANALYS AV BESÖKSNÄRINGEN I UPPSALA KOMMUN 2010-2014 Magnus Johansson Jan Fineman Mina Mashouri 20160318 IDENTIFIERING DELBRANSCHER OCH NYCKELTAL Då det inte finns någon enhetlig modell i Sverige för vilka

Läs mer

Simpler : Regionstudie Kronobergs län 2010

Simpler : Regionstudie Kronobergs län 2010 Simpler : Regionstudie Kronobergs län 2010 Anna Löfmarck och Håkan Wolgast Grufman Reje management Databasen 2010, Kronoberg Vi utgår från bolagsdata för alla länets aktiebolag, ca 85-90% finns med för

Läs mer

STUDIE AV NÄRINGSLIVET I JÖNKÖPINGS LÄN 2008-2013. Anna Löfmarck och Håkan Wolgast

STUDIE AV NÄRINGSLIVET I JÖNKÖPINGS LÄN 2008-2013. Anna Löfmarck och Håkan Wolgast STUDIE AV NÄRINGSLIVET I JÖNKÖPINGS LÄN 2008-2013 Anna Löfmarck och Håkan Wolgast Samtliga 14365 företag i databasen 2013. ITAB Trioplast Telia Thule Husqvarna SIMPLER DIAGRAMMET Inköp av varor och tjänster

Läs mer

Framtidssektorer i Linnéområdet

Framtidssektorer i Linnéområdet Framtidssektorer i Linnéområdet Grufman Reje 2014 2014-05-12 Grufman Reje 2014 2014-05-12 44 Grufman Reje 2013 2014-05-12 Samlade förädlingsvärdet per kommun inom hela Skog- och träindustrin* 28 (6) 21

Läs mer

Analys av näringslivet i Södertälje kommun 2014-03-04

Analys av näringslivet i Södertälje kommun 2014-03-04 Analys av näringslivet i Södertälje kommun 2014-03-04 Håkan Wolgast Anna Löfmarck Syfte med näringslivsstudien Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag

Läs mer

Simpler analys för Swedish ICT 2011. Tillväxt i SMEer mellan 2004-2009. Tillväxt i bolag med rötter i Swedish ICT som startat 2000-2005.

Simpler analys för Swedish ICT 2011. Tillväxt i SMEer mellan 2004-2009. Tillväxt i bolag med rötter i Swedish ICT som startat 2000-2005. Simpler analys för Swedish ICT 2011 Tillväxt i SMEer mellan 2004-2009 Tillväxt i bolag med rötter i Swedish ICT som startat 2000-2005 VI SYNLIGGÖR OCH UTVECKLAR EFFEKTIVITET FRÅN ANALYS TILL GENOMFÖRANDE

Läs mer

Hur mäta tillväxt och framgång?

Hur mäta tillväxt och framgång? Hur mäta tillväxt och framgång? Sammanfattning av en studie* gjord på 99 företag för att se deras utveckling jämfört med respektive företags utvalda konkurrenter. Den gemensamma nämnaren för de 99 företagen

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I HALLANDS LÄN 2008-2013

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I HALLANDS LÄN 2008-2013 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I HALLANDS LÄN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast 20150306 QV Reg Halland v5; Sverige förd v 14 EK ALLA FÖRETAG I REGION HALLAND ÅR 2013, 14 475 FÖRETAG MED 66 177 ANSTÄLLDA 2 SIMPLER

Läs mer

Analys av näringslivet i Älmhults kommun

Analys av näringslivet i Älmhults kommun Analys av näringslivet i Älmhults kommun 2006-2010 Anna Löfmarck Håkan Wolgast 1 Simpler Grufman Reje 2006 2012-11-12 2012-11-12 Syfte med kommunstudien Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft,

Läs mer

Analys av näringslivet i Gnesta kommun 2014-03-19

Analys av näringslivet i Gnesta kommun 2014-03-19 Analys av näringslivet i Gnesta kommun Jan Fineman Anna Löfmarck Syfte med näringslivsstudien Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

OSKARSHAMNS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2007-2012

OSKARSHAMNS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2007-2012 OSKARSHAMNS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2007-2012 22 oktober 2014 AMBITION MED NÄRINGSLIVSSTUDIEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

TILLVÄXT HOS ALMIS LÅNEKUNDER OCH RÅDGIVNINGSKUNDER MOT KONTROLLGRUPP 2009-2012 NATIONELL RAPPORT

TILLVÄXT HOS ALMIS LÅNEKUNDER OCH RÅDGIVNINGSKUNDER MOT KONTROLLGRUPP 2009-2012 NATIONELL RAPPORT TILLVÄXT HOS ALMIS LÅNEKUNDER OCH RÅDGIVNINGSKUNDER MOT KONTROLLGRUPP 2009-2012 NATIONELL RAPPORT Besöksadress: Rosenborgsgatan 4 6, Solna Sida 2 (11) Bakgrund Almi Företagspartner AB har gett Bisnode

Läs mer

Simpler : Regionstudie Kronobergs län 2010 Fördjupning kommuner

Simpler : Regionstudie Kronobergs län 2010 Fördjupning kommuner Simpler : Regionstudie Kronobergs län 2010 Fördjupning kommuner Anna Löfmarck och Håkan Wolgast Grufman Reje management Grufman Reje 2011 2011-10-18 Stark återhämtning 2010 Länet är troligtvis tillbaka

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 December 2014 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Enabler of Innovation. Hans Hentzell, VD SNITTS 2011-09-07

Enabler of Innovation. Hans Hentzell, VD SNITTS 2011-09-07 Enabler of Innovation Hans Hentzell, VD SNITTS 2011-09-07 Två prioriterade uppgifter Swedish ICT skall kunna möta SME:s särskilda behov Swedish ICT skall kunna stödja bildandet av nya företag Vad gör vi

Läs mer

Analys av näringslivet i Östergötland

Analys av näringslivet i Östergötland Analys av näringslivet i Östergötland Uppdatering med kompletta bokslut för 2011, version uppdaterad med alla ändringar från kommunstudierna April 2013 Håkan Wolgast Anna Löfmarck Simpler diagrammet Inköp

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Blekinge Län Oktober 2008

Blekinge Län Oktober 2008 Blekinge Län Oktober 2008 I nledning Årets Företagarkommun är ett gemensamt projekt mellan Företagarna och UC. Syftet är att uppmärksamma de kommuner där företagandet utvecklats bäst under det gångna året.

Läs mer

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012 Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Det svenska bytesförhållandets utveckling åren Diagram 97 Andelar av total export och import Procent 7 7 Mellan och försämrades det

Läs mer

Statistik - ränteavdrag

Statistik - ränteavdrag Statistik - ränteavdrag 1 Inledning Denna promemoria avser att belysa en del i den utveckling som skett avseende svenska företags ränteintäkter och räntekostnader ur olika aspekter och på olika övergripande

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Berg kommun... 5 Östersunds kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets

Läs mer

Analys av näringslivet i Örebro kommun

Analys av näringslivet i Örebro kommun Analys av näringslivet i Örebro kommun 2013-09-24 Peter Rathsmann Håkan Wolgast! Syfte med näringslivsstudien! Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag

Läs mer

Analys av näringslivet i Jönköpings län

Analys av näringslivet i Jönköpings län Analys av näringslivet i Jönköpings län 2006-2011 inkl inkomna bokslut 2012 Slutrapport Håkan Wolgast Anna Löfmarck Databasen och gjorda justeringar Utgångsdatabas med samtliga aktiebolag Säte i Jönköpings

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007

Lönerapport år 2008. Löner och löneutveckling år 1997 2007 Lönerapport år 2008 Lönerna ökade i genomsnitt med 3,8 procent för arbetare och 3,6 procent för tjänstemän år 2007. Det är första gången på tio år som lönerna ökat mer för arbetare än för tjänstemän. Löneskillnaden

Läs mer

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen

Steg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor

Läs mer

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar Det är med stor tillfredställelse vi kan konstatera att 2005 blev det bästa året i SWECOs historia, vi slog de flesta av våra tidigare rekord. Jag

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Eskilstuna kommun... 5 Trosa kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015

Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 Bisnode och Veckans Affärer presenterar SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 Per Weidenman, Bisnode Sverige AB, Oktober 2015 SVERIGES SUPERFÖRETAG 2015 I den här rapporten presenteras Bisnodes modell för att identifiera

Läs mer

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013

JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 JÖNKÖPINGS KOMMUN NÄRINGSLIVSANALYS 2008-2013 April 2015 AMBITION MED NÄRINGSLIVSANALYSEN Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher,

Läs mer

Näringslivsanalys 2007-2012

Näringslivsanalys 2007-2012 Näringslivsanalys 2007-2012 Ambition med kommunstudien Dokumentera utvecklingen det gäller tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och antal företag i olika branscher, storleksklasser och ålderskategorier.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Växjö kommun... 5 Ljungby kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets

Läs mer

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Arbetsgivaravgiftsväxling PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Henrik Sjöholm och Lars Jagrén november 2013 november 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013

Nyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013 Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året

Läs mer

Rapport Oktober 2013 SKÅNE

Rapport Oktober 2013 SKÅNE Rapport Oktober 2013 SKÅNE Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7 Lomma

Läs mer

Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn

Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel små barn 0-3 år, 56 57 55 54 55 55 55 55 55 av inskrivna barn 56 55 56 53 54 52 56 54 55 54 55 55 52 53 54 54 54 55 Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna

Läs mer

Rapport Oktober 2013 VÄSTMANLAND

Rapport Oktober 2013 VÄSTMANLAND Rapport Oktober 2013 VÄSTMANLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Blekinge län Rapport från Företagarna 2011

Blekinge län Rapport från Företagarna 2011 Blekinge län Rapport från Företagarna 2011 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 17 Hur ska momssänkningen fungera? 18 Två år med sänkt

Läs mer

VBG AB BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002

VBG AB BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 VBG AB BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 Rörelseresultatet för kärnaffären Lastvagnsutrustning ökade med 18,3 % till 40,1 MSEK (33,9) och rörelsemarginalen ökade till 9,6 % (8,2 %). Kärnaffärens

Läs mer

Värmlands län Rapport från Företagarna oktober 2013

Värmlands län Rapport från Företagarna oktober 2013 Värmlands län Rapport från Företagarna oktober 2013 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling...

Läs mer

SLUTRAPPORT UTVÄRDERING KONSULTCHECKAR

SLUTRAPPORT UTVÄRDERING KONSULTCHECKAR Avsedd för Regionförbundet i Kalmar län Dokumenttyp Rapport Datum Augusti 2009 SLUTRAPPORT UTVÄRDERING KONSULTCHECKAR SLUTRAPPORT UTVÄRDERING KONSULTCHECKAR INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Bakgrund

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Södermanlands län Rapport från Företagarna oktober 2013

Södermanlands län Rapport från Företagarna oktober 2013 Södermanlands län Rapport från Företagarna oktober 2013 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling...

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Skogs- och träindustrin i Halland

Skogs- och träindustrin i Halland Skogs- och träindustrin i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag om den halländska Skogs- och träindustrin. Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling

Läs mer

Vad händer efter avslutad högre utbildning?

Vad händer efter avslutad högre utbildning? Vad händer efter avslutad högre utbildning? Hur stor andel får jobb och vilken typ av anställning får de? C uppsats HT 2010 Författare: Nina Hrelja Handledare: Inga Persson Nationalekonomiska institutionen

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Dialogmöte 2 med Näring

Dialogmöte 2 med Näring Dialogmöte 2 med Näring 2012-03-29 1Projektet samordning för att fylla behovet av arbetskraft Hur mycket tål fordonsindustrin? Dagens FFI exempel hur en skalbagge kan hjälpa Forskning och Export förutsätter

Läs mer

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305

ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013. Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANALYS AV NÄRINGSLIVET I ÖREBRO KOMMUN 2008-2013 Jan Fineman Håkan Wolgast Magnus Johansson 20150305 ANDRA BOLAGSFORMER REGION ÖREBRO 2 2015-03-06 BISNODE 2015 ANDRA BOLAGSFORMER LÄNET Länet som helhet

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Novotek AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 juni 2008

Novotek AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 juni 2008 Novotek AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 juni 2008 Omsättningen uppgick till 136 (129) MSEK, varav 71 (66) MSEK under andra kvartalet Orderingången uppgick till 132 (142) MSEK, varav 64 (75) MSEK under

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?

Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? REDOVISAR 2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron? Utredningsenheten 2001-09-28 Upplysningar: Peter Skogman Thoursie 08-16 30 47 peter.thoursie@ne.su.se Sammanfattning Allt fler

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND

SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND SAMMANFATTNING AV NÄRINGSLIVSANALYS FÖR REGION HALLAND Bisnode Jan Fineman och Håkan Wolgast 2015-08-13 Besöksadress: Rosenborgsgatan 4 6, Solna Sida 2 (8) Innehåll Bakgrund... 3 Metod... 3 Region Halland...

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

VÄSTRA GÖTALAND Rapport Oktober 2013

VÄSTRA GÖTALAND Rapport Oktober 2013 VÄSTRA GÖTALAND Rapport Oktober 2013 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet

Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september 2013 - september 2014 Rapportserie 2015:2 Arbetsgivarverket Löneutveckling på det statliga avtalsområdet Statistikperioden september

Läs mer

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden www.svensktnaringsliv.se DECEMBER 2014 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014 Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden Innehåll Sammanfattande slutsatser....

Läs mer

Analys av näringslivet i Kronobergs län

Analys av näringslivet i Kronobergs län Analys av näringslivet i Kronobergs län Uppdatering med 2012 års bokslut Håkan Wolgast Anna Löfmarck Alla 6573 företag i Kronobergs län 2012 IKEA NIBE Combitech Volvo Construction Equipment Kronobergs

Läs mer

RAPPORT December 2014

RAPPORT December 2014 RAPPORT December 2014 Sammanfattning av undersökningen: Så kan ett professionellt styrelsearbete utveckla Dalarnas näringsliv och generera fler arbetstillfällen Finansiärer: Region Dalarna Länsstyrelsen

Läs mer

Störst andel högutbildade i växande branscher

Störst andel högutbildade i växande branscher NYA FAKTA & S T A T I S T I K F R A M T I D E N S N Ä R I N G S L I V nr 4 jan 2006 Störst andel högutbildade i växande branscher Arbetsgivarna vill ha allt högre utbildade medarbetare. Det visar en jämförelse

Läs mer

Kundnöjdhetens påverkan på miljonprogrammens utveckling

Kundnöjdhetens påverkan på miljonprogrammens utveckling Kundnöjdhetens påverkan på miljonprogrammens utveckling Rapport från Miklo på uppdrag av Svenska Bostäder Carlos Rojas, maj 2013 Innehåll: 2. Sammanfattning 3. Bakgrund 4-5. Tensta 6-7. Rinkeby 8-9. Akalla

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Placeringspolicy för Svenska Diabetesförbundet

Placeringspolicy för Svenska Diabetesförbundet Placeringspolicy för Svenska Diabetesförbundet Antagen av förbundsstyrelsen den 16 februari 2012 Senast reviderad den 26 augusti 2014 Senaste årlig översyn genomförd den 5-7 december 2014 Inledning Denna

Läs mer

Investor ABs årsstämma den 15 april 2013. Dagordningspunkt 16

Investor ABs årsstämma den 15 april 2013. Dagordningspunkt 16 Investor ABs årsstämma den 15 april 2013 Dagordningspunkt 16 Styrelsens förslag till riktlinjer för lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra medlemmar i ledningsgruppen samt program

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun

Nyckeltalsanalys Vännäs kommun Nyckeltalsanalys Vännäs kommun November 2008 Johan Skeri Innehållsförteckning 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...3 1.4 Avgränsning...3 2 Allmän grundanalys...4 2.1 Grunddata...4

Läs mer

Livförsäkring och avkastning av kapital

Livförsäkring och avkastning av kapital Livförsäkring och avkastning NFT 4/2002 av kapital Livförsäkring och avkastning av kapital av Matti Ruohonen Matti Ruohonen matti.ruohonen@veritas.fi Många livförsäkringsbolag är numera dotterbolag i grupper,

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Utlandsföddas företagande i Sverige

Utlandsföddas företagande i Sverige Utlandsföddas företagande i Sverige Fakta & statistik 2010 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Linköpings kommun Finansrapport april 2016. Bilaga 1

Linköpings kommun Finansrapport april 2016. Bilaga 1 Linköpings kommun Finansrapport april 2016 Bilaga 1 2 Innehållsförteckning Finansrapport för kommunen per den 30 april Sid Inledning 3 Koncernen Likvida medel 3 Bolagens upplåning samt kommunal borgen

Läs mer

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan. Börsbolag på bräcklig grund tillväxt men fortsatt svag lönsamhet Unionens Bolagsindikator september 2014 2 Börsbolagen som helhet har en rad svaga år i ryggen. Omsättningen har legat still 2012-2013 medan

Läs mer

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Svenska Riskkapitalföreningen genomför tillsammans med Tillväxtverket

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete

Läs mer

Livsmedelssektorn i Halland

Livsmedelssektorn i Halland Livsmedelssektorn i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag om den halländska livsmedelsindustrin Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling Källa: SCB

Läs mer

utdrag ur halvårsrapport 2008 Antal personer som beviljats omställningsstöd

utdrag ur halvårsrapport 2008 Antal personer som beviljats omställningsstöd Halvårsrapport 2008 Antal personer som beviljats omställningsstöd 2008-06-30 har vi beviljat omställningsstöd för 6 480 (5 943) personer, motsvarande 147,6 (122,6) Mkr, fördelat på 1 610 (1 320) arbetsplatser.

Läs mer

Investor ABs årsstämma den 12 maj 2015. Dagordningspunkt 16

Investor ABs årsstämma den 12 maj 2015. Dagordningspunkt 16 Investor ABs årsstämma den 12 maj 2015 Dagordningspunkt 16 Styrelsens förslag till riktlinjer för lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra medlemmar i ledningsgruppen samt program

Läs mer

New Nordic Healthbrands AB (publ) Kvartalsrapport Q1 januari - mars 2011

New Nordic Healthbrands AB (publ) Kvartalsrapport Q1 januari - mars 2011 New Nordic Healthbrands AB (publ) Kvartalsrapport Q1 januari - mars 2011 Årets första kvartal New Nordic koncernens omsättning uppgick under årets första kvartal till 47,3 MSEK (46,1) en ökning med 2,7

Läs mer

Skattekontot och intäktsräntan

Skattekontot och intäktsräntan PM 1(23) Mats Andersson 010-574 80 84 Patrik Andreasson 010-573 51 14 Skattekontot och intäktsräntan 1 Bakgrund Skatteverket har under senare tid sett flera tecken på att skattekontot har börjat användas

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Ett företagsammare Linköping politisk vision... 5 Mål 10. Linköpings kommun erbjuder en service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam...

Ett företagsammare Linköping politisk vision... 5 Mål 10. Linköpings kommun erbjuder en service som är lättillgänglig, effektiv och hjälpsam... Detta dokument har tagits fram till kommunstyrelsens mål- och utvärderingsutskott av kommunstyrelsens förvaltning i samarbete med omsorg- och äldreförvaltningen, vilka tillsammans ansvarar för framtagandet

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Effekter av Pappabrevet

Effekter av Pappabrevet REDOVISAR 2004:3 Effekter av Pappabrevet En utvärdering av RFV:s och FK:s informationskampanj Sammanfattning Riksförsäkringsverket (RFV) har under 2003 tillsammans med försäkringskassorna skickat ut ett

Läs mer