KARTLÄGGNING AV DELSYSTEM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KARTLÄGGNING AV DELSYSTEM"

Transkript

1 KARTLÄGGNING AV DELSYSTEM LIVSMEDEL I KALMAR LÄN PETER BJERKESJÖ, DANIEL HALLENCREUTZ, VANESSA SEVEDAG OCH KLARA SPANGENBERG STOCKHOLM Kontigo AB Katarinavägen 19 SE Stockholm +46 (0)

2 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Metod och material Tio delsystem har identifierats Primärdata Intervjuerna Disposition Livsmedel i Kalmar de olika delsystemen Livsmedel ur ett systemperspektiv Beskrivning av delsystemen Delsystem fågel (kyckling och ägg) Delsystem kött (nöt, svin, lamm) Delsystem mjölk (inklusive ost) Delsystem bönor och ärtor Delsystem dryck (exklusive mjölk) Delsystem potatis Delsystem grönsaker, frukt och bär Delsystem spannmål Delsystem fisk Beskrivning av grossist- och detaljhandel, restaurang och offentlig upphandling 31 4 Livsmedel i Kalmar län en samlad diskussion Jordbruksföretag i Kalmar län Antal företag oavsett delsystem med säte i Kalmar län Delsystemen i geografin Aktiebolagens utveckling de senaste fyra åren Sysselsättning enligt RAMS Arbetsställen enligt Företagsregistret Sammanfattande slutsatser När det gäller produktion av råvaror och livsmedelsprodukter är Kalmar en del av övriga världen Marknaden växer för produkter av hög kvalitet och med mervärden Profilerade restauranger och butiker fungerar som krävande kunder Myndigheter, branschorganisationer och föreningar fungerar som sammanhållande länkar i systemet Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 2 (76)

3 5.5 Svaga strukturer för samspel med det företagsstödjande systemet och med innovationsstödsystemet Logistiken är kanske en utmaning, men kanske inte tillgången på arbetskraft En enklare SWOT- och PEST-analys Inledning SWOT-analys Policyimplikationer av kartläggningen vad borde livsmedelsstrategin fokusera på? Förslag Försök att genomföra ett reptrick genom att prioritera vissa delsystem utan att vara exkluderande Stärk hela livsmedelssektorn som system och som varumärke Öka utbudet och försäljningen av lokal mat och livsmedelsprodukter Stärk utveckling av produkter och företag med exportpotential Skapa en projektarena för livsmedel i syfte att skapa förnyelse i samspel Inkludera livsmedelsbranschen i regionens smarta specialisering Bilaga 1: Intervjuer Bilaga 2: Avgränsning av livsmedelssektorn enligt Jordbruksverket Livsmedelsbranscher enligt SNI Branscher inom vilka verksamhet med anknytning helt eller delvis till livsmedel förekommer Bilaga 3: Avgränsning av delsystemen enligt Kontigo (SNI-koder) Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 3 (76)

4 1 Sammanfattning Under samordnar regionförbundet i Kalmar län en livsmedelsstrategi för länet i syfte att skapa en hållbar livsmedelsregion. Livsmedelsstrategin är ett samarbete mellan LRF Sydost, Länsstyrelsen i Kalmar län och Regionförbundet i Kalmar län. Regionförbundet har initierat denna rapport som underlag för livsmedelsstrategin och kartlägger delsystem inom livsmedelsområdet och deras förutsättningar och potential. Rapporten och dess slutsatser baseras på material från intervjuer med bland annat företagare och branschorganisationer, statistik och övrigt material såsom rapporter. Kartläggningen har gjorts av konsultföretaget Kontigo. Den har delfinansierats med regionala utvecklingsmedel. Livsmedelssystemet i Kalmar län innefattar produktion, förädling och försäljning av mat och livsmedel. Flera av delsystemen inom livsmedel överlappar varandra och det råder inte sällan ett kund- leverantörsförhållande mellan producenter inom systemet. Samtidigt väljer fler aktörer att förädla produkterna i tidigare led. Slutkund är antingen restauranger, storkök eller detaljhandel och sedan enskilda konsumenter. Det finns idag totalt runt 3000 företag inom livsmedelsbranschen i länet och de omsätter totalt cirka 14,5 miljarder. Den största omsättningen sker i förädlings- och slutkonsumtionsledet och det är även där flest nya företag startas. Kartläggningen identifierar tio delsystem; fågel, kött, mjölk, bönor och ärtor, dryck, potatis, grönsaker, frukt och bär, spannmål samt fisk. De starkaste delsystemen i nationell jämförelse är fågel, mjölk och kött. Inom alla delsystem utom spannmål sker det en ökning av sysselsättning i länet. Delsystemet fågel kan huvudsakligen delas upp på kyckling och ägg. Både kycklingoch äggproduktion är stor i Kalmar län. För både kyckling och ägg finns en stark preferens för svenska produkter på den nationella marknaden. Samtidigt finns utmaningar såsom höga inträdesbarriärer och logistiska utmaningar. Kött är ett av de större delsystemen och kan delas upp på nöt, gris och lamm. En viktig faktor för branschen är att det finns ett stort slakteri i regionen. Det finns även här en preferens för svenskt kött. Samtidigt är lönsamheten för enskilda producenter och svårigheter för nya aktörer att etablera sig en utmaning. Delsystemet mjölk innehåller är i hög grad specialiserat och är det delsystem med flest sysselsatta. Kalmar län har en stor produktion som står sig i nationell jämförelse, även om länet, liksom hela branschen, står inför en utmaning i form av hård prispress. Bönor och ärtor är det delsystem där Kalmar har potential, inte minst inom bönor, där Ölands produktion är unik i landet. Branschen är dock beroende av internationella omständigheter och konkurrerar på en internationell marknad med Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 4 (76)

5 huvudsakligen Europeiska konkurrenter. Samtidigt finns utmaningar i form av konkurrens om odlingsmark och att bönor inte kan odlas år efter år. Delsystemet dryck är litet med hänseende till antal företag i länet men omsätter 1 miljard kronor, mycket tack vare att Åbro över tid är och varit ett konkurrenskraftigt företag. Det finns även mindre aktörer med intressanta produkter såsom vin. Potatis är ett relativt litet delsystem, men Kalmar län har en stark position i nationell jämförelse. Även Frukt och bär samt grönsaker är mindre delsystem. Det finns dock flera som har lyft fram delsystemet grönsakers potential i Kalmar län. Ett hinder för expansion och etablering av nya aktörer är den stora konkurrensen om mark som råder idag. Även den globala marknaden, med betydligt lägre löner, utgör ett hot för branschen. Spannmål är ett av de större delsystemen i regionen. Den enskilt största aktören är Lantmännen, men också Svenskt Foder bör nämnas. Kalmar Lantmän tillhandahåller sina medlemmar utsäde, gödsel, växtskydd och foder samt att ta emot, lagra, förädla och sälja det som lantbrukarna odlar. Delsystemet fisk karakteriseras av ett stigande fiskpris parallellt meden minskad volym. En stor utmaning för branschen är att bestånden av fisk är minskande samtidigt som det finns en stor efterfrågan. Detta innebär en osäkerhet i form av förändrade regler och beroende av ett fåtal arter. I denna kartläggning har innovation undersökts översiktligt. Det har skett stora förändringar inom livsmedelsproduktionen i Sverige med ökad internationell konkurrens och låg lönsamhet. Handeln har samtidigt öppnat upp nya marknader. Ser vi till Kalmar står sig länet förhållandevis väl i nationell jämförelse. En tydlig trend är att marknaden växer för produkter med olika mervärden såsom ekologiskt, närproducerat eller olika typer av förädling. Detta innebär en möjlighet för mindre producenter på lokala marknader. Även besöksnäringen och restaurangverksamheten kan här spela en roll. En utmaning för mindre producenter är dock att möta leveranskrav från större aktörer. Viktiga organisationer för livsmedelssystemet är LRF som fungerar som samlande aktör. Även länsstyrelsen har lyfts fram som positiv kraft. Mellan livsmedelsbranschen och det företags- och innovationsstödjande systemet förefaller det dock finnas begränsad samverkan. Det finns dock enskilda aktörer som spelar en viktig roll. Utifrån kartläggningen rekommenderar Kontigo en långsiktig strategi som fokuserar på strukturförändring som adresserar reella problem och möjligheter. Syftet bör vara att bidra till stärkt konkurrenskraft och ökad lönsamhet för näringen. Strategin bör ta hänsyn till delsystemen potential och prioritera, utan att för den skull exkludera. Kontigo menar även att insatser bör vidtas för att stärka hela livsmedelssektorn som system och som varumärke och öka utbud och försäljning av lokala produkter. Det är Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 5 (76)

6 även viktigt att öka regionens export av livsmedel. Kalmar län bör även satsa på en plattform för samverkan för att skapa förnyelse och innovation. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 6 (76)

7 2 Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Livsmedelsindustrin är viktig för Kalmar län. Hittills har man i Kalmar län dock inte haft någon samlad strategi för att arbeta specifikt med mat och livsmedel. Samtidigt har man noterat den tillväxtpotential som finns, dels i näringarna i sig och dels i deras utveckling som ett led i att öka regionens attraktionskraft. Under samordnar regionförbundet i Kalmar län en livsmedelsstrategi för länet i syfte att skapa en hållbar livsmedelsregion. Livsmedelsstrategin är ett samarbete mellan LRF Sydost, Länsstyrelsen i Kalmar län och Regionförbundet i Kalmar län. Strategin ska omfatta all typ av mat från Kalmar län från skog, åker, äng, trädgård, sjö och hav till köksbord, matsal och restaurang. Arbetet ska bidra till en långsiktigt hållbar livsmedelsregion av internationell klass. Målet är att branschens konkurrenskraft, produktivitet och innovationsförmåga ska öka till regional nytta. Region Kalmar har därför initierat denna studie som ska fungera som underlag för ett strategiskt arbete med att utveckla en livsmedelsstrategi för länet. Kalmar vill med studien kartlägga och analysera olika delsystem inom livsmedelsnäringen från jord till bord. I livsmedelsstrategin ska nämligen strategiskt viktiga områden, delsystem och åtgärder prioriteras och lyftas fram. För att kunna bedöma vilka dessa delsystem är behövs en mer detaljerad kartläggning av befintliga delsystem inom länets livsmedelssektor. Kartläggningen ska omfatta följande delar: Identifiera länets delsystem/branscher inom livsmedelsområdet genom att utgå från produktionsledet (nöt, svin osv) och sedan kartlägga respektive kedja från insatsvara till marknad (insatsvaror primärproduktion förädling distribution marknad) för varje delsystem/bransch. Kartlägga dessa delsystem - specifika förutsättningar (yttre och inre), möjligheter, begränsningar m.m. Utvärdera delsystemens potential ur ett externt och internt perspektiv. Kartläggningen har gjorts av konsultföretaget Kontigo. Den har delfinansierats med regionala utvecklingsmedel. Konsulter har varit Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Vanessa Sevedag och Klara Spangenberg. Daniel Hallencreutz har varit huvudansvarig för författandet av rapporten. Arbetet har genomförts under perioden december-februari Metod och material Denna rapport gör inga anspråk på att vara en fullständig genomlysning av förutsättningar och möjligheter för att utveckla den lokala maten i Kalmar. Syftet Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 7 (76)

8 med studien har varit att kartlägga de olika delsystemen utifrån antal företag, sysselsättning, omsättning, utvecklingspotential etc. Underlagsmaterialet till förstudien består av i huvudsak tre delar (intervjuer, statistik och annat underlagsmaterial i skrift respektive på internet). För det första har vi genomfört intervjuer med nyckelpersoner i Kalmar som utifrån olika infallsvinklar har kunskap om olika branscher (delsystem) och företag i regionen; som har kunskap om förutsättningar för bransch- och näringslivsutveckling för berörda branscher; samt har kunskap om tidigare genomförda insatser och projekt för att utveckla livsmedel. Dessa personer har varit verksamma inom olika organisationer (universitet, myndighet, intresseorganisation etc.) Vi har också intervjuat ett urval av de branschorganisationer som finns. Vi har vidare intervjuat ett urval företag. I vår offert erbjöd vi 15 intervjuer. Vi har dock genomfört fler. Tyvärr något färre än vad vi hoppats på, bl.a. därför att framförallt inbokade företag hoppat av intervjuer (detta har skett vid flera tillfällen, även i fall då företag bokats om). Vi har också, så långt möjligt, försökt att Regionförbundets önskemål om att ha en jämn könsfördelning bland intervjupersonerna. Vi har vidare använt oss av olika typer av statistik (från affärsdatabasen Bisnode, från SCB, från Jordbruksverket etc.). Anledningen till att vi arbetet med olika källor är att detta helt enkelt krävts för att få fram data. Vi kommer lite längre fram i rapporten att mer ingående belysa datamaterialet. Eftersom detta är en sektor med hög andel enskilda firmor (i synnerhet inom primärproduktionen) så krävs annan typ av data än från affärsdatabaser (i dessa finns ekonomiska data endast för aktiebolag). Vi har därför gjort en beställning från SCBs företagarregister för att försöka fånga också de enskilda firmornas, handelsbolagen och de ekonomiska föreningarnas ekonomiska nyckeltal. Förutom ovanstående material har vi som underlagsmaterial också genomfört dokumentstudier, där vi inventerat och gått igenom relevanta policydokument, utredningar och analyser samt utvärderingar av olika insatser. Vi har också använt material från hemsidor. Exempel på sådan digital källa är den Facebooksida som skapats inför arbetet med livsmedelsstrategin, där olika nyheter etc. presenterats Tio delsystem har identifierats De olika delsystemen som undersökts har valts utifrån tidigare studier och utredningar samt i samspel med uppdragsgivaren. Vi enades om att följande tio delsystem i den utsträckning statistik etc. tillåter det skulle kartläggas: 1. Delsystem fågel (fjäderfä och ägg) 2. Delsystem kött (nöt, svin, lamm) 3. Delsystem mjölk (inklusive ost) 4. Delsystem bönor och ärtor 5. Delsystem dryck (exklusive mjölk) Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 8 (76)

9 6. Delsystem potatis 7. Delsystem grönsaker 8. Delsystem frukt och bär 9. Delsystem spannmål 10. Delsystem fisk Det innebär naturligtvis inte att alla dessa bör prioriteras inom ramen för en livsmedelsstrategi. Å andra sidan innebär det inte heller att de inte skulle kunna göra det, om empirin visar att det finns en potential. I tabellen nedan presenteras de olika delsystemen, samt ges exempel på några företag. Vi ber redan här läsaren att observera att vissa av delsystemen i tabellen nedan är hopslagna. I realiteten så är det exempelvis inom delsystem Fågel stor skillnad mellan produktion av kyckling och äggproduktion. I respektive avsnitt kommer dessa att skiljas åt (se också bilaga 2 för hur vi mer preciserat grupperat olika SNI-koder utifrån de olika delsystemen). Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 9 (76)

10 Tabell 1. De delsystem som har kartlagts Delsystem Beskrivning Delsystem fågel (fjäderfä och ägg) I detta delsystem ingår dels uppfödning av fågel samt produktion av ägg. Vidare inger förädlingsledet (fjäderfäslakterier) När det gäller förädling finns enstaka exempel: exempelvis äggvita i literförpackning (riktat till personer som tränar). Finns också försök att utveckla pålägg av ägg. Delsystem kött (nöt, svin, lamm) I detta delsystem ingår primärproduktion. Vidare ingår förädlingsledet (t.ex. slakterier) I detta delsystem ingår också köttgrossister samt kötthandlare. Delsystem mjölk (inklusive ost) I detta delsystem ingår mjölkproducenterna samt osttillverkningen och annan mejeriverksamhet. Vi har också inkluderat de företag som ingår i SNI-koden. Delsystem bönor och ärtor Detta delsystem har inte varit möjligt att analysera utifrån SNI-koder. Vi försöker i det avsnittet att föra en diskussion utifrån andra källor. (Företagen som producerar bönor och ärtor ingår i samma SNI-koder som de som producerar spannmål) Delsystem dryck (exklusive mjölk) I detta delsystem ingår olika typer av verksamheter som förädlar olika typer av dryck (bryggerier, musterier, spritindustri etc.). I statistiken ingår också partihandel med drycker samt detaljhandel med alkoholhaltiga drycker (Systembolaget). Delsystem potatis I detta delsystem ingår potatisodling och potatisindustri. Delsystem grönsaker I detta delsystem ingår primärproduktion på friland eller i växthus samt parti- och detaljhandel med grönsaker. Delsystem frukt och bär I detta delsystem ingår olika typer av primärproducenter (odlare av bär, stenfrukter, citrus etc.). I delsystemet ingår också förädlingsledet (industri kopplad till förädling av frukt och bär). Delsystem spannmål I detta delsystem ingår primärproduktionen (spannmålsodling); olika typer av (förädling, t.ex. bagerier) samt grossistledet samt detaljhandel (brödbutik). Observera att i dessa SNI-koder ingår också odlare av baljväxter. Delsystem fisk I detta delsystem ingår salt och sötvattensfisk, fiskindustri, fiskodling, fiskberedningsindustri samt partihandel och detaljhandel (fiskaffärer). Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 10 (76)

11 Vi har analyserat de olika delsystemen inom livsmedelsområdet på sådant sätt att den låter sig mätas med de statistiska källor som står till buds. Observera att detta kan innebära att vissa siffror skiljer sig åt. Vi vill också redan här lyfta att detta inte är en exakt vetenskap. Till vilket delsystem en verksamhet hör är inte en självklarhet (se vidare nedan en kommentar om Kalmar Lantmän exempelvis). Förutom dessa delsystem så har vi även inkluderat fyra ytterligare kategorier, nämligen distribution (som är partihandel), slutkonsumtion (som är restauranger, detaljhandel samt offentliga aktörer som storkök i skolor etc.). Slutligen har vi även en kategori som kallas stödjande/relaterade verksamheter. I denna har vi tagit med verksamheter som finns i SNI-koder som vi bedömer till närmast hundra procent är leverantörer till de olika delsystemen. Ibland har vi i den statistiska redovisningen brutit ned dessa på undergrupper. Tabell 2. Exempel övriga grupper vi samlat in statistik för Övriga grupper Beskrivning av delsystemet Övrig livsmedelsindustri I denna grupp ingår övrig förädling, dvs. sådan som inte kan fogas in i något av delsystemen ovan (t.ex. sockerindustri eller matfettsindustri) Distribution I denna grupp ingår grossister etc. Slutkonsumtion I denna ingår fyra grupper: företag inom detaljhandel, restauranger, cateringföretag samt storkök etc. Stödjande/relaterade verksamheter I denna grupp ingår stödjande företag såsom exempelvis producenter av jordbruksmaskiner Primärdata Vi arbetar främst med två typer av primärdata: individstatistik och företagsstatistik. Företagsstatistiken kan i sin tur delas upp i två kategorier beroende på källa: registerbaserad företagsstatistik, som hämtas från Statistiska Centralbyrån (SCB) och jordbruksverket och statistik som framställs genom egen bearbetning av underlag från Bolagsverket, via Bisnode. Beroende på vad som ska beskrivas används olika datakällor. Samtliga av dessa data kan redovisas på regional (FA eller LA-nivå), länsnivå och kommunnivå. Vidare kan samtliga av källorna visa utveckling över tid, ofta 10 år eller längre, dock minskar precisionen då det skett omläggningar av insamlingsmetoder och branschkodningar (främst om man vill se tillbaka längre än 2002; och i vissa fall 2004 om man vill se till andelen företagare i t.ex. dagbefolkningen). Bokslutsdata begränsas dock av enbart visa de fyra senaste bokslutsåren, men har som fördel att den är mer flexibel Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 11 (76)

12 och kan redovisa uppgifter för enskilda företag. En kort beskrivning av respektive källmaterial görs nedan: Registerbaserad individstatistik används t.ex. för att ge en bild av de sysselsatta inom branschen avseende exempelvis inkomst, åldersstruktur, utbildningsnivå, bostadsort etc. Denna typ av data lämpar sig väl för att t.ex. för att analyser komptensstruktur eller göra framskrivning av åldersutveckling i branscher. Registerbaserad företagsstatik: ger en bild av ekonomiska variablerna för företag (inte bara aktiebolag utan också enskilda firmor, handelsbolag, ekonomiska föreningar) eller arbetsställen i en bransch, sedda som ett eller flera aggregat (Observera att enskilda arbetsställen inte kan redovisas). Detta innebär att också de små mathantverksföretagen är inkluderade i statistiken. Dessa kan dels visa nyckeltal summerat för en eller flera branscher på aggregerad nivå. Ett problem förknippat med affärsdatabaser (se nedan) som löses genom att från SCB beställa denna typ av data är ett SCB fördelar företag omsättning etc. på respektive arbetsställe. Det gäller också sysselsättningen. Det gör att företag som inte har ett säte i regionen (men ett arbetsställe) kommer med. Det innebär också å andra sidan att ett företag som har ett säte i regionen (men har arbetsställen också i andra regioner) inte får lika hög omsättning etc. I denna kartläggnings kontext är exempelvis KLS Ugglarps ett exempel eftersom man har arbetsställen på två andra ställen i Sverige. Detta har tagits hänsyn till i de siffror som redovisas. Affärsdatabaser kan enskilda företag ses och man kan därmed t.ex. identifiera de största företagen, eller de snabbast växande. Underlaget ger en detaljerad bild av vilka företag som de facto ryms i branschen (till skillnad från ovanstående som inte kan redovisa, eller namnge, enskilda företag eller arbetsställen). Affärsdatabaser tillåter också sökning av företag genom nyckelord i verksamhetsbeskrivningen deras bolagsordning. Respektive källa har sina förtjänster och nackdelar och bör användas beroende på frågeställning. Vi har i de branschstudier vi gjort sett att de med fördel kan kombineras för bästa resultat. Oavsett val av källmaterial måste branschen definieras och avgränsas. Detta görs i regel genom SNI-koder (Standard för svensk näringslivsindelning). Se bilaga 2 och 3 där vi presenterar hur jordbruksverket definierar sektorn, utifrån SNI-koder, samt hur vi grupperat SNI-koder så att de ska passa de olika delsystemen. Då användande av SNI-koder är förenat med vissa problem avseende validitet dvs. de visar inte alltid de verksamheter som de förväntas göra eller som man som analytiker kan förvänta sig att det gör är vår erfarenhet är underlaget även bör kompletteras med sökning på nyckelord i företags verksamhetsbeskrivning, vilket kan göras i en affärsdatabas såsom Bisnode. I bolagsordningen är aktiebolagen ålagda att, enligt aktiebolagslagen, ange den huvudsakliga inriktningen av verksamheten. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 12 (76)

13 I vissa fall kan man kanske till och med av olika skäl flytta ett företag. Vi har gjort det i ett fall i denna studie. Kalmar Lantmän har som huvudsaklig SNI-kod Framställning av beredda fodermedel. Detta är naturligtvis inte fel, men med den klassificering vi valt för denna kartläggning rätt eller fel så hamnar de i kategorin stödjande. I denna kartläggning har Kalmar lantmän inkluderats i delsystem spannmål Intervjuerna I intervjuerna med företag och andra aktörer har vi utifrån lite olika håll och med lite olika formuleringar försökt att formulera frågorna utifrån den modell som ofta används i bransch- och omvärldsanalyskretsar och i konkurrensanalyser, nämligen Harvardprofessorn Michael Porters modell som beskriver de fem krafter (five forces) som påverkar företagen i en branschs konkurrenssituation. Huvudbudskapet med modellen är att man bör vidga sin syn på konkurrens och inse att även kunder, leverantörer, potentiella etablerare och substitut kan ses som konkurrenter eller som krafter som påverkar företagen. Det är fem grundläggande konkurrenskrafter som påverkar branschen. Dessa krafter omfattar hot från nyetablerare, leverantörers förhandlingsstyrka, hot från substitut/ersättningsprodukter, köpares förhandlingsstyrka och konkurrens bland existerande företag. Porters övergripande budskap är att företag bör försöka finna en position i branschen som är optimal i förhållande till de rådande konkurrenskrafterna. Enligt Porter inverkar följande fem krafter: Kunders förhandlingsstyrka - Förhandlingsstyrkan är hög när det finns många val(affärer) för köparna att handla (köpa) från och låg när valen (antalet tillgängliga affärer) är få. Leverantörers förhandlingsstyrka - Beror på om det finns få eller många potentiella leverantörer av en viktig insatsprodukt eller tjänst, om det är lätt att byta ut en leverantör, om insatsvaror är en stor del av den färdiga produkten eller om det råder monopol eller oligopol i leverantörsledet. Substitut för varan eller tjänsten - Kan varan lätt bytas ut mot något annat pressas priser och därmed lönsamhet. Exempelvis kan smör ofta ersättas av margarin vilket håller priserna nere för både mjölkbönder och rapsodlare. Konkurrens från nya aktörer - Beror på inträdesbarriärer, det vill säga hur lätt det är att starta en konkurrerande verksamhet för en ny aktör. Finns det fördelar av en stor volym är det svårt för en uppstickare. Finns det ett begränsat antal licenser eller en mycket komplicerad teknologi skyddas de befintliga aktörerna som därmed kan hålla högre priser. Patentskydd är ett annat sätt att hålla nya aktörer borta och därmed upprätthålla lönsamhet. Konkurrens mellan befintliga aktörer - Har exempelvis de befintliga aktörerna investerat mycket kapital i produktionsanläggningar som inte kan användas till annat har de lågt incitament att ge upp och avsluta verksamheten. Växer marknaden lite eller inte alls blir det hårdare kamp om Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 13 (76)

14 marknadsandelar mellan de befintliga aktörerna vilket, allt annat lika, driver priserna nedåt. I intervjuerna har också vi också ställt ytterligare frågor som handlar om kompetensbehov och om hur man arbetar med innovation. Vidare har frågor utifrån ett SWOT-analysperspektiv ställts (SWOT står för Strenghts, Weaknesses, Opportunities och Threats). Styrkor och svagheter finns i organisationens inre miljö och är oftast nutida eller en följd av redan inträffade händelser. Här försöker vi att uppmärksamma rådande kompetenser och resurser för att avgöra vad som görs bra och vad som behöver förbättras. Styrkor och svagheter är relativa, dvs. exempelvis att ett företag i ett delsystem inom livsmedelssektorn är bra på något räcker inte för att utgöra en styrka, utan de måste vara bättre än sina konkurrenter. Det är även kritiskt att styrkorna når ut till företagens kunder. Det är inte en styrka att ett företag producerar god och näringsriktig mat om det inte är den typ av mat som kunderna efterfrågar. Möjligheter och hot är framtidsinriktade, och bygger på kommande förändringar i organisationens omgivning. För oss handlar det här om att vi försöker att vara uppmärksamma på den externa miljön (t ex förändringar i makroekonomin eller i demografin eller generella värderingsförskjutningar). I intervjuerna ställdes också frågor så att en så kallad PEST-analys är möjlig att göra. (PEST är en akronym byggd på de engelska orden "Political", "Economic", "Social" och "Technological") är en strategisk analysmodell för att identifiera makrofaktorer som påverkar ett företag. De fyra makrovariablerna är politiska, ekonomiska, sociala och teknologiska. Frågorna riktade till andra aktörer än företag har naturligtvis sett lite annorlunda ut, men målet har varit detsamma: att försöka fånga livsmedelssektorn och de olika delsystemen utifrån styrkor och svagheter, hot och möjligheter samt vad, eventuellt, det offentliga kan göra. 2.3 Disposition Rapporten är disponerad som följer. I nästa kapitel beskriver vi livsmedelssektorn som ett system, samt de olika delsystemen. I kapitlet som följer på detta gör vi en lite samlad beskrivning av länets företag och sysselsättning. I kapitel fyra sammanfattar vi de mest framträdande resultaten samt presenterar en enklare SWOT- och PESTanalys. I det avslutande kapitlet presenterar vi några policyimplikationer, det vill säga förslag som det partnerskap som genomför arbetet med livsmedelsstrategin kan reflektera över. Bilagt finns uppgifter om intervjupersoner samt beskrivning av de relevanta SNI-koder vi delvis har använt för att kartlägga de olika delsystemen. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 14 (76)

15 3 Livsmedel i Kalmar de olika delsystemen Detta kapitel innehåller en kartläggning av aktörer och branscher med koppling till livsmedelssektorn i Kalmar. Vidare görs en översiktlig analys av hur utvecklingsförutsättningarna inom livsmedelssektorn ser ut idag. 3.1 Livsmedel ur ett systemperspektiv Förstudien ska utifrån ett brett perspektiv fokusera på förutsättningar och möjligheter för att utveckla den lokala maten i Kalmar. I praktiken handlar det om att resonera kring tillväxtpotential och utvecklingsmöjligheter för företag i länet som producerar, säljer eller på annat sätt utvecklar produkter och upplevelser med koppling till mat. Figur nedan är ett försök att med utgångspunkt i detta åskådliggöra vilka verksamheter det handlar om och vilken koppling de har till varandra. Det systemperspektiv som figuren vill åskådliggöra har lokal mat (råvaror och livsmedelsprodukter) som kärna och innefattar produktion av lokala mat- och livsmedelsprodukter å den ena sidan och olika marknader och relaterade branscher å den andra. Kontigo vill poängtera att det finns mer eller mindre tydliga länkar mellan i princip samtliga områden i systemet. Detta är också en bärande idé bakom exempelvis den nationella visionen om Sverige det nya matlandet, som betonar tillväxtmöjligheterna i skärningspunkten mellan de fokusområden som identifierats. Till vänster i figuren finns produktionsledet, det vill säga företag inom primärproduktionen och livsmedelsförädlingen. I många fall finns det ett kundleverantörsförhållande mellan olika företag i dessa båda sektorer, men en stark trend är att primärproducenter utvecklar egen förädling på gården. Till höger i figuren har vi placerat distribution och konsumtion. Distribution är här exempelvis grossistverksamhet. Slutkonsumtion är antingen restauranger (vi har valt att separera restauranger och det som vi kallar offentlig upphandling, exempelvis storkök inom offentlig sektor). I slutkonsumtion ingår också handel. Såväl den storskaliga handeln inom kedjor som ICA såväl som den småskaliga, i form av gårdsbutiker. När det gäller den småskaliga verksamheten är det vidare viktigt att komma ihåg att den många gånger kännetecknas av att företagen är kombinatörer. Ett företag inom delsystem fisk kan exempelvis både bedriva fiska, ha ett litet rökeri och kanske också en butik i anslutning till rökeriet. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 15 (76)

16 Figur 1. Livsmedel som system ett övergripande perspektiv I detta sammanhang kan också en aktör som Kalmar lantmän nämnas. Dessa kan ju i viss utsträckning sägas leverera en 360-gradersprodukt genom att leverera både insatsvaror och köpa in produkter, inklusive att leverera vidare till slutkund som att leverera maskiner för produktion (och stå för service till dessa). På senare år har betydelsen av lokalproducerade livsmedelsprodukter med hög kvalitet för besöks- och restaurangnäringen uppmärksammats alltmer. Dessa produkter adderar värde till befintliga produkter, tjänster och upplevelser och kan användas i marknadsföring gentemot turister och besökare. Lokal mat kan således generera intäkter till regionen genom att tillföra värden till besöksnäringen och göra befintliga besöksmål mer attraktiva. För besöksnäringen har den lokala maten en stor potential för varumärkesbyggande, storytelling osv. Den viktigaste avsättningsmarknaden för olika livsmedelsprodukter mot slutkonsument är detaljhandeln. Den offentliga sektorns upphandling är också en (potentiellt) viktig avsättningsmarknad. Ofta finns det ett distributörsled som utgör länken mellan producenten och handeln. Distributörerna har därför stor betydelse för möjligheterna att på ett effektivt sätt nå ut med produkter till marknaden. Avsättningsmarknaden behöver inte vara lokal, utan ur ett tillväxtperspektiv är det viktigt att kunna tillföra länet resurser genom export till andra regioner och andra länder. Sedan finns det ytterligare relaterade branscher och verksamheter som helt eller delvis levererar insatsvaror eller andra typer av värden till primärproduktionen eller livsmedelsförädlingen (eller till grossister, restauranger och butiker). Låt oss ta ett Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 16 (76)

17 exempel: ABB. ABB kan på intet sätt räknas till svensk livsmedelsindustri. Ändå är de viktiga leverantörer på olika sätt, dels genom att de erbjuder verktyg och applikationer som underlättar att flödet av den känsliga råvaran från mjölkbönderna är konstant, det vill säga minimerar produktionsstopp som kan försämra den färdiga produktens smak och kvalitet. Detta kräver kontroll av produktionsprocessen, men också att själva anläggningarna är hygieniska och enkla att rengöra. Andra produkter som ABB levererar är robotar som effektiviserar exempelvis spannmålsindustrin. Till företag verksamma inom vattenbruk har ABB levererat både styrsystem och frekvensomriktare syftande till att öka driftsäkerheten och minska energianvändningen. Vidare finns även en stödjande struktur med aktörer som på olika sätt påverkar hur detta system fungerar regionalt genom sitt agerande och genom att tillföra, eller inte tillföra, resurser av olika slag. Figuren ovan gör inget anspråk på att vara en fullständig beskrivning av aktörer, branscher och samband däremellan, utan är ett försök att översiktligt beskriva dessa. När det gäller denna studie, så är det viktigt att komma ihåg att vi inte specifikt belyser besöksnäringen (även om vi avslutningsvis kommer att föra en diskussion om denna och andra branscher). Inte heller belyser vi alls de olika branscher som på ett eller annat sätt länkar eller stödjer de olika delsystemen. I några fall har vi inkluderat stödjande/relaterade branscher/verksamheter i de fall de kan sägas vara solklart kopplade till livsmedelssektorn (till exempel produktion av jordbruksredskap). Med detta i åtanke kommer vi nu i de följande avsnitten att beskriva respektive delsystem. Vi ber läsaren var uppmärksam om att informationen rörande de olika delsystemen varierar från tillgång till olika typer av statistik till annat material. 3.2 Beskrivning av delsystemen Delsystem fågel (kyckling och ägg) Delsystemet fågel kan huvudsakligen delas upp på kyckling och ägg. Både kycklingoch äggproduktion är stor i Kalmar län. För kyckling finns det en nationellt sett stor aktör i länet Guldfågeln AB, vilken många mindre kycklingproducenter i länet levererar till. Guldfågeln är också den största arbetsgivaren inom köttbaserad livsmedelsproduktion. 1 Inom äggproduktion är CA Cedergren och Thuressons de största aktörerna i regionalt perspektiv och produktionen är växande i länet. Varken kyckling eller ägg som produceras i länet exporteras i någon större omfattning, utan konsumeras huvudsakligen på en nationell marknad. För kyckling exporteras huvudsakligen de delar av djuret som inte efterfrågas på en svensk marknad. Delsystemet fågel och ägg omfattar totalt 37 företag, men med en sammanlagd omsättning på 1,6 miljarder kr. Det är inom förädlingsledet som de stora värdena 1 Statistik från Bisnode. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 17 (76)

18 genereras med en total omsättning på 1,3 miljarder (främst Guldfågeln). Delsystemet har drygt 450 anställda. Tabell 3. Ekonomiska nyckeltal inom delsystem fågel och ägg år 2014 Sektor Delsystem Antal företag Nettoomsättning Nettoomsättning medelvärde Antal anställda (AB) Antal anställda (AB) medelvärde Primärproduktion Fågel Primärproduktion Ägg Förädling Fågel Delsystem fågel och ägg Kyckling är en växande bransch 2 och på en nationell marknad finns en stark preferens för svensk kyckling. Det finns även en aktiv branschorganisation nationellt, vilket även fördelar för branschen regionalt. Det har i Sverige funnits en stor efterfrågan på fryst kyckling men nu ske en förändring mot färsk kyckling, en förskjutning av preferens som förväntas att fortsätta de kommande åren. Detta ställer större krav på snabba leveranser till slutkund och konsument jämfört med en marknad som huvudsakligen baseras på frysta produkter. Förutom en större efterfrågan på färsk kyckling fortsätter förädling vara viktigt för att hävda sig på marknaden. Här är Guldfågeln en ledande aktör som arbetar systematiskt och strategiskt för att utveckling nya produkter som uppfattas som kvalitativa och prisvärda av konsumenter. Ytterligare faktorer som utgör möjligheter för en etablerad bransch i regionen är hälso- och klimatmedvetenhet, då kycklingproduktionen har mindre utsläpp och anses utgöra en nyttig proteinkälla. Samtidigt finns utmaningar. En större efterfrågan på färsk kyckling innebär vissa logistiska svårigheter för företag i Kalmar län. Det finns behov av satsningar på infrastrukturen. Även för äggbranschen utgör infrastrukturen och länets geografiska läge en utmaning. En hård konkurrens på marknaden innebär att alla aktörer ständigt måste utvecklas och det är inte tillräckligt att leva på gamla meriter. Ytterligare utmaningar är att det är svårt för nya aktörer att etablera sig både i producentledet och som slakteri, vilket riskerar att verka hämmande. Äggbranschen har både likheter och skillnader jämfört med kyckling. Det finns en väldigt stark preferens för frigående och kravmärkta ägg 3. Detta kan ses som positivt för de aktörer som investerat i, och marknadsför sig med, mervärden som djurvälfärd. På kort sikt kan dock höga krav på djurskydd trots detta innebära en utmaning, då andra länder inte ställer samma krav och därmed får lägre produktionskostnader. Detta skulle särskilt bli aktuellt om handeln väljer att föra in internationella aktörer på den svenska marknaden. Ser vi en utveckling mot högre 2 Lantbrukarnas Riksförbund, 2014, s.17 3 Lantbrukarnas Riksförbund, 2014, s.17 Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 18 (76)

19 krav även internationellt omvandlas utmaningen till en möjlighet, då svenska aktörer redan har gjort många nödvändiga investeringar för att möta dessa krav. En ytterligare möjlighet för att undvika en konkurrens med aktörer som arbetar med andra förutsättningar är att upprätthålla den konkurrens som finns på den svenska marknaden i nuläget samt bibehålla preferensen för ägg producerade med bättre djurhållning. Ett sätt att dra nytta av preferenser för svenskt och närproducerat är att marknadsföra produktens ursprung. Thuressons har exempelvis gått ihop med tre andra packerier i andra regioner, vilket utgör en fördel då de kan öka flexibiliteten och dra fördelar av en större organisation, men samtidigt upprätthålla en lokal anknytning i flera regioner Delsystem kött (nöt, svin, lamm) Inom delsystem kött finns totalt 705 företag i olika delar av värdekedjan. Primärproduktionen kan vidare delas upp i tre separata delar, nöt, gris och lamm, varav nöt är den klart största. Omsättningen inom kött är totalt 1,7 miljarder kr och det är förädlingsledet (främst UGL) som står för den största delen på drygt 1 miljard. Antalet anställda är ca 470 personer. Tabell 4. Ekonomiska nyckeltal inom delsystem kött år 2014 Sektor Delsystem Antal företag Nettoomsättning (Tkr) Nettoomsättning (Tkr) medelvärde Antal anställda (AB) Antal anställda (AB) medelvärde Primärproduktion Nöt Primärproduktion Gris Primärproduktion Lamm Förädling Slutkonsumtion Delsystem kött Regionen är över lag en stark producent av köttprodukter för en huvudsakligt svensk marknad. Produktionen av nötkött är sammankopplad med den stora produktionen av mjölk och mjölkprodukter som finns i länet. Svin har minskat i regionen jämfört med tidigare på grund av internationell konkurrens. Totalt finns det ungefär 40 producenter av gris. Uppfödning av lamm sker framförallt på Öland. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 19 (76)

20 Figur 2. Styrkeområden i svensk primärproduktion (2013) En viktig aktör för branschen i Kalmar län är KLS Ugglarps som har ett slakteri lokaliserat i regionen (företaget har två ytterligare arbetsställen utanför regionen, hänsyn har tagits till detta i statistiken). Detta är viktigt inte minst för svin där det är höga inträdesbarriärer för slakterier, medan nöt har fler lokala slakterier. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 20 (76)

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

De gröna näringarnas framtid i Kalmar län

De gröna näringarnas framtid i Kalmar län April 2014 De gröna näringarnas framtid i Kalmar län Fyra delstudier: Attityder, strukturer och omgivning Innovation i de gröna näringarna Möjligheterna för livsmedelsproduktion 2030 Energi och klimat

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning, bröd & spannmål KF granskar: Den svenska marknaden för bröd och spannmål En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Vi skapar ett livskraftigt lantbruk Johan Andersson Divisionschef, Lantmännen Lantbruk Lantmännens strategi och portföljstruktur utgår från uppdraget bidra till lönsamheten på våra ägares gårdar (affärspartner)

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Konkurrenskraftsutredningen om prydnadsväxter

Konkurrenskraftsutredningen om prydnadsväxter Hur stärker vi konkurrenskraften hos svenska tomater och krukväxter? Lena Ekelund och Fredrik Fernqvist Trädgårdskonferensen, Alnarp 2015-01-27 Konkurrenskraftsutredningen om prydnadsväxter»sedan 1995

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, mejeri & ägg

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, mejeri & ägg Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning, mejeri & ägg KF granskar: den svenska marknaden för mejeri och ägg I ett omfattande granskningsprojekt kommer KF att belysa hur olika livsmedelsmarknader

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala

Läs mer

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det?

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det? Regional livsmedelsstrategi för Stockholm Behövs det? Trendspaning Stockholm historiskt en plats för nya intryck och innovation Många miljömedvetna konsumenter och många olika matkulturer Stockholms uppfattas

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Information & kommunikation 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Ekologisk livsmedelsmarknad

Ekologisk livsmedelsmarknad Ekologisk livsmedelsmarknad Halvårsrapport om den ekologiska livsmedelsförsäljningen i detaljhandeln inklusive Systembolaget. Januari Juli 2016 sammanställd av Ekoweb.nu 18 års erfarenhet av ekomarknaden

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Biodling, gårdsbutiker och gårdsnära livsmedelsproduktion

Biodling, gårdsbutiker och gårdsnära livsmedelsproduktion Biodling, gårdsbutiker och gårdsnära livsmedelsproduktion Bakgrund LRF har i samarbete med företaget, söktjänsten, Gårdsnära tagit fram antalet företag med biodling, gårdsbutik samt egen livsmedelsproduktion

Läs mer

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad 20 januari 2016 Maria Dirke Punkter Ekologiska Lantbrukarna Ekologisk produktion i Sverige Jordbrukspolitik, landsbygdsprogram Mål? Marknad eko Ekonomi

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Forskning, innovationer och nya affärer

Forskning, innovationer och nya affärer Forskning, innovationer och nya affärer Pär-Johan Lööf, Lantmännen R&D Innehåll Lantmännen Förväntningar på en svensk livsmedelsstrategi Lantmännens R&D-verksamhet Intressen FoodNexus (KIC) Från idé till

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Livsmedelssektorn i Halland

Livsmedelssektorn i Halland Livsmedelssektorn i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag om den halländska livsmedelsindustrin Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling Källa: SCB

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen i siffror 2 Livsmedelskedjan- från jord till bord Branschglidning:

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen

1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

Nystartade företag första och andra kvartalet 2011

Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 Innehållsförteckning Nystartade företag första och andra kvartalet 2011 2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 2 2011 efter branschgrupp

Läs mer

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt?

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? Sverige det nya matlandet En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? 2 Sverige det främsta matlandet i Europa Sverige är i dag kanske inte det första landet

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn Sara Johansson Jordbruksverket, Utredningsenheten Center for Entrepreneurship and Spatial Economics (JIBS) Center of Excellence for Science and

Läs mer

Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen

Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen 2012-07-03 Omvärldsspaning Mälardalen 17 200 medlemmar 1/3 av Sveriges befolkning 95 riksdagsledamöter

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Mälardalen. Nulägesanalys av Stockholms läns livsmedelsproduktion

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Mälardalen. Nulägesanalys av Stockholms läns livsmedelsproduktion LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Mälardalen Nulägesanalys av Stockholms läns livsmedelsproduktion 215 Innehåll 1. Inledning... 1 2. Primärproducenter... 1 2.1 Mjölkproducenter... 3 2.2 Köttproducenter... 4 2.3

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN Food Valley of Bjuv - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri. 2015-09-17 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Det finns massor av outnyttjade resurser! Olika möjligheter

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Svenskarna och lokalproducerat

Svenskarna och lokalproducerat Svenskarna och lokalproducerat Norrmejerier och YouGov 2013 Kristina Stiernspetz Norrmejerier Syfte För tredje året i rad har Norrmejerier låtit undersöka svenskarnas inställning till och intresse för

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 1 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 Kalmar län håller på att ta fram en regional livsmedelsstrategi. Den tas fram

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad 216-1-14 Hur blåser vindarna på den svenska livsmedelsmarknaden? KSLA den 13 oktober 216 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad Den svenska animaliemarknaden - hur påverkas den av omvärlden?

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson Maten och Miljön Strängnäs 24 November Hans Andersson Mitt företag Haga Tillsammans med 3 anställda bedriver jag ekologisk mjölkproduktion med ca 70 kor och 100 ungdjur. Vi brukar 200 ha åker och 50 ha

Läs mer

Nystartade företag tredje kvartalet 2011

Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Nystartade företag tredje kvartalet 2011 Innehållsförteckning Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2010 - kvartal 3 2011 efter branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal sysselsatta i nystartade företag

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat

Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd

Läs mer

SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDSBEHOV SOM FRAMKOMMIT I DIALOGEN OM EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SKÅNE

SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDSBEHOV SOM FRAMKOMMIT I DIALOGEN OM EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SKÅNE SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDSBEHOV SOM FRAMKOMMIT I DIALOGEN OM EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SKÅNE 1. STÄLLNINGSTAGANDE: I SKÅNE SKA MATENS VÄRDE VARA HÖGT Innovation och samverkan Kommunikation Kvalitet Konkurrenskraft

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid

Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Lennart Bjurström Macklean Strategiutveckling Macklean i korthet Strategi- och affärsutveckling

Läs mer

Hva bør Norge lære av erfaringene i svensk jordbrukspolitikk de siste 30 årene? Hedmark Bondelags årsmøte 2015-03-17 Robert Larsson, regionchef LRF

Hva bør Norge lære av erfaringene i svensk jordbrukspolitikk de siste 30 årene? Hedmark Bondelags årsmøte 2015-03-17 Robert Larsson, regionchef LRF Hva bør Norge lære av erfaringene i svensk jordbrukspolitikk de siste 30 årene? Hedmark Bondelags årsmøte 2015-03-17 Robert Larsson, regionchef LRF Västra Sverige Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Från 80-talets

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport 2006

Sveriges livsmedelsexport 2006 Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor

Läs mer

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk

Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Design för bättre affärer Fakta och kommentarer utifrån en undersökning om design i svenska företag, genomförd på uppdrag av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, Teknikföretagen och Svensk Teknik och

Läs mer

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Projektetsbakgrund Handeln kan samarbeta med leverantörer av alla storlekar. Man ska emellertid kunna dra nytta

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015 Fått arbete I december fick 995 inskrivna vid Arbetsförmedlingen i Dalarna arbete.

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

10063 Nationella turistfiskeprojektet

10063 Nationella turistfiskeprojektet Projektplan Projektnamn Beställare/Projektägare Projektledare Projekttid 10063 Nationella turistfiskeprojektet Leader Blekinge Johan Johansson 2010-12- 09 till 2013-12- 31 1. Sammanfattning Nationella

Läs mer

Mjölkåret 2012 Sammanfattning... 3 Om Arla Flest kor per gård i Kalmar minst i Jämtland Störst andel storgårdar i Halland och

Mjölkåret 2012 Sammanfattning... 3 Om Arla Flest kor per gård i Kalmar minst i Jämtland Störst andel storgårdar i Halland och Mjölkåret 2012 Mjölkåret 2012 Sammanfattning... 3 Om Arla... 4 1. Flest kor per gård i Kalmar minst i Jämtland... 5 2. Störst andel storgårdar i Halland och Västmanland... 6 3. Örebro län leder ekoligan...

Läs mer