KARTLÄGGNING AV DELSYSTEM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KARTLÄGGNING AV DELSYSTEM"

Transkript

1 KARTLÄGGNING AV DELSYSTEM LIVSMEDEL I KALMAR LÄN PETER BJERKESJÖ, DANIEL HALLENCREUTZ, VANESSA SEVEDAG OCH KLARA SPANGENBERG STOCKHOLM Kontigo AB Katarinavägen 19 SE Stockholm +46 (0)

2 Innehåll 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Metod och material Tio delsystem har identifierats Primärdata Intervjuerna Disposition Livsmedel i Kalmar de olika delsystemen Livsmedel ur ett systemperspektiv Beskrivning av delsystemen Delsystem fågel (kyckling och ägg) Delsystem kött (nöt, svin, lamm) Delsystem mjölk (inklusive ost) Delsystem bönor och ärtor Delsystem dryck (exklusive mjölk) Delsystem potatis Delsystem grönsaker, frukt och bär Delsystem spannmål Delsystem fisk Beskrivning av grossist- och detaljhandel, restaurang och offentlig upphandling 31 4 Livsmedel i Kalmar län en samlad diskussion Jordbruksföretag i Kalmar län Antal företag oavsett delsystem med säte i Kalmar län Delsystemen i geografin Aktiebolagens utveckling de senaste fyra åren Sysselsättning enligt RAMS Arbetsställen enligt Företagsregistret Sammanfattande slutsatser När det gäller produktion av råvaror och livsmedelsprodukter är Kalmar en del av övriga världen Marknaden växer för produkter av hög kvalitet och med mervärden Profilerade restauranger och butiker fungerar som krävande kunder Myndigheter, branschorganisationer och föreningar fungerar som sammanhållande länkar i systemet Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 2 (76)

3 5.5 Svaga strukturer för samspel med det företagsstödjande systemet och med innovationsstödsystemet Logistiken är kanske en utmaning, men kanske inte tillgången på arbetskraft En enklare SWOT- och PEST-analys Inledning SWOT-analys Policyimplikationer av kartläggningen vad borde livsmedelsstrategin fokusera på? Förslag Försök att genomföra ett reptrick genom att prioritera vissa delsystem utan att vara exkluderande Stärk hela livsmedelssektorn som system och som varumärke Öka utbudet och försäljningen av lokal mat och livsmedelsprodukter Stärk utveckling av produkter och företag med exportpotential Skapa en projektarena för livsmedel i syfte att skapa förnyelse i samspel Inkludera livsmedelsbranschen i regionens smarta specialisering Bilaga 1: Intervjuer Bilaga 2: Avgränsning av livsmedelssektorn enligt Jordbruksverket Livsmedelsbranscher enligt SNI Branscher inom vilka verksamhet med anknytning helt eller delvis till livsmedel förekommer Bilaga 3: Avgränsning av delsystemen enligt Kontigo (SNI-koder) Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 3 (76)

4 1 Sammanfattning Under samordnar regionförbundet i Kalmar län en livsmedelsstrategi för länet i syfte att skapa en hållbar livsmedelsregion. Livsmedelsstrategin är ett samarbete mellan LRF Sydost, Länsstyrelsen i Kalmar län och Regionförbundet i Kalmar län. Regionförbundet har initierat denna rapport som underlag för livsmedelsstrategin och kartlägger delsystem inom livsmedelsområdet och deras förutsättningar och potential. Rapporten och dess slutsatser baseras på material från intervjuer med bland annat företagare och branschorganisationer, statistik och övrigt material såsom rapporter. Kartläggningen har gjorts av konsultföretaget Kontigo. Den har delfinansierats med regionala utvecklingsmedel. Livsmedelssystemet i Kalmar län innefattar produktion, förädling och försäljning av mat och livsmedel. Flera av delsystemen inom livsmedel överlappar varandra och det råder inte sällan ett kund- leverantörsförhållande mellan producenter inom systemet. Samtidigt väljer fler aktörer att förädla produkterna i tidigare led. Slutkund är antingen restauranger, storkök eller detaljhandel och sedan enskilda konsumenter. Det finns idag totalt runt 3000 företag inom livsmedelsbranschen i länet och de omsätter totalt cirka 14,5 miljarder. Den största omsättningen sker i förädlings- och slutkonsumtionsledet och det är även där flest nya företag startas. Kartläggningen identifierar tio delsystem; fågel, kött, mjölk, bönor och ärtor, dryck, potatis, grönsaker, frukt och bär, spannmål samt fisk. De starkaste delsystemen i nationell jämförelse är fågel, mjölk och kött. Inom alla delsystem utom spannmål sker det en ökning av sysselsättning i länet. Delsystemet fågel kan huvudsakligen delas upp på kyckling och ägg. Både kycklingoch äggproduktion är stor i Kalmar län. För både kyckling och ägg finns en stark preferens för svenska produkter på den nationella marknaden. Samtidigt finns utmaningar såsom höga inträdesbarriärer och logistiska utmaningar. Kött är ett av de större delsystemen och kan delas upp på nöt, gris och lamm. En viktig faktor för branschen är att det finns ett stort slakteri i regionen. Det finns även här en preferens för svenskt kött. Samtidigt är lönsamheten för enskilda producenter och svårigheter för nya aktörer att etablera sig en utmaning. Delsystemet mjölk innehåller är i hög grad specialiserat och är det delsystem med flest sysselsatta. Kalmar län har en stor produktion som står sig i nationell jämförelse, även om länet, liksom hela branschen, står inför en utmaning i form av hård prispress. Bönor och ärtor är det delsystem där Kalmar har potential, inte minst inom bönor, där Ölands produktion är unik i landet. Branschen är dock beroende av internationella omständigheter och konkurrerar på en internationell marknad med Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 4 (76)

5 huvudsakligen Europeiska konkurrenter. Samtidigt finns utmaningar i form av konkurrens om odlingsmark och att bönor inte kan odlas år efter år. Delsystemet dryck är litet med hänseende till antal företag i länet men omsätter 1 miljard kronor, mycket tack vare att Åbro över tid är och varit ett konkurrenskraftigt företag. Det finns även mindre aktörer med intressanta produkter såsom vin. Potatis är ett relativt litet delsystem, men Kalmar län har en stark position i nationell jämförelse. Även Frukt och bär samt grönsaker är mindre delsystem. Det finns dock flera som har lyft fram delsystemet grönsakers potential i Kalmar län. Ett hinder för expansion och etablering av nya aktörer är den stora konkurrensen om mark som råder idag. Även den globala marknaden, med betydligt lägre löner, utgör ett hot för branschen. Spannmål är ett av de större delsystemen i regionen. Den enskilt största aktören är Lantmännen, men också Svenskt Foder bör nämnas. Kalmar Lantmän tillhandahåller sina medlemmar utsäde, gödsel, växtskydd och foder samt att ta emot, lagra, förädla och sälja det som lantbrukarna odlar. Delsystemet fisk karakteriseras av ett stigande fiskpris parallellt meden minskad volym. En stor utmaning för branschen är att bestånden av fisk är minskande samtidigt som det finns en stor efterfrågan. Detta innebär en osäkerhet i form av förändrade regler och beroende av ett fåtal arter. I denna kartläggning har innovation undersökts översiktligt. Det har skett stora förändringar inom livsmedelsproduktionen i Sverige med ökad internationell konkurrens och låg lönsamhet. Handeln har samtidigt öppnat upp nya marknader. Ser vi till Kalmar står sig länet förhållandevis väl i nationell jämförelse. En tydlig trend är att marknaden växer för produkter med olika mervärden såsom ekologiskt, närproducerat eller olika typer av förädling. Detta innebär en möjlighet för mindre producenter på lokala marknader. Även besöksnäringen och restaurangverksamheten kan här spela en roll. En utmaning för mindre producenter är dock att möta leveranskrav från större aktörer. Viktiga organisationer för livsmedelssystemet är LRF som fungerar som samlande aktör. Även länsstyrelsen har lyfts fram som positiv kraft. Mellan livsmedelsbranschen och det företags- och innovationsstödjande systemet förefaller det dock finnas begränsad samverkan. Det finns dock enskilda aktörer som spelar en viktig roll. Utifrån kartläggningen rekommenderar Kontigo en långsiktig strategi som fokuserar på strukturförändring som adresserar reella problem och möjligheter. Syftet bör vara att bidra till stärkt konkurrenskraft och ökad lönsamhet för näringen. Strategin bör ta hänsyn till delsystemen potential och prioritera, utan att för den skull exkludera. Kontigo menar även att insatser bör vidtas för att stärka hela livsmedelssektorn som system och som varumärke och öka utbud och försäljning av lokala produkter. Det är Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 5 (76)

6 även viktigt att öka regionens export av livsmedel. Kalmar län bör även satsa på en plattform för samverkan för att skapa förnyelse och innovation. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 6 (76)

7 2 Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Livsmedelsindustrin är viktig för Kalmar län. Hittills har man i Kalmar län dock inte haft någon samlad strategi för att arbeta specifikt med mat och livsmedel. Samtidigt har man noterat den tillväxtpotential som finns, dels i näringarna i sig och dels i deras utveckling som ett led i att öka regionens attraktionskraft. Under samordnar regionförbundet i Kalmar län en livsmedelsstrategi för länet i syfte att skapa en hållbar livsmedelsregion. Livsmedelsstrategin är ett samarbete mellan LRF Sydost, Länsstyrelsen i Kalmar län och Regionförbundet i Kalmar län. Strategin ska omfatta all typ av mat från Kalmar län från skog, åker, äng, trädgård, sjö och hav till köksbord, matsal och restaurang. Arbetet ska bidra till en långsiktigt hållbar livsmedelsregion av internationell klass. Målet är att branschens konkurrenskraft, produktivitet och innovationsförmåga ska öka till regional nytta. Region Kalmar har därför initierat denna studie som ska fungera som underlag för ett strategiskt arbete med att utveckla en livsmedelsstrategi för länet. Kalmar vill med studien kartlägga och analysera olika delsystem inom livsmedelsnäringen från jord till bord. I livsmedelsstrategin ska nämligen strategiskt viktiga områden, delsystem och åtgärder prioriteras och lyftas fram. För att kunna bedöma vilka dessa delsystem är behövs en mer detaljerad kartläggning av befintliga delsystem inom länets livsmedelssektor. Kartläggningen ska omfatta följande delar: Identifiera länets delsystem/branscher inom livsmedelsområdet genom att utgå från produktionsledet (nöt, svin osv) och sedan kartlägga respektive kedja från insatsvara till marknad (insatsvaror primärproduktion förädling distribution marknad) för varje delsystem/bransch. Kartlägga dessa delsystem - specifika förutsättningar (yttre och inre), möjligheter, begränsningar m.m. Utvärdera delsystemens potential ur ett externt och internt perspektiv. Kartläggningen har gjorts av konsultföretaget Kontigo. Den har delfinansierats med regionala utvecklingsmedel. Konsulter har varit Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Vanessa Sevedag och Klara Spangenberg. Daniel Hallencreutz har varit huvudansvarig för författandet av rapporten. Arbetet har genomförts under perioden december-februari Metod och material Denna rapport gör inga anspråk på att vara en fullständig genomlysning av förutsättningar och möjligheter för att utveckla den lokala maten i Kalmar. Syftet Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 7 (76)

8 med studien har varit att kartlägga de olika delsystemen utifrån antal företag, sysselsättning, omsättning, utvecklingspotential etc. Underlagsmaterialet till förstudien består av i huvudsak tre delar (intervjuer, statistik och annat underlagsmaterial i skrift respektive på internet). För det första har vi genomfört intervjuer med nyckelpersoner i Kalmar som utifrån olika infallsvinklar har kunskap om olika branscher (delsystem) och företag i regionen; som har kunskap om förutsättningar för bransch- och näringslivsutveckling för berörda branscher; samt har kunskap om tidigare genomförda insatser och projekt för att utveckla livsmedel. Dessa personer har varit verksamma inom olika organisationer (universitet, myndighet, intresseorganisation etc.) Vi har också intervjuat ett urval av de branschorganisationer som finns. Vi har vidare intervjuat ett urval företag. I vår offert erbjöd vi 15 intervjuer. Vi har dock genomfört fler. Tyvärr något färre än vad vi hoppats på, bl.a. därför att framförallt inbokade företag hoppat av intervjuer (detta har skett vid flera tillfällen, även i fall då företag bokats om). Vi har också, så långt möjligt, försökt att Regionförbundets önskemål om att ha en jämn könsfördelning bland intervjupersonerna. Vi har vidare använt oss av olika typer av statistik (från affärsdatabasen Bisnode, från SCB, från Jordbruksverket etc.). Anledningen till att vi arbetet med olika källor är att detta helt enkelt krävts för att få fram data. Vi kommer lite längre fram i rapporten att mer ingående belysa datamaterialet. Eftersom detta är en sektor med hög andel enskilda firmor (i synnerhet inom primärproduktionen) så krävs annan typ av data än från affärsdatabaser (i dessa finns ekonomiska data endast för aktiebolag). Vi har därför gjort en beställning från SCBs företagarregister för att försöka fånga också de enskilda firmornas, handelsbolagen och de ekonomiska föreningarnas ekonomiska nyckeltal. Förutom ovanstående material har vi som underlagsmaterial också genomfört dokumentstudier, där vi inventerat och gått igenom relevanta policydokument, utredningar och analyser samt utvärderingar av olika insatser. Vi har också använt material från hemsidor. Exempel på sådan digital källa är den Facebooksida som skapats inför arbetet med livsmedelsstrategin, där olika nyheter etc. presenterats Tio delsystem har identifierats De olika delsystemen som undersökts har valts utifrån tidigare studier och utredningar samt i samspel med uppdragsgivaren. Vi enades om att följande tio delsystem i den utsträckning statistik etc. tillåter det skulle kartläggas: 1. Delsystem fågel (fjäderfä och ägg) 2. Delsystem kött (nöt, svin, lamm) 3. Delsystem mjölk (inklusive ost) 4. Delsystem bönor och ärtor 5. Delsystem dryck (exklusive mjölk) Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 8 (76)

9 6. Delsystem potatis 7. Delsystem grönsaker 8. Delsystem frukt och bär 9. Delsystem spannmål 10. Delsystem fisk Det innebär naturligtvis inte att alla dessa bör prioriteras inom ramen för en livsmedelsstrategi. Å andra sidan innebär det inte heller att de inte skulle kunna göra det, om empirin visar att det finns en potential. I tabellen nedan presenteras de olika delsystemen, samt ges exempel på några företag. Vi ber redan här läsaren att observera att vissa av delsystemen i tabellen nedan är hopslagna. I realiteten så är det exempelvis inom delsystem Fågel stor skillnad mellan produktion av kyckling och äggproduktion. I respektive avsnitt kommer dessa att skiljas åt (se också bilaga 2 för hur vi mer preciserat grupperat olika SNI-koder utifrån de olika delsystemen). Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 9 (76)

10 Tabell 1. De delsystem som har kartlagts Delsystem Beskrivning Delsystem fågel (fjäderfä och ägg) I detta delsystem ingår dels uppfödning av fågel samt produktion av ägg. Vidare inger förädlingsledet (fjäderfäslakterier) När det gäller förädling finns enstaka exempel: exempelvis äggvita i literförpackning (riktat till personer som tränar). Finns också försök att utveckla pålägg av ägg. Delsystem kött (nöt, svin, lamm) I detta delsystem ingår primärproduktion. Vidare ingår förädlingsledet (t.ex. slakterier) I detta delsystem ingår också köttgrossister samt kötthandlare. Delsystem mjölk (inklusive ost) I detta delsystem ingår mjölkproducenterna samt osttillverkningen och annan mejeriverksamhet. Vi har också inkluderat de företag som ingår i SNI-koden. Delsystem bönor och ärtor Detta delsystem har inte varit möjligt att analysera utifrån SNI-koder. Vi försöker i det avsnittet att föra en diskussion utifrån andra källor. (Företagen som producerar bönor och ärtor ingår i samma SNI-koder som de som producerar spannmål) Delsystem dryck (exklusive mjölk) I detta delsystem ingår olika typer av verksamheter som förädlar olika typer av dryck (bryggerier, musterier, spritindustri etc.). I statistiken ingår också partihandel med drycker samt detaljhandel med alkoholhaltiga drycker (Systembolaget). Delsystem potatis I detta delsystem ingår potatisodling och potatisindustri. Delsystem grönsaker I detta delsystem ingår primärproduktion på friland eller i växthus samt parti- och detaljhandel med grönsaker. Delsystem frukt och bär I detta delsystem ingår olika typer av primärproducenter (odlare av bär, stenfrukter, citrus etc.). I delsystemet ingår också förädlingsledet (industri kopplad till förädling av frukt och bär). Delsystem spannmål I detta delsystem ingår primärproduktionen (spannmålsodling); olika typer av (förädling, t.ex. bagerier) samt grossistledet samt detaljhandel (brödbutik). Observera att i dessa SNI-koder ingår också odlare av baljväxter. Delsystem fisk I detta delsystem ingår salt och sötvattensfisk, fiskindustri, fiskodling, fiskberedningsindustri samt partihandel och detaljhandel (fiskaffärer). Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 10 (76)

11 Vi har analyserat de olika delsystemen inom livsmedelsområdet på sådant sätt att den låter sig mätas med de statistiska källor som står till buds. Observera att detta kan innebära att vissa siffror skiljer sig åt. Vi vill också redan här lyfta att detta inte är en exakt vetenskap. Till vilket delsystem en verksamhet hör är inte en självklarhet (se vidare nedan en kommentar om Kalmar Lantmän exempelvis). Förutom dessa delsystem så har vi även inkluderat fyra ytterligare kategorier, nämligen distribution (som är partihandel), slutkonsumtion (som är restauranger, detaljhandel samt offentliga aktörer som storkök i skolor etc.). Slutligen har vi även en kategori som kallas stödjande/relaterade verksamheter. I denna har vi tagit med verksamheter som finns i SNI-koder som vi bedömer till närmast hundra procent är leverantörer till de olika delsystemen. Ibland har vi i den statistiska redovisningen brutit ned dessa på undergrupper. Tabell 2. Exempel övriga grupper vi samlat in statistik för Övriga grupper Beskrivning av delsystemet Övrig livsmedelsindustri I denna grupp ingår övrig förädling, dvs. sådan som inte kan fogas in i något av delsystemen ovan (t.ex. sockerindustri eller matfettsindustri) Distribution I denna grupp ingår grossister etc. Slutkonsumtion I denna ingår fyra grupper: företag inom detaljhandel, restauranger, cateringföretag samt storkök etc. Stödjande/relaterade verksamheter I denna grupp ingår stödjande företag såsom exempelvis producenter av jordbruksmaskiner Primärdata Vi arbetar främst med två typer av primärdata: individstatistik och företagsstatistik. Företagsstatistiken kan i sin tur delas upp i två kategorier beroende på källa: registerbaserad företagsstatistik, som hämtas från Statistiska Centralbyrån (SCB) och jordbruksverket och statistik som framställs genom egen bearbetning av underlag från Bolagsverket, via Bisnode. Beroende på vad som ska beskrivas används olika datakällor. Samtliga av dessa data kan redovisas på regional (FA eller LA-nivå), länsnivå och kommunnivå. Vidare kan samtliga av källorna visa utveckling över tid, ofta 10 år eller längre, dock minskar precisionen då det skett omläggningar av insamlingsmetoder och branschkodningar (främst om man vill se tillbaka längre än 2002; och i vissa fall 2004 om man vill se till andelen företagare i t.ex. dagbefolkningen). Bokslutsdata begränsas dock av enbart visa de fyra senaste bokslutsåren, men har som fördel att den är mer flexibel Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 11 (76)

12 och kan redovisa uppgifter för enskilda företag. En kort beskrivning av respektive källmaterial görs nedan: Registerbaserad individstatistik används t.ex. för att ge en bild av de sysselsatta inom branschen avseende exempelvis inkomst, åldersstruktur, utbildningsnivå, bostadsort etc. Denna typ av data lämpar sig väl för att t.ex. för att analyser komptensstruktur eller göra framskrivning av åldersutveckling i branscher. Registerbaserad företagsstatik: ger en bild av ekonomiska variablerna för företag (inte bara aktiebolag utan också enskilda firmor, handelsbolag, ekonomiska föreningar) eller arbetsställen i en bransch, sedda som ett eller flera aggregat (Observera att enskilda arbetsställen inte kan redovisas). Detta innebär att också de små mathantverksföretagen är inkluderade i statistiken. Dessa kan dels visa nyckeltal summerat för en eller flera branscher på aggregerad nivå. Ett problem förknippat med affärsdatabaser (se nedan) som löses genom att från SCB beställa denna typ av data är ett SCB fördelar företag omsättning etc. på respektive arbetsställe. Det gäller också sysselsättningen. Det gör att företag som inte har ett säte i regionen (men ett arbetsställe) kommer med. Det innebär också å andra sidan att ett företag som har ett säte i regionen (men har arbetsställen också i andra regioner) inte får lika hög omsättning etc. I denna kartläggnings kontext är exempelvis KLS Ugglarps ett exempel eftersom man har arbetsställen på två andra ställen i Sverige. Detta har tagits hänsyn till i de siffror som redovisas. Affärsdatabaser kan enskilda företag ses och man kan därmed t.ex. identifiera de största företagen, eller de snabbast växande. Underlaget ger en detaljerad bild av vilka företag som de facto ryms i branschen (till skillnad från ovanstående som inte kan redovisa, eller namnge, enskilda företag eller arbetsställen). Affärsdatabaser tillåter också sökning av företag genom nyckelord i verksamhetsbeskrivningen deras bolagsordning. Respektive källa har sina förtjänster och nackdelar och bör användas beroende på frågeställning. Vi har i de branschstudier vi gjort sett att de med fördel kan kombineras för bästa resultat. Oavsett val av källmaterial måste branschen definieras och avgränsas. Detta görs i regel genom SNI-koder (Standard för svensk näringslivsindelning). Se bilaga 2 och 3 där vi presenterar hur jordbruksverket definierar sektorn, utifrån SNI-koder, samt hur vi grupperat SNI-koder så att de ska passa de olika delsystemen. Då användande av SNI-koder är förenat med vissa problem avseende validitet dvs. de visar inte alltid de verksamheter som de förväntas göra eller som man som analytiker kan förvänta sig att det gör är vår erfarenhet är underlaget även bör kompletteras med sökning på nyckelord i företags verksamhetsbeskrivning, vilket kan göras i en affärsdatabas såsom Bisnode. I bolagsordningen är aktiebolagen ålagda att, enligt aktiebolagslagen, ange den huvudsakliga inriktningen av verksamheten. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 12 (76)

13 I vissa fall kan man kanske till och med av olika skäl flytta ett företag. Vi har gjort det i ett fall i denna studie. Kalmar Lantmän har som huvudsaklig SNI-kod Framställning av beredda fodermedel. Detta är naturligtvis inte fel, men med den klassificering vi valt för denna kartläggning rätt eller fel så hamnar de i kategorin stödjande. I denna kartläggning har Kalmar lantmän inkluderats i delsystem spannmål Intervjuerna I intervjuerna med företag och andra aktörer har vi utifrån lite olika håll och med lite olika formuleringar försökt att formulera frågorna utifrån den modell som ofta används i bransch- och omvärldsanalyskretsar och i konkurrensanalyser, nämligen Harvardprofessorn Michael Porters modell som beskriver de fem krafter (five forces) som påverkar företagen i en branschs konkurrenssituation. Huvudbudskapet med modellen är att man bör vidga sin syn på konkurrens och inse att även kunder, leverantörer, potentiella etablerare och substitut kan ses som konkurrenter eller som krafter som påverkar företagen. Det är fem grundläggande konkurrenskrafter som påverkar branschen. Dessa krafter omfattar hot från nyetablerare, leverantörers förhandlingsstyrka, hot från substitut/ersättningsprodukter, köpares förhandlingsstyrka och konkurrens bland existerande företag. Porters övergripande budskap är att företag bör försöka finna en position i branschen som är optimal i förhållande till de rådande konkurrenskrafterna. Enligt Porter inverkar följande fem krafter: Kunders förhandlingsstyrka - Förhandlingsstyrkan är hög när det finns många val(affärer) för köparna att handla (köpa) från och låg när valen (antalet tillgängliga affärer) är få. Leverantörers förhandlingsstyrka - Beror på om det finns få eller många potentiella leverantörer av en viktig insatsprodukt eller tjänst, om det är lätt att byta ut en leverantör, om insatsvaror är en stor del av den färdiga produkten eller om det råder monopol eller oligopol i leverantörsledet. Substitut för varan eller tjänsten - Kan varan lätt bytas ut mot något annat pressas priser och därmed lönsamhet. Exempelvis kan smör ofta ersättas av margarin vilket håller priserna nere för både mjölkbönder och rapsodlare. Konkurrens från nya aktörer - Beror på inträdesbarriärer, det vill säga hur lätt det är att starta en konkurrerande verksamhet för en ny aktör. Finns det fördelar av en stor volym är det svårt för en uppstickare. Finns det ett begränsat antal licenser eller en mycket komplicerad teknologi skyddas de befintliga aktörerna som därmed kan hålla högre priser. Patentskydd är ett annat sätt att hålla nya aktörer borta och därmed upprätthålla lönsamhet. Konkurrens mellan befintliga aktörer - Har exempelvis de befintliga aktörerna investerat mycket kapital i produktionsanläggningar som inte kan användas till annat har de lågt incitament att ge upp och avsluta verksamheten. Växer marknaden lite eller inte alls blir det hårdare kamp om Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 13 (76)

14 marknadsandelar mellan de befintliga aktörerna vilket, allt annat lika, driver priserna nedåt. I intervjuerna har också vi också ställt ytterligare frågor som handlar om kompetensbehov och om hur man arbetar med innovation. Vidare har frågor utifrån ett SWOT-analysperspektiv ställts (SWOT står för Strenghts, Weaknesses, Opportunities och Threats). Styrkor och svagheter finns i organisationens inre miljö och är oftast nutida eller en följd av redan inträffade händelser. Här försöker vi att uppmärksamma rådande kompetenser och resurser för att avgöra vad som görs bra och vad som behöver förbättras. Styrkor och svagheter är relativa, dvs. exempelvis att ett företag i ett delsystem inom livsmedelssektorn är bra på något räcker inte för att utgöra en styrka, utan de måste vara bättre än sina konkurrenter. Det är även kritiskt att styrkorna når ut till företagens kunder. Det är inte en styrka att ett företag producerar god och näringsriktig mat om det inte är den typ av mat som kunderna efterfrågar. Möjligheter och hot är framtidsinriktade, och bygger på kommande förändringar i organisationens omgivning. För oss handlar det här om att vi försöker att vara uppmärksamma på den externa miljön (t ex förändringar i makroekonomin eller i demografin eller generella värderingsförskjutningar). I intervjuerna ställdes också frågor så att en så kallad PEST-analys är möjlig att göra. (PEST är en akronym byggd på de engelska orden "Political", "Economic", "Social" och "Technological") är en strategisk analysmodell för att identifiera makrofaktorer som påverkar ett företag. De fyra makrovariablerna är politiska, ekonomiska, sociala och teknologiska. Frågorna riktade till andra aktörer än företag har naturligtvis sett lite annorlunda ut, men målet har varit detsamma: att försöka fånga livsmedelssektorn och de olika delsystemen utifrån styrkor och svagheter, hot och möjligheter samt vad, eventuellt, det offentliga kan göra. 2.3 Disposition Rapporten är disponerad som följer. I nästa kapitel beskriver vi livsmedelssektorn som ett system, samt de olika delsystemen. I kapitlet som följer på detta gör vi en lite samlad beskrivning av länets företag och sysselsättning. I kapitel fyra sammanfattar vi de mest framträdande resultaten samt presenterar en enklare SWOT- och PESTanalys. I det avslutande kapitlet presenterar vi några policyimplikationer, det vill säga förslag som det partnerskap som genomför arbetet med livsmedelsstrategin kan reflektera över. Bilagt finns uppgifter om intervjupersoner samt beskrivning av de relevanta SNI-koder vi delvis har använt för att kartlägga de olika delsystemen. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 14 (76)

15 3 Livsmedel i Kalmar de olika delsystemen Detta kapitel innehåller en kartläggning av aktörer och branscher med koppling till livsmedelssektorn i Kalmar. Vidare görs en översiktlig analys av hur utvecklingsförutsättningarna inom livsmedelssektorn ser ut idag. 3.1 Livsmedel ur ett systemperspektiv Förstudien ska utifrån ett brett perspektiv fokusera på förutsättningar och möjligheter för att utveckla den lokala maten i Kalmar. I praktiken handlar det om att resonera kring tillväxtpotential och utvecklingsmöjligheter för företag i länet som producerar, säljer eller på annat sätt utvecklar produkter och upplevelser med koppling till mat. Figur nedan är ett försök att med utgångspunkt i detta åskådliggöra vilka verksamheter det handlar om och vilken koppling de har till varandra. Det systemperspektiv som figuren vill åskådliggöra har lokal mat (råvaror och livsmedelsprodukter) som kärna och innefattar produktion av lokala mat- och livsmedelsprodukter å den ena sidan och olika marknader och relaterade branscher å den andra. Kontigo vill poängtera att det finns mer eller mindre tydliga länkar mellan i princip samtliga områden i systemet. Detta är också en bärande idé bakom exempelvis den nationella visionen om Sverige det nya matlandet, som betonar tillväxtmöjligheterna i skärningspunkten mellan de fokusområden som identifierats. Till vänster i figuren finns produktionsledet, det vill säga företag inom primärproduktionen och livsmedelsförädlingen. I många fall finns det ett kundleverantörsförhållande mellan olika företag i dessa båda sektorer, men en stark trend är att primärproducenter utvecklar egen förädling på gården. Till höger i figuren har vi placerat distribution och konsumtion. Distribution är här exempelvis grossistverksamhet. Slutkonsumtion är antingen restauranger (vi har valt att separera restauranger och det som vi kallar offentlig upphandling, exempelvis storkök inom offentlig sektor). I slutkonsumtion ingår också handel. Såväl den storskaliga handeln inom kedjor som ICA såväl som den småskaliga, i form av gårdsbutiker. När det gäller den småskaliga verksamheten är det vidare viktigt att komma ihåg att den många gånger kännetecknas av att företagen är kombinatörer. Ett företag inom delsystem fisk kan exempelvis både bedriva fiska, ha ett litet rökeri och kanske också en butik i anslutning till rökeriet. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 15 (76)

16 Figur 1. Livsmedel som system ett övergripande perspektiv I detta sammanhang kan också en aktör som Kalmar lantmän nämnas. Dessa kan ju i viss utsträckning sägas leverera en 360-gradersprodukt genom att leverera både insatsvaror och köpa in produkter, inklusive att leverera vidare till slutkund som att leverera maskiner för produktion (och stå för service till dessa). På senare år har betydelsen av lokalproducerade livsmedelsprodukter med hög kvalitet för besöks- och restaurangnäringen uppmärksammats alltmer. Dessa produkter adderar värde till befintliga produkter, tjänster och upplevelser och kan användas i marknadsföring gentemot turister och besökare. Lokal mat kan således generera intäkter till regionen genom att tillföra värden till besöksnäringen och göra befintliga besöksmål mer attraktiva. För besöksnäringen har den lokala maten en stor potential för varumärkesbyggande, storytelling osv. Den viktigaste avsättningsmarknaden för olika livsmedelsprodukter mot slutkonsument är detaljhandeln. Den offentliga sektorns upphandling är också en (potentiellt) viktig avsättningsmarknad. Ofta finns det ett distributörsled som utgör länken mellan producenten och handeln. Distributörerna har därför stor betydelse för möjligheterna att på ett effektivt sätt nå ut med produkter till marknaden. Avsättningsmarknaden behöver inte vara lokal, utan ur ett tillväxtperspektiv är det viktigt att kunna tillföra länet resurser genom export till andra regioner och andra länder. Sedan finns det ytterligare relaterade branscher och verksamheter som helt eller delvis levererar insatsvaror eller andra typer av värden till primärproduktionen eller livsmedelsförädlingen (eller till grossister, restauranger och butiker). Låt oss ta ett Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 16 (76)

17 exempel: ABB. ABB kan på intet sätt räknas till svensk livsmedelsindustri. Ändå är de viktiga leverantörer på olika sätt, dels genom att de erbjuder verktyg och applikationer som underlättar att flödet av den känsliga råvaran från mjölkbönderna är konstant, det vill säga minimerar produktionsstopp som kan försämra den färdiga produktens smak och kvalitet. Detta kräver kontroll av produktionsprocessen, men också att själva anläggningarna är hygieniska och enkla att rengöra. Andra produkter som ABB levererar är robotar som effektiviserar exempelvis spannmålsindustrin. Till företag verksamma inom vattenbruk har ABB levererat både styrsystem och frekvensomriktare syftande till att öka driftsäkerheten och minska energianvändningen. Vidare finns även en stödjande struktur med aktörer som på olika sätt påverkar hur detta system fungerar regionalt genom sitt agerande och genom att tillföra, eller inte tillföra, resurser av olika slag. Figuren ovan gör inget anspråk på att vara en fullständig beskrivning av aktörer, branscher och samband däremellan, utan är ett försök att översiktligt beskriva dessa. När det gäller denna studie, så är det viktigt att komma ihåg att vi inte specifikt belyser besöksnäringen (även om vi avslutningsvis kommer att föra en diskussion om denna och andra branscher). Inte heller belyser vi alls de olika branscher som på ett eller annat sätt länkar eller stödjer de olika delsystemen. I några fall har vi inkluderat stödjande/relaterade branscher/verksamheter i de fall de kan sägas vara solklart kopplade till livsmedelssektorn (till exempel produktion av jordbruksredskap). Med detta i åtanke kommer vi nu i de följande avsnitten att beskriva respektive delsystem. Vi ber läsaren var uppmärksam om att informationen rörande de olika delsystemen varierar från tillgång till olika typer av statistik till annat material. 3.2 Beskrivning av delsystemen Delsystem fågel (kyckling och ägg) Delsystemet fågel kan huvudsakligen delas upp på kyckling och ägg. Både kycklingoch äggproduktion är stor i Kalmar län. För kyckling finns det en nationellt sett stor aktör i länet Guldfågeln AB, vilken många mindre kycklingproducenter i länet levererar till. Guldfågeln är också den största arbetsgivaren inom köttbaserad livsmedelsproduktion. 1 Inom äggproduktion är CA Cedergren och Thuressons de största aktörerna i regionalt perspektiv och produktionen är växande i länet. Varken kyckling eller ägg som produceras i länet exporteras i någon större omfattning, utan konsumeras huvudsakligen på en nationell marknad. För kyckling exporteras huvudsakligen de delar av djuret som inte efterfrågas på en svensk marknad. Delsystemet fågel och ägg omfattar totalt 37 företag, men med en sammanlagd omsättning på 1,6 miljarder kr. Det är inom förädlingsledet som de stora värdena 1 Statistik från Bisnode. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 17 (76)

18 genereras med en total omsättning på 1,3 miljarder (främst Guldfågeln). Delsystemet har drygt 450 anställda. Tabell 3. Ekonomiska nyckeltal inom delsystem fågel och ägg år 2014 Sektor Delsystem Antal företag Nettoomsättning Nettoomsättning medelvärde Antal anställda (AB) Antal anställda (AB) medelvärde Primärproduktion Fågel Primärproduktion Ägg Förädling Fågel Delsystem fågel och ägg Kyckling är en växande bransch 2 och på en nationell marknad finns en stark preferens för svensk kyckling. Det finns även en aktiv branschorganisation nationellt, vilket även fördelar för branschen regionalt. Det har i Sverige funnits en stor efterfrågan på fryst kyckling men nu ske en förändring mot färsk kyckling, en förskjutning av preferens som förväntas att fortsätta de kommande åren. Detta ställer större krav på snabba leveranser till slutkund och konsument jämfört med en marknad som huvudsakligen baseras på frysta produkter. Förutom en större efterfrågan på färsk kyckling fortsätter förädling vara viktigt för att hävda sig på marknaden. Här är Guldfågeln en ledande aktör som arbetar systematiskt och strategiskt för att utveckling nya produkter som uppfattas som kvalitativa och prisvärda av konsumenter. Ytterligare faktorer som utgör möjligheter för en etablerad bransch i regionen är hälso- och klimatmedvetenhet, då kycklingproduktionen har mindre utsläpp och anses utgöra en nyttig proteinkälla. Samtidigt finns utmaningar. En större efterfrågan på färsk kyckling innebär vissa logistiska svårigheter för företag i Kalmar län. Det finns behov av satsningar på infrastrukturen. Även för äggbranschen utgör infrastrukturen och länets geografiska läge en utmaning. En hård konkurrens på marknaden innebär att alla aktörer ständigt måste utvecklas och det är inte tillräckligt att leva på gamla meriter. Ytterligare utmaningar är att det är svårt för nya aktörer att etablera sig både i producentledet och som slakteri, vilket riskerar att verka hämmande. Äggbranschen har både likheter och skillnader jämfört med kyckling. Det finns en väldigt stark preferens för frigående och kravmärkta ägg 3. Detta kan ses som positivt för de aktörer som investerat i, och marknadsför sig med, mervärden som djurvälfärd. På kort sikt kan dock höga krav på djurskydd trots detta innebära en utmaning, då andra länder inte ställer samma krav och därmed får lägre produktionskostnader. Detta skulle särskilt bli aktuellt om handeln väljer att föra in internationella aktörer på den svenska marknaden. Ser vi en utveckling mot högre 2 Lantbrukarnas Riksförbund, 2014, s.17 3 Lantbrukarnas Riksförbund, 2014, s.17 Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 18 (76)

19 krav även internationellt omvandlas utmaningen till en möjlighet, då svenska aktörer redan har gjort många nödvändiga investeringar för att möta dessa krav. En ytterligare möjlighet för att undvika en konkurrens med aktörer som arbetar med andra förutsättningar är att upprätthålla den konkurrens som finns på den svenska marknaden i nuläget samt bibehålla preferensen för ägg producerade med bättre djurhållning. Ett sätt att dra nytta av preferenser för svenskt och närproducerat är att marknadsföra produktens ursprung. Thuressons har exempelvis gått ihop med tre andra packerier i andra regioner, vilket utgör en fördel då de kan öka flexibiliteten och dra fördelar av en större organisation, men samtidigt upprätthålla en lokal anknytning i flera regioner Delsystem kött (nöt, svin, lamm) Inom delsystem kött finns totalt 705 företag i olika delar av värdekedjan. Primärproduktionen kan vidare delas upp i tre separata delar, nöt, gris och lamm, varav nöt är den klart största. Omsättningen inom kött är totalt 1,7 miljarder kr och det är förädlingsledet (främst UGL) som står för den största delen på drygt 1 miljard. Antalet anställda är ca 470 personer. Tabell 4. Ekonomiska nyckeltal inom delsystem kött år 2014 Sektor Delsystem Antal företag Nettoomsättning (Tkr) Nettoomsättning (Tkr) medelvärde Antal anställda (AB) Antal anställda (AB) medelvärde Primärproduktion Nöt Primärproduktion Gris Primärproduktion Lamm Förädling Slutkonsumtion Delsystem kött Regionen är över lag en stark producent av köttprodukter för en huvudsakligt svensk marknad. Produktionen av nötkött är sammankopplad med den stora produktionen av mjölk och mjölkprodukter som finns i länet. Svin har minskat i regionen jämfört med tidigare på grund av internationell konkurrens. Totalt finns det ungefär 40 producenter av gris. Uppfödning av lamm sker framförallt på Öland. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 19 (76)

20 Figur 2. Styrkeområden i svensk primärproduktion (2013) En viktig aktör för branschen i Kalmar län är KLS Ugglarps som har ett slakteri lokaliserat i regionen (företaget har två ytterligare arbetsställen utanför regionen, hänsyn har tagits till detta i statistiken). Detta är viktigt inte minst för svin där det är höga inträdesbarriärer för slakterier, medan nöt har fler lokala slakterier. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län 20 (76)

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 1 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 Kalmar län håller på att ta fram en regional livsmedelsstrategi. Den tas fram

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte 2012 06 12 Förutsättningar/nuläge Svenskt griskött Konsumtionen av griskött ökar i Sverige och världsmarknaden växer Stark preferens

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

ursprungsmärkning av livsmedel

ursprungsmärkning av livsmedel Frivillig ursprungsmärkning av livsmedel Martin & Servera arbetar, tillsammans med restaurang- och storköksbranschen, för att initiera en frivillig ursprungsmärkning för livsmedel, något som många kunder

Läs mer

Svenskarna och lokalproducerat

Svenskarna och lokalproducerat Svenskarna och lokalproducerat Norrmejerier och YouGov 2013 Kristina Stiernspetz Norrmejerier Syfte För tredje året i rad har Norrmejerier låtit undersöka svenskarnas inställning till och intresse för

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion

Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion En internationell jämförelse av effektiviteten i förädlingsledet 4 December, 214 Sammanfattning 1 2 3 4 5 SVENSK MEJERIKONSUMTION

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär

Studie- och aktivitetshandledning. Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Billig mat en dyr affär Billig mat en dyr affär Studie- och aktivitetshandledning Svenska matproducenter måste börja skärpa sig. Om svensk mat ska försvara sin plats i

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Nystartade företag första kvartalet 2013

Nystartade företag första kvartalet 2013 Nystartade företag första kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag första kvartalet 2013... 2 Tabell 1: Antal nystartade företag kvartal 1 2012 - kvartal 1 2013, efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Vem driver innovationer inom livsmedelssektorn i Sverige?

Vem driver innovationer inom livsmedelssektorn i Sverige? Vem driver innovationer inom livsmedelssektorn i Sverige? Märit Beckeman Förpackningslogistik marit.beckeman@plog.lth.se Vad är en innovation? införande av något nytt, nyhet; förändring (Svenska Akademins

Läs mer

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Hög tid att dra åt samma håll! Svenska Köttföretagen AB Unika möjligheter att producera högkvalitativa livsmedel men kurvorna visar på motsatsen 400 Svenska grismarknaden

Läs mer

Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN

Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö UPPSALA LÄN Bakgrund Jordbrukets grundläggande och viktigaste uppgift är att producera mat. Det var dock länge sedan det var den enda uppgiften. Idag

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 . Sibylle Mendes Criadora Consult Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013 Goda exempel De goda exemplen finns, men de har krävt en hel del extra arbete av såväl kostchefer som upphandlare. Vadstena,

Läs mer

Sveriges mest klimatsmarta växthus

Sveriges mest klimatsmarta växthus Sveriges mest klimatsmarta växthus - en del av Food Valley of Bjuv 2015-04-15 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Agenda Sveriges mest klimatsmarta växthus Varför? Bakgrund, drivkrafter etc Vad? Storlek,

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

För mer och 100 procent hållbar mat. Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi

För mer och 100 procent hållbar mat. Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi För mer och 100 procent hållbar mat Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi Augusti 2014 Dagens situation Sverige har en lång tradition av att bedriva ett jordbruk som är skonsamt mot

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö SKÅNES LÄN

Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö SKÅNES LÄN Jord- och skogsbrukens betydelse i samhälle och miljö SKÅNES LÄN Bakgrund Jordbrukets grundläggande och viktigaste uppgift är att producera mat. Det var dock länge sedan det var den enda uppgiften. Idag

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Den svenska lanthandeln Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening Inledning Sveriges lanthandlare har och har haft en viktig funktion. Lanthandeln har bidragit till

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

KRAV. Värdekedjeanalys av KRAV-märkt nötkött. Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE

KRAV. Värdekedjeanalys av KRAV-märkt nötkött. Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Värdekedjeanalys av -märkt nötkött Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Introduktion Rapportens syfte är att analysera prisutvecklingen för respektive konventionellt nötkött

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden Livsmedelsföretagen och marknaden Vilka faktorer påverkar företagens deltagande? En kortversion av Rapport 2008:17 Hög arbetsproduktivitet tillsammans med hög utbildningsnivå i företagen ökar sannolikheten

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag!

Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180. Kära vänner, tack för att jag har fått möjlighet att träffa er här idag! Fiskbranschens riksförbund, Göteborg Hållbar matglädje Tid: 30 min Publik: Fiskbranschen, fiskare, lobbyorganisationer, myndigheter, media. 180 personer anmälda. Kära vänner, tack för att jag har fått

Läs mer

Projekt. Småskaligt fiske en möjlighet för tillväxt och lokal utveckling

Projekt. Småskaligt fiske en möjlighet för tillväxt och lokal utveckling Projekt Övergripande syfte: att främja tillväxt och skapa fler arbetstillfällen på landsbygden genom att synliggöra fiskets betydels för lokal utveckling. Genomföra 2-dagars konferens under våren 2015

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Nystartade företag andra kvartalet 2013

Nystartade företag andra kvartalet 2013 Nystartade företag andra kvartalet 2013 Innehållsförteckning Nystartade företag andra kvartalet 2013...2 Tabell 1 Antal nystartade företag kvartal 1 2012 kvartal 2 2013 efter branschgrupp (SNI 2007)...3

Läs mer

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 Eko-målet med siktet på en hållbar utveckling GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014 På lördag är det dags igen!!! Ekomatsligan 2013 Ludvika nu på plats 38 Våra ekologiska varor: Vetemjöl Havregryn Mjölk Filmjölk

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra S M A R T STÖRRE ANDEL VEGETABILIER Handlar om vad vi väljer att stoppa i kundvagnen. MINDRE TOMMA KALORIER ANDELEN EKOLOGISKT ÖKAS Handlar om hur

Läs mer

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014. Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014. Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014 Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland 1 Organisationer i Sverige... 3 1.1 LivsmedelsföretagenjLl... 3 1.2

Läs mer

vi är matälskare! Färdigskuret för matproffs

vi är matälskare! Färdigskuret för matproffs vi är matälskare! Färdigskuret för matproffs 2 Cutting Edge - and Salad Med SallaCarte har du tillgång till marknadens bredaste sortiment av färska skurna frukter och grönsaker. Allt för att göra din vardag

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista.

Sammanställare: Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Anders Svensson 2014-01-23 Sida 1 (5) Minnesanteckningar workshop nummer 3 2014-01-23 Tid: 10:00-15:00 Plats: Bergsmansalen, Swerea KIMAB, Isafjordsgatan 28 A, 164 40 Kista. Nedan följer en summering av

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS)

Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) Övergripande mätbara mål Regionala partnerskapet 12-01-18 Övergripande mätbara mål Negativ trend Positiv trend Målet är inte uppnått

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Renée Voltaire. Ella Insulander Frida Richter Olivia de Flon. Norrbert Szabo Sara Björkqvist

Renée Voltaire. Ella Insulander Frida Richter Olivia de Flon. Norrbert Szabo Sara Björkqvist Renée Voltaire Ella Insulander Frida Richter Olivia de Flon Norrbert Szabo Sara Björkqvist Hälsolivsmedelsbranschen Aktörer 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 1,5 3,0 2,2 0,8 Den ekologiska livsmedelsbranschen har under

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

2 Företag och företagare

2 Företag och företagare 2 Företag och företagare 35 2 Företag och företagare I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010 Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se AGENDA Exempel på Miljöstyrningsrådets nya livsmedelskriterier Den offentliga

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Nystartade företag efter kvartal 2010

Nystartade företag efter kvartal 2010 Nystartade företag efter kvartal 2010 Innehållsförteckning Nystartade företag efter kvartal 2010 2 Tabell 1 Antal nystartade företag 2010 efter kvartal och branschgrupp (SNI 2007) 3 Tabell 2 Antal nystartade

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson

Läs mer

Potatisodling på Gotland nuläge & utvecklingsidéer

Potatisodling på Gotland nuläge & utvecklingsidéer Potatisodling på Gotland nuläge & utvecklingsidéer Ett projekt initierat och finansierat av LRF Gotland 9 Juni, 2015 Bakgrund till projektet En branschträff på LRF med ett antal potatisproducenter på vårvintern

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA 2014-06-24 Dnr 2014:1011 Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA Hur påverkas uttaget av arbetsgivaravgifter inom sektorn callcenter om de nedsatta avgifterna för unga slopas? Redovisning

Läs mer

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Projektetsbakgrund Handeln kan samarbeta med leverantörer av alla storlekar. Man ska emellertid kunna dra nytta

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Grön näring i Kalmar. Stora möjligheter för både dig som privatperson och företag! Hälsosamt och närproducerat. Kalmars gröna näring 1

Grön näring i Kalmar. Stora möjligheter för både dig som privatperson och företag! Hälsosamt och närproducerat. Kalmars gröna näring 1 Grön näring i Kalmar Hälsosamt och närproducerat Stora möjligheter för både dig som privatperson och företag! Kalmars gröna näring 1 Kalmar och Kalmarsundsregionen - med det gröna hjärtat Kalmar är speciellt!

Läs mer