Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015

Transkript

1 1 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 Kalmar län håller på att ta fram en regional livsmedelsstrategi. Den tas fram i en bred dialog och kommer att vara klar hösten Strategin omfattar all typ av mat från Kalmar län från skog, åker, äng, trädgård, sjö och hav till köksbord, matsal och restaurang. Mer information finns på Följande inspel till den nationella livsmedelsstrategin bygger på den regionala dialogen i Kalmar län och på de utredning och fördjupade underlag som hittills tagits fram. Urvalet är gjort med tanke på vad som är relevant i ett nationellt perspektiv. Vi definierar här livsmedelsbranschen som hela kedjan från jord till bord, dvs primärproduktion, förädling, distribution, restaurang/storkök, handel och slutkonsumtion. Mål Den nationella livsmedelsstrategin bör ha som mål att branschen, långsiktigt och hållbart, ska öka sin konkurrenskraft, produktivitet och innovationsförmåga.

2 2 Framgångsfaktorer Kalmar län har identifierat följande framgångsfaktorer, av relevans för såväl regionen som branschen mer generellt Nytänkande Kompetens Effektivitet Hållbarhet Stolthet En föränderlig värld kräver nya lösningar och beredskap. Vi behöver nyttja branschens kreativitet och tänka nytt på alla nivåer, i stort som smått. Det handlar om nya produkter och tjänster, men också t ex om att nya samarbeten, effektivare metoder för produktion, automatisering, finansiering, marknadsföring, försäljning, affärskoncept, kundkontakt, idégenerering, värdskap osv. Vi är en del i en allt mer kunskapsintensiv ekonomi. Vi behöver höja kompetensen i livsmedelskedjans alla led och vara en kompetent samarbetspart i alla sammanhang. Resurser ska nyttjas på ett sätt som är effektivt både på kort och lång sikt. Det gäller såväl mänskliga resurser som råvaror och pengar. Vi behöver bli effektivare och resurssnålare. Hållbarhetsfrågorna är centrala, såväl för branschens utveckling som i ett större perspektiv. Branschens ekonomiska, miljömässiga och sociala kapital behöver öka kontinuerligt. Vi behöver, förutom ekonomisk hållbarhet, lägga särskild vikt vid minskad övergödning och klimatpåverkan, biologisk mångfald, ökade möjligheter för unga samt bättre jämställdhet och integration. Vi behöver stärka samhällets kunskap om svensk livsmedelsproduktion och öka stoltheten. Landets invånare ska vara stolta över Sveriges livsmedelsbransch och gärna köpa just dessa produkter och tjänster. De som arbetar i branschen ska vara stolta över vad de åstadkommer och unga ska lockas att söka sig till detta arbetsområde. Konkreta förslag Här följer några förslag till konkreta åtgärder. Kalmar län deltar gärna i arbetet med att utveckla dessa åtgärder. Nytänkande - Ökat värdeskapande Vi ser en tydlig och global trend som innebär att värdeskapandet förskjuts från själva råvaran till t e x konceptutveckling, upplevt kundvärde eller andra s.k. metavärden. Det innebär inte att den fysiska produktionen i form av t ex jordbruksprodukter minskar i värde, i varje fall inte i ekonomisk betydelse. Den fysiska produktionen av varor kommer fortfarande att vara en motor i ekonomin, men värdeskapandet förskjuts. Produkten blir en råvara i systemet, men det är mervärdet som genererar bättre lönsamhet.

3 3 Viktiga trender i perspektivet mat är t ex att hållbarhet, resurser och energi får ett allt större fokus. Detsamma gäller kvalitet, hälsa, äkthet, ursprung och att göra själv. Vi ser också en växande och alltmer professionell besöksnäring. Det finns en stor framtida möjlighet i att vidareförädla landets råvaror och att utveckla nya produkter och tjänster med mervärden. Detta gäller i livsmedelskedjans alla led och såväl i det industriella systemet som i det mer småskaliga. Rådgivningen är idag väl utbyggd i livsmedelskedjans primärled. Däremot är rådgivningssystemet svagare i nästa led, när det gäller stöd för små livsmedelsproducenter och efterföljande led att kunna växa och utveckla sitt affärsmannaskap. Här behövs en nationell insats. Livsmedelsföretagen finns idag heller inte inom det mer generella s.k. affärsfrämjande systemet. Se förslag under Effektivitet nedan. Nytänkande - Långsiktig finansiering av innovationsmiljöer Den nationella nivån behöver stödja långsiktig finansiering av innovationsmiljöer inom strategiska livsmedelsområden. Livsmedelsbranschen har ett stort behov av innovationer, produktutveckling och entreprenörskap som stärker konkurrensförmågan. Förutsättningarna för företagens innovationsutveckling behöver förbättras. Lärosätenas huvuduppgifter är forskning och grundutbildning. Den s k tredje uppgiften, dvs samverkan med omgivande samhälle, har låg status och dåliga förutsättningar att skapa värden för de två huvuduppgifterna. Samverkan mellan akademier och livsmedelsbranschen behöver stärkas, inklusive kunskaper och insikter i både förutsättningar och vilken ömsesidig nytta som kan åstadkommas. Kompetens - Utveckla gymnasieutbildningarna Branschens och utbildningarnas attraktivitet behöver höjas. Flera av de gymnasieprogram som har koppling till mat har få sökande. Eleverna på restaurang- och livsmedelsprogrammet är mest inriktade mot att arbeta i restaurang, trots att det finns jobb inom t ex storkök och förädlingsindustri. Det finns t ex ett mycket stort behov av yrkesutbildade kockar. Gör det möjligt att läsa två yrkesinriktade gymnasieprogram De yrkesinriktade gymnasieprogrammen är viktiga för livsmedelsbranschen, men antalet sökande har under senare år varit lågt för flera relevanta program trots att det finns behov av arbetskraft. Detta gäller t ex naturbruksprogrammet, restaurang- och livsmedelsprogrammet samt handelsprogrammet och är en verklighet som delas med flera andra yrkesinriktade gymnasieprogram. Branschen ser behov av att erbjuda möjlighet för vuxna att växla till livsmedelsområdet, men individen har idag inte rätt till ytterligare en yrkesinriktad gymnasieutbildning om man gått en sådan tidigare. Undantag görs för de individer som står längst från arbetsmarknaden. Däremot kan den som har en eftergymnasial utbildning obehindrat byta inriktning och utbildningsområden.

4 4 Den som utbildat sig till lärare kan läsa till agronom, den som har en socionomexamen kan utbilda sig till bibliotekarie osv. Här finns idag ett struktur- och regelproblem. Den som gått ett yrkesinriktat gymnasieprogram bör ges möjlighet till ytterligare en gymnasieutbildning på ett annat yrkesinriktat program. Denna fråga bör lyftas in i den pågående gymnasieutredningen. Gymnasieskolan behöver tillgodose livsmedelsindustrins behov Gymnasieskolans program för restaurang och livsmedel har idag ingen tydlig utgång/inriktning som är anpassad till livsmedelsindustrins behov. Utbildningar och kurser inom nuvarande programstruktur skulle kunna utformas innehållsmässigt så att det blir en tydligare koppling. Ett annat alternativ är att utveckla en ny inriktning som läggs till den nationella programstrukturen för gymnasieskolan. Också denna fråga bör lyftas in i den pågående gymnasieutredningen. Utbilda också för storkök Restaurang- och livsmedelsprogrammet inriktas idag till stor del mot att utbilda för att arbeta i restaurangbranschen och servering tallrik för tallrik. Offentlig sektor efterlyser gymnasieutbildade kockar med inriktning mot storhushåll, matlagning i storkök, specialkost m.m. Effektivitet - Koppla ihop livsmedelsbranschen med det innovations- och företagsstödjande systemet Livsmedelsbranschen har idag ofta en svag koppling till de generella företags- och innovationsstödjande systemen (ALMI, inkubatorer, lokala utvecklingscentra, företagsstöd osv). Det saknas strukturer för samspel mellan livsmedelsbranschen och dessa system vilket försvårar möjligheten till stöd för produktutveckling och investeringar, rådgivning för affärsmannaskap m.m. Det generella innovations- och företagsstödjande systemet riktar sig inte mot livsmedelsföretag. Tvärtom finns legala hinder mot att stödja företag i livsmedelssektorn. Istället finns, ett delvis parallellt system riktat mot sektorn. Förutom att det minskar systemeffektiviteten minskar det både möjligheter att ta tillvara potentiella synergier och, kanske allvarligare, så minskar det synligheten bland andra aktörer. Regionförbundet i Kalmar län vill genomföra ett pilotprojekt där länets företagsstöd och företagscheckar också kan användas för att utveckla livsmedelsföretag. Effektivitet - Nyttja digitaliseringens möjligheter Förbättrad infrastruktur och bredbandsutbyggnad öppnar för nya lösningar och möjligheter när det gäller IT och digitala tjänster inom t ex automatisering, produkter, affärsmodeller, kommunikation, finansiering etc. Den nationella nivån behöver fortsatt satsa resurser på att

5 5 bygga ut den hårda infrastrukturen, men också underlätta för livsmedelsbranschen att dra nytta av digitaliseringen. Exempel på prioriterade insatser är automatisering och effektivisering i primär- och förädlingsled, ökad kunskap om möjligheterna inom e-handel och om nya metoder för finansiering, att skapa virtuella mötesplatser för innovation och att stärka samverkan med befintliga aktörer. Effektivitet Stärk marknadsperspektivet Marknadsperspektivet behöver stärkas i livsmedelskedjans alla led. Den nationella nivån behöver ge verktyg för att stötta uppbyggnad av sådan kunskap i hela branschen, från jord till bord. Den nationella nivån behöver också bidra med kvalificerat underlag i form av marknadsbedömningar, trender, kunskap om hälsa och miljö etc. Hållbarhet - Miljö FoI-agendan för lantbruk och trädgård innehåller många intressanta och viktiga delar. När det gäller miljö vill vi särskilt lyfta fram behovet av tillämpad forskning när det gäller metoder för minskad miljöpåverkan. Det kan gälla allt från handläggarstöd för tillsynsmyndigheter till sensorteknik för precisionsgödsling. Vi vill också understryka behovet av demonstrationsanläggningar etc. där dessa metoder kan prövas i daglig drift och spridas till slutanvändare. Livsmedelsbranschen har naturligtvis kopplingar till en lång rad miljöfrågor, men vi vill speciellt lyfta fram övergödning/näringskretslopp, klimatfrågor (utsläpp och anpassning) samt biologisk mångfald. Stolthet Stärk konsumenten Kunskap är grunden för att individen ska kunna göra medvetna val. Konsumenternas kunskap om mat, hälsa, kvalitet, miljö och ekonomi behöver stärkas, liksom om sambanden mellan dessa frågor och svensk livsmedelsproduktion. Unga behöver inspireras och uppmuntras att laga mat. Inför mer matlagning samt matkunskap enligt ovan i grundskolan. Ge också ett utökat uppdrag till Livsmedelsverket, eller annan lämplig nationell myndighet. Kalmar län deltar gärna Kalmar läns näringsliv, offentlig sektor och akademi deltar gärna aktivt i arbetet med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi. Vi kan erbjuda fördjupade analyser och underlag som tagits fram ur ett regionalt perspektiv, men som i flera delar också har nationell relevans.

6 6 Några exempel: Framtidsstudier för de gröna näringarna. Innovationer. Kairos Future. Kvinnor, män och mat i Kalmar län. En bakgrundsbeskrivning. Winnet Kalmar län. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län. Kontigo. PM Mat och kompetens i Kalmar län. Behov och förslag. Regionförbundet i Kalmar län. Vi arrangerar också gärna ett besök i Kalmar län, med möjlighet till studiebesök, erfarenhetsutbyte och diskussioner. Välkomna! Kalmar Styrgruppen för Livsmedelsstrategi Kalmar län Stefan Carlsson Landshövding Kalmar län Helena Nilsson Regiondirektör Regionförbundet i Kalmar län Kicki Svensson Regionchef LRF Sydost Kopia: Annika Åhnberg