Senast uppdaterad /cg. Livsmedelsstrategi för Kalmar län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Senast uppdaterad 2015-05-12/cg. Livsmedelsstrategi för Kalmar län"

Transkript

1 Senast uppdaterad /cg Växande värde UTKAST Livsmedelsstrategi för Kalmar län Innehåll Förord?... 3 Inledning... 3 Analys... 4 Mål och framgångsfaktorer... 5 Strategier... 7 Åtgärder (regional samverkan) Plattform för innovation och utveckling Branschråd för kompetensutveckling och Mat-college Nationell mötesplats Mat & Livsmedel Fortsatt länssamarbete Proteingrödor Åtgärd X Åtgärd Åtgärd Z Åtgärd Å Åtgärd Ä Ytterligare åtgärder Redan påbörjat/goda exempel Om mat och Kalmar län Indikatorer/uppföljning Annat Litteraturförteckning Bilaga Bilaga

2 Till läsaren Detta är det första utkastet till en livsmedelsstrategi för Kalmar län. Mer information om arbetet finns på Strategin ska vara klar hösten Detta första utkast utgör bl a underlag till ett rådslag som genomförs den 20 maj Svart text = förslag till texter i det slutliga dokumentet Röd text = frågor och kommentarer till läsaren, samt uppgifter som ska kompletteras eller uppdateras. Vi ser fram emot synpunkter, kommentarer och förslag! Kontakta då samordnaren eller någon av personerna i projektets styr- eller arbetsgrupp. Samordnare: Carolina Gunnarsson Regionförbundet i Kalmar län

3 Vision Kalmar län ska utvecklas till en välkänd livsmedelsregion av högsta klass. Vi ska stolt kombinera naturförutsättningar, traditionell kunskap och entreprenörskap med fördjupad kunskap om hållbar utveckling, teknik och marknad. Förord? Inledning Denna livsmedelsstrategi har tagits fram i en bred dialog under och omfattar all typ av mat från Kalmar län från skog, åker, äng, trädgård, sjö och hav till köksbord, matsal och restaurang. Tidshorisonten är fem till tio år. Livsmedelsbranschen består av en rad individer, företag, organisationer, myndigheter osv som samverkar på olika nivåer och i olika geografier. På regional nivå kan vi bli starkare om vi agerar tillsammans. Livsmedelsstrategin anger en gemensam färdriktning för hur vi i Kalmar län ska ta tillvara branschens utvecklings- och tillväxtpotential. Strategin kan också fungera som en regional länk mellan enskilda aktörer och den nationella nivån. För att få kraft bakom de insatser som tas upp är det viktigt med samlade och koordinerade insatser hos olika aktörer. Det gäller inte minst hur offentlighetens stöd ska prioriteras. Livsmedelsstrategin kommer bl a att ge underlag för prioriteringar i strukturfonds-program o dy. Livsmedelsstrategin gäller Kalmar län, eftersom det är i denna geografi t ex regionförbund och länsstyrelse har sina uppdrag. Det innebär dock inte att arbetet ska begränsas till Kalmar län. Vi ska samarbeta i de regioner och geografier som är relevanta. Strategin bygger bl a på ett brett underlag samt på möten med cirka xxx personer. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av Stefan Carlsson (Länsstyrelsen), Ulrica Messing (Astrid Lindgrens Värld), Claes-Göran Nilsson (Kalmar Lantmän), Helena Nilsson (Regionförbundet), Per Petersson (Ölands Skördefest), Johan Schnürer (SLU) och Kicki Svensson (LRF Sydost). Processens arbetsgrupp har bestått av Karin Bergman (Länsstyrelsen), Carolina Gunnarson (Regionförbundet, samordnare, Mattias Nylander (Regionförbundet) och Rose-Marie Winqvist (LRF Sydost). Arbetet har också följts av två referensgrupper, vars medlemmar redovisas i bilaga 1. Arbetet har finansierats av LRF Sydost, Länsstyrelsen i Kalmar län och Regionförbundet i Kalmar län, med stöd av regionala utvecklingsmedel. Mer information finns på Strategin har antagits av X (15xxxx) och Y (15xxxx). 3

4 Analys STYRKOR En stor och viktig bransch Flera starka delsystem God konkurrenskraft i branschens aktiebolag Goda naturförutsättningar i delar av länet Stor besöksnäring Vilja och samarbete God tillväxt i flera delar En stark förädlingsindustri Fler styrkor? MÖJLIGHETER Ökat värdeskapande Synliggör regionens starka livsmedelsbransch Nytänkande Mer svensk mat Möt ekotrenden Erbjud kvalitetsprodukter Arbeta tillsammans i hela kedjan Växande besöksnäring och matintresse Höj blicken Trend: mer vegetariskt, bönor och kyckling Klimatet förändrar maten Ytterligare möjligheter? SVAGHETER Långt från de stora marknaderna Svag koppling till forskning, utveckling och innovation Varierande lönsamhet i vissa delsystem Syns inte i proportion till vår storlek Låg digitaliseringsgrad Idéer som inte förverkligas Den lokala marknaden Åkerareal för expansion Otillräcklig rådgivning för att växa genom förädling En ojämställd bransch Fler svagheter? HOT Många äldre lantbrukare Kompetensförsörjning Utvecklingen i Smålands inland Global konkurrens Trend: Mindre kött och mjölk Bristande entreprenörskap Klimatet förändrar maten Övergödningen Fler hot? Vi har, under arbetet med länets livsmedelsstrategi, tagit fram följande framtidsstudier och fördjupade underlag. Framtidsstudie för de gröna näringarna: Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Möjligheterna för livsmedelsproduktion i Kalmar län 2030 Innovation i de gröna näringarna Energi och klimat Fördjupade underlag, livsmedelsstrategi Kalmar län Kvinnor, män och mat i Kalmar län. En bakgrundsbeskrivning. Maten i Kalmar län. En översikt över regional matidentitet. PM Från jord till bord i Kalmar län Konkurrenskraft i branschens aktiebolag. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län PM Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. PM Småskalig livsmedelsproduktion (klart v?) Detta material utgör, tillsammans med den breda dialog som förts i länet, underlag för en sammanfattande s.k. SWOT-analys vilken beskriver styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Hela SWOT-analysen finns i bilaga 2 och sammanfattas i bilden ovan. 4

5 Mål och framgångsfaktorer På 5-10 års sikt. Övergripande mål Branschen ska, långsiktigt och hållbart, öka sin konkurrenskraft, produktivitet och innovationsförmåga. Kommentar: Projektledningen har valt att formulera fem övergripande, icke mätbara, framgångsfaktorer. De har fördelen att vara lätt kommunicerbara (jämför t ex de nationella miljömålen) men nackdelen att de är svåra att följa upp och utvärdera. Ett alternativ skulle vara att sätta upp mätbara effektmål av typ omsättningen i delbranschen XX ska öka med YY% från år 2015 till år 20xx. Ett annat alternativ är att sätta upp mål av typen omsättningen ska öka, men utan hårda siffror, samt att följa utvecklingen med hjälp av indikatorer (som ju då innehåller hårda siffror). I båda fallen gäller att det kan vara svårt att kunna mäta det man verkligen vill nå. Istället finns risk för att man sätter upp mål utifrån vilka mätbara data vi kan få tag i. Framgångsfaktorer Nytänkande Kompetens Effektivitet Hållbarhet Stolthet En nytänkande bransch En föränderlig värld kräver nya lösningar och beredskap. Vi ska nyttja branschens kreativitet och tänka nytt på alla nivåer, i stort som smått. Det handlar om nya produkter och tjänster, men också t ex om att nya samarbeten, effektivare metoder för produktion, automatisering, finansiering, marknadsföring, försäljning, affärskoncept, kundkontakt, idégenerering, värdskap osv. Ska vi ha ett effektmål här och hur kan det isf formuleras? Vi följer utvecklingen mot detta delmål genom att mäta xx och yy. Vilka indikatorer kan vi använda här? 5

6 En kompetent bransch Vi är en del i en allt mer kunskapsintensiv ekonomi. Vi ska höja kunskapen och kompetensen i livsmedelskedjans alla led och vara en kompetent samarbetspart i alla sammanhang. Ska vi ha ett effektmål här och hur kan det isf formuleras? Vi följer utvecklingen mot detta delmål genom att mäta xx och yy. Vilka indikatorer kan vi använda här? En effektiv bransch Resurser ska nyttjas på ett sätt som är effektivt både på kort och lång sikt. Det gäller såväl mänskliga resurser som råvaror och pengar. Vi ska bli effektivare och resurssnålare. Ska vi ha ett effektmål här och hur kan det isf formuleras? Vi följer utvecklingen mot detta delmål genom att mäta lönsamhet (?) samt omsättning per anställd bland branschens aktiebolag som helhet, samt för livsmedelskedjans olika led. Är detta rätt indikatorer? Går de att få fram per delbransch? En hållbar bransch Hållbarhetsfrågorna är centrala, såväl för branschens utveckling som i ett större perspektiv. Branschens ekonomiska, miljömässiga och sociala kapital ska öka kontinuerligt. Vi ska, förutom ekonomisk hållbarhet, lägga särskild vikt vid minskad övergödning och klimatpåverkan, biologisk mångfald, ökade möjligheter för unga samt bättre jämställdhet och integration. Rätt områden Ska vi ha ett effektmål här och hur kan det isf formuleras? Vi följer utvecklingen mot detta delmål via följande indikatorer: Övergödning Vad? (lst) Klimat Vad (lst) Biologisk mångfald Vad (lst) Unga Vad (RF) Jämställdhet Fördelningen kvinnor/män i relevanta yrkesgrupper (Reglabs matchningsindikatorer) samt i ledningen för branschens aktiebolag och nyckelorganisationer. Integration Andel sysselsatta med utländsk bakgrund Ett stolt län Vi som bor i Kalmar län ska vara stolta över regionens livsmedelsbransch och gärna köpa just dessa produkter och tjänster. De som arbetar i branschen ska vara stolta över vad de åstadkommer och unga ska lockas att söka sig till detta arbetsområde. Ska vi ha ett effektmål här och hur kan det isf formuleras? Vi följer utvecklingen mot detta delmål genom att mäta xx och yy. Vilka indikatorer kan vi använda här? 6

7 Strategier Strategier Bygg vidare på det vi redan har Samarbeta Avsätt resurser Nyttja digitaliseringens möjligheter Utveckla nya nischer I det tidigare avsnittet har vi beskrivit mål och framgångsfaktorer. I detta avsnitt lyfter vi fram några viktiga strategier, dvs principer och arbetssätt för att nå det uppsatta målet. Bygg vidare på det vi redan har Den första strategin är att bygga på länets styrkor inom livsmedelsområdet, nämligen - en stark förädlingsindustri - en stark besöksnäring - våra naturförutsättningar Samarbeta Nästa strategi handlar om att samarbeta. En viktig princip i arbetet med att ta fram livsmedelsstrategin har varit att samla hela kedjan från jord till bord till samma möte, workshop, överläggning osv och att också föra ett resonemang som kopplar ihop de olika leden. Vi ser ett tydligt mervärde med detta. Detta bör vara en strategi också i det fortsatta arbetet, såväl när det gäller samarbeten på lokal eller regional nivå som nationellt eller internationellt. Det regionala samarbetet ska inte heller begränsas av administrativa gränser som t ex en länsgräns, det handlar istället om att samarbeta i funktionella regioner. Att utveckla en bransch kräver omvärldsbevakning, öppenhet för nya kunskaper och metoder, vilja att lära av andra, nya ögon, nya samarbetsparter, nya kompetenser osv. Det gäller att samarbeta utanför den egna organisationen/sfären. Vi bör öka regionens deltagande i utvalda nationella och internationella nätverk och samarbeten. Avsätt resurser Genomförandet av länets livsmedelsstrategi kräver resurser. De måste ha sin bas i den egna branschen. Vi ska också aktivt söka extern finansiering, såväl privat som offentlig, för prioriterade åtgärder. När det gäller offentlig medfinansiering ska vi nyttja de möjligheter som erbjuds i t ex nationella program och inom EU. Däremot ska vi inte genomföra åtgärder bara för att det råkar finnas extern (offentlig) finansiering. 7

8 Nyttja digitaliseringens möjligheter Bredbandsutbyggnaden tycks nå uppsatta mål i flera kommuner och öppnar för nya lösningar och möjligheter när det gäller IT och digitala tjänster inom t ex automatisering, produkter, affärsmodeller, marknadsföring, kommunikation, finansiering etc. Den digitala agendan för Kalmar län utgör en plan för hur Kalmar län under åren ska använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt. I detta ingår bl a att underlätta för befintliga företag att dra nytta av digitaliseringen. Exempel på prioriterade insatser är ökad kunskap om möjligheterna inom e-handel, att skapa virtuella mötesplatser för innovation och att stärka samverkan med befintliga aktörer. Utveckla nya nischer Samhället ändras och vi ska vara uppmärksamma på nya nischer och möjligheter. Det kan t ex handla om att börja odla grödor som det finns en efterfrågan på men som hittills inte odlats i landet, om att introducera nya grödor som passar i ett förändrat klimat, om att vidareförädla produkter där vi idag främst är starka i primärledet, om att erbjuda våra kunder och besökare en ny tjänst eller om att utveckla ett modernt vattenbruk för produktion och närsaltsreduktion 8

9 Åtgärder (regional samverkan) Högst tio åtgärder? Konkret, prioriterat, tidplan, ansvarig, hållbarhetssäkring Övriga redovisas istället under Ytterligare åtgärder. 1. Plattform för innovation och utveckling Vad Utveckla en innovationsmiljö kring regionens livsmedelssystem - dvs hela kedjan från jord till bord och åter till åkern i form av ett tvärvetenskapligt och strukturerat samarbete mellan företag, universitet- och högskolor och offentlig sektor. Åtgärden bör ha fokus på ökat värdeskapande. En huvudstrategi är att förflytta sig uppåt i värdekedjan. En annan är att produktionen ska ske på ett långsiktigt hållbart sätt. Det kan t ex handla om ökad samverkan, nya projekt inom t ex produktutveckling eller företagsutveckling, nya utbildnings- och forskningsidéer, fler studenter och studentarbeten till nytta för företagen, kompetensutveckling eller att skala upp goda exempel. Målen är ökad lönsamhet och förädlingsvärde hos företagen, utveckling av produkter och tjänster som ligger längre upp i värdekedjan samt hållbar regional tillväxt Regionens primär- och förädlingsled är starka inom animalieområdet. Här finns också ovanligt goda förutsättningar för att odla baljväxter. Plattformen skulle därför kunna byggas kring innovation och utveckling med proteiner som gemensam nämnare. Varför För att kraftsamla och samordna resurser och insatser när det gäller nytänkande, kreativitet, innovation och produktutveckling i regionens livsmedelsbransch. Regionen har ett stort behov av innovationer, något som bl a understryks i OECDs Territorial Review Småland-Blekinge, den regionala innovationsagendan samt strukturfondsprogrammet för Småland och öarna. Vi behöver stödja entreprenörskap och innovationer som stärker regionens konkurrensförmåga. Förutsättningarna för företagens innovationsutveckling behöver förbättras. Arbetet med livsmedelsstrategin har visat att länets livsmedelssektor, med några undantag, har en svag koppling till universitet och forskning, samt till regionens företags- och innovationsfrämjande system. Det saknas strukturer för samspel mellan livsmedelssektorn och dessa system. Hur Vi bör undersöka möjligheten att delfinansiera en åtgärd av detta slag via Regionala fonden för Småland och öarna alternativt via Landsbygdsprogrammet. I det förra fallet handlar det om att programmet kan finansiera 50% av projektkostnaden under tre år. Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) Åtgärden berör aktörer i hela kedjan insatsvaror - primärled/jordbruk förädling distribution slutkonsumtion (handel, restaurang, storkök, besöksnäring) - kretslopp. Exempel på viktiga parter är företag och branschorganisationer, forskningsaktörer samt samhällsaktörer inom hållbar tillväxt. Vi bedömer att akademin, och gärna Linnéuniversitetet, är en nyckelaktör när det gäller att utveckla och förverkliga detta projekt. Andra intressanta parter i regionen är LRF Sydost, branschens större 9

10 företag i hela kedjan, kommuner/länsstyrelse/regionförbund m fl offentliga aktörer, Hushållningssällskap m fl. Dessutom nationella aktörer i form av t ex SLU och SP Food. Samordnare, fortsatt arbete: XX När Regionala fonden för Småland och öarna har löpande ansökningstillfällen, nästa gång i september Fonden stöder treåriga projekt, eventuellt med möjlighet till ytterligare tre år. Landsbygdsprogrammet kommer att vara sökbart när. Var Det handlar inte om att bygga ett fysiskt centrum en byggnad eller dylikt utan om att bygga en samverkansplattform och ett virtuellt kunskapscentrum för innovation och utveckling av regionens livsmedelssektor. 10

11 2. Branschråd för kompetensutveckling och Mat-college Vad Bilda Branschråd Mat Kalmar län samt undersöka möjligheterna att utveckla ett Mat-college. Ett sådant branschråd för kompetensutveckling samlar företrädare för såväl branschen som utbildningsanordnare på olika nivåer. Ett sådant branschråd kan bl a ta fram en långsiktig plan som de olika näringsområdena kan ställa sig bakom. På senare tid har man utvecklat college-konceptet inom olika områden, t ex teknikcollege eller vårdoch omsorgscollege. Begreppet college är ett kvalitets- och certifieringssystem för ffa gymnasiet, byggt på ett samarbete mellan arbetsgivare och utbildningssamordnare och med en extern examinator. Kalmar län skulle kunna bli först i landet med att utveckla ett mat-college. Hela utbildningskedjan från gymnasieskolans yrkesprogram till yrkesvuxenutbildning på komvux och YHutbildningar kan omfattas. Varför Samverkan och mötesplatser där branschen möter utbildningsaktörer är viktigt för de många småskaliga kontakterna. Ett branschråd kan bidra till att stärka branschens kompetens och attraktivitet samt till en bättre och effektivare samordning mellan branschens behov och de utbildningar som redan erbjuds eller borde utvecklas. Ett branschråd kan också stärka samarbetet mellan utbildningar o dy i livsmedelskedjans olika led, vilket idag är mycket litet. Livsmedelskedjans gymnasieprogram behöver breddas, för ökad kvalitet och attraktivitet. Det finns ett generellt problem för flera av landets yrkesinriktade gymnasieprogram, nämligen att man har svårt att få sökande till programmen trots att det finns jobb i branschen. Detta gäller generellt, men också mer specifikt för t ex naturbruksprogrammet och ungas intresse för att arbeta inom storkök. Ett Mat-college skulle kunna bidra till ett ökat intresse för utbildningar inom mat-området. Ytterligare underlag finns i PM Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Hur Inom ramen för trästrategi Småland har ett särskilt branschråd bildats av aktörer från branschen med stöd av Arbetsförmedling och Regionförbund. Ett motsvarande branschråd kan med fördel bildas för mat i Kalmar län, med uppdraget att utveckla förslaget om ett mat-college. Exempel på aktiviteter kan vara att mer i detalj beskriva framtida kompetensbehov, att marknadsföra länets mat-relaterade utbildningar gemensamt, att arrangera fortbildningsaktiviteter för olika målgrupper, att förbättra samarbetet mellan kommunerna, en gemensam hållbarhetsdiplomering av eleverna, gemensamma YH-ansökningar m.m. Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) Åtgärden berör livsmedelsbranschens arbetsgivare inom såväl privat som offentlig sektor, fack, utbildningsanordnare på alla nivåer samt Arbetsförmedling och flera andra offentliga organisationer. Samordnare, fortsatt arbete: XX När Branschråd hösten Var Kalmar län. 11

12 3. Nationell mötesplats Mat & Livsmedel Vad Visionen är att arrangera och utveckla en nationell livsmedelskonferens, i anslutning till Ölands Skördefest. Vi vill skapa en självklar mötesplats för näringslivet och offentlig sektor där livsmedelssektorns framtidsfrågor står i fokus. En mötesplats där diskussioner förs om hur Sverige kan bli ledande inom mat och upplevelse genom en sund, innovativ och hållbar livsmedelsproduktion ett land som kombinerar ett ökat ansvar för lokal och global matproduktion med miljö och upplevelse. Varför I samband med Ölands Skördefest arrangera en nationell mötesplats där livsmedelsproduktion och livsmedelsförädling är i fokus. Att återta platsen där de intressanta livsmedelsfrågorna blir berörda. Och där möjlighet finns att använda det unika odlingslandskapet som också är ett Världsarv. Vi anser att deltagaren erbjuds möjligheter både enskilt, för företaget eller familjen, att också ta del av en av Europas största skördefester i samband med konferensen. Hur Deltagande på den kommande livsmedelskonferensen, enskilt, med företagets representanter eller styrelse. Använda konferensen och skördefesten på Öland som en utvecklande mötesplats, och skapa intresse hos målgruppen för möjligheterna. Vilka Åtgärden berör aktörer inom livsmedelsproduktion och förädling inom det industriella segmentet, och för dem berörda parter. Arbetet drivs för närvarande som ett samarbete mellan länsstyrelse, regionförbund och Ölands Skördefest. Samordnare, fortsatt arbete: XX När Hösten 2015 och därefter årligen i anslutning till Ölands Skördefest. 12

13 4. Fortsatt länssamarbete Vad Inrätta ett Matbord Kalmar län, dvs en enkel struktur för fortsatt samarbete kring genomförandet av länets livsmedelsstrategi och utveckling av nya prioriterade åtgärder. Varför Arbetet med att nå strategins mål kräver samarbete, samordning och kunskap. Länets aktörer behöver prioritera, planera och genomföra åtgärder, men också följa upp hur arbetet framskrider. Detta görs bäst tillsammans. Hur Bilda en länsgrupp med företrädare för branschens aktörer, efter förslag från livsmedelsstrategins styrgrupp. Tillskapa en kanslifunktion. Därutöver bjuda in till ett årligt rådslag för hela branschen. Fortsätta (utveckla?) hemsida och sociala media. Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) Åtgärden berör hela livsmedelsbranschen. Livsmedelsstrategins projektorganisation kan utgöra grunden, men med kompletteringar. Hur stor ska en sådan länsgrupp vara? Vilka personer/fuktioner/organisationer? Samordnare, fortsatt arbete: XX När Start hösten 2015, rådslag hösten 2016 och därefter årligen. Var Kommentar: Vi skulle också kunna föreslå en liknande åtgärd på kommunnivå, dvs nätverk för kommunens aktörer från jord till bord. Finns resurser för detta? Skulle kommunens näringslivsansvariga kunna samla sådana lokala grupper? 13

14 5. Proteingrödor Proteingrödor som fodergröda och för humankonsumtion är ett intressant område, både för att minska beroendet av importerat kraftfoder till regionens animalieproduktion och för att möta ett ökat intresse för vegetarisk mat. Den bruna bönan har odlats länge på Öland och är en av få produkter med skyddad geografisk beteckning enligt EU:s regelverk. Den är också Slow-food-märkt. Kalmar Ölands trädgårdsprodukter har på senare år utvecklat nya produkter från böna och också introducerat nya bönsorter på Öland. Bland annat linser, mungböna, och gråärtor är aktuella. Provodlingar av ett antal av dessa har redan gjort med mycket lovande resultat. Bönchips är ett annat exempel på en lyckad produktutveckling. LRFs innovationsgrupp har identifierat flera intressanta utvecklingsprojekt inom området linser, bönor och ärtor. Ny forskning om sambanden mellan dessa produkter och hälsa kan ge ytterligare möjligheter. LNUs nya professor har folater som sitt forskningsområde och då bl a med koppling till innehållet av detta ämne i bönor. Hur skulle den konkreta åtgärden kunna se ut? Vad Varför Hur Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) När Var 6. Åtgärd X Referensgrupp II rekommenderar att vi prioriterar ytterligare någon/några åtgärder om kompetensförsörjning. Vilken (se avsnittet om Ytterligare åtgärder )? Vad Varför Hur Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) När Var 7. Åtgärd Vad Varför Hur Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) När Var 14

15 8. Åtgärd Z Vad Varför Hur Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) När Var 9. Åtgärd Å Vad Varför Hur Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) När Var 10. Åtgärd Ä Vad Varför Hur Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) När Var 15

16 Ytterligare åtgärder Vilka fler? Några som ska bort? Några som ska lyftas till nivån ovan? Här presenteras förslag till ytterligare åtgärder som identifierats i arbetet med att ta fram en livsmedelsstrategi för Kalmar län, men som i detta skede inte getts högsta prioritet. Det betyder inte att de är oviktiga. Förhoppningen är istället att de på sikt ska hanteras på ett utvecklande och bra sätt. Affärsutveckling Entreprenörskap, LNU Exportfrämjande Fler unga Företagande och entreprenörskap Företagsstöd, livsmedelsföretag Hållbarhetsdiplomera eleverna Integration av nyanlända Kompetensutvecklingsprojekt, sociala fonden/landsbygdsprogrammet Kött med kvalitet Livsmedels-accelerator Livsmedels-inkubator Mer regional mat i länets kök Miljö Miljökloka kök Möt ekotrenden Regionalt mathantverk Unika regionala produkter/kulinarisk region YH-utbildningar Yrkesvux och validering för storkök X Affärsutveckling LRF Sydost och LRF Jönköping arbetar med ett projektförslag för att stärka kunskapen om företagande och förnyelse inom de gröna näringarna. Detta behövs också i livsmedelskedjans efterföljande led. Livsmedelsnäringen har fram till nu till stor del varit utestängd från de ordinarie systemen för innovationsstöd och rådgivning vilket accentuerar behoven. Se också åtgärd Företagsstöd, livsmedelsföretag respektive Livsmedels-inkubator och Livsmedels-accelerator. Entreprenörskap, Linnéuniversitetet Förutom utbildning och forskning inom livsmedelsområdet har LNU en profil med entreprenörskap. Vi bedömer att det finns ett behov av kunskap kring entreprenörskap inom mat och livsmedelsområdet. LNU utvecklar kurser i entreprenörskap som ska erbjudas på kvartsfart från Kan en av dessa kurser inriktas specifikt mot livsmedel och/eller mot livsmedel och besöksnäring? En lämplig kombination kan vara att integrera entreprenörskap och utbildning i myndighetskrav på livsmedelshantering. 16

17 Exportfrämjande Export av livsmedel förekommer i nischer av länets livsmedelsindustri. Förutsättningarna för ökad export med t ex hög livsmedelssäkerhet som konkurrensfaktor torde vara goda. I bland annat Kina finns ett stort intresse för säkra livsmedel hos den växande och köpstarka medelklassen. Närodlat som koncept betraktas i Kina som en konkurrensnackdel, konsumenter som kan välja föredrar importerad mat om denna förväntas vara säkrare. I Kina finns också en stor nischpotential i livsmedel i hög prisklass. För att ta tillvara potentialen i Kina krävs dels produktinnovation (inte minst vad gäller förpackning och distribution) men också sannolikt olika former av samverkan vad gäller marknadskanaler etc. Både nationellt och regionalt finns flera stödfunktioner som kan användas. Hur skulle den konkreta åtgärden kunna se ut? Fler unga Ett sätt att öka livsmedelsbranschens innovationsförmåga är att öka andelen högutbildade människor i branschen. Ett traineesystem för de gröna näringarna är ett förslag som diskuterats i flera omgångar och kan naturligtvis också gälla hela livsmedelsbranschen. Ett traineesystem behöver inte specifikt vara på akademisk nivå utan kan lika gärna vara på gymnasial- eller YH-nivå. Framgångsfaktorer för att lyckas med ett trainee-program, i synnerhet om programmet ska nå lite mindre företag är erfarenhetsmässigt att paketera erbjudandet så enkelt för företagen som möjligt. Finansiering är naturligtvis alltid av intresse, i synnerhet mot mindre företag. En annan viktig uppgift är att förändra yngre elevers bild av livsmedelsnäringarna. LRF Sydost har genomfört ett test av något man kallar ungdomsambassadör. Dessutom har SLU en metod där kvalificerade studenter används för att informera, i första hand, gymnasieelever om hur möjligheterna ser ut i sektorn. SLU erbjuder oss att dra nytta av denna resurs. Företagande och entreprenörskap Ytterligare åtgärder om företagande och entreprenörskap? Nedan några av de förslag/frågor vi samlat upp i dialogen. Forum/arbetssätt/metod/modell/lösning för att sänka inträdesbarriären för nyetablering/investering. Ffa i primärledet? One stop shop? Lots? Nya metoder för utvecklingsprojekt? Crowd-funding, co-creation, andelsjordbruk. Förenkla. Inspirera till entreprenörskap. Underlätta anställning (av unga). Företagsstöd, livsmedelsföretag. Genomföra en förändring som innebär att länets konsultcheckar också kan användas av livsmedelsföretag. Regionförbundet i Kalmar län delar ut stöd till länets företag, då i form av t ex konsultcheckar, stöd till samverkansprojekt och innovationsfinansiering. Fram till idag har gällande regelverk inneburit att man inte får stödja t ex saluföring av livsmedel. Detta med hänvisning till de medel som finns i landsbygdsprogrammet. Landsbygdsprogrammet kräver dock att projekten har en omfattning på minst kronor, vilket hindrar stöd till mindre insatser för olika livsmedelsprodukter. Här ser vi ett tydligt glapp inom ett område där många kvinnor driver, eller vill utveckla, företag. 17

18 Nu tycks det finnas en öppning i form av ändringar i förordningen om företagsstöd. Regionförbundet kommer under maj-juni 2015 att klargöra vad som gäller framåt, med målet att inte längre exkludera livsmedelsföretag från de företagsstöd man hanterar. Förhoppningen är också att kunna samordna arbetet med landsbygdsprogrammet, så att företagsstödet till livsmedelsföretag kan paketeras på effektivast möjliga sätt. Hållbarhetsdiplomera eleverna Ett tydligare hållbarhetsfokus kan vara ett sätt att bli attraktivare bland unga. Det finns en tydlig trend om att mat ska vara mer än mat och att konsumenten vill ha mervärden i form av rättvisemärkning, ekologiskt osv. Eleverna på restaurang- och livsmedelsprogrammet får idag ett diplom som visar att de läst Ansvarsfull alkoholservering. Vi skulle kunna göra en liknande, gemensam, hållbarhetsdiplomering (miljö, hållbarhet, matsvinn osv). Detta skulle ge eleverna ett mervärde, eftersom kursplanerna idag inte inkluderar hållbarhetsfrågorna speciellt tydligt. Integration av nyanlända Nu kommer många nyanlända från orosområden i andra länder till Sverige och Kalmar län. De är en stor resurs där många av dem har en bakgrund inom jordbruk, livsmedel och mathantverk. Här är samarbetet med Arbetsförmedlingen viktig. Ett exempel på en redan pågående åtgärd inom detta område är att Hushållningssällskapet under våren 2015 startar en utbildning i lantbruk, djur och trädgård för nysvenskar. Detta är en uppdragsutbildning från Arbetsförmedlingen. För att de nyanlända ska komma in i arbetslivet krävs också kunskaper i svenska språket som gör att de kan dra nytta av sin grundkunskap om mat från sina hemländer. En inventering bör göras om intresset hos nyanlända att arbeta inom mat-området och därefter bör projekt utvecklas där arbetsliv och utbildningsanordnare involveras. Kompetensutvecklingsprojekt. Ansök till socialfonden och landsbygdsprogrammet om kompetensutvecklingsprojekt för företagare, redan anställda och arbetssökande Europeiska Socialfonden Småland och Öarna kan ge stöd till kompetensutveckling av redan anställda och arbetssökande. En eller flera ansökningar till ESF/Landsbygdsprogrammet bör därför utformas under temat Mat från Kalmar län. Gemensam ansökan från ett antal arbetsgivare som kan samordnas regionalt av lämplig aktör. Exempel på utbildningsbehov som identifierats i denna studie: * Vinterkurser till lantbrukare. (Landsbydsprogrammet?) * Grundutbildning till nyanställda i livsmedelsindustrin. * Grundutbildning restaurang certifiering för hygien befintlig personal och/eller arbetssökande * Nischkunskaper tex ekologiska produkter, närproducerat Hållbarhet och transparens en nyckelfaktor framåt. Steg ett är ökad kunskap. Ett projetk bör fokusera på hela värdekedjan. Även om livsmedelsbranschen har flera delnäringar med speciella förutsättningar är de grundläggande villkoren desamma som i andra näringar. Branschen präglas, i likhet med besöksnäringen av ett stort antal mini- och mikroföretag. I en sådan miljö finns ofta ett lågt kunnande inom t ex affärsmannaskap, entreprenörsskap och IT. För några år sedan genomförde regionförbundet ett kompetensutvecklingsprojekt inom just dessa områden riktat mot besöksnäringen. Projektet, som medfinaniserades av Europeiska Socialfonden, innebar att ett stort antal små företag på kort tid, i samverkan med varandra, kunde höja sin kompetens inom just dessa områden. (Landsbydsprogrammet?) 18

De gröna näringarnas framtid i Kalmar län

De gröna näringarnas framtid i Kalmar län April 2014 De gröna näringarnas framtid i Kalmar län Fyra delstudier: Attityder, strukturer och omgivning Innovation i de gröna näringarna Möjligheterna för livsmedelsproduktion 2030 Energi och klimat

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 1 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 Kalmar län håller på att ta fram en regional livsmedelsstrategi. Den tas fram

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

PM Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag

PM Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag 2014-04-28 PM Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag till regional livsmedelsstrategi för Kalmar län 1 Innehåll Bakgrund... 3 Kompetensförsörjning Kalmar län... 3 Kompetensmatchningsindikatorer...

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17 Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling VÄSTRA GÖTALAND 1,6 milj invånare. 49 kommuner Lång tradition inom industri och

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen

Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen 2012-07-03 Omvärldsspaning Mälardalen 17 200 medlemmar 1/3 av Sveriges befolkning 95 riksdagsledamöter

Läs mer

Från EU 2020 till fondsamordning i Västsverige. Reglab, Jobbregionen, Lena Andreasson och Cecilia Nilsson

Från EU 2020 till fondsamordning i Västsverige. Reglab, Jobbregionen, Lena Andreasson och Cecilia Nilsson Från EU 2020 till fondsamordning i Västsverige Reglab, Jobbregionen, 2016-03-10 Lena Andreasson och Cecilia Nilsson Strukturfondspartnerskapet Västsverige Lag om Strukturfondspartnerskap Prioritera bland

Läs mer

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Christina Nordin Avdelningschef Fossilfritt Sverige! Samverkansprogrammet cirkulär och biobaserad ekonomi Nationella skogprogrammet Smart industri

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Uppdraget Föreningen skapar förutsättningar för hållbara

Läs mer

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen Sid 1 (5) Tjänsteskrivelse 2016-09-07 Näringslivsprogram Näringslivsprogrammet utgår från det kommunövergripande målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen.

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Sverige det nya matlandet

Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet Matriket Österbotten, 27 september 2010 Sverige det nya matlandet Sverige det nya matlandet är en vision för fler jobb i hela landet. Det uppnår vi genom att satsa på det som

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Till läsaren. Samordnare: Carolina Gunnarsson Regionförbundet i Kalmar län carolina.gunnarsson@rfkl.se 0480-44 83 82 070-3534855

Till läsaren. Samordnare: Carolina Gunnarsson Regionförbundet i Kalmar län carolina.gunnarsson@rfkl.se 0480-44 83 82 070-3534855 Senast uppdaterad 2015-05-12/cg Analys SWOT Livsmedelsstrategi för Kalmar län UTKAST Till läsaren Detta är det första utkastet till en s.k. SWOT-analys för Kalmar läns livsmedelsbransch. Analysen är en

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Livsmedelsstrategi Kalmar län Rådslag 20 maj 2015 Dokumentation

Livsmedelsstrategi Kalmar län Rådslag 20 maj 2015 Dokumentation 1 Livsmedelsstrategi Kalmar län Rådslag 20 maj 2015 Dokumentation Här redovisas det som kom fram vid diskussioner i grupper och plenum. Samtliga power-pointpresentationer finns på www.rfkl.se/livsmedel.

Läs mer

SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDSBEHOV SOM FRAMKOMMIT I DIALOGEN OM EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SKÅNE

SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDSBEHOV SOM FRAMKOMMIT I DIALOGEN OM EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SKÅNE SAMMANFATTNING AV ÅTGÄRDSBEHOV SOM FRAMKOMMIT I DIALOGEN OM EN LIVSMEDELSSTRATEGI FÖR SKÅNE 1. STÄLLNINGSTAGANDE: I SKÅNE SKA MATENS VÄRDE VARA HÖGT Innovation och samverkan Kommunikation Kvalitet Konkurrenskraft

Läs mer

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1 Utbildningsråd Skövde 26 april 2012 Mariestad 21 dec 2010 1 Kopplingen mellan utbildningssystem och arbetsliv kan och måste öka. Samtliga som deltagit i intervjuer och arbetsmöten ser frågan som helt central

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Processen Kartläggning Dialog, april juni Kommunchefer, 20 maj RUS kompetensplattformar RUS kompetensplattformar Loka internat 2-3 september

Processen Kartläggning Dialog, april juni Kommunchefer, 20 maj RUS kompetensplattformar RUS kompetensplattformar Loka internat 2-3 september Processen Kartläggning av aktörer/etablerade samverkansformer/branscher/utbildningsanordnare Dialog, april juni Dialogmötena i syfte att diskutera vilka behov och frågor nuvarande plattformar tar hand

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid

Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Lennart Bjurström Macklean Strategiutveckling Macklean i korthet Strategi- och affärsutveckling

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det?

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det? Regional livsmedelsstrategi för Stockholm Behövs det? Trendspaning Stockholm historiskt en plats för nya intryck och innovation Många miljömedvetna konsumenter och många olika matkulturer Stockholms uppfattas

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN

Food Valley of Bjuv. - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri Henrik Nyberg. Int NN Food Valley of Bjuv - restvärme och cirkulär produktion basen för utveckling av en ny svensk industri. 2015-09-17 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Det finns massor av outnyttjade resurser! Olika möjligheter

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt?

Sverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? Sverige det nya matlandet En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? 2 Sverige det främsta matlandet i Europa Sverige är i dag kanske inte det första landet

Läs mer

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege MISSIV 2015-02-26 RJL2015/221 Kommunalt forum Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd skrivelse till Kommunalt

Läs mer

Presidium - Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

Presidium - Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet PROTOKOLL UTDRAG Presidium - Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Tid: 2016-08-31 kl. 09:00-11:50 Plats: Regionens hus, sal B 10 Finansiering av regional skogsstrategi Småland Diarienummer:

Läs mer

Livsmedel i Halland. En kreativ process pågår!

Livsmedel i Halland. En kreativ process pågår! Livsmedel i Halland En kreativ process pågår! En bred uppslutning av representanter från livsmedelskedjan har varit med att sätta igång ett handlingsprogram för livsmedel i Halland. Det du kan titta på

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling

Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling Marja-Leena Lampinen Frågor i fokus idag Kompetensplattform - vad har det lett till? Strategi för tillväxt- och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 -

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening

Sydsvensk REGION BILDNING. Ideell förening Sydsvensk REGION BILDNING Ideell förening Upplägg av arbetet och tolkning av direktivet samt vilka som deltagit i arbetet Arbetsgruppen för Hållbar Regional Utveckling En redovisning till arbetsutskottet

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Forskning, innovationer och nya affärer

Forskning, innovationer och nya affärer Forskning, innovationer och nya affärer Pär-Johan Lööf, Lantmännen R&D Innehåll Lantmännen Förväntningar på en svensk livsmedelsstrategi Lantmännens R&D-verksamhet Intressen FoodNexus (KIC) Från idé till

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Växa i Västmanland. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Växa i Västmanland. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Växa i Västmanland Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Slutrapport Växa i Västmanland 1 december Referensgrupp Kompetensrådet - Länsstyrelsen sammankallande Arbetsförmedlingen, Folkbildningen, Jobba

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2011-11-25 Innovationstävling för studenter Sverige Det nya matlandet 1. Sammanfattning Skapat en helt ny innovationstävling inom svensk livsmedelsproduktion.

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

Krinova - Sveriges enda inkubator och science park med mat som profilområde

Krinova - Sveriges enda inkubator och science park med mat som profilområde Krinova - Sveriges enda inkubator och science park med mat som profilområde TransforMAT startpunkten för Krinova MAT Smakplats Skåne/Smakstart och fortsättningen TransforMAT har sedan 2007 varit projekt

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014 Dnr KS-2013-137 Dpl 06 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringslivsutveckling & universitet Tjänsteyttrande 2013-05-02 Rose-Marie Andersson, 054-540 12 95 rose-marie.andersson@karlstad.se

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet

stärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet 1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen. Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-

Läs mer

KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK. KSLA, 2015-04-09 Annika Åhnberg

KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK. KSLA, 2015-04-09 Annika Åhnberg KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK KSLA, 2015-04-09 Annika Åhnberg Bra i konkurrenskraftsutredningen Konkurrenskraftsutredningen lägger grunden för en verklighetsbaserad

Läs mer

Strategi med. verkningsfulla åtgärder och mätbara realistiska mål. Arbete på kort och p lång sikt

Strategi med. verkningsfulla åtgärder och mätbara realistiska mål. Arbete på kort och p lång sikt Ekologisk konsumtion och produktion 2011-2013 2013 Ekologiskt Forum 20 oktober 2010 Ekologisk k produktion och konsumtion Strategi med omvärldsanalys, äld l verkningsfulla åtgärder och mätbara realistiska

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4 Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer