Senast uppdaterad /cg. Livsmedelsstrategi för Kalmar län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Senast uppdaterad 2015-05-12/cg. Livsmedelsstrategi för Kalmar län"

Transkript

1 Senast uppdaterad /cg Växande värde UTKAST Livsmedelsstrategi för Kalmar län Innehåll Förord?... 3 Inledning... 3 Analys... 4 Mål och framgångsfaktorer... 5 Strategier... 7 Åtgärder (regional samverkan) Plattform för innovation och utveckling Branschråd för kompetensutveckling och Mat-college Nationell mötesplats Mat & Livsmedel Fortsatt länssamarbete Proteingrödor Åtgärd X Åtgärd Åtgärd Z Åtgärd Å Åtgärd Ä Ytterligare åtgärder Redan påbörjat/goda exempel Om mat och Kalmar län Indikatorer/uppföljning Annat Litteraturförteckning Bilaga Bilaga

2 Till läsaren Detta är det första utkastet till en livsmedelsstrategi för Kalmar län. Mer information om arbetet finns på Strategin ska vara klar hösten Detta första utkast utgör bl a underlag till ett rådslag som genomförs den 20 maj Svart text = förslag till texter i det slutliga dokumentet Röd text = frågor och kommentarer till läsaren, samt uppgifter som ska kompletteras eller uppdateras. Vi ser fram emot synpunkter, kommentarer och förslag! Kontakta då samordnaren eller någon av personerna i projektets styr- eller arbetsgrupp. Samordnare: Carolina Gunnarsson Regionförbundet i Kalmar län

3 Vision Kalmar län ska utvecklas till en välkänd livsmedelsregion av högsta klass. Vi ska stolt kombinera naturförutsättningar, traditionell kunskap och entreprenörskap med fördjupad kunskap om hållbar utveckling, teknik och marknad. Förord? Inledning Denna livsmedelsstrategi har tagits fram i en bred dialog under och omfattar all typ av mat från Kalmar län från skog, åker, äng, trädgård, sjö och hav till köksbord, matsal och restaurang. Tidshorisonten är fem till tio år. Livsmedelsbranschen består av en rad individer, företag, organisationer, myndigheter osv som samverkar på olika nivåer och i olika geografier. På regional nivå kan vi bli starkare om vi agerar tillsammans. Livsmedelsstrategin anger en gemensam färdriktning för hur vi i Kalmar län ska ta tillvara branschens utvecklings- och tillväxtpotential. Strategin kan också fungera som en regional länk mellan enskilda aktörer och den nationella nivån. För att få kraft bakom de insatser som tas upp är det viktigt med samlade och koordinerade insatser hos olika aktörer. Det gäller inte minst hur offentlighetens stöd ska prioriteras. Livsmedelsstrategin kommer bl a att ge underlag för prioriteringar i strukturfonds-program o dy. Livsmedelsstrategin gäller Kalmar län, eftersom det är i denna geografi t ex regionförbund och länsstyrelse har sina uppdrag. Det innebär dock inte att arbetet ska begränsas till Kalmar län. Vi ska samarbeta i de regioner och geografier som är relevanta. Strategin bygger bl a på ett brett underlag samt på möten med cirka xxx personer. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av Stefan Carlsson (Länsstyrelsen), Ulrica Messing (Astrid Lindgrens Värld), Claes-Göran Nilsson (Kalmar Lantmän), Helena Nilsson (Regionförbundet), Per Petersson (Ölands Skördefest), Johan Schnürer (SLU) och Kicki Svensson (LRF Sydost). Processens arbetsgrupp har bestått av Karin Bergman (Länsstyrelsen), Carolina Gunnarson (Regionförbundet, samordnare, Mattias Nylander (Regionförbundet) och Rose-Marie Winqvist (LRF Sydost). Arbetet har också följts av två referensgrupper, vars medlemmar redovisas i bilaga 1. Arbetet har finansierats av LRF Sydost, Länsstyrelsen i Kalmar län och Regionförbundet i Kalmar län, med stöd av regionala utvecklingsmedel. Mer information finns på Strategin har antagits av X (15xxxx) och Y (15xxxx). 3

4 Analys STYRKOR En stor och viktig bransch Flera starka delsystem God konkurrenskraft i branschens aktiebolag Goda naturförutsättningar i delar av länet Stor besöksnäring Vilja och samarbete God tillväxt i flera delar En stark förädlingsindustri Fler styrkor? MÖJLIGHETER Ökat värdeskapande Synliggör regionens starka livsmedelsbransch Nytänkande Mer svensk mat Möt ekotrenden Erbjud kvalitetsprodukter Arbeta tillsammans i hela kedjan Växande besöksnäring och matintresse Höj blicken Trend: mer vegetariskt, bönor och kyckling Klimatet förändrar maten Ytterligare möjligheter? SVAGHETER Långt från de stora marknaderna Svag koppling till forskning, utveckling och innovation Varierande lönsamhet i vissa delsystem Syns inte i proportion till vår storlek Låg digitaliseringsgrad Idéer som inte förverkligas Den lokala marknaden Åkerareal för expansion Otillräcklig rådgivning för att växa genom förädling En ojämställd bransch Fler svagheter? HOT Många äldre lantbrukare Kompetensförsörjning Utvecklingen i Smålands inland Global konkurrens Trend: Mindre kött och mjölk Bristande entreprenörskap Klimatet förändrar maten Övergödningen Fler hot? Vi har, under arbetet med länets livsmedelsstrategi, tagit fram följande framtidsstudier och fördjupade underlag. Framtidsstudie för de gröna näringarna: Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Möjligheterna för livsmedelsproduktion i Kalmar län 2030 Innovation i de gröna näringarna Energi och klimat Fördjupade underlag, livsmedelsstrategi Kalmar län Kvinnor, män och mat i Kalmar län. En bakgrundsbeskrivning. Maten i Kalmar län. En översikt över regional matidentitet. PM Från jord till bord i Kalmar län Konkurrenskraft i branschens aktiebolag. Kartläggning av delsystem livsmedel i Kalmar län PM Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. PM Småskalig livsmedelsproduktion (klart v?) Detta material utgör, tillsammans med den breda dialog som förts i länet, underlag för en sammanfattande s.k. SWOT-analys vilken beskriver styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Hela SWOT-analysen finns i bilaga 2 och sammanfattas i bilden ovan. 4

5 Mål och framgångsfaktorer På 5-10 års sikt. Övergripande mål Branschen ska, långsiktigt och hållbart, öka sin konkurrenskraft, produktivitet och innovationsförmåga. Kommentar: Projektledningen har valt att formulera fem övergripande, icke mätbara, framgångsfaktorer. De har fördelen att vara lätt kommunicerbara (jämför t ex de nationella miljömålen) men nackdelen att de är svåra att följa upp och utvärdera. Ett alternativ skulle vara att sätta upp mätbara effektmål av typ omsättningen i delbranschen XX ska öka med YY% från år 2015 till år 20xx. Ett annat alternativ är att sätta upp mål av typen omsättningen ska öka, men utan hårda siffror, samt att följa utvecklingen med hjälp av indikatorer (som ju då innehåller hårda siffror). I båda fallen gäller att det kan vara svårt att kunna mäta det man verkligen vill nå. Istället finns risk för att man sätter upp mål utifrån vilka mätbara data vi kan få tag i. Framgångsfaktorer Nytänkande Kompetens Effektivitet Hållbarhet Stolthet En nytänkande bransch En föränderlig värld kräver nya lösningar och beredskap. Vi ska nyttja branschens kreativitet och tänka nytt på alla nivåer, i stort som smått. Det handlar om nya produkter och tjänster, men också t ex om att nya samarbeten, effektivare metoder för produktion, automatisering, finansiering, marknadsföring, försäljning, affärskoncept, kundkontakt, idégenerering, värdskap osv. Ska vi ha ett effektmål här och hur kan det isf formuleras? Vi följer utvecklingen mot detta delmål genom att mäta xx och yy. Vilka indikatorer kan vi använda här? 5

6 En kompetent bransch Vi är en del i en allt mer kunskapsintensiv ekonomi. Vi ska höja kunskapen och kompetensen i livsmedelskedjans alla led och vara en kompetent samarbetspart i alla sammanhang. Ska vi ha ett effektmål här och hur kan det isf formuleras? Vi följer utvecklingen mot detta delmål genom att mäta xx och yy. Vilka indikatorer kan vi använda här? En effektiv bransch Resurser ska nyttjas på ett sätt som är effektivt både på kort och lång sikt. Det gäller såväl mänskliga resurser som råvaror och pengar. Vi ska bli effektivare och resurssnålare. Ska vi ha ett effektmål här och hur kan det isf formuleras? Vi följer utvecklingen mot detta delmål genom att mäta lönsamhet (?) samt omsättning per anställd bland branschens aktiebolag som helhet, samt för livsmedelskedjans olika led. Är detta rätt indikatorer? Går de att få fram per delbransch? En hållbar bransch Hållbarhetsfrågorna är centrala, såväl för branschens utveckling som i ett större perspektiv. Branschens ekonomiska, miljömässiga och sociala kapital ska öka kontinuerligt. Vi ska, förutom ekonomisk hållbarhet, lägga särskild vikt vid minskad övergödning och klimatpåverkan, biologisk mångfald, ökade möjligheter för unga samt bättre jämställdhet och integration. Rätt områden Ska vi ha ett effektmål här och hur kan det isf formuleras? Vi följer utvecklingen mot detta delmål via följande indikatorer: Övergödning Vad? (lst) Klimat Vad (lst) Biologisk mångfald Vad (lst) Unga Vad (RF) Jämställdhet Fördelningen kvinnor/män i relevanta yrkesgrupper (Reglabs matchningsindikatorer) samt i ledningen för branschens aktiebolag och nyckelorganisationer. Integration Andel sysselsatta med utländsk bakgrund Ett stolt län Vi som bor i Kalmar län ska vara stolta över regionens livsmedelsbransch och gärna köpa just dessa produkter och tjänster. De som arbetar i branschen ska vara stolta över vad de åstadkommer och unga ska lockas att söka sig till detta arbetsområde. Ska vi ha ett effektmål här och hur kan det isf formuleras? Vi följer utvecklingen mot detta delmål genom att mäta xx och yy. Vilka indikatorer kan vi använda här? 6

7 Strategier Strategier Bygg vidare på det vi redan har Samarbeta Avsätt resurser Nyttja digitaliseringens möjligheter Utveckla nya nischer I det tidigare avsnittet har vi beskrivit mål och framgångsfaktorer. I detta avsnitt lyfter vi fram några viktiga strategier, dvs principer och arbetssätt för att nå det uppsatta målet. Bygg vidare på det vi redan har Den första strategin är att bygga på länets styrkor inom livsmedelsområdet, nämligen - en stark förädlingsindustri - en stark besöksnäring - våra naturförutsättningar Samarbeta Nästa strategi handlar om att samarbeta. En viktig princip i arbetet med att ta fram livsmedelsstrategin har varit att samla hela kedjan från jord till bord till samma möte, workshop, överläggning osv och att också föra ett resonemang som kopplar ihop de olika leden. Vi ser ett tydligt mervärde med detta. Detta bör vara en strategi också i det fortsatta arbetet, såväl när det gäller samarbeten på lokal eller regional nivå som nationellt eller internationellt. Det regionala samarbetet ska inte heller begränsas av administrativa gränser som t ex en länsgräns, det handlar istället om att samarbeta i funktionella regioner. Att utveckla en bransch kräver omvärldsbevakning, öppenhet för nya kunskaper och metoder, vilja att lära av andra, nya ögon, nya samarbetsparter, nya kompetenser osv. Det gäller att samarbeta utanför den egna organisationen/sfären. Vi bör öka regionens deltagande i utvalda nationella och internationella nätverk och samarbeten. Avsätt resurser Genomförandet av länets livsmedelsstrategi kräver resurser. De måste ha sin bas i den egna branschen. Vi ska också aktivt söka extern finansiering, såväl privat som offentlig, för prioriterade åtgärder. När det gäller offentlig medfinansiering ska vi nyttja de möjligheter som erbjuds i t ex nationella program och inom EU. Däremot ska vi inte genomföra åtgärder bara för att det råkar finnas extern (offentlig) finansiering. 7

8 Nyttja digitaliseringens möjligheter Bredbandsutbyggnaden tycks nå uppsatta mål i flera kommuner och öppnar för nya lösningar och möjligheter när det gäller IT och digitala tjänster inom t ex automatisering, produkter, affärsmodeller, marknadsföring, kommunikation, finansiering etc. Den digitala agendan för Kalmar län utgör en plan för hur Kalmar län under åren ska använda digitaliseringens möjligheter på bästa sätt. I detta ingår bl a att underlätta för befintliga företag att dra nytta av digitaliseringen. Exempel på prioriterade insatser är ökad kunskap om möjligheterna inom e-handel, att skapa virtuella mötesplatser för innovation och att stärka samverkan med befintliga aktörer. Utveckla nya nischer Samhället ändras och vi ska vara uppmärksamma på nya nischer och möjligheter. Det kan t ex handla om att börja odla grödor som det finns en efterfrågan på men som hittills inte odlats i landet, om att introducera nya grödor som passar i ett förändrat klimat, om att vidareförädla produkter där vi idag främst är starka i primärledet, om att erbjuda våra kunder och besökare en ny tjänst eller om att utveckla ett modernt vattenbruk för produktion och närsaltsreduktion 8

9 Åtgärder (regional samverkan) Högst tio åtgärder? Konkret, prioriterat, tidplan, ansvarig, hållbarhetssäkring Övriga redovisas istället under Ytterligare åtgärder. 1. Plattform för innovation och utveckling Vad Utveckla en innovationsmiljö kring regionens livsmedelssystem - dvs hela kedjan från jord till bord och åter till åkern i form av ett tvärvetenskapligt och strukturerat samarbete mellan företag, universitet- och högskolor och offentlig sektor. Åtgärden bör ha fokus på ökat värdeskapande. En huvudstrategi är att förflytta sig uppåt i värdekedjan. En annan är att produktionen ska ske på ett långsiktigt hållbart sätt. Det kan t ex handla om ökad samverkan, nya projekt inom t ex produktutveckling eller företagsutveckling, nya utbildnings- och forskningsidéer, fler studenter och studentarbeten till nytta för företagen, kompetensutveckling eller att skala upp goda exempel. Målen är ökad lönsamhet och förädlingsvärde hos företagen, utveckling av produkter och tjänster som ligger längre upp i värdekedjan samt hållbar regional tillväxt Regionens primär- och förädlingsled är starka inom animalieområdet. Här finns också ovanligt goda förutsättningar för att odla baljväxter. Plattformen skulle därför kunna byggas kring innovation och utveckling med proteiner som gemensam nämnare. Varför För att kraftsamla och samordna resurser och insatser när det gäller nytänkande, kreativitet, innovation och produktutveckling i regionens livsmedelsbransch. Regionen har ett stort behov av innovationer, något som bl a understryks i OECDs Territorial Review Småland-Blekinge, den regionala innovationsagendan samt strukturfondsprogrammet för Småland och öarna. Vi behöver stödja entreprenörskap och innovationer som stärker regionens konkurrensförmåga. Förutsättningarna för företagens innovationsutveckling behöver förbättras. Arbetet med livsmedelsstrategin har visat att länets livsmedelssektor, med några undantag, har en svag koppling till universitet och forskning, samt till regionens företags- och innovationsfrämjande system. Det saknas strukturer för samspel mellan livsmedelssektorn och dessa system. Hur Vi bör undersöka möjligheten att delfinansiera en åtgärd av detta slag via Regionala fonden för Småland och öarna alternativt via Landsbygdsprogrammet. I det förra fallet handlar det om att programmet kan finansiera 50% av projektkostnaden under tre år. Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) Åtgärden berör aktörer i hela kedjan insatsvaror - primärled/jordbruk förädling distribution slutkonsumtion (handel, restaurang, storkök, besöksnäring) - kretslopp. Exempel på viktiga parter är företag och branschorganisationer, forskningsaktörer samt samhällsaktörer inom hållbar tillväxt. Vi bedömer att akademin, och gärna Linnéuniversitetet, är en nyckelaktör när det gäller att utveckla och förverkliga detta projekt. Andra intressanta parter i regionen är LRF Sydost, branschens större 9

10 företag i hela kedjan, kommuner/länsstyrelse/regionförbund m fl offentliga aktörer, Hushållningssällskap m fl. Dessutom nationella aktörer i form av t ex SLU och SP Food. Samordnare, fortsatt arbete: XX När Regionala fonden för Småland och öarna har löpande ansökningstillfällen, nästa gång i september Fonden stöder treåriga projekt, eventuellt med möjlighet till ytterligare tre år. Landsbygdsprogrammet kommer att vara sökbart när. Var Det handlar inte om att bygga ett fysiskt centrum en byggnad eller dylikt utan om att bygga en samverkansplattform och ett virtuellt kunskapscentrum för innovation och utveckling av regionens livsmedelssektor. 10

11 2. Branschråd för kompetensutveckling och Mat-college Vad Bilda Branschråd Mat Kalmar län samt undersöka möjligheterna att utveckla ett Mat-college. Ett sådant branschråd för kompetensutveckling samlar företrädare för såväl branschen som utbildningsanordnare på olika nivåer. Ett sådant branschråd kan bl a ta fram en långsiktig plan som de olika näringsområdena kan ställa sig bakom. På senare tid har man utvecklat college-konceptet inom olika områden, t ex teknikcollege eller vårdoch omsorgscollege. Begreppet college är ett kvalitets- och certifieringssystem för ffa gymnasiet, byggt på ett samarbete mellan arbetsgivare och utbildningssamordnare och med en extern examinator. Kalmar län skulle kunna bli först i landet med att utveckla ett mat-college. Hela utbildningskedjan från gymnasieskolans yrkesprogram till yrkesvuxenutbildning på komvux och YHutbildningar kan omfattas. Varför Samverkan och mötesplatser där branschen möter utbildningsaktörer är viktigt för de många småskaliga kontakterna. Ett branschråd kan bidra till att stärka branschens kompetens och attraktivitet samt till en bättre och effektivare samordning mellan branschens behov och de utbildningar som redan erbjuds eller borde utvecklas. Ett branschråd kan också stärka samarbetet mellan utbildningar o dy i livsmedelskedjans olika led, vilket idag är mycket litet. Livsmedelskedjans gymnasieprogram behöver breddas, för ökad kvalitet och attraktivitet. Det finns ett generellt problem för flera av landets yrkesinriktade gymnasieprogram, nämligen att man har svårt att få sökande till programmen trots att det finns jobb i branschen. Detta gäller generellt, men också mer specifikt för t ex naturbruksprogrammet och ungas intresse för att arbeta inom storkök. Ett Mat-college skulle kunna bidra till ett ökat intresse för utbildningar inom mat-området. Ytterligare underlag finns i PM Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Hur Inom ramen för trästrategi Småland har ett särskilt branschråd bildats av aktörer från branschen med stöd av Arbetsförmedling och Regionförbund. Ett motsvarande branschråd kan med fördel bildas för mat i Kalmar län, med uppdraget att utveckla förslaget om ett mat-college. Exempel på aktiviteter kan vara att mer i detalj beskriva framtida kompetensbehov, att marknadsföra länets mat-relaterade utbildningar gemensamt, att arrangera fortbildningsaktiviteter för olika målgrupper, att förbättra samarbetet mellan kommunerna, en gemensam hållbarhetsdiplomering av eleverna, gemensamma YH-ansökningar m.m. Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) Åtgärden berör livsmedelsbranschens arbetsgivare inom såväl privat som offentlig sektor, fack, utbildningsanordnare på alla nivåer samt Arbetsförmedling och flera andra offentliga organisationer. Samordnare, fortsatt arbete: XX När Branschråd hösten Var Kalmar län. 11

12 3. Nationell mötesplats Mat & Livsmedel Vad Visionen är att arrangera och utveckla en nationell livsmedelskonferens, i anslutning till Ölands Skördefest. Vi vill skapa en självklar mötesplats för näringslivet och offentlig sektor där livsmedelssektorns framtidsfrågor står i fokus. En mötesplats där diskussioner förs om hur Sverige kan bli ledande inom mat och upplevelse genom en sund, innovativ och hållbar livsmedelsproduktion ett land som kombinerar ett ökat ansvar för lokal och global matproduktion med miljö och upplevelse. Varför I samband med Ölands Skördefest arrangera en nationell mötesplats där livsmedelsproduktion och livsmedelsförädling är i fokus. Att återta platsen där de intressanta livsmedelsfrågorna blir berörda. Och där möjlighet finns att använda det unika odlingslandskapet som också är ett Världsarv. Vi anser att deltagaren erbjuds möjligheter både enskilt, för företaget eller familjen, att också ta del av en av Europas största skördefester i samband med konferensen. Hur Deltagande på den kommande livsmedelskonferensen, enskilt, med företagets representanter eller styrelse. Använda konferensen och skördefesten på Öland som en utvecklande mötesplats, och skapa intresse hos målgruppen för möjligheterna. Vilka Åtgärden berör aktörer inom livsmedelsproduktion och förädling inom det industriella segmentet, och för dem berörda parter. Arbetet drivs för närvarande som ett samarbete mellan länsstyrelse, regionförbund och Ölands Skördefest. Samordnare, fortsatt arbete: XX När Hösten 2015 och därefter årligen i anslutning till Ölands Skördefest. 12

13 4. Fortsatt länssamarbete Vad Inrätta ett Matbord Kalmar län, dvs en enkel struktur för fortsatt samarbete kring genomförandet av länets livsmedelsstrategi och utveckling av nya prioriterade åtgärder. Varför Arbetet med att nå strategins mål kräver samarbete, samordning och kunskap. Länets aktörer behöver prioritera, planera och genomföra åtgärder, men också följa upp hur arbetet framskrider. Detta görs bäst tillsammans. Hur Bilda en länsgrupp med företrädare för branschens aktörer, efter förslag från livsmedelsstrategins styrgrupp. Tillskapa en kanslifunktion. Därutöver bjuda in till ett årligt rådslag för hela branschen. Fortsätta (utveckla?) hemsida och sociala media. Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) Åtgärden berör hela livsmedelsbranschen. Livsmedelsstrategins projektorganisation kan utgöra grunden, men med kompletteringar. Hur stor ska en sådan länsgrupp vara? Vilka personer/fuktioner/organisationer? Samordnare, fortsatt arbete: XX När Start hösten 2015, rådslag hösten 2016 och därefter årligen. Var Kommentar: Vi skulle också kunna föreslå en liknande åtgärd på kommunnivå, dvs nätverk för kommunens aktörer från jord till bord. Finns resurser för detta? Skulle kommunens näringslivsansvariga kunna samla sådana lokala grupper? 13

14 5. Proteingrödor Proteingrödor som fodergröda och för humankonsumtion är ett intressant område, både för att minska beroendet av importerat kraftfoder till regionens animalieproduktion och för att möta ett ökat intresse för vegetarisk mat. Den bruna bönan har odlats länge på Öland och är en av få produkter med skyddad geografisk beteckning enligt EU:s regelverk. Den är också Slow-food-märkt. Kalmar Ölands trädgårdsprodukter har på senare år utvecklat nya produkter från böna och också introducerat nya bönsorter på Öland. Bland annat linser, mungböna, och gråärtor är aktuella. Provodlingar av ett antal av dessa har redan gjort med mycket lovande resultat. Bönchips är ett annat exempel på en lyckad produktutveckling. LRFs innovationsgrupp har identifierat flera intressanta utvecklingsprojekt inom området linser, bönor och ärtor. Ny forskning om sambanden mellan dessa produkter och hälsa kan ge ytterligare möjligheter. LNUs nya professor har folater som sitt forskningsområde och då bl a med koppling till innehållet av detta ämne i bönor. Hur skulle den konkreta åtgärden kunna se ut? Vad Varför Hur Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) När Var 6. Åtgärd X Referensgrupp II rekommenderar att vi prioriterar ytterligare någon/några åtgärder om kompetensförsörjning. Vilken (se avsnittet om Ytterligare åtgärder )? Vad Varför Hur Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) När Var 7. Åtgärd Vad Varför Hur Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) När Var 14

15 8. Åtgärd Z Vad Varför Hur Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) När Var 9. Åtgärd Å Vad Varför Hur Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) När Var 10. Åtgärd Ä Vad Varför Hur Vilka (målgrupp, genomförande, samordning) När Var 15

16 Ytterligare åtgärder Vilka fler? Några som ska bort? Några som ska lyftas till nivån ovan? Här presenteras förslag till ytterligare åtgärder som identifierats i arbetet med att ta fram en livsmedelsstrategi för Kalmar län, men som i detta skede inte getts högsta prioritet. Det betyder inte att de är oviktiga. Förhoppningen är istället att de på sikt ska hanteras på ett utvecklande och bra sätt. Affärsutveckling Entreprenörskap, LNU Exportfrämjande Fler unga Företagande och entreprenörskap Företagsstöd, livsmedelsföretag Hållbarhetsdiplomera eleverna Integration av nyanlända Kompetensutvecklingsprojekt, sociala fonden/landsbygdsprogrammet Kött med kvalitet Livsmedels-accelerator Livsmedels-inkubator Mer regional mat i länets kök Miljö Miljökloka kök Möt ekotrenden Regionalt mathantverk Unika regionala produkter/kulinarisk region YH-utbildningar Yrkesvux och validering för storkök X Affärsutveckling LRF Sydost och LRF Jönköping arbetar med ett projektförslag för att stärka kunskapen om företagande och förnyelse inom de gröna näringarna. Detta behövs också i livsmedelskedjans efterföljande led. Livsmedelsnäringen har fram till nu till stor del varit utestängd från de ordinarie systemen för innovationsstöd och rådgivning vilket accentuerar behoven. Se också åtgärd Företagsstöd, livsmedelsföretag respektive Livsmedels-inkubator och Livsmedels-accelerator. Entreprenörskap, Linnéuniversitetet Förutom utbildning och forskning inom livsmedelsområdet har LNU en profil med entreprenörskap. Vi bedömer att det finns ett behov av kunskap kring entreprenörskap inom mat och livsmedelsområdet. LNU utvecklar kurser i entreprenörskap som ska erbjudas på kvartsfart från Kan en av dessa kurser inriktas specifikt mot livsmedel och/eller mot livsmedel och besöksnäring? En lämplig kombination kan vara att integrera entreprenörskap och utbildning i myndighetskrav på livsmedelshantering. 16

17 Exportfrämjande Export av livsmedel förekommer i nischer av länets livsmedelsindustri. Förutsättningarna för ökad export med t ex hög livsmedelssäkerhet som konkurrensfaktor torde vara goda. I bland annat Kina finns ett stort intresse för säkra livsmedel hos den växande och köpstarka medelklassen. Närodlat som koncept betraktas i Kina som en konkurrensnackdel, konsumenter som kan välja föredrar importerad mat om denna förväntas vara säkrare. I Kina finns också en stor nischpotential i livsmedel i hög prisklass. För att ta tillvara potentialen i Kina krävs dels produktinnovation (inte minst vad gäller förpackning och distribution) men också sannolikt olika former av samverkan vad gäller marknadskanaler etc. Både nationellt och regionalt finns flera stödfunktioner som kan användas. Hur skulle den konkreta åtgärden kunna se ut? Fler unga Ett sätt att öka livsmedelsbranschens innovationsförmåga är att öka andelen högutbildade människor i branschen. Ett traineesystem för de gröna näringarna är ett förslag som diskuterats i flera omgångar och kan naturligtvis också gälla hela livsmedelsbranschen. Ett traineesystem behöver inte specifikt vara på akademisk nivå utan kan lika gärna vara på gymnasial- eller YH-nivå. Framgångsfaktorer för att lyckas med ett trainee-program, i synnerhet om programmet ska nå lite mindre företag är erfarenhetsmässigt att paketera erbjudandet så enkelt för företagen som möjligt. Finansiering är naturligtvis alltid av intresse, i synnerhet mot mindre företag. En annan viktig uppgift är att förändra yngre elevers bild av livsmedelsnäringarna. LRF Sydost har genomfört ett test av något man kallar ungdomsambassadör. Dessutom har SLU en metod där kvalificerade studenter används för att informera, i första hand, gymnasieelever om hur möjligheterna ser ut i sektorn. SLU erbjuder oss att dra nytta av denna resurs. Företagande och entreprenörskap Ytterligare åtgärder om företagande och entreprenörskap? Nedan några av de förslag/frågor vi samlat upp i dialogen. Forum/arbetssätt/metod/modell/lösning för att sänka inträdesbarriären för nyetablering/investering. Ffa i primärledet? One stop shop? Lots? Nya metoder för utvecklingsprojekt? Crowd-funding, co-creation, andelsjordbruk. Förenkla. Inspirera till entreprenörskap. Underlätta anställning (av unga). Företagsstöd, livsmedelsföretag. Genomföra en förändring som innebär att länets konsultcheckar också kan användas av livsmedelsföretag. Regionförbundet i Kalmar län delar ut stöd till länets företag, då i form av t ex konsultcheckar, stöd till samverkansprojekt och innovationsfinansiering. Fram till idag har gällande regelverk inneburit att man inte får stödja t ex saluföring av livsmedel. Detta med hänvisning till de medel som finns i landsbygdsprogrammet. Landsbygdsprogrammet kräver dock att projekten har en omfattning på minst kronor, vilket hindrar stöd till mindre insatser för olika livsmedelsprodukter. Här ser vi ett tydligt glapp inom ett område där många kvinnor driver, eller vill utveckla, företag. 17

18 Nu tycks det finnas en öppning i form av ändringar i förordningen om företagsstöd. Regionförbundet kommer under maj-juni 2015 att klargöra vad som gäller framåt, med målet att inte längre exkludera livsmedelsföretag från de företagsstöd man hanterar. Förhoppningen är också att kunna samordna arbetet med landsbygdsprogrammet, så att företagsstödet till livsmedelsföretag kan paketeras på effektivast möjliga sätt. Hållbarhetsdiplomera eleverna Ett tydligare hållbarhetsfokus kan vara ett sätt att bli attraktivare bland unga. Det finns en tydlig trend om att mat ska vara mer än mat och att konsumenten vill ha mervärden i form av rättvisemärkning, ekologiskt osv. Eleverna på restaurang- och livsmedelsprogrammet får idag ett diplom som visar att de läst Ansvarsfull alkoholservering. Vi skulle kunna göra en liknande, gemensam, hållbarhetsdiplomering (miljö, hållbarhet, matsvinn osv). Detta skulle ge eleverna ett mervärde, eftersom kursplanerna idag inte inkluderar hållbarhetsfrågorna speciellt tydligt. Integration av nyanlända Nu kommer många nyanlända från orosområden i andra länder till Sverige och Kalmar län. De är en stor resurs där många av dem har en bakgrund inom jordbruk, livsmedel och mathantverk. Här är samarbetet med Arbetsförmedlingen viktig. Ett exempel på en redan pågående åtgärd inom detta område är att Hushållningssällskapet under våren 2015 startar en utbildning i lantbruk, djur och trädgård för nysvenskar. Detta är en uppdragsutbildning från Arbetsförmedlingen. För att de nyanlända ska komma in i arbetslivet krävs också kunskaper i svenska språket som gör att de kan dra nytta av sin grundkunskap om mat från sina hemländer. En inventering bör göras om intresset hos nyanlända att arbeta inom mat-området och därefter bör projekt utvecklas där arbetsliv och utbildningsanordnare involveras. Kompetensutvecklingsprojekt. Ansök till socialfonden och landsbygdsprogrammet om kompetensutvecklingsprojekt för företagare, redan anställda och arbetssökande Europeiska Socialfonden Småland och Öarna kan ge stöd till kompetensutveckling av redan anställda och arbetssökande. En eller flera ansökningar till ESF/Landsbygdsprogrammet bör därför utformas under temat Mat från Kalmar län. Gemensam ansökan från ett antal arbetsgivare som kan samordnas regionalt av lämplig aktör. Exempel på utbildningsbehov som identifierats i denna studie: * Vinterkurser till lantbrukare. (Landsbydsprogrammet?) * Grundutbildning till nyanställda i livsmedelsindustrin. * Grundutbildning restaurang certifiering för hygien befintlig personal och/eller arbetssökande * Nischkunskaper tex ekologiska produkter, närproducerat Hållbarhet och transparens en nyckelfaktor framåt. Steg ett är ökad kunskap. Ett projetk bör fokusera på hela värdekedjan. Även om livsmedelsbranschen har flera delnäringar med speciella förutsättningar är de grundläggande villkoren desamma som i andra näringar. Branschen präglas, i likhet med besöksnäringen av ett stort antal mini- och mikroföretag. I en sådan miljö finns ofta ett lågt kunnande inom t ex affärsmannaskap, entreprenörsskap och IT. För några år sedan genomförde regionförbundet ett kompetensutvecklingsprojekt inom just dessa områden riktat mot besöksnäringen. Projektet, som medfinaniserades av Europeiska Socialfonden, innebar att ett stort antal små företag på kort tid, i samverkan med varandra, kunde höja sin kompetens inom just dessa områden. (Landsbydsprogrammet?) 18

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 1 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 Kalmar län håller på att ta fram en regional livsmedelsstrategi. Den tas fram

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

En ny myndighet. yhmyndigheten.se

En ny myndighet. yhmyndigheten.se En ny myndighet Myndigheten för yrkeshögskolan analyserar kompetensbehov, beslutar om Yh-utbildningar, ger stöd till utbildningsanordnare och granskar utbildningarnas resultat. Målet är en yrkeshögskola

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Uppdraget Föreningen skapar förutsättningar för hållbara

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2011-11-25 Innovationstävling för studenter Sverige Det nya matlandet 1. Sammanfattning Skapat en helt ny innovationstävling inom svensk livsmedelsproduktion.

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1 Utbildningsråd Skövde 26 april 2012 Mariestad 21 dec 2010 1 Kopplingen mellan utbildningssystem och arbetsliv kan och måste öka. Samtliga som deltagit i intervjuer och arbetsmöten ser frågan som helt central

Läs mer

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa

Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa KVINNORS VÄXTKRAFT Kvinnors företagsamhet får Kalmar län att växa Kalmar län behöver fler företagare och fler kvinnor som driver företag. Med fler kvinnor som företagare kommer fler affärsidéer fram och

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Protokoll: Regional styrgrupp VO-College i Kalmar län Tid: 18 december kl. 10:00-15:00 Plats: Smedjan, Landstingshuset, Strömgatan 13, Kalmar

Protokoll: Regional styrgrupp VO-College i Kalmar län Tid: 18 december kl. 10:00-15:00 Plats: Smedjan, Landstingshuset, Strömgatan 13, Kalmar 2014-12-18 Protokoll: Regional styrgrupp VO-College i Kalmar län Tid: 18 december kl. 10:00-15:00 Plats: Smedjan, Landstingshuset, Strömgatan 13, Kalmar Deltagare: Esbjörn Grandalen, processledare Elisabeth

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Teknikcollege och energicollege i norra Kalmar län. Oskarshamn 16 februari 2011

Teknikcollege och energicollege i norra Kalmar län. Oskarshamn 16 februari 2011 Teknikcollege och energicollege i norra Kalmar län Oskarshamn 16 februari 2011 Syftet med dagens möte Övergripande målsättning Säkra industri- och energitekniskt inriktade företags behov av kvalificerad

Läs mer

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp

Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp Framtidens livsmedel - Hållbara kretslopp 2015-06-23 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import av fisk och grönsaker

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015

1(8) Verksamhetsplan 2015. Antagen vid årsmöte 1 april 2015 1(8) Verksamhetsplan 2015 Antagen vid årsmöte 1 april 2015 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014. Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland

Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014. Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland Bilaga 3 Mat och marknadsutveckling 2013-2014 Organisationer och projekt med anknytning till mat och livsmedel i Sverige och Värmland 1 Organisationer i Sverige... 3 1.1 LivsmedelsföretagenjLl... 3 1.2

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt

RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell

Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell Våra rekommendationer är inom fyra huvudpunkter: Modellens utgångspunkt Organisering Pedagogens nya roll Marknadsföring till nya och befintliga målgrupper Men,

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014

Ansökan om projektmedel till projekt Mat- och marknadsutveckling 2013-2014 Dnr KS-2013-137 Dpl 06 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Tillväxtcentrum, Näringslivsutveckling & universitet Tjänsteyttrande 2013-05-02 Rose-Marie Andersson, 054-540 12 95 rose-marie.andersson@karlstad.se

Läs mer

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Syfte Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Programmet ska stärka de små och medelstora företagens möjligheter att: konkurrera på globala marknader

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012

Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Mångfaldsorientering en tillväxtfråga OECD:s Territorial Review for Stockholm (2006/2010): bristande integration på arbetsmarknaden största hot för tillväxt

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014

Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1

AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN VÄRLDSKLASS 2015 2013:1 AKTIVITETSPLAN 2013:1 VÄRLDSKLASS 2015 Världsklass 2015 är kommunens utvecklingsarbete med huvudmål att Örnsköldsvik ska vara en kommun av världsklass att leva i,

Läs mer

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege MISSIV 2015-02-26 RJL2015/221 Kommunalt forum Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd skrivelse till Kommunalt

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Det övergripande syftet med samverkan är att trygga framtida

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012

Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012 2013-01-22 Minnesanteckningar Diana Unander Nordle Tel: 0470-79 48 78 Minnesanteckningar workshop Framtidens kompetensbehov IT, Kosta 30 november 2012 Dagen inleddes med en genomgång av vilka förväntningar

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Sandra Lindeskog. Kompetenssamverkan Skåne

Sandra Lindeskog. Kompetenssamverkan Skåne Sandra Lindeskog Kompetenssamverkan Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet Samordning av

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

För mer och 100 procent hållbar mat. Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi

För mer och 100 procent hållbar mat. Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi För mer och 100 procent hållbar mat Centerpartiets förslag till en svensk livsmedelsstrategi Augusti 2014 Dagens situation Sverige har en lång tradition av att bedriva ett jordbruk som är skonsamt mot

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012

Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Vägen till marknaden En förstudie om förutsättningarna för lokalt och medvetet producerade livsmedel inom Ystad-Österlenregionen Juni 2012 Närproducerat Ystad-Österlen Det här är kort en sammanfattning

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440

Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Karin Nilsdotter 2013-05-03 KS 2013/0440 Kommunstyrelsens arbetsutskott Östersjöinitiativet Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott ställer

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län

Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Nyhetsbrev, Vård- och omsorgscollege i Kalmar län Kalmar län har startat en process som syftar till att inrätta ett Vård- och omsorgscollege i regionen. Nedan beskrivs vad ett Vård- och omsorgscollege

Läs mer

Sveriges mest klimatsmarta växthus

Sveriges mest klimatsmarta växthus Sveriges mest klimatsmarta växthus - en del av Food Valley of Bjuv 2015-04-15 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Agenda Sveriges mest klimatsmarta växthus Varför? Bakgrund, drivkrafter etc Vad? Storlek,

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer