Sveriges livsmedelsexport 2004

Transkript

1 Jordbruksverket (7) Sveriges livsmedelsexport Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2004 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 30,7 miljarder SEK 2004, en ökning med 10 procent eller 2,8 miljarder från Någon analys av länderfördelningen av exporten har inte hunnit göras ännu men tio nya medlemsstater bör betyda att EUländernas andel av den svenska exporten börjar närma sig 75 %. Förädlade livsmedel står för drygt 2/3 av exporten. Exportresultatet är ett styrkebesked med tanke på att den svenska kronan under 2004 stärkts mot flertalet valutor, inte minst mot USD. Tabell 1: Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel SITC Produktgrupper enligt SITC msek msek Förändring % Levande djur Kött och köttvaror Mejeriprodukter och ägg Fisk, kräft- och blötdjur Spannmål och varor därav Frukt och grönsaker Socker, sockervaror m.m Kaffe, te, kakao, kryddor Djurfoder Diverse livsmedel Drycker Tobak och tobaksvaror Oljeväxtfrön, oljehaltiga nötter Animaliska oljor och fetter Vegetabiliska oljor och fetter Beredda oljor och fetter; vaxer SUMMA Exporten/importen 2004 redovisad på varuområden och delar av varuområden Tabell 2: Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel Produktgrupper Export (msek) Förändring, % /03 Levande djur Kött och köttvaror Nötkött Griskött Får, lamm och getkött 9 12

2 Jordbruksverket (7) - Fjäderfäkött Övrigt kött inkl vilt Beredda köttprodukter Ej varufördelad EU- handel Mejeriprodukter och ägg Mjölk, grädde, yoghurt m.m Smör och andra smörfettsprodukter Glassvaror Ost och ostmassa Ägg och äggalbuminer Ej varufördelad EU- handel Fisk, kräft- och blötdjur Fisk, kräft- och blötdjur Beredda produkter Ej varufördelad EU- handel Spannmål och varor därav Spannmål Mjöl, gryn, malt m.m Ris Bakverk och bröd m.m Okokt pasta Övr. beredningar av spannmål Ej varufördelad EU- handel Frukt och grönsaker Färska och kylda grönsaker Frysta grönsaker Torkade grönsaker m.m Beredda potatisprodukter Övriga beredningar av grönsaker Färsk, kyld, tork.frukt, bär och nötter Fryst frukt och bär Saft, sylt och marmelad Övriga beredningar. av frukt och bär Ej varufördelad EU- handel Socker, sockervaror m.m Socker, melass och honung Sockerkonfektyrer Ej varufördelad EU- handel Kaffe, te, kakao, kryddor Kaffe och kaffeersättningar Choklad och kakaoberedningar Te, kakao och kryddor Ej varufördelad EU- handel 0 0 Djurfoder Diverse livsmedel Soppor, såser och buljonger

3 Jordbruksverket (7) - Margarin och annat matfett Välling och andra beredningar av spannmål, mjöl m.m - Barnmat; homogeniserade livsmedelsberedningar - Jäst, vinäger, proteinkoncentrat Övriga livsmedel Ej varufördelad EU- handel Drycker Starksprit Vin Övriga alkoholdrycker Alkoholfria drycker Ej varufördelad EU- handel 0-2 Tobak och tobaksvaror Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter Animaliska oljor och fetter Vegetabiliska oljor och fetter Beredda oljor och fetter samt vaxer Tabell 3: Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel SITC Produktgrupper enligt SITC: msek msek Förändrin g % Levande djur Kött och köttvaror Mejeriprodukter och ägg Fisk, kräft- och blötdjur Spannmål och varor därav Frukt och grönsaker Socker, sockervaror m.m Kaffe, te, kakao, kryddor Djurfoder, ej omalen spannm Diverse livsmedel Drycker Tobak och tobaksvaror Oljeväxtfrön, oljehaltiga nötter Animaliska oljor och fetter Vegetabiliska oljor och fetter Beredda oljor och fetter; vaxer SUMMA

4 Jordbruksverket (7) 3. Kommentarer till handelsutvecklingen 2004 enligt tabell 1, 2 och 3: Exporten ökade med 10 procent eller ca 2,8 miljarderoch passerade därmed med god marginal 30-miljardersvallen till 30,7 miljarder. Importen ökade samtidigt med 3,1 miljarder eller 6 procent. Bättre än genomsnittet gick det för flera produktgrupper såsom kött, mejeri, fisk, frukt och grönsaker, sockervaror, diverse förädlade livsmedel samt oljor och fetter medan obearbetad spannmål och vodka minskade. Chokladprodukter och rostat kaffe gick också sämre än genomsnittet. Värt att notera är att den ökade köttexporten +11 % eller 134 msek inte är något styrkebesked eftersom importen också ökade med 11 % eller 560 msek. Det negativa saldot mellan export och import ökade med 426 msek. Med andra ord, svensk produktion tappade marknadsandelar till importen. Den ökade mejeriexporten + 31 % eller 528 msek är däremot ett styrkebesked eftersom importen ökade med endast 12 % eller 356 msek. Det negativa saldot mellan export och import minskade med 172 msek eller med andra ord, svensk produktion tog marknadsandelar från importen. Exporten av mjölkpulver m.m. ökade mest men exporten av smör och ost gick också bra. Fiskexporten ökade med 18 % eller drygt en miljard men en stor del av ökningen utgjordes av reexport av norsk laxfisk. Exporten av förädlade svenska fiskprodukter gick också bra och ökade med 13 % eller 224 msek. Exporten av obearbetad spannmål minskade (vete och korn) trots en ökning för havreexporten. Förädlade spannmålsprodukter ökade med 10 % i nivå med exportgenomsnittet. Sockerexporten ökade över genomsnittet både för vitsocker (46 %) och sockerkonfektyrer (16 %). Kaffe ökade med måttliga 4 %, vodkan stod still medan chokladprodukter minskade med 1 %. Varuområdet diverse livsmedel ett mycket viktigt varuområde med tanke på att produkterna har höga förädlingsvärden - visade åter ett styrkebesked med en ökning på 14 % eller 424 msek till 3,5 miljarder. Gruppen innehåller många förädlade livsmedelsprodukter med en positiv exportutveckling såsom välling och annan barnmat, sockerfria konfektyrer, dietprodukter, bordsmargariner, färdiga maträtter m.m. Samtidigt ökade importen inom varugruppen långsammare med 9 % eller 316 msek. Handelsnettot mellan export och import minskade därmed med 108 msek. Nettot är fortfarande negativt (504 msek). Exporten av oljor och fetter fortsatte att öka. Den här gången berodde ökningen mest på ökningar för mindre förädlade oljor och fetter, animaliska (+30 %) och vegetabiliska

5 Jordbruksverket (7) (+32 %). Högförädlade oljor och fetter, som svarade för 2/3 av hela exporten (1356 msek) ökade med 2 %, vilket trots allt är ett styrkebesked eftersom importen av samma varuslag samtidigt minskade med 3 % till 673 msek. 4. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel Import och export Milj SEK År Import Export Tabell 4: Utvecklingen av export och import Handelsnetto Import Export Milj SEK % Milj SEK % Milj SEK Kommentar till diagrammet och tabell 4: Exporten har alltsedan åren av EU-anpassning före EU-inträdet ökat i en snabbare takt än importen med undantag för 1998, 1999 och 2002 då importen ökade snabbare. Exporten 2004 är drygt hälften av importen (55 %) medan andelen var mindre än en tredjedel år 1993 (31 %). Handelsnettot är dock negativt och har successivt ökat från 17,8 miljarder 1993 till -25,5 miljarder Till en del beror detta på att många produkter som vi konsumerar inte produceras i Sverige, t.ex.tropiska och subtropiska frukter, kaffe, te, kakao, många fiskprodukter, ris, sojabönor, många vegetabiliska oljor, vin, tobak. Om man bortser från varuområden där det är naturligt med ett negativt

6 Jordbruksverket (7) handelsnetto är balansen mellan import och export betydligt jämnare. Till en del beror det negativa saldot också på att vissa svenska produktionsgrenar har tappat marknadsandelar till importen, t.ex. kött, mejeri, fisk, frukt och grönsaker. Under hela perioden har exporten av förädlade produkter ökat starkt på flera varuområden. 5. Reexport En viss del av exporten utgörs av s.k. reexport, d.v.s.varor som inte genomgått någon nämnvärd förädling i Sverige. Exporten år 2004 på totalt 30,7 miljarder är därför överskattad. Sannolikt (se tabell 5 och resonemanget nedan) uppgick värdet av den samlade reexporten till mer än 4 miljarder. Värdet av exporten rensad från reexport kan således uppskattas till ca 26,5 miljarder år Det bör observeras att reexporten gör att även livsmedelsimporten är överskattad. Värdet av importen rensad från sådan import som gick till reexport kan uppskattas till ca 52,5 miljarder år Tabell 5: Handel som kan betraktas som reexport Varuslag, HS-nr Import, msek Kvantitet ( 000 ton) Importpris SEK/kg Export, msek Kvantitet ( 000 ton) Exportpris SEK/kg Färsk lax, , ,45 Färska 1 laxfiléer , , Frysta laxfiléer , , Frysta torskfiléer , , Bananer, , ,83 Annan färsk frukt, , Vin SUMMA, milj. SEK 3927 Kommentar till tabell 5: De varor som redovisas i tabell 5 är tydliga exempel på reexport. Exporten av lax, laxfiléer och torskfiléer till främst andra EU-länder har en spegelbild i importen av dessa varor från Norge. Exportpriserna per kilo har, som framgår av tabellen, inte ökat mer än marginellt jämfört med importpriserna. Också den stora exportposten för bananer är att betrakta som reexport eftersom ingen nämnvärd förädling skett i Sverige förutom lagring, mogning och omlastning. Vidareexport av annan färsk frukt som inte odlas i Sverige förekommer fast i mindre skala än för bananer. Den svenska exporten av vin är också att betrakta som reexport eftersom Sverige inte producerar vin för export. 1 Siffror för Siffror för 2004 och senare finns inte på denna detaljnivå

7 Jordbruksverket (7) Värdet av reexporterade varor enligt tabell 5 uppgick till närmare 4 miljarder år Även om varorna i tabellen är de mest uppenbara fallen av reexport så förekommer reexport inom de flesta varuområden, exempelvis för köttprodukter, mejeriprodukter, andra fiskprodukter än lax och torsk, spannmål, ris, pasta, te, kakao och kryddor. Sannolikt uppgick värdet av den samlade reexporten till mer än 4 miljarder.