Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009"

Transkript

1 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Medan den svenska varuhandeln minskade 2009 så ökade värdet i handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Ökningen var i genomsnitt en priseffekt och berodde inte på ökade volymer. En ökad omfattning i handeln med norsk lax påverkar tydligt det totala värdet av såväl import som export. Såväl volymer som värde i handeln med norsk lax ökade. Sveriges största exportprodukt, som tillverkas i landet, är vodka. Mellan 2007 och 2009 minskade dock dess andel av exporten något till nio procent. Rapport 2010:31 1

2

3 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Medan den svenska varuhandeln minskade 2009 så ökade värdet i handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Ökningen var i genomsnitt en priseffekt och berodde inte på ökade volymer. En ökad omfattning i handeln med norsk lax påverkar tydligt det totala värdet av såväl import som export. Såväl volymer som värde i handeln med norsk lax ökade. Sveriges största exportprodukt, som tillverkas i landet, är vodka. Mellan 2007 och 2009 minskade dock dess andel av exporten något till nio procent. Enheten för handel och marknad Författare Jimmie Enhäll Anne Hansson Claes Renström

4

5 Sammanfattning Medan den svenska samlade varuhandeln minskade med 16 procent under 2009 jämfört med 2008 så ökade den svenska handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Exporten ökade med fem procent till 50 miljarder kronor och importen ökade med sex procent till 93 miljarder kronor. Värdeökningen var i genomsnitt en priseffekt och ingen volymeffekt. Ökningen är extra intressant mot bakgrund av den finansiella krisen som minskat aktiviteten i världshandeln. Den svenska exportökningen beror dock huvudsakligen på en kraftig ökning för den största produktgruppen fisk som till största del utgörs av vidareexport av norsk lax. Vodka är en annan stor exportprodukt som dock minskat sin andel något av den totala exporten mellan 2007 till 2009 till nio procent. Exporten består i första hand av fisk, spannmål, drycker och förädlade livsmedel. Tillsammans svarar dessa produktgrupper för 67 procent av livsmedelsexporten. Det fanns både produktgrupper som ökade och minskade sitt exportvärde under Bland produktgrupper som ökade kan nämnas fisk (+3,1 miljarder kronor) samt frukt och grönsaker, djurfoder, kaffe, te, kakao m.m. vars exportvärde tillsammans ökat med en knapp miljard kronor. Några produktgrupper där exporten minskat är kött och köttvaror, mejeriprodukter och ägg, spannmål och varor därav samt drycker, som minskat med sammanlagt drygt två miljarder kronor. Knappt 75 procent av Sveriges export går till EU, i synnerhet Danmark, Finland och Tyskland. Utanför EU är våra viktigaste handelspartners Norge (3:e största) och USA (7:e största), även om USA:s betydelse som mottagarland minskar. Importen av livsmedel består i första hand av fisk, frukt och grönsaker, kött och drycker. Tillsammans står de produktgrupperna för omkring 60 procent av livsmedelsimportens värde. En betydande del av importen är dock norsk fisk som exporteras vidare till andra länder. Det finns såväl produktgrupper som ökade och som minskade importvärdet under Bland produktgrupper vars importvärde ökade kan nämnas fisk, mejeriprodukter och drycker (+4 miljarder kronor), medan importvärdet för gruppen fetter och oljefrön minskade med ca 0,5 miljarder kronor. Det främsta avsändningslandet för Sveriges importen av jordbruksvaror och livsmedel är Norge som svarar för 19 procent av värdet. Anledningen till det är, som tidigare nämnts, den stora importen av fisk som ensam står för ca 17 procent av Sveriges importvärde. Nästan 70 procent av importen kommer från andra EU-länder, framför allt Danmark, Tyskland och Nederländerna. Då ska man dock komma ihåg att en del av det som redovisas som EU-import i statistiken egentligen har ursprung i andra länder. Ett exempel är olika frukter och grönsaker som kommer till Sverige via Nederländerna. EU-importen är alltså något överskattad i statistiken. Sverige har ett betydligt starkare handelnetto i handeln med bearbetade jordbruksvaror än för alla jordbruksvaror och livsmedel. Vi exporterar bearbetade produkter för 18 miljarder kronor och importerar för 22 miljarder, vilket betyder att underskottet är mycket mindre än om man tittar på hela handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Underskottet har dock ökat med en miljard kronor under Sveriges största exportprodukt inom sektorn är spritdrycker (vodka), med ett exportvärde på 4,4 miljarder kronor. Ungefär hälften av spritdryckerna (vodka) säljs till USA. Andra viktiga produktgrupper är bröd och bakverk, choklad och diverse beredda livsmedel. Importen är jämnare fördelad över olika produktgrupper, men viktiga importvaror är diverse beredda livsmedel, choklad, spannmålsberedningar och bakverk.

6 Summary While total Swedish trade of goods declined by 16 per cent from 2008 to 2009, Swedish trade in agricultural products and food increased. Exports increased by five per cent to SEK 50 billion, and imports increased by six per cent to SEK 93 billion. The increase in value was on average due to increased prices, not increased quantities. The increase is particularly important given the financial crisis that reduced activities in world trade. The increase in Swedish exports is mainly due to a sharp increase in the largest category, which is fish. This category mainly consists of re-export of Norwegian salmon. Vodka is another big Swedish export product, but it has declined its share of the total agri-food exports between to nine per cent. Exports mainly consist of fish, cereal and cereal products, beverages, and processed food. These product groups together make up 67 per cent of food exports. For some product groups the export value increased in 2009, and for others it declined. Some product groups with an increase are fish (+SEK 3.1 billion), fruit and vegetables, and feed, as well as coffee, tea and cocoa. Their total export value increased nearly one billion SEK. Some product groups for which exports have declined include meat and meat products, dairy products and eggs, cereals and cereal products, and beverages. Taken together, the export value for these products declined by slightly more than two billion SEK. Almost 75 per cent of Swedish exports go to the EU, particularly to Denmark, Finland and Germany. Of non-eu countries, our most important trading partners are Norway (third largest) and the US (seventh largest), even though the importance of US as a purchasing country is declining. Food imports mainly consist of fish, fruit and vegetables, meat, and beverages. Together these product groups answer for approximately 60 per cent of total food imports. However, a significant part of total imports is Norwegian fish that is re-exported to other countries. For some product groups the import value increased in 2009, and for some it decreased. Some product groups for which the import value increased are fish, dairy products and beverages (+ SEK 4 billion), while the import value of fats and oileeds declined by some SEK 0.5 billion. The main country of dispatch for Swedish agro-food imports is Norway, that answers for 19 per cent of the total import value. As previously mentioned, the main reason is their large export of fish, which on its own represent 17 per cent of Sweden s total value of imports. Almost 70 per cent of total imports come from other EU Member States, primarily from Denmark, Germany and the Netherlands. However, it should be born in mind that some of the trade flows reported as imports from the EU actually originate in other countries. One example is fruit and vegetables that are sent to Sweden via the Netherlands. This means that EU imports are somewhat overestimated in the data. Sweden has a much stronger trading position for processed food than for all agro-food products. We export processed products for SEK 18 billion and import for SEK 22 billion, which results in a much smaller deficit than for total agro-food trade. However, the deficit increased by one billion SEK in Sweden s largest export product in this sector is spirits (vodka), with an export value of SEK 4.4 billion. Approximately half of the total quantity goes to the US. Other important product groups are bread and bakers wares, chocolate, and various processed foods. Imports are more evenly distributed across various product groups, but some important products are; various processed foods, chocolate, cereal preparations, and bakers wares. 6

7

8

9 Innehåll 1 Inledning Rapportens upplägg Produktgrupper enligt SITC Ländergrupper Tabellernas form och innehåll Import och export Disposition Förändringar av handelsstatistiken efter Handelsutveckling Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under Sveriges exportutveckling under Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Export till olika ländergrupper Viktiga exportmarknader Olika produktgruppers exportutveckling Sveriges importutveckling under Perspektiv på svensk livsmedelsimport Import från olika ländergrupper Viktiga avsändningsländer Olika produkters importutveckling Fördelning på ländergrupper och länder Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper och länder Sveriges handel med EU Sveriges handel med EU:s nya medlemsländer Sveriges handel med övriga länder i Central och Östeuropa samt Ryssland Sveriges handel med övriga OECD-länder Sveriges handel med övriga länder

10 4 Fördelning på produktgrupper Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper Sveriges handel med levande djur (SITC 00) Sveriges handel med kött och köttvaror (SITC 01) Sveriges handel med mejeriprod. och ägg (SITC 02) Sveriges handel med fisk, kräft- och blötdjur m.m. (SITC 03) Sveriges handel med spannmål och varor därav (SITC 04) Sveriges handel med frukt och grönsaker (SITC 05) Sveriges handel med grönsaker och grönsaksprodukter Sveriges handel med frukt, bär och nötter m.m Sveriges handel med socker och sockervaror m.m. (SITC 06) Sveriges handel med kaffe, te, kakao m.m. (SITC 07) Sveriges handel med djurfoder (SITC 08) Sveriges handel med diverse livsmedel (SITC 09) Sveriges handel med drycker (SITC 11) Sveriges handel med tobak och tobaksvaror (SITC 12) Sveriges handel med oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter (SITC 22) Sveriges handel med oljor och fetter (SITC 4) Sveriges handel med levande växter Export av levande växter Import av levande växter Sveriges handel med bearbetade jordbruksvaror Export av bearbetade jordbruksvaror Import av bearbetade jordbruksvaror Bilaga 1 Indelning av statistiska nummer i produktgrupper Bilaga 2. Statistiska nummer i produktgrupper: icke-bilaga-i

11 1 Inledning Rapportens syfte är att på både övergripande och detaljerad nivå beskriva Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel Rapporten beskriver också utvecklingen det senaste året liksom mer långsiktiga trender. Den statistik som presenteras är huvudsakligen en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) 1. Handelsstatistik kan ha många användningsområden. Genom den kan man följa import- och exportutvecklingen både på aggregerad och på detaljerad nivå. Med hjälp av statistiken kan man också få en indikation på hur olika politiska beslut samt multilaterala och bilaterala handelsavtal påverkar handeln. Växelkursvariationer, strategiska beslut av näringen och strukturella förändringar är andra faktorer som kan påverka handeln, och med hjälp av handelsstatistiken kan man få en fingervisning om hur dessa faktorer påverkar import och export. 1.1 Rapportens upplägg Produktgrupper enligt SITC Rapporten utgår från FN:s rekommenderade produktgruppering SITC (Standard International Trade Classification). De grupper som valts är de som helt eller till övervägande del omfattar jordbruksvaror och livsmedel. Denna avgränsning av jordbruksvaror och livsmedel har den fördelen att endast ett fåtal varor utesluts. Jordbruksvaror och livsmedel i rapporten omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 00 Levande djur 01 Kött och köttvaror 02 Mejeriprodukter och ägg 03 Fisk, kräft- och blötdjur m.m. 04 Spannmål och varor därav 05 Frukt och grönsaker 06 Socker, sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, kakao m.m. 08 Djurfoder 09 Diverse livsmedel 11 Drycker 12 Tobak och tobaksvaror 22 Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 4 Oljor och fetter 2 En varugrupp som i EU-sammanhang betraktas som jordbruksvara, men som inte omfattas av ovanstående avgränsning, är levande växter som utgör en del av SITC 29. För att rapporten ska vara jämförbar mot tidigare redovisningar och andra statistikrapporter har levande växter 1 Statistiken som avser övriga nordiska länder är en bearbetning av statistik från Danmark statistik, Statistisk centralbyrå (NO) och Tullstyrelsen (FI). Växelkursomräkningarna är baserade på av Riksbanken noterade medelvärdeskurser. 2 Oljor och fetter omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 41,42 och 43. 3

12 inte inkluderats i redovisningen av den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Handeln med levande växter redovisas istället separat i kapitel 5. I kapitel 6 redovisar vi statistik om handeln med bearbetade jordbruksvaror. 3 Dessa livsmedel ingår i flera olika produktgrupper enligt SITC, men med tanke på att bearbetade jordbruksvaror har en hög förädlingsgrad och därmed ofta ett högre mervärde är det intressant att följa dessa produkter samlat. De bearbetade jordbruksvarorna är, bland annat tack vare den höga förädlingsgraden, särskilt intressanta för svensk livsmedelsindustri. Vilka produkter vi räknar som bearbetade framgår av bilaga 2. SITC-grupperna omfattar många varor. För att kunna studera handelsutvecklingen på mer detaljerad nivå har SITC-grupperna delats in i ett antal mer begränsade varugrupper. Som exempel kan nämnas att SITC-gruppen 01 kött och köttvaror delats in i varugrupperna nötkött, griskött och så vidare. För att skilja dessa grupper från den grövre SITC-grupperingen används beteckningarna varugrupper för de detaljerade grupperna och produktgrupper enligt SITC för de mer omfattande tvåställiga SITC-grupperna. En förteckning över vilka statistiska nummer som ingår i varje varugrupp återfinns i bilaga Ländergrupper Handeln redovisas för fem ländergrupper: EU-15. Detta är de 15 länder som utgjorde EU till och med den 30 april Nya medlemsländer. Gruppen inkluderar de tio länder som blev EU-medlemmar 1 maj 2004 samt Bulgarien och Rumänien, som blev medlemmar 1 januari Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland. Utöver Ryssland ingår Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Kroatien, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Serbien, Ukraina och Vitryssland Övriga OECD-länder. Gruppen består av Australien, Island, Japan, Kanada, Mexiko, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Sydkorea, Turkiet och USA Övriga länder. Här ingår alla övriga länder, främst ett stort antal utvecklingsländer. 3 Med bearbetade jordbruksvaror avses jordbruksvaror som inte ingår i bilaga I till EU-fördraget. Etanol (KN-nr 2207) ingår inte i bilaga I till fördraget men definieras inte som en bearbetad jordbruksvara i denna rapport. Anledningen till detta är dels att etanol inte finns inkluderat i kapitel 2-4 i denna rapport och dels att det i EU finns en särskild marknadsordning för etanol (om än inte omfattande). Vissa varor ur KN-nr 2208; bourbon whiskey, rom & taffia, arrak, olika fruktspriter och odenaturerad etylalkohol ingår i EU-sammanhang egentligen inte i sektorn för bearbetade jordbruksvaror, men i denna rapport definieras hela KN-nr 2208 som bearbetade jordbruksvaror. Denna rapports definition av bearbetade jordbruksvaror är densamma som i Jordbruksverkets rapport 2006:13 marknadsöversikt bearbetade jordbruksvaror (icke-bilaga 1). 4 4

13 1.1.3 Tabellernas form och innehåll I alla tabellerna redovisas värdet 4 av handeln i löpande priser. Alla värden anges i miljoner kronor (mkr). Kvantiteter redovisas bara på detaljerad varunivå. Vissa varugrupper omfattar varor som sinsemellan är mycket olika och det blir därför inte meningsfullt att addera kvantiteterna. I dessa fall redovisas följaktligen ingen kvantitet, vilket markeras med en asterisk. I de fall då kvantiteter redovisas är enheten ton. För levande djur och drycker används emellertid enheterna styck respektive 1000 liter. För starksprit är enheten 1000 liter hundraprocentig alkohol. I de fall siffran 0 förekommer i en tabell innebär det antingen att värde/kvantitet är noll eller att värdet/kvantiteten är mindre än hälften av använd enhet så det avrundade värdet blir 0. För 2007 och 2008 redovisas definitiva värden och kvantitetsuppgifter och för 2009 redovisas preliminär statistik Import och export I rapporten används begreppet import både för import från länder utanför EU och införsel från andra EU-länder. På samma sätt avses med export både export till länder utanför EU och utförsel till andra EU-länder Disposition Kapitel 2 beskrivs utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ställs också i relation till produktionsvärdet för jordbruksvaror och livsmedel, total varuhandel och Danmarks, Finland och Norges handel med jordbruksvaror och livsmedel. I kapitel 3 presenteras Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på länder. I det inledande avsnittet redovisas en tabell över Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ett stort antal länder och därefter följer en tabell med de 30 viktigaste länderna för Sveriges import respektive export under Efter detta följer ett avsnitt för varje ländergrupp. Avsnittet inleds med en tabell över den samlade handeln med hela ländergruppen fördelad på produktgrupper enligt SITC, följd av en tabell som visar den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel med respektive land i gruppen under Vidare redovisas handeln med ett urval av enskilda länder fördelad på produktgrupper enligt SITC. För ländergrupperna EU-15 och Nya medlemsländer redovisas handeln med samtliga länder var för sig, medan enbart handeln med Sveriges viktigaste handelspartners redovisas för övriga grupper. I kapitel 4 redovisas Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel på mer detaljerade varugrupper än tvåställig SITC. Kapitlet inleds med en tabell över den totala handeln för samtliga varugrupper. Därefter följer ett avsnitt för varje SITC-grupp med tabeller över handeln fördelad på ländergrupper, viktigaste handelspartners samt detaljerade varugrupper. Varje avsnitt är uppdelat efter följande mönster: 4 Från januari 1998 redovisar företagen statistiskt värde enbart med handeln utanför EU, dvs. varornas värde enligt faktura med tillägg av eventuella frakt- och försäkringskostnader fram till svenska gränsen. För handeln med andra EU-länder redovisas fakturerat värde. SCB räknar dock om uppgifterna om fakturerat värde till statistiskt värde med hjälp av omräkningsfaktorer. 5 5

14 Tabell a: Import och export för varje varugrupp fördelad på ländergrupperna EU-15, Nya medlemsländer, Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland, Övriga OECD-länder och Övriga länder. Tabell b: Viktigaste handelspartners för varje varugrupp. I dessa tabeller redovisas vilka länder Sverige handlade mest med under Tabell c och d: Tabellerna presenterar import och export fördelad på detaljerade varugrupper, exempelvis vodka, benfritt nötkött eller potatis. Både värde och kvantitet redovisas. I vissa fall redovisas både import och export i samma tabell, men i andra fall är antalet detaljerade varugrupper så omfattande att importen redovisas i en c-tabell och exporten i en d-tabell. I kapitel 5 presenteras Sveriges handel med levande växter. Denna handel ingår som tidigare nämnts inte i sammanställningen över handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Kapitel 6 redovisas handeln med bearbetade jordbruksvaror. Kapitlet inleds med en redovisning av handeln fördelad på ländergrupper. Därefter följer en redovisning på produktgruppsnivå av de viktigaste produktgrupperna och Sveriges viktigaste handelspartners. Kapitlet avslutas sedan med en redovisning av värdet på importen och exporten av samtliga produktgrupper. 1.2 Förändringar av handelsstatistiken efter 1995 Det svenska EU-medlemskapet innebar stora förändringar för insamlingen av uppgifter till handelsstatistiken. Förändringarna innebär i korthet att det fr.o.m inte finns någon heltäckande statistik över Sveriges handel med de övriga EU-länderna 5 samt att redovisningen av ursprungsland för importen har förändrats. Detta betyder att jämförelser av handelsstatistik före tiden för Sveriges medlemskap i EU med tiden efter inträdet blir osäkra. Före EU-medlemskapet baserades handelsstatistiken på uppgifter som företagen lämnade i tulldokument vid export och import. Detta gav en i stort sätt heltäckande handelsstatistik. Idag samlas uppgifter till handelsstatistiken in på två olika sätt. Uppgifter om Sveriges handel med tredje land (utanför EU) hämtas som tidigare från tulldokument. För handeln med andra EUländer behöver företagen inte fylla i några tulldokument. Istället samlas uppgifter om dessa företags handel in genom en undersökning som kallas Intrastat. Intrastat är en urvalsundersökning som med vissa variationer tillämpas inom hela EU. I Sverige gäller att alla företag som har en årlig export till eller import från andra EU-länder som överstiger 1,5 miljoner kronor ingår i urvalet. Varje månad måste dessa företag redovisa sin handel med EU fördelad på varor och ursprungsland. För importen från EU redovisas varans avsändningsland. För exporten redovisas varans bestämmelseland, dvs. den slutliga destinationen. Den handelsstatistik som kan sammanställas med hjälp av uppgifterna från undersökningen Intrastat täcker inte hela den faktiska handeln. Detta beror dels på täckningsfel, alla företag som handlar med EU ingår inte i urvalet, dels på ett svarsbortfall där alla företag i urvalet inte 5 I kapitel 1.2 avses med EU-länder, där inget annat anges, EU-15 t.o.m. 30 april 2004, EU-25 mellan 1 maj 2004 och 31 december 2006 och EU-27 från och med 1 januari

15 redovisar sin EU-handel. För att komma till rätta med detta korrigerar SCB de insamlade uppgifterna. SCB gör korrigeringar på treställig SITC-nivå 6. I det material Jordbruksverket bearbetar finns heller inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. För 2009 innebär detta att miljoner kronor av den skattade importen av jordbruksvaror och livsmedel från andra EU-länder inte kunnat fördelas på länder eller detaljerade varugrupper. Detta motsvarar 4,4 procent av det skattade totala värdet av jordbruksvaror och livsmedel från EU under För exporten uppgår värdet av korrigeringen till miljoner kronor, vilket motsvarar 2,8 procent av det skattade totala värdet för exporten av jordbruksvaror och livsmedel till andra EU-länder under Teoretiskt skulle exempelvis exporten till Tyskland kunna vara allt från 0 till miljoner kronor högre än det insamlade värdet (under förutsättning att det skattade värdet motsvarar det faktiska värdet). Den handel med andra EU-länder som inte fördelats på enskilda länder redovisas i rapporten under ländergruppen EU-15. Detta gäller även handeln efter den 1 maj 2004 och den 1 januari 2007 då EU utvidgades med tio respektive två nya medlemsländer, trots att den handel som inte fördelats på länder efter dessa datum även omfattar handeln med de nya medlemsländerna. Effekten av detta blir att handeln med EU-15 blir något överskattad medan handeln med de nya medlemsländerna blir något underskattad. Efter EU-inträdet är det inte längre möjligt att redovisa ursprungsland för hela importen. För import från tredje land som har tullbehandlats i Sverige finns fortfarande uppgift om ursprungsland i tulldokumenten. Däremot finns enbart uppgift om avsändningsland för importen från andra EU-länder. I de fall då en vara från tredje land har tullbehandlats i ett annat EU-land på sin väg till Sverige redovisas varan därför som import från EU. I handelsstatistiken i denna rapport redovisas avsändningsland för importen från andra EUländer medan ursprungsland redovisas för importen från tredje land. Detta innebär att importen från ett EU-land kan omfatta varor med ursprung i andra länder. För exporten gäller däremot inte motsvarande problem då bestämmelseland redovisas både i tulldokument vid export till tredje land och i Intrastatundersökningen vid utförsel till andra EU-länder. De statistikproblem som diskuteras här är bra att ha i åtanke när uppgifterna i rapporten studeras. Läsaren kommer att påminnas om statistikproblemen med hjälp av fotnoter till tabellerna. För att läsaren ska få en uppfattning om hur mycket handel som enligt skattningarna saknas redovisas i tabell 3.2c korrigeringarna i miljoner kronor för varje tvåställig SITC-grupp. I redovisningen i kapitel 4 över de viktigaste import- respektive exportländerna för olika varugrupper anger fotnoten hur många miljoner kronor av den skattade handeln som inte kunnat fördelas på enskilda EU-länder. 6 På KN-nr (tullnomenklaturen) nivå görs istället korrigeringen på sexställig nivå. 7 7

16 8

17 2 Handelsutveckling I det här kapitlet beskriver vi Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel i stora drag. Mer detaljerade uppgifter hittar du i kapitel 3 och Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under 2009 Sverige är en nettoimportör av jordbruksvaror och livsmedel. Under 2009 uppgick underskottet i den handeln till 43 miljarder kronor, vilket var en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med 2008, se figur 1. Underskottet har ökat varje år sedan 1998, med undantag för år miljarder kronor 20 0 Export Import Balans Figur 1 Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel, miljarder kronor Sverige hade under 2009 endast överskott i handeln med produktgruppen spannmål och spannmålsprodukter. För förädlade livsmedel var värdet av exporten och importen ungefär lika stort, men för övriga produkter importerar vi betydligt mer än vi exporterar. Det största underskottet finns i handeln med frukt och grönsaker, men även kött, fisk och mejeriprodukter har vi betydande underskott i handeln. Man bör dock komma ihåg att dessa över- och underskott avser produktgrupper. Det finns enskilda produkter där Sverige har stora handelsöverskott även om balansen för produktgruppen i dess helhet är negativ. Exempel på sådana produkter är t.ex. starksprit, smör och margarin. 9

18 Den negativa handelsbalansen i handeln med jordbruksvaror och livsmedel kan främst förklaras med underskott i handeln med EU-15 och Norge. Under 2009 var underskottet 27,6 miljarder kronor i handeln med EU-15, en ökning med 2,3 miljarder kronor sedan föregående år. Underskottet i handeln med Norge uppgick till 12,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,7 miljarder kronor sedan När det gäller importen från EU-15 ska man ha i åtanke att denna import även innehåller produkter med ursprung från länder som inte är EUmedlemmar (se vidare kapitel 1.2). Underskottet i handeln med EU-15 skulle vara mindre och underskottet i handeln med andra länder större om all handel hade redovisats efter ursprungsland Import Export USA Brasilien Polen Irland Finland Storbritannien Spanien Belgien Frankrike Italien Nederländerna Tyskland Danmark Norge Figur 2 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 fördelad på länder (miljarder kronor) Som framgår av figur 2 hade Sverige under 2009 ett underskott i handeln med de flesta EUländerna. Detta underskott var särskilt stort i handeln med Danmark (8,6 miljarder kronor), Nederländerna (8,6 miljarder kronor) och Tyskland (5,7 miljarder kronor). Vi har däremot stora överskott i handeln med Finland (3,2 miljarder kronor), USA (2,2 miljarder kronor) samt Polen (1,8 miljarder kronor) och små överskott i handeln med Frankrike och Storbritannien. 2.2 Sveriges exportutveckling under 2009 Den ekonomiska finansiella krisen under 2007/2008 gjorde att Sveriges totala varuexport under 2009 minskade med 16 procent jämfört med Däremot ökade Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel med 5 procent under Värdeökningen var i genomsnitt en priseffekt och ingen volymeffekt 7. Exportvärdet ökade mellan 2008 och 2009 från 48,0 till 50,3 miljarder kronor, se tabell Exporten av jordbruksvaror och livsmedel har därmed stigit till 5,0 procent av den totala varuexporten. Exportökningen under 2009 beror till största delen på att exporten av fisk ökade kraftigt och nu nästan utgör en tredjedel av exporten. Exporten ökade också men i mindre omfattning av 7 Se Jordbruksverkets PM Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009,

19 produktgrupperna frukt och grönsaker, djurfoder samt kaffe, te, kakao m.m.. Däremot minskade exporten av följande stora produktgrupper; kött och köttvaror, mejerivaror och ägg, spannmål och varor därav samt drycker (totalt 2,1 miljarder kronor) Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Produktionsvärdet för svenska jordbruksvaror och livsmedel var 179 miljarder kronor Detta kan ställas i relation till värdet av importen som samma år var omkring 77 miljarder kronor. Importens värde kan alltså uppskattas till omkring 43 procent av produktionsvärdet. Exportvärdet uppgår till ca hälften av importvärdet och därmed ca 21 procent av produktionsvärdet. Vid en jämförelse med våra närmaste grannar ser man att Danmark och Norge har en större livsmedelsexport än Sverige medan Finlands export är mindre. Exportvärdet 2009 var 134 miljarder svenska kronor för Danmark och 58 miljarder kronor för Norge, medan den finska exporten uppgick till knappt 12 miljarder kronor. Den norska livsmedelsexporten består till stor del av fisk; om man exkluderar den posten är landets export av jordbruksprodukter och livsmedel påfallande liten, knappt sex miljarder svenska kronor. Danmark är sedan lång tid tillbaka en stor nettoexportör av jordbruksvaror och livsmedel. Sverige och Finland är däremot nettoimportörer och även Norge är en stor nettoimportör om handeln med fisk och fiskprodukter exkluderas Export till olika ländergrupper Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-15 uppgick 2009 till 31,5 miljarder kronor, vilket betyder att drygt 60 procent av vår jordbruksexport går till dessa länder, se tabell Denna andel har varit relativt konstant sedan EU-inträdet I första hand säljer vi till nordiska länder, oavsett om de är EU-medlemmar eller inte. Exporten till EU-15 ökade kraftigast för följande produktgrupper; fisk, frukt och grönsaker samt kaffe, te, kakao m.m. Exporten minskade sammanlagt med ca 400 miljoner kronor för drycker samt kött och köttvaror. Exporten till de nya medlemsländerna 9 ökade med knappt 20 procent under 2009, se tabell Framför allt är det fiskexporten som har ökat, men detta är till största delen vidareexport av norsk fisk som syns i den svenska statistiken. Exporten har dock också ökat för socker, sockervaror m.m. och kaffe,te kakao m.m.. Exporten till de nya medlemsländerna uppgick under 2009 till 5,7 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt tio procent av vår totala export av jordbruksvaror och livsmedel. Den i särklass viktigaste exportdestinationen är Polen 10, som ensamt svarar för ca 65 procent av de nya medlemsländernas import av svenska 8 SCB nationalräkenskaper, tillgång och användning per produkt 2007, löpande priser. Värdet av exporten och värdet av produktionen är inte helt jämförbara eftersom produktomfånget inte är exakt likadant. Produktgrupperna för produktionsvärdena är baserade på SNI och inte SITC som fallet är när det gäller handeln. 9 Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Cypern och Malta blev medlemmar i EU 1 maj 2004 och Rumänien och Bulgarien blev medlemmar i EU 1 januari Handeln med dessa länder efter inträdet i EU är något underskattad eftersom all handel med andra EU-länder som inte fördelats per land har behandlats som handel med EU procent av exporten av jordbruksvaror och livsmedel till Polen utgörs av export av fisk och fiskprodukter, huvudsakligen vidareexport från Norge

20 jordbruksvaror och livsmedel, följt av de baltiska staterna (Litauen: tio procent, Lettland: sex procent och Estland: fem procent). Tabell Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper Ländergrupper: Export (mkr) EU-15 1) Nya medlemsländer Övriga CÖE-länder + Ryssland Övriga OECD-länder Övriga länder SUMMA ) Exportvärdena för EU-15 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall Även den icke-länderfördelade handeln med de nya medlemsländerna från och med och ingår här års exportvärde till länder som inte är EU-medlemmar var ca 13 miljarder kronor, se tabell 2.1.1, en minskning med ca 1 miljard kronor jämfört med Norge och USA är de klart största destinationerna för svensk jordbruksexport utanför EU; omkring 40 procent av den exporten gick till Norge och 25 procent till USA. Ytterligare fem procent av exporten går till Ryssland. Exporten till Norge ökade med knappt 8 procent. Däremot bromsade exporten till USA. Djurfoder, diverse livsmedel 11 och tobak och tobaksvaror svarade för de största exportökningarna till Norge. Minskningen av exporten till USA beror framför allt på att dryckesexporten gick tillbaka något under 2009 (dvs exporten av vodka). De senaste fem åren, från 2004 till 2009, har Sveriges jordbruksexportens värde ökat med 64 procent. Exporten till EU-15 ligger ungefär på genomsnittet med en ökning på 69 procent, medan exporten till de nya medlemsländerna har ökat med 263 procent från en betydligt lägre nivå. Exporten till länder som inte är EU-medlemmar har ökat med 25 procent under samma period, se figur 3. Det är således exporten till EU-länderna som ökar kraftigast. 11 T.ex. soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m

21 Mdr kr EU15 Tredje land Nya medlemsländer Figur 3 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-15 nya medlemsländer och länder som inte är EU-medlemmar, (Miljarder kronor) Viktiga exportmarknader Under 2009 var de största marknaderna för den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel Danmark, Finland, Norge och Tyskland. För tre år sedan var USA den viktigaste marknaden, men har nu passerats av sex länder. Värdet av exporten till Danmark minskade med 8 procent under 2009 medan de tre viktigaste destinationerna ökade med ungefär 10 procent vardera. Exporten till USA minskade med ca 0,5 procent. Minskningen av exporten till Danmark beror på en generell nedgång och endast exporten av produktgrupperna kött och köttvaror samt kaffe, te, kakao m.m. har ökat. Exportökningen till Finland omfattar framförallt produktgrupper enligt SITC Till Norge, har som redan nämnts, exporten av djurfoder, diverse livsmedel 12 och tobak och tobaksvaror gått bra. I övrigt kan man konstatera att exporten till Polen, Frankrike och Spanien ökat kraftigt, med mellan procent. Framför allt är det exporten av fisk som har ökat. 12 T.ex. soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m

22 Tabell Sveriges viktigaste exportmarknader för jordbruksvaror och livsmedel 2008 och 2009 Bestämmelseland: Export (mkr) Förändring mellan ) ) 2008 och 2009 insamlat insamlat % 1 Danmark Danmark ,7 2 Norge Finland ,3 3 Finland Norge ,6 4 Tyskland Tyskland ,2 5 USA Frankrike ,7 6 Frankrike Polen ,2 7 Polen USA ,4 8 Storbritannien Storbritannien ,6 9 Spanien Spanien ,1 10 Portugal Portugal ,1 1) Siffrorna i tabellen täcker inte hela den faktiska handeln med EU-länderna, vilket beror på att det inte finns någon heltäckande statistik över handeln med dessa sedan SCB skattar den totala handeln med EU, men gör inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. Den skattade export som inte gick att fördela på enskilda EU-länder var mkr 2008 och mkr Olika produktgruppers exportutveckling Av tabell framgår de olika produktgruppernas exportutveckling mellan 2008 och Värdet av exporten ökade mest för följande stora produktgrupper; fisk (3,1 miljarder kronor), frukt och grönsaker (359 miljoner kronor), djurfoder (275 miljoner kronor) och kaffe, te, kakao m.m. (260 miljoner kronor). Däremot minskade exporten av följande stora produktergrupper; kött och köttvaror, mejerivaror och ägg, spannmål och varor därav samt drycker (totalt 2,1 miljarder kronor). Den ökade fiskexporten beror till stor del på ökad export av hel lax till nya EU-länder, men man bör komma ihåg att större delen av den siffran är vidareexport av norsk fisk. Sett över en längre tidsperiod, , har exportvärdet i löpande priser ökat för alla produktgrupper. Den klart största ökningen nominellt såväl som procentuellt har varit för produktgruppen fisk och fiskprodukter (10 miljarder kronor motsvarande 210 %). Andra stora produktgrupper som också haft en positiv utveckling är; spannmål och varor därav, frukt och grönsaker, kaffe, te kakao m.m., diverse livsmedel och drycker. De största produktgrupperna i jordbruksexporten var under 2009 fisk och fiskprodukter, drycker, spannmål och spannmålsprodukter, samt diverse förädlade livsmedel, se figur 4. Tillsammans svarade dessa grupper för drygt 33 miljarder kronor eller 67 procent av exporten. Exporten av fisk svarade ensam för 31 procent, men man bör komma ihåg att större delen av den siffran är vidareexport av norsk fisk. Exporten till EU-15 domineras av i stort sett samma varor som den totala svenska exporten, det vill säga fisk och fiskprodukter (35 procent), följt av spannmål och spannmålsprodukter (12 procent) och diverse livsmedel (10 procent). I exporten till de nya medlemsländerna dominerade exporten av fisk och fiskprodukter (64 procent), följt av diverse förädlade livsmedel (9 procent) och drycker (4 procent). I exporten till länder som inte är EUmedlemmar är den viktigaste produktgruppen drycker (29 procent), följt av diverse livsmedel (17 procent) och spannmål och spannmålsprodukter (14 procent), se vidare i kap

23 Tabell Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper enligt SITC Produktgrupper Export (mkr) 1) enligt SITC: Levande djur Kött och köttvaror Mejeriprodukter och ägg Fisk, kräft- o. blötdjur m.m Spannmål och varor därav Frukt och grönsaker Socker, sockervaror m.m Kaffe, te, kakao m.m Djurfoder Diverse livsmedel Drycker Tobak och tobaksvaror Oljefrön, oljehaltiga nötter Oljor och fetter SUMMA ) Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. 4% Kött och köttvaror 6% Frukt och grönsaker 7% Kaffe, te, kakao m.m. 11% Övriga varor** 31% Fisk, kräft- och blötdjur 6% Mejeriprod. och ägg 11% Diverse livsmedel* 12% Spannmål och varor därav 13% Drycker Figur 4 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2009 fördelad på produktgrupper enligt SITC *Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,4 %). Oljor och fetter (4,6 %), socker och sockervaror (2,8 %), djurfoder (2,0 %), tobak och tobaksvaror (1,1 %) och oljefrön och oljehaltiga nötter (0,2 %)

24 På mer detaljerad nivå ser man att hel laxfisk och vodka är de två enskilt största exportprodukterna. Mellan 2007 och 2009 har laxen ökat sin andel av exporten till 20 procent medan vodkan minskat sin till nio procent. Hel laxfisk var den största exportprodukten till EU-15 under Den övervägande delen av denna export utgjordes av vidareexport av norsk lax. Olika former av förädlad fisk kommer på andra plats i listan. De största mottagarländerna för fisk och fiskprodukter i EU-15 var Frankrike, Portugal, Storbritannien och Spanien. Andra viktiga exportprodukter till EU-15 var olika slags bakverk och bröd, övriga livsmedel och vodka. Även exporten till de nya medlemsländerna domineras av vidareexporterad av norsk lax. Till länder utanför EU är däremot vodka den klart största exportprodukten, följt av övriga livsmedel och flytande margarin. Tabell Stora svenska exportprodukter till EU, nya medlemsländer och tredje land Stora exportprodukter ) ) (mkr) (mkr) Till EU Till EU Hel laxfisk Hel laxfisk Torkad, saltad och rökt fisk m.m Torkad, saltad och rökt fisk m.m Övriga livsmedel (bl.a. smörblandningar) Övriga fiskfiléer och fiskkött Vodka Övriga bakverk och bröd Övriga bakverk och bröd Övriga livsmedel (bl.a. smörblandningar) Övriga fiskfiléer och fiskkött 956 Vodka 795 Övrig ost (bl.a hårdost) 607 Övriga oljor och fetter 669 2) Övriga oljor och fetter 544 Vete 541 Vete 535 Övrig hel fisk 505 Övrig hel fisk 477 Övriga jästa drycker, ex cider 483 Nya medlemsländer 3 Nya medlemsländer 3 Hel laxfisk Hel laxfisk Flytande margarin och andra beredningar av fett 394 Flytande margarin och andra beredningar av fett 339 Övriga fiskfiléer och fiskkött 230 Övriga fiskfiléer och fiskkött 265 Vodka 203 Övrigt styckat griskött 193 Övriga oljor och fetter 146 2) Vitt socker, även färgat 159 Övrigt styckat griskött 134 Vodka 134 Hund- och kattmat i detaljhand, förp. 96 Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) 123 Övrigt saltat, torkat eller rökt kött 89 Övriga oljor och fetter 119 2) Korn 87 Råsocker 95 Råsocker 82 Hund- och kattmat i detaljhand, förp. 82 Till tredje land Till tredje land Vodka Vodka Mjölk- och gräddpulver 885 Övriga livsmedel (bl.a. smörblandningar) 895 Övriga livsmedel (bl.a. smörblandningar) 857 Flytande margarin och andra beredningar av fett 680 Flytande margarin och andra beredningar av fett 700 Mjölk- och gräddpulver 639 Vete 647 Övriga bakverk, bröd m.m. 628 Övriga bakverk, bröd m.m. 564 Övriga tobaksvaror 372 Malt 380 Rostat kaffe 353 Övriga oljor och fetter 372 2) Övriga produkter av fisk 344 Rostat kaffe 321 Övriga oljor och fetter 324 2) Söta kex, småkakor, rån etc 299 Söta kex, småkakor, rån etc 278 1) Endast insamlat värde kan redovisas för exporten till EU-länder. Detta innebär att all faktisk export inte redovisas i tabellen ovan. 2) Här ingår diverse vegetabiliska oljor och fetter som helt eller delvis hydrererats, omförestrats eller eladiniserats. 3) De nya medlemsländerna som blev medlemmar i EU 1/ inklusive Rumänien och Bulgarien som blev medlemmar 1/

25 2.3 Sveriges importutveckling under 2009 Värdet av den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel uppgick 2009 till drygt 93 miljarder kronor, vilket i löpande priser innebär en ökning med 6 procent sedan 2008, se tabell Värdeökningen var i genomsnitt en priseffekt och ingen volymeffekt 13. Sveriges totala varuimport minskade med 16 procent samma år. Det betyder att värdet av importen av jordbruksprodukter och livsmedel, liksom motsvarande export, ökar snabbare än varuhandeln som helhet. Andelen jordbruksvaror och livsmedel i den totala varuimporten ökade från åtta procent 2008 till tio procent I absoluta tal uppgick ökningen av importen för jordbruksvaror och livsmedel till ca fem miljarder kronor. Följande produktgrupper bidrog mest till ökningen; mejeri, fisk, kaffe/kakao, djurfoder, diverse livsmedel och drycker Perspektiv på svensk livsmedelsimport Produktionsvärdet för jordbruksvaror och livsmedel var 179 miljarder kronor Detta kan ställas i relation till importen av jordbruksvaror och livsmedel som samma år uppgick till 77 miljarder kronor. Importens värde är alltså ungefär 43 procent av den svenska produktionen. Värdet av vår export utgör 23 procent av den svenska produktionen. Vid en jämförelse med våra närmaste grannländer finner man att Danmarks och Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel är ungefär jämnstora medan Norges och Finlands import är mindre. År 2009 uppgick värdet av den danska importen till 80 miljarder svenska kronor, medan motsvarande siffra var 36 miljarder kronor för Norge och 35 miljarder kronor för Finland. Att den danska importen per capita är betydligt högre än i övriga nordiska länder kan bero på att delar av importen exporteras vidare eller ingår som råvaror i produkter som sedan exporteras vidare Import från olika ländergrupper Värdet av Sveriges import från EU-15 uppgick 2009 till 59 miljarder kronor, vilket motsvarar 63 procent av vår totala import av jordbruksvaror och livsmedel, se tabell Värt att observera är dock att produkterna inte nödvändigtvis har sitt ursprung i EU bara för att de redovisas som import därifrån. Ett typiskt exempel är att vi importerar en hel del frukt från Sydamerika, men eftersom den importen kommer till Sverige via Nederländerna så redovisas den som import från EU. Med det förbehållet kommer större delen av vår jordbruksimport från EU-15 från Danmark, Tyskland och Nederländerna. Värdet av importen från EU-15 ökade endast med 3 procent under Importen ökade för framförallt följande fyra produktgrupper; mejeriprodukter och ägg, kaffe, te, kakao m.m., djurfoder samt drycker. Alla grupper ökade med mellan 11 och 16 procent. 13 Se Jordbruksverkets PM Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009, SCB nationalräkenskaperna. Tillgång och användning per produkt 2007, löpande priser. Datan i den här tabellen är inte helt jämförbar med resten av rapporten eftersom produktomfånget inte är exakt likadant. Produktgrupperna för produktionsvärdena är baserade på SNI och inte SITC

26 Importen från de nya medlemsländerna ökade under 2009 med 40 procent till 4,1 miljarder kronor 15, se tabell Importen från de nya medlemsländerna utgör trots ökningen bara fyra procent av den totala importen av jordbruksvaror och livsmedel. Ökningen är ganska jämnt spridd över olika produktgrupper. Det viktigaste avsändningslandet för jordbruksvaror och livsmedel är Polen som ensamt svarar för 48 procent av importvärdet. Därefter kommer Tjeckien som ligger på 17 procent, Ungern och Litauen, med cirka 10 procent och Estland med 5 procent av importen för de nya medlemsstaterna. Övriga nya EU-länder exporterar endast små kvantiteter jordbruksprodukter till Sverige. Tabell Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper Ländergrupper: Import (mkr)* EU-15 1) Nya medlemsländer Övriga CÖE-länder + Ryssland Övriga OECD-länder Övriga länder SUMMA ) Importvärdena för EU-15 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastat-urvalet samt för svarsbortfall Även den icke-länderfördelade handeln med de nya medlemsländerna ingår här. * Importen från EU redovisas efter varornas avsändningsland och inte efter varornas ursprungsland Detta beror på att uppgift om ursprungsland saknas för de varor som importerats från EU Det betyder att importstatistiken ger en bristfällig bild av olika Importvärdet från länder som inte är EU-medlemmar uppick 2009 till 30,2 miljarder kronor, varav 52 procent utgjordes av fisk från Norge. Den stora fiskimporten gör att Norge också är det i särklass viktigaste avsändningslandet utanför EU. Över hälften (58 procent) av importen av jordbruksvaror och livsmedel, från länder som inte är EU-medlemmar, kommer från Norge. Resterande import från icke-eu-länder är väl spridd: de främsta avsändningsländerna är Brasilien och USA med fyra-fem procent vardera, följt av Malaysia, Kina, Thailand och Sydafrika med ca två-tre procent. Importen från Brasilien består främst av kaffe och foder. Det kan noteras att importen av kött och foder från Brasilien har gått tillbaka jämfört med förra året. Importen från USA domineras av frukt och grönsaker (framförallt russin och nötter). 15 De nya medlemsländerna blev medlemmar i EU 1/ och 1/ Handeln med dessa länder är något underskattad eftersom all icke-länderfördelad handel med andra EU-länder har behandlats som handel med EU

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2010-2012

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2010-2012 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel - Värdet av Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till drygt 58 miljarder SEK. Motsvarande siffra för importen var drygt 102 miljarder

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror

Läs mer

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 277 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter

Läs mer

Utvecklingen av Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002

Utvecklingen av Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002 YTTRANDE Enheten för global handel Dnr 1193-2899-02 Kristina Olofsson Sändlista: Lars-Olof Lindgren, UD Anders Ahnlid, UD-IH Claes Hammar, UD-IH Kajsa B. Olofsgård, UD-IH Daniel Blockert, UD-IH Christer

Läs mer

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel har värdemässigt ökat kraftigt sedan EU-inträdet.

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Nya exportmarknader på livsmedelsområdet

Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Vilka länder utanför EU vill företagen satsa på och kan vi mäta hur det går? På marknader utanför EU ser företagen potentiella möjligheter att öka exporten till

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2011 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2010 Enheten för internationell 2011-03-10

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1 Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012 2013 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012 Enheten för internationell 2013-03-19 Dnr: 2013/00386

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Freight Sweden Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Bosse Jarestig / Roland Lundqvist EU-länder 27 st Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00

9.2.2015 Fritt för publicering klockan 9.00 ÅRSPUBLICERING (preliminära uppgifter): EXPORTEN ÅR 4 NÄSTAN PÅ SAMMA NIVÅ SOM ÅRET INNAN Handeln med Ryssland avtog markant 9..5 Fritt för publicering klockan 9. Värdet på Finlands export av varor år

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror

Utrikeshandel med teknikvaror Utrikeshandel med teknikvaror Ekonomisk analys 2012-03-29 Utrikeshandel med teknikvaror Svensk export och import av teknikvaror Teknikvaror till ett värde av 573 miljarder SEK exporterades från Sverige

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar RAPPORT Enheten för global handel Dnr: 190-0942-2000 Nils Eric Persson Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 1999 Bytesbalansen

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 331 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Marknadsråd ägg 2011-11-16

Marknadsråd ägg 2011-11-16 Marknadsråd ägg 2011-11-16 Foto: Ulf Nylén Under jan-aug 2011 har den svenska konsumtionen av ägg och äggprodukter ökat med 1,4 % jämfört med samma period 2010. Svensk produktion ökade med 9,9 % jan-aug

Läs mer

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång

Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Statistik barn 0-12 år i Östergötland Bilaga till ABC bokstavslek - en förstudie Vanligaste språk förutom svenska Finspång Polen 1 till 5 1 till 5 Storbritanien, Irland 1 till 5 1 till 5 Tyskland, Österrike

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09

Högskoleverket. Delprov DTK 2005-04-09 Högskoleverket Delprov DTK 2005-04-09 2 ALKOHOLFÖRSÄLJNING Folkmängden i de redovisade länderna 1995. Miljoner invånare. Land Invånare (miljoner) Liter 100-procentig alkohol/inv. Försäljningen av alkoholhaltiga

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co April 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU.

SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. SAMMANSTÄLLNING AV LAG- OCH DOKU- MENTATIONSKRAV FÖR IMPORTERADE LIVSMEDEL OCH LIVSMEDEL FRÅN EU. Antalet IP Livsmedel-anslutna företag ökar stadigt och vi ser en stor ökning bland företag som är verksamma

Läs mer

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012 PRESSMEDDELANDE Kontaktpersoner: Gérard Dubuy, vd CFO Magnus Bergendorff Telefon: 08-683 73 00 Internet inklusive bildarkiv: www.hl-display.com Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Läs mer

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare

Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Att köra buss och lastbil i sitt yrke är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. För att säkerställa att alla förare har den

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad.

Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad. Intrastat Alla företag i EU ska rapportera sin handel med andra EU-länder. I Sverige ska flödet av varor rapporteras till SCB var månad. I DSM benämns detta som Intrastat rapportering. Vid Intrastat rapportering

Läs mer

Direktinvesteringar 1

Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringsflöden Diagram 1 och tabell 1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar under 2006-2014. Inflöden redovisas som nettot av de investeringar som utländska

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle EMPOWERING YOUR BUSINESS Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle www.toyota-forklifts.se HYRESLÖSNINGAR Rätt truck för rätt tillfälle Olika situationer kräver olika lösningar. Vilken truck passar

Läs mer

Mejerimarknadsrapport

Mejerimarknadsrapport Mejerimarknadsrapport FRÅN LRF MJÖLK NR 4. 2014 Sammanfattning Den internationella mejerimarknaden har fortsatt att försvagas under sommaren. Situationen har förvärrats efter att Ryssland i början av augusti

Läs mer

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

Turism 2015:6 27.7.2015. Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491. - Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2015:6 27.7.2015 Inkvarteringsstatistik för hotell Juni 2015 Många hotellgästnätter i juni Totala antalet övernattningar på hotellen var

Läs mer

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna

EUROPA PÅ KARTAN. Till läraren. Landområdeskartorna EUROPA PÅ KARTAN Till läraren Europa på kartan riktar sig mot det centrala innehållet Geografins metoder, begrepp och arbetssätt i ämnet geografi i Lgr11. Framförallt passar materialet för åk 4-6 då Europas

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter NV 41 SM 1403 Inkvarteringsstatistik för Sverige 2013 Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter Accommodation statistics 2013,

Läs mer

Globescan Konsumentundersökning 2011

Globescan Konsumentundersökning 2011 Globescan Konsumentundersökning 7 000 respondenter i länder På uppdrag av Fairtrade International Maj Syfte och metod Syftet med undersökningen är att undersöka konsumentattityder och -beteenden i relation

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader

Hälsostatusen har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande kvarstår stora skillnader Sammanfattning De senaste årtiondena har befolkningens hälsa i de europeiska länderna förbättrats avsevärt. Sedan 1980 har den förväntade livslängden vid födseln ökat med sex år samtidigt som den förtida

Läs mer

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder

OECD:s Teaching And Learning International Survey. Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer. 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder TALIS 2013 Vad är TALIS? OECD:s Teaching And Learning International Survey Enkätstudie, åk 7-9 lärare och deras rektorer 34 deltagande länder, varav 24 OECD-länder I Sverige deltog drygt 3300 lärare och

Läs mer

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg

Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg Snabbreferensguide Pro Focus 2202 Färg 2 Slå på och av scannern Mekaniskt uttag Standby-strömbrytare Array-uttag Anslut transducers Använd den gröna standby-strömbrytaren. För att slå på scannern: Tryck

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Utrikeshandeln för första halvåret 2014

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Utrikeshandeln för första halvåret 2014 09 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Utrikeshandeln för första halvåret Enheten för internationell -09-23 Dnr: /00594 handelsutveckling Simon Falck Petter Stålenheim

Läs mer

1 Tema: Livsmedelskonsumtion

1 Tema: Livsmedelskonsumtion 1 Tema: Livsmedelskonsumtion 1 Tema: Livsmedelskonsumtion 43 Det finns ett stort allmänintresse av statistik om den svenska livsmedelskonsumtionen. Här presenteras hur konsumtionen av livsmedel i Sverige

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

ULJAS-databasen är öppen och gratis för alla användare och kräver ingen registrering.

ULJAS-databasen är öppen och gratis för alla användare och kräver ingen registrering. Tullen / Statistik ULJAS användarguide Uppdaterad 9.6.2014 ULJAS-databasen är öppen och gratis för alla användare och kräver ingen registrering. ULJAS innehåller detaljerade export- och importuppgifter

Läs mer

Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion

Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion En internationell jämförelse av effektiviteten i förädlingsledet 4 December, 214 Sammanfattning 1 2 3 4 5 SVENSK MEJERIKONSUMTION

Läs mer

uppdaterings - guide för

uppdaterings - guide för uppdaterings - guide för Media Nav navigationssystemet i din Renault Uppdatera GRATIS! * www.renault.naviextras.com *Inom 90 dagar efter leverans av din bil. Välkommen in i media navs värld! Du har precis

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Aktuella risker och utmaningar varuhandel

Aktuella risker och utmaningar varuhandel Aktuella risker och utmaningar varuhandel På vad ska moms redovisas? Huvudregel Omsättning inom landet av skattepliktiga varor och tjänster av en beskattningsbar person Definitioner materiella ting, bland

Läs mer

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter. Antalet gästnätter oförändrat

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter. Antalet gästnätter oförändrat NV 41 SM 1305 Inkvarteringsstatistik för Sverige 2012 Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter Accommodation statistics 2012,

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:2

Policy Brief Nummer 2012:2 Policy Brief Nummer 2012:2 Förenklingar av handelsprocedurer ett sätt att stödja utvecklingsländers export Begreppet handelsprocedurer används för att beskriva alla de administrativa steg som måste uppfyllas

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

www.jordbruksverket.se Kvoter för import av nötkött

www.jordbruksverket.se Kvoter för import av nötkött www.jordbruksverket.se Kvoter för import av nötkött 2 Innehållsförteckning Kvoter för import av nötkött vad är det?...4 Nötkött med hög kvalitet...5 Fryst mellangärde...7 Säkerheter för licens för nötkött

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Introduktion till utlastningen SLS.

Introduktion till utlastningen SLS. Innehållsförteckning Group Slide 2 5 februari 13 1. Index 2. Presentation 3. Karta över :s europahubbar 4. Lista över Schweinfurts och Tongerens distributionsländer 5. Sekvenslastning från Göteborg till

Läs mer

Tillväxtverket och SCB 2 NV 41 SM 1401

Tillväxtverket och SCB 2 NV 41 SM 1401 NV 41 SM 1401 Inkvarteringsstatistik november 2013 Preliminära siffror Accommodation statistics November 2013, provisional data I korta drag Antalet gästnätter ökade i november Antalet gästnätter uppgick

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer