Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2008-2010"

Transkript

1 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Fotograf: Lars-Anders Strandberg Värdet av Sveriges export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökade under 2010 med åtta respektive tre procent. Det är något lägre än värdeökningen för Sveriges totala export och import. Ökningen var både en pris- och volymeffekt. Exportvärdet för vodka, den största inhemskt producerade exportprodukten, minskade med tre procent mellan 2009 och Vodka stod dock för åtta procent av det totala exportvärdet av jordbruksvaror och livsmedel Handeln med norsk lax sätter liksom tidigare stora avtryck i statistiken. Rapport 2011:35

2

3 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Värdet av Sveriges export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökade under 2010 med åtta respektive tre procent. Det är något lägre än värdeökningen för Sveriges totala export och import. Ökningen var både en pris- och volymeffekt. Exportvärdet för vodka, den största inhemskt producerade exportprodukten, minskade med tre procent mellan 2009 och Vodka stod dock åtta procent av det totala exportvärdet av jordbruksvaror och livsmedel Handeln med norsk lax sätter liksom tidigare stora avtryck i statistiken. Enheten för handel och marknad Författare Lars-Anders Strandberg Olof Sköld Jimmie Enhäll 3

4

5 Sammanfattning Mellan 2009 och 2010 ökade värdet av Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel med åtta procent till 54 miljarder kronor och importen ökade med tre procent till 96 miljarder kronor. I jämförelse ökade värdet av Sveriges totala varuexport med 14 procent 2010 medan den totala varuimporten ökade med 17 procent. Värdeökningen var i genomsnitt både en pris- och volymeffekt. Den svenska exportökningen beror främst på en kraftig värdeökning för den största produktgruppen fisk som huvudsakligen utgörs av vidareexport av norsk lax. Exportvärdet för vodka, den största inhemskt producerade exportprodukten, minskade med tre procent mellan 2009 och Vodka stod dock åtta procent av det totala exportvärdet av jordbruksvaror och livsmedel Exporten består i första hand av fisk, drycker, spannmål och förädlade livsmedel. Dessa produktgrupper står för 68 procent av den totala livsmedelsexportens värde. Produktgrupper som ökade var fisk (+3,7 miljarder kronor) men även mejeriprodukter, kaffe, te, kakao m.m., spannmål och djurfoder som tillsammans ökat sitt exportvärde med ca 1 miljard kronor. Några grupper där exporten minskade var drycker, oljor och fetter samt socker som sammanlagt minskat med ca 0,7 miljarder kronor. Nästan 75 procent av Sveriges export går till EU, i synnerhet till Danmark, Finland Frankrike, Tyskland och Polen. Utanför EU är våra viktigaste handelspartners Norge (2:a största) och USA (7:e största), även om USA:s betydelse som mottagarland minskar. Livsmedelsimporten består i första hand av fisk, frukt och grönsaker, kött och drycker. Dessa produktgrupper står för strax över 60 procent av den totala livsmedelsimportens värde. En betydande del av den totala importen är dock norsk fisk som exporteras vidare till andra länder. För vissa produktgrupper ökade importvärdet under 2010 och för vissa minskade det. Bland grupper vars importvärde ökade kan nämnas fisk och kaffe, te, kakao m.m. (+4,4 miljarder kronor), medan importvärdet för drycker, djurfoder, spannmål och diverse livsmedel minskade med ca 1,5 miljarder kronor. Det främsta avsändningslandet för Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel är Norge som svarar för 22 procent av det totala importvärdet. Anledningen till det, är som tidigare nämnts, den stora importen av fisk som ensam står för ca 20 procent av Sveriges totala importvärde. Nästan två tredjedelar av den totala importen kommer från andra EU-länder, framför allt Danmark, Nederländerna och Tyskland. Då ska man dock komma ihåg att en del av det som redovisas som EU-import egentligen har ursprung i andra länder. Ett exempel är olika frukter och grönsaker som kommer till Sverige via Nederländerna. EU-importen är alltså något överskattad i statistiken. Sverige har ett betydligt starkare handelsnetto i handeln med bearbetade jordbruksvaror än i handeln totalt med alla jordbruksvaror och livsmedel. Vi exporterar bearbetade produkter för 18 miljarder kronor och importerar för 21 miljarder, vilket betyder att underskottet är mycket mindre än om man tittar på den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Underskottet har minskat med ca en miljard kronor under Sveriges största exportprodukt inom sektorn är spritdrycker (främst vodka), med ett exportvärde på 4,8 miljarder kronor. Drygt hälften av spritdryckerna (vodka) säljs till USA. Andra viktiga produktgrupper är bröd och bakverk, diverse beredda livsmedel och choklad. Importen är jämnare fördelad över olika produktgrupper, men viktiga varor är diverse beredda livsmedel, choklad, spannmålsberedningar, bakverk samt läsk och öl. 5

6

7 Summary Between 2009 and 2010, the value of Sweden s exports of agricultural products and food increased by eight per cent to SEK 54 billion and imports increased by three per cent to SEK 96 billion. In comparison, the value of Sweden s total exports of goods increased by 14 per cent 2010 while total imports of goods increased by 17 per cent. The increase in value was on average both a result of increased prices and increased volumes. The increase in Swedish exports is mainly due to a sharp increase in value for the largest product group fish, which primarily consists of re-exports of Norwegian salmon. The export value of vodka, the largest domestically produced export product, declined by three per cent between 2009 and Vodka, however, made up eight per cent of the total export value of agricultural products and food in Exports mainly consist of fish, beverages, cereal and cereal products and processed food. These product groups account for 68 per cent of the total value of food exports. Product groups with an increase are fish (+SEK 3.7 billion) but also dairy products, coffee, tea and cocoa, cereals and cereal products and animal feed which together increased its export value by approximately one billion SEK. Some groups where exports have declined are beverages, oils and fats and sugar which together declined by approximately SEK 700 million. Almost 75 per cent of Swedish exports go to the EU, particularly to Denmark, Finland, France, Germany and Poland. Of non-eu countries, our most important trading partners are Norway (second largest) and the US (seventh largest), even though the importance of the US as a recipient country is declining. Food imports mainly consist of fish, fruit and vegetables, meat, and beverages. These product groups account for slightly above 60 per cent of the total value of food imports. However, a significant part of total imports is Norwegian fish that is re-exported to other countries. For some product groups the import value increased in 2010 and for some it decreased. Some product groups for which the import value increased are fish, coffee, tea and cocoa (+SEK 4.4 billion), while the import value of beverages, animal feed, cereal and cereal products and various processed foods declined by approximately SEK 1.5 billion. The main country of dispatch for Swedish agro-food imports is Norway, which account for 22 per cent of the total import value. As previously mentioned, the main reason is the large imports of fish, which on its own represent approximately 20 per cent of Sweden s total value of imports. Almost two thirds of total imports come from other EU countries, primarily Denmark, the Netherlands and Germany. However, it should be born in mind that some of the trade flows reported as imports from the EU actually originate in other countries. One example is fruit and vegetables that are sent to Sweden via the Netherlands. This means that EU imports are slightly overestimated in the data. Sweden has a much stronger trading position for processed products than for all agro-food products. We export processed products for SEK 18 billion and import for SEK 21 billion, which results in a much smaller deficit than for total agro-food trade. The deficit has decreased by approximately one billion SEK in Sweden s largest export product in this sector is spirits (vodka), with an export value of SEK 4.8 billion. More than half of the total quantity goes to the US. Other important product groups are bread and bakers wares, various processed foods and chocolate. Imports are more evenly distributed across various product groups, but some important products are various processed foods, chocolate, cereal preparations, bakers wares and soft drinks and beer. 7

8

9 Innehåll 1 Inledning Rapportens upplägg Produktgrupper enligt SITC Ländergrupper Tabellernas form och innehåll Import och export Disposition Förändringar av handelsstatistiken efter Handelsutveckling Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under Sveriges exportutveckling under Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Export till olika ländergrupper Viktiga exportmarknader Olika produktgruppers exportutveckling Sveriges importutveckling under Perspektiv på svensk livsmedelsimport Import från olika ländergrupper Viktiga avsändarländer Olika produkters importutveckling Fördelning på ländergrupper och länder Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper och länder Sveriges handel med EU Sveriges handel med övriga länder i Central- och Östeuropa samt Ryssland Sveriges handel med övriga OECD-länder

10 3.5 Sveriges handel med övriga länder Fördelning på produktgrupper Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper Sveriges handel med levande djur (SITC 00) Sveriges handel med kött och köttvaror (SITC 01) Sveriges handel med mejeriprod. och ägg (SITC 02) Sveriges handel med fisk, kräft- och blötdjur m.m. (SITC 03) Sveriges handel med spannmål och varor därav (SITC 04) Sveriges handel med frukt och grönsaker (SITC 05) Sveriges handel med grönsaker och grönsaksprodukter Sveriges handel med frukt, bär och nötter m.m Sveriges handel med socker och sockervaror m.m. (SITC 06) Sveriges handel med kaffe, te, kakao m.m. (SITC 07) Sveriges handel med djurfoder (SITC 08) Sveriges handel med diverse livsmedel (SITC 09) Sveriges handel med drycker (SITC 11) Sveriges handel med tobak och tobaksvaror (SITC 12) Sveriges handel med oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter (SITC 22) Sveriges handel med oljor och fetter (SITC 4) Sveriges handel med levande växter Export av levande växter Import av levande växter Sveriges handel med bearbetade jordbruksvaror Export av bearbetade jordbruksvaror Import av bearbetade jordbruksvaror Bilaga 1. Indelning av statistiska nummer i produktgrupper Bilaga 2. Statistiska nummer i produktgrupper: icke-bilaga-i

11 1 Inledning Rapportens syfte är att på både övergripande och detaljerad nivå beskriva Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel Rapporten beskriver också utvecklingen det senaste året liksom mer långsiktiga trender. Den statistik som presenteras är huvudsakligen en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) 1. Handelsstatistik kan ha många användningsområden. Genom den kan man följa import- och exportutvecklingen både på aggregerad och på detaljerad nivå. Med hjälp av statistiken kan man också få en indikation på hur olika politiska beslut samt multilaterala och bilaterala handelsavtal påverkar handeln. Växelkursvariationer, strategiska beslut av näringen och strukturella förändringar är andra faktorer som kan påverka handeln, och med hjälp av handelsstatistiken kan man få en fingervisning om hur dessa faktorer påverkar import och export. 1.1 Rapportens upplägg Produktgrupper enligt SITC Rapporten utgår från FN:s rekommenderade produktgruppering SITC (Standard International Trade Classification). De grupper som valts är de som helt eller till övervägande del omfattar jordbruksvaror och livsmedel. Denna avgränsning av jordbruksvaror och livsmedel har fördelen att endast ett fåtal varor utesluts. Jordbruksvaror och livsmedel i rapporten omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 00 Levande djur 01 Kött och köttvaror 02 Mejeriprodukter och ägg 03 Fisk, kräft- och blötdjur m.m. 04 Spannmål och varor därav 05 Frukt och grönsaker 06 Socker, sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, kakao m.m. 08 Djurfoder 09 Diverse livsmedel 11 Drycker 12 Tobak och tobaksvaror 22 Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 4 Oljor och fetter 2 En varugrupp som i EU-sammanhang betraktas som jordbruksvara, men som inte omfattas av ovanstående avgränsning, är levande växter som utgör en del av SITC 29. För att rapporten ska vara jämförbar mot tidigare redovisningar och andra statistikrapporter har levande växter 1 Statistiken som avser övriga nordiska länder är en bearbetning av statistik från Danmarks statistik, Statistisk centralbyrå (NO) och Tullstyrelsen (FI). Växelkursomräkningarna är baserade på av Riksbanken noterade medelvärdeskurser. 2 Oljor och fetter omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 41,42 och

12 inte inkluderats i redovisningen av den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Handeln med levande växter redovisas istället separat i kapitel 5. I kapitel 6 redovisar vi statistik om handeln med bearbetade jordbruksvaror. 3 Dessa livsmedel ingår i flera olika produktgrupper enligt SITC, men med tanke på att bearbetade jordbruksvaror har en hög förädlingsgrad och därmed ofta ett högre mervärde är det intressant att följa dessa produkter samlat. De bearbetade jordbruksvarorna är, bland annat tack vare den höga förädlingsgraden, särskilt intressanta för svensk livsmedelsindustri. Vilka produkter vi räknar som bearbetade framgår av bilaga 2. SITC-grupperna omfattar många varor. För att kunna studera handelsutvecklingen på mer detaljerad nivå har SITC-grupperna delats in i ett antal mer begränsade varugrupper. Som exempel kan nämnas att SITC-gruppen 01 kött och köttvaror delats in i varugrupperna nötkött, griskött och så vidare. För att skilja dessa grupper från den grövre SITC-grupperingen används beteckningarna varugrupper för de detaljerade grupperna och produktgrupper enligt SITC för de mer omfattande tvåställiga SITC-grupperna. En förteckning över vilka statistiska nummer som ingår i varje varugrupp återfinns i bilaga Ländergrupper Handeln redovisas för fyra ländergrupper: EU-27. Detta är de 27 länder som utgör EU från och med den 1 januari Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland. Utöver Ryssland ingår Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Kroatien, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Serbien, Ukraina och Vitryssland Övriga OECD-länder. Gruppen består av Australien, Island, Japan, Kanada, Mexiko, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Sydkorea, Turkiet och USA Övriga länder. Här ingår alla övriga länder, främst ett stort antal utvecklingsländer. 3 Med bearbetade jordbruksvaror avses jordbruksvaror som inte ingår i bilaga I till EU-fördraget. Etanol (KN-nr 2207) ingår inte i bilaga I till fördraget men definieras inte som en bearbetad jordbruksvara i denna rapport. Anledningen till detta är dels att etanol inte finns inkluderat i kapitel 2-4 i denna rapport och dels att det i EU finns en särskild marknadsordning för etanol (om än inte omfattande). Vissa varor ur KN-nr 2208; bourbon whiskey, rom & taffia, arrak, olika fruktspriter och odenaturerad etylalkohol ingår i EU-sammanhang egentligen inte i sektorn för bearbetade jordbruksvaror, men i denna rapport definieras hela KN-nr 2208 som bearbetade jordbruksvaror. Denna rapports definition av bearbetade jordbruksvaror är densamma som i Jordbruksverkets rapport 2006:13 marknadsöversikt bearbetade jordbruksvaror (icke-bilaga 1). 12

13 1.1.3 Tabellernas form och innehåll I alla tabeller redovisas värdet 4 av handeln i löpande priser. Alla värden anges i miljoner kronor (mkr). Kvantiteter redovisas bara på detaljerad varunivå. Vissa varugrupper omfattar varor som sinsemellan är mycket olika och det blir därför inte meningsfullt att addera kvantiteterna. I dessa fall redovisas följaktligen ingen kvantitet, vilket markeras med en asterisk. I de fall då kvantiteter redovisas är enheten ton. För levande djur och drycker används emellertid enheterna styck respektive liter. För starksprit är enheten liter hundraprocentig alkohol. I de fall siffran 0 förekommer i en tabell innebär det antingen att värde/kvantitet är noll eller att värdet/kvantiteten är mindre än hälften av använd enhet så det avrundade värdet blir 0. För 2008 och 2009 redovisas definitiva värden och kvantitetsuppgifter och för 2010 redovisas preliminär statistik Import och export I rapporten används begreppet import både för import från länder utanför EU och införsel från andra EU-länder. På samma sätt avses med export både export till länder utanför EU och utförsel till andra EU-länder Disposition Kapitel 2 beskriver utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ställs också i relation till produktionsvärdet för jordbruksvaror och livsmedel, total varuhandel och Danmarks, Finlands och Norges handel med jordbruksvaror och livsmedel. I kapitel 3 presenteras Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på länder. I det inledande avsnittet redovisas en tabell över Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ett stort antal länder och därefter följer en tabell med de 30 viktigaste länderna för Sveriges import respektive export under Efter detta följer ett avsnitt för varje ländergrupp. Avsnittet inleds med en tabell över den samlade handeln med hela ländergruppen fördelad på produktgrupper enligt SITC, följd av en tabell som visar den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel med respektive land i gruppen under Vidare redovisas handeln med ett urval av enskilda länder fördelad på produktgrupper enligt SITC. För ländergruppen EU-27 redovisas handeln med samtliga länder var för sig, medan enbart handeln med Sveriges viktigaste handelspartners redovisas för övriga grupper. I kapitel 4 redovisas Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel på mer detaljerade varugrupper än tvåställig SITC. Kapitlet inleds med en tabell över den totala handeln för samtliga varugrupper. Därefter följer ett avsnitt för varje SITC-grupp med tabeller över handeln fördelad på ländergrupper, viktigaste handelspartners samt detaljerade varugrupper. Varje avsnitt är uppdelat efter följande mönster: Tabell a: Import och export för varje varugrupp fördelad på ländergrupperna EU-27, Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland, Övriga OECD-länder och Övriga länder. 4 Från januari 1998 redovisar företagen statistiskt värde enbart med handeln utanför EU, dvs. varornas värde enligt faktura med tillägg av eventuella frakt- och försäkringskostnader fram till svenska gränsen. För handeln med andra EU-länder redovisas fakturerat värde. SCB räknar dock om uppgifterna om fakturerat värde till statistiskt värde med hjälp av omräkningsfaktorer. 13

14 Tabell b: Viktigaste handelspartners för varje varugrupp. I dessa tabeller redovisas vilka länder Sverige handlade mest med under Tabell c och d: Tabellerna presenterar import och export fördelad på detaljerade varugrupper, exempelvis vodka, benfritt nötkött eller potatis. Både värde och kvantitet redovisas. I vissa fall redovisas både import och export i samma tabell, men i andra fall är antalet detaljerade varugrupper så omfattande att importen redovisas i en c-tabell och exporten i en d-tabell. I kapitel 5 presenteras Sveriges handel med levande växter. Denna handel ingår som tidigare nämnts inte i sammanställningen över handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Kapitel 6 redovisar handeln med bearbetade jordbruksvaror. Kapitlet inleds med en redovisning av handeln fördelad på ländergrupper. Därefter följer en redovisning på produktgruppsnivå av de viktigaste produktgrupperna och Sveriges viktigaste handelspartners. Kapitlet avslutas sedan med en redovisning av värdet på importen och exporten av samtliga varugrupper. 1.2 Förändringar av handelsstatistiken efter 1995 Det svenska EU-medlemskapet innebar stora förändringar för insamlingen av uppgifter till handelsstatistiken. Förändringarna innebär i korthet att det fr.o.m inte finns någon heltäckande statistik över Sveriges handel med de övriga EU-länderna samt att redovisningen av ursprungsland för importen har förändrats. Detta betyder att jämförelser av handelsstatistik före tiden för Sveriges medlemskap i EU med tiden efter inträdet blir osäkra. Före EU-medlemskapet baserades handelsstatistiken på uppgifter som företagen lämnade i tulldokument vid export och import. Detta gav en i stort sätt heltäckande handelsstatistik. Idag samlas uppgifter till handelsstatistiken in på två olika sätt. Uppgifter om Sveriges handel med tredje land (utanför EU) hämtas som tidigare från tulldokument. För handeln med andra EUländer behöver företagen inte fylla i några tulldokument. Istället samlas uppgifter om dessa företags handel in genom en undersökning som kallas Intrastat. Intrastat är en urvalsundersökning som med vissa variationer tillämpas inom hela EU. I Sverige gäller att alla företag som har en årlig export till eller import från andra EU-länder som överstiger 4,5 miljoner kronor 5 ingår i urvalet. Varje månad måste dessa företag redovisa sin handel med EU fördelad på varor och ursprungsland. För importen från EU redovisas varans avsändningsland. För exporten redovisas varans bestämmelseland, dvs. den slutliga destinationen. Den handelsstatistik som kan sammanställas med hjälp av uppgifterna från undersökningen Intrastat täcker inte hela den faktiska handeln. Detta beror dels på täckningsfel, alla företag som handlar med EU ingår inte i urvalet, dels på ett svarsbortfall där alla företag i urvalet inte redovisar sin EU-handel. För att komma till rätta med detta korrigerar SCB de insamlade uppgifterna. SCB gör korrigeringar på treställig SITC-nivå 6. I det material Jordbruksverket bearbetar finns heller inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. För 2010 innebär detta att 5 SCBs beskrivning av statistiken utrikeshandel med varor 2011, På KN-nr (tullnomenklaturen) nivå görs istället korrigeringen på sexställig nivå. 14

15 2,3 miljarder kronor av den skattade importen av jordbruksvaror och livsmedel från andra EU-länder inte kunnat fördelas på länder eller detaljerade varugrupper. Detta motsvarar 3,7 procent av det skattade totala värdet för importen av jordbruksvaror och livsmedel från EU under För exporten uppgår värdet av korrigeringen till 984 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,4 procent av det skattade totala värdet för exporten av jordbruksvaror och livsmedel till andra EU-länder under Teoretiskt skulle exempelvis exporten till Tyskland kunna vara allt från 0 till 984 miljoner kronor högre än det insamlade värdet (under förutsättning att det skattade värdet motsvarar det faktiska värdet). Den handel med andra EUländer som inte fördelats på enskilda länder redovisas i rapporten under ländergruppen EU- 27. Efter EU-inträdet är det inte längre möjligt att redovisa ursprungsland för hela importen. För import från tredje land som har tullbehandlats i Sverige finns fortfarande uppgift om ursprungsland i tulldokumenten. Däremot finns enbart uppgift om avsändningsland för importen från andra EU-länder. I de fall då en vara från tredje land har tullbehandlats i ett annat EU-land på sin väg till Sverige redovisas varan därför som import från EU. I handelsstatistiken i denna rapport redovisas avsändningsland för importen från andra EUländer medan ursprungsland redovisas för importen från tredje land. Detta innebär att importen från ett EU-land kan omfatta varor med ursprung i andra länder. För exporten gäller däremot inte motsvarande problem då bestämmelseland redovisas både i tulldokument vid export till tredje land och i Intrastatundersökningen vid utförsel till andra EU-länder. De statistikproblem som diskuteras här är bra att ha i åtanke när uppgifterna i rapporten studeras. Läsaren kommer att påminnas om statistikproblemen med hjälp av fotnoter till tabellerna. För att läsaren ska få en uppfattning om hur mycket handel som enligt skattningarna saknas redovisas i tabell 3.2c korrigeringarna i miljoner kronor för varje tvåställig SITC-grupp. I redovisningen i kapitel 4 över de viktigaste import- respektive exportländerna för olika varugrupper anger fotnoten hur många miljoner kronor av den skattade handeln som inte kunnat fördelas på enskilda EU-länder. 15

16 2 Handelsutveckling I det här kapitlet beskriver vi Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel i stora drag. Mer detaljerade uppgifter hittar du i kapitel 3 och Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under 2010 Sverige är nettoimportör av jordbruksvaror och livsmedel. Under 2010 uppgick underskottet i den handeln till 41,5 miljarder kronor, vilket var en minskning med 1,5 miljarder kronor jämfört med 2009, se figur 1. Underskottet har ökat varje år sedan 1998, med undantag för år 2000 och Figur 1 Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel, miljarder kronor Sverige hade under 2010 endast överskott i handeln med produktgruppen spannmål och spannmålsprodukter. För förädlade livsmedel var värdet av exporten och importen ungefär lika stort, men för övriga produkter är värdet av importen betydligt större än värdet av exporten. Det största underskottet finns i handeln med frukt och grönsaker, men även för exempelvis kött, fisk, kaffe, te och kakao m.m., mejeriprodukter, oljor och fetter samt drycker har vi betydande underskott i handeln. Man bör dock komma ihåg att dessa över- och underskott avser produktgrupper. Det finns enskilda produkter där Sverige har stora handelsöverskott även om balansen för produktgruppen i dess helhet är negativ. Exempel på sådana produkter är t.ex. starksprit, smör och margarin. 16

17 Den negativa handelsbalansen i handeln med jordbruksvaror och livsmedel kan främst förklaras med underskott i handeln med EU-27 och Norge. Under 2010 var underskottet 21,5 miljarder kronor i handeln med EU-27, en minskning med 4,4 miljarder kronor sedan föregående år. Underskottet i handeln med Norge uppgick till 15,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 3,3 miljarder kronor sedan När det gäller importen från EU-27 ska man ha i åtanke att denna import även innehåller produkter med ursprung från länder som inte är EU-medlemmar (se vidare kapitel 1.2). Underskottet i handeln med EU-27 skulle vara mindre och underskottet i handeln med andra länder större om all handel hade redovisats efter ursprungsland. Figur 2 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2010 fördelad på länder (miljarder kronor) Som framgår av figur 2 hade Sverige under 2010 ett underskott i handeln med de flesta EUländerna. Detta underskott var särskilt stort i handeln med Nederländerna (8,8 miljarder kronor), Danmark (7,7 miljarder kronor), och Tyskland (5,6 miljarder kronor). Vi har däremot relativt stora överskott i handeln med Finland (3,0 miljarder kronor), USA (2,1 miljarder kronor), Polen (1,9 miljarder kronor), Frankrike (1,4 miljarder kronor) och ett mindre överskott till Storbritannien (0,5 miljarder kronor). 2.2 Sveriges exportutveckling under 2010 Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel ökade med drygt 8 procent under Värdeökningen var i genomsnitt både en pris- och volymeffekt 7. Exportvärdet ökade mellan 2009 och 2010 från 50,2 till 54,4 miljarder kronor, se tabell Exporten av jordbruksvaror och livsmedel har dock minskat från 5,0 till 4,8 procent av den totala varuexporten, under motsvarande period 8. Exportökningen under 2010 beror till största delen på att exporten av fisk ökade kraftigt (3,7 miljarder kronor) och utgör nu drygt en tredjedel av exporten. Exporten av 7 Se Jordbruksverkets PM Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2010, SCBs statistiska meddelande Utrikeshandel, export och import av varor januari-december 2010, i löpande priser,

18 produktgrupperna mejeriprodukter och ägg, kaffe, te, kakao m.m., spannmål samt djurfoder ökade också men i mindre omfattning (en miljard kronor). Däremot minskade exporten av följande stora produktgrupper; drycker, oljor och fetter samt socker (0,7 miljarder kronor) Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Produktionsvärdet för svenska jordbruksvaror och livsmedel var 190 miljarder kronor Detta kan ställas i relation till värdet av importen som samma år var drygt 88 miljarder kronor. Importens värde kan alltså uppskattas till ca 47 procent av produktionsvärdet. Exportvärdet uppgår till närmare 48 miljarder kronor och därmed ca 25 procent av produktionsvärdet. Vid en jämförelse med våra närmaste grannar ser man att Danmark och Norge har en större livsmedelsexport än Sverige medan Finlands export är mindre. Exportvärdet 2010 var drygt 129 miljarder svenska kronor för Danmark och knappt 67 miljarder kronor för Norge, medan den finska exporten uppgick till knappt 13 miljarder kronor. Den norska livsmedelsexporten består till stor del av fisk; om man exkluderar den posten är landets export av jordbruksprodukter och livsmedel påfallande liten, drygt 4 miljarder svenska kronor. Danmark är sedan lång tid tillbaka en stor nettoexportör av jordbruksvaror och livsmedel. Sverige och Finland är däremot nettoimportörer och även Norge är en stor nettoimportör om handeln med fisk och fiskprodukter exkluderas Export till olika ländergrupper Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-27 uppgick 2010 till 40,3 miljarder kronor, vilket betyder att närmare tre fjärdedelar av vår jordbruksexport går till dessa länder, se tabell Denna andel har varit relativt konstant sedan EU-inträdet I första hand säljer vi till nordiska länder, oavsett om de är EU-medlemmar eller inte. Exporten till EU-27 ökade kraftigast för produktgrupperna fisk och mejeriprodukter (3,9 miljarder kronor). Exporten minskade sammanlagt med närmare en miljard kronor för produktgrupperna drycker, socker, spannmål samt frukt och grönsaker. Tabell Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper Ländergrupper: Export (mkr) EU-27 1) Övriga CÖE-länder + Ryssland Övriga OECD-länder Övriga länder SUMMA ) Exportvärdena för EU-27 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. 9 SCB nationalräkenskaper, tillgång och användning per produkt 2008, löpande priser. Värdet av exporten och värdet av produktionen är inte helt jämförbara eftersom produktomfånget inte är exakt likadant. Produktgrupperna för produktionsvärdena är baserade på SNI och inte SITC som fallet är när det gäller handeln. 18

19 2010 års exportvärde till länder som inte är EU-medlemmar var 14,1 miljarder kronor, se tabell 2.1.1, en ökning med närmare en miljard kronor jämfört med Norge och USA är de klart största destinationerna för svensk jordbruksexport utanför EU; närmare 39 procent av den exporten gick till Norge och närmare 24 procent till USA. Ytterligare drygt fyra procent av exporten gick till Ryssland. Exporten till Norge ökade med knappt fyra procent. Däremot minskade exporten till USA med närmare fem procent. Drycker, kaffe, te, kakao m.m., djurfoder och diverse livsmedel 10 svarade för de största exportökningarna till Norge. Minskningen av exporten till USA beror framför allt på att dryckesexporten gick tillbaka något under 2010 (d.v.s. exporten av vodka). De senaste fem åren, från 2005 till 2010, har den svenska jordbruksexportens värde ökat med 57 procent. Exporten till EU-27 har ökat med närmare 74 procent medan exporten till övriga ländergrupper ökat med 23 procent under samma period, se figur 3. Det är således exporten till EU-länderna som ökar kraftigast. Figur 3 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-27 och tredje land, (Miljarder kronor) Viktiga exportmarknader Under 2010 var de största marknaderna för den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel Danmark, Norge, Finland, Frankrike och Tyskland. USA var under inledningen av 2000-talet den viktigaste svenska exportmarknaden men har sedan dess passerats av sex länder. Värdet av exporten till Danmark ökade med fem procent under Exporten till Norge ökade med fyra procent medan exporten till Finland minskade med tre procent. Vidare ökade exporten till Frankrike och Tyskland med 17 respektive en procent. Avslutningsvis minskade exporten till USA med fem procent. Minskningen av exporten till Finland beror främst på att fler produktgrupper såsom frukt och grönsaker samt kött tydligare minskat än resterande produktgrupper ökat. Exportökningen till 10 T.ex. soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. 19

20 Danmark omfattar framförallt fisk och mejeriprodukter. Till Norge, har som redan nämnts, exporten av drycker, kaffe, te, kakao m.m., djurfoder och diverse livsmedel 11 gått bra. I övrigt kan man konstatera att exporten till Portugal, Polen och Spanien ökat med 32, nio respektive sju procent. För samtliga tre länder är det främst exporten av fisk som har ökat. Tabell Sveriges viktigaste exportmarknader för jordbruksvaror och livsmedel 2009 och 2010 Bestämmelseland: Export (mkr) Förändring mellan ) ) 2009 och 2010 insamlat insamlat % 1 Danmark Danmark ,7 2 Finland Norge ,7 3 Norge Finland ,0 4 Tyskland Frankrike ,5 5 Frankrike Tyskland ,4 6 Polen Polen ,0 7 USA USA ,5 8 Storbritannien Storbritannien ,2 9 Spanien Spanien ,4 10 Portugal Portugal ,0 1) Siffrorna i tabellen täcker inte hela den faktiska handeln med EU-länderna, vilket beror på att det inte finns någon heltäckande statistik över handeln med dessa sedan SCB skattar den totala handeln med EU, men gör inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. Den skattade export som inte gick att fördela på enskilda EU-länder var 988 mkr 2009 och 984 mkr Olika produktgruppers exportutveckling Av tabell framgår de olika produktgruppernas exportutveckling mellan 2009 och Värdet av exporten ökade mest för följande stora produktgrupper; fisk (+3,7 miljarder kronor), mejerivaror och ägg (+437 miljoner kronor), kaffe, te, kakao m.m. (+227 miljoner kronor), spannmål och varor därav (+198 miljoner kronor) och djurfoder (+150 miljoner kronor). Däremot minskade exporten av följande stora produktergrupper; drycker (-261 miljoner kronor), oljor och fetter (-252 miljoner kronor) och socker och sockervaror (-171 miljoner). Den ökade fiskexporten beror till stor del på ökad export av hel lax till EU- 27, men man bör komma ihåg att större delen av den siffran är vidareexport av norsk fisk. Sett över en längre tidsperiod, , har exportvärdet i löpande priser ökat för alla produktgrupper. Den klart största ökningen nominellt såväl som procentuellt har varit för produktgruppen fisk och fiskprodukter (14 miljarder kronor motsvarande 272 %). Andra stora produktgrupper som också haft en positiv utveckling är; mejeriprodukter, kaffe, te, kakao m.m., spannmål, diverse livsmedel och drycker. De största produktgrupperna i jordbruksexporten var under 2010 fisk, drycker, spannmål, och diverse livsmedel, se figur 4. Tillsammans svarade dessa grupper för 37 miljarder kronor eller 68 procent av exporten. Exporten av fisk svarade ensam för 35 procent, men man bör komma ihåg att större delen av den siffran är vidareexport av norsk fisk. Exporten till EU-27 domineras till stor del av fisk och fiskprodukter (46 procent), följt av spannmål och spannmålsprodukter (nio procent) och diverse livsmedel (nio procent). I 11 T.ex. soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. 20

21 exporten till länder som inte är EU-medlemmar är den viktigaste produktgruppen drycker (28 procent), följt av spannmål och spannmålsprodukter (16 procent) och diverse livsmedel (15 procent), se vidare i kap. 3. Tabell Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper enligt SITC Produktgrupper Export (mkr) 1) enligt SITC: Levande djur Kött och köttvaror Mejeriprodukter och ägg Fisk, kräft- o. blötdjur m.m Spannmål och varor därav Frukt och grönsaker Socker, sockervaror m.m Kaffe, te, kakao m.m Djurfoder Diverse livsmedel Drycker Tobak och tobaksvaror Oljefrön, oljehaltiga nötter Oljor och fetter SUMMA ) Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. Figur 4 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2010 fördelad på produktgrupper enligt SITC *Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,3 %). Oljor och fetter (3,8 %), socker och sockervaror (2,3 %), djurfoder (2,2 %), tobak och tobaksvaror (1,0 %) och oljefrön och oljehaltiga nötter (0,4 %). 21

22 På mer detaljerad nivå ser man att hel laxfisk och vodka är de två enskilt största exportprodukterna. Mellan 2009 och 2010 ökade laxens andel av den totala exporten från 19 till 22 procent medan vodkans andel minskade från nio till åtta procent. Hel laxfisk var den största exportprodukten till EU-27 under Den övervägande delen av denna export utgjordes av vidareexport av norsk lax. Olika former av förädlad fisk kommer på andra plats i listan. De största mottagarländerna för fisk och fiskprodukter i EU-27 var Frankrike, Polen, Portugal, Spanien och Storbritannien. Andra viktiga exportprodukter till EU-27 var olika slags bakverk och bröd, övriga livsmedel, övriga oljor och fetter samt vodka. Till länder utanför EU är däremot vodka den klart största exportprodukten, följt av övriga livsmedel och flytande margarin. Tabell Stora svenska exportprodukter till EU och tredje land Stora exportprodukter ) ) (mkr) (mkr) Till EU Till EU Hel laxfisk Hel laxfisk Torkad, saltad och rökt fisk m.m Torkad, saltad och rökt fisk m.m Övriga fiskfiléer och fiskkött Övriga fiskfiléer och fiskkött Övriga bakverk, bröd m.m Övriga bakverk, bröd m.m Övriga livsmedel (bl.a. smörblandningar) Övriga livsmedel (bl.a. smörblandningar) Vodka 930 Övriga oljor och fetter 814 2) Övriga oljor och fetter 788 2) Vodka 810 Flytande margarin o. andra beredningar av fett 585 Flytande margarin o. andra beredningar av fett 656 Vete 544 Övrig hel fisk 631 Övriga såser 531 Rostat kaffe 560 Till tredje land Till tredje land Vodka Vodka Övriga livsmedel (bl.a. smörblandningar) 895 Övriga livsmedel (bl.a. smörblandningar) 934 Flytande margarin o. andra beredningar av fett 680 Mjölk- och gräddpulver 798 Mjölk- och gräddpulver 639 Övriga bakverk, bröd m.m. 671 Övriga bakverk, bröd m.m. 628 Flytande margarin o. andra beredningar av fett 652 Övriga tobaksvaror 372 Övriga tobaksvaror 410 Rostat kaffe 353 Rostat kaffe 358 Övriga produkter av fisk 344 Övriga produkter av fisk 346 Övriga oljor och fetter 319 2) Söta kex, småkakor, rån etc. 304 Söta kex, småkakor, rån etc. 278 Chokladberedningar (block, kakor, pulver mm) 286 1) Endast insamlat värde kan redovisas för exporten till EU-länder. Detta innebär att all faktisk export inte redovisas i tabellen ovan. 2) Här ingår diverse vegetabiliska oljor och fetter som helt eller delvis hydrerats, omförestrats eller eladiniserats. 22

23 2.3 Sveriges importutveckling under 2010 Värdet av den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel uppgick 2010 till närmare 96 miljarder kronor, vilket i löpande priser innebär en ökning med tre procent sedan 2009, se tabell Värdeökningen var i genomsnitt både en pris och volymeffekt 12. Sveriges totala varuimport ökade med 17 procent samma år. Det betyder att värdet av importen av jordbruksprodukter och livsmedel, liksom motsvarande export, ökar betydligt långsammare än varuhandeln som helhet. Andelen jordbruksvaror och livsmedel i den totala varuimporten minskade från 10 procent 2009 till nio procent I absoluta tal uppgick ökningen av importen för jordbruksvaror och livsmedel till ca 3 miljarder kronor. Följande produktgrupper bidrog mest till ökningen; fisk, kaffe, te, kakao m.m., oljefrön och oljehaltiga nötter samt kött Perspektiv på svensk livsmedelsimport Produktionsvärdet för jordbruksvaror och livsmedel var 190 miljarder kronor Detta kan ställas i relation till importen av jordbruksvaror och livsmedel som samma år uppgick till 88 miljarder kronor. Importens värde är alltså ungefär 47 procent av den svenska produktionen. Värdet av vår export utgör 25 procent av den svenska produktionen. Vid en jämförelse med våra närmaste grannländer finner man att Danmarks och Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel är ungefär jämnstora medan Norges och Finlands import är mindre. År 2010 uppgick värdet av den danska importen till knappt 81 miljarder svenska kronor, medan motsvarande siffra var 40 miljarder kronor för Norge och 35 miljarder kronor för Finland. Att den danska importen per capita är betydligt högre än i övriga nordiska länder kan bero på att delar av importen exporteras vidare eller ingår som råvaror i produkter som sedan exporteras vidare Import från olika ländergrupper Värdet av Sveriges import från EU-27 uppgick 2010 till 61,8 miljarder kronor, vilket motsvarar 64 procent av vår totala import av jordbruksvaror och livsmedel, se tabell Värt att observera är dock att produkterna inte nödvändigtvis har sitt ursprung i EU bara för att de redovisas som import därifrån. Ett typiskt exempel är att vi importerar en hel del frukt från Sydamerika, men eftersom den importen kommer till Sverige via Nederländerna så redovisas den som import från EU. Med det förbehållet kommer mer än hälften av vår jordbruksimport från EU-27 från Danmark, Tyskland och Nederländerna. Värdet av importen från EU-27 minskade dock med två procent under Importen minskade för framförallt följande fyra produktgrupper; diverse livsmedel, drycker, spannmål samt djurfoder. Dessa grupper minskade med mellan sex och 15 procent. Kaffe, te, kakao m.m. som är en betydande produktgrupp ökade med ca 11 procent. 12 Jordbruksverkets PM Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2010, SCB nationalräkenskaperna. Tillgång och användning per produkt 2008, löpande priser. Datan i den här tabellen är inte helt jämförbar med resten av rapporten eftersom produktomfånget inte är exakt likadant. Produktgrupperna för produktionsvärdena är baserade på SNI och inte SITC. 23

24 Tabell Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper Ländergrupper: Import (mkr)* EU-27 1) Övriga CÖE-länder + Ryssland Övriga OECD-länder Övriga länder SUMMA ) Importvärdena för EU-27 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. om ursprungsland saknas för de varor som importerats från EU. Det betyder att importstatistiken ger en något bristfällig bild av olika länders betydelse för svensk import. Importvärdet från länder som inte är EU-medlemmar uppgick 2010 till 34,1 miljarder kronor, varav 56 procent utgjordes av fisk från Norge. Den stora fiskimporten gör att Norge också är det i särklass viktigaste avsändningslandet utanför EU. Väl över hälften (62 procent) av importen av jordbruksvaror och livsmedel, från länder som inte är EU-medlemmar, kommer från Norge. Resterande import från icke-eu-länder är väl spridd: de främsta avsändningsländerna är Brasilien och USA med fyra fem procent vardera, följt av Malaysia, Sydafrika, Kina och Thailand med ca två tre procent. Importen från Brasilien består främst av kaffe, foder och kött. Importen från USA domineras av frukt och grönsaker (framförallt russin och nötter). Figur 5 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel från EU-27 och tredje land, (miljarder kr) 24

25 2.3.3 Viktiga avsändarländer De viktigaste avsändarländerna av jordbruksvaror och livsmedel till Sverige under 2010 var Norge (21,1 miljarder kronor), Danmark (13,9 miljarder kronor), Nederländerna (10,2 miljarder kronor kr) och Tyskland (9,9 miljarder kronor). Dessa fyra länder svarade för omkring 57 procent av importvärdet. Jämfört med 2009 ökade importen från Norge med 20 procent. Importen från Norge utgjordes till över 91 procent av fisk och fiskprodukter, vilka sedan till stor del vidareexporterades till andra EU-länder. Värdet av importen från Danmark minskade med fyra procent. Här minskade importen för flertalet av produktgrupperna, dock inte de två största, kött och mejeriprodukter, som ökade något. Från Tyskland minskade importen endast obetydligt med under en procent. Totalsiffran döljer dock att vissa produktergrupper minskade tydligt medan andra ökade tydligt. Nederländerna däremot ökade sin export till Sverige med fyra procent där främst kaffe, te, kakao m.m. samt kött och mejeriprodukter ökade. De största avsändningsländerna utanför Europa under 2010 var Brasilien och USA. Importen från Brasilien ökade med 20 procent under 2010 medan importen från USA minskade med 11 procent. Importen från Brasilien utgörs nästan uteslutande av kaffe, foder och kött. Importvärdet av alla dessa produkter ökade 2010 jämfört med Importen från USA domineras av frukt och grönsaker (framförallt russin och nötter), drycker samt diverse livsmedel. 25

26 2.3.4 Olika produkters importutveckling Av tabell framgår de olika produktgruppernas importutveckling. Mellan 2009 och 2010 ökade importvärdet mest för fisk samt kaffe, te och kakao m.m. som tillsammans ökade med ca 4,4 miljarder kronor. Räknat i procent ökade importen för dessa produktgrupper med drygt 16 procent jämfört med förra året. För produktgrupperna drycker, djurfoder, spannmål, diverse livsmedel samt frukt och grönsaker minskade värdet av importen under året med 1,8 miljarder kronor. Sett över en längre tidsperiod, , har importvärdet i löpande priser ökat för samtliga produktgrupper utom tobak och tobaksvaror. Importvärdet för denna produktgrupp minskade under perioden med 38 procent. Förutom fisk är det kött, frukt och grönsaker samt mejeriprodukter som ökat mest, uttryckt i absoluta tal. I procent är det fisk, levande djur, mejeriprodukter samt oljor och fetter som ökat mest. Även importen av kött, kaffe, te, kakao m.m., diverse livsmedel samt drycker har ökat markant i procent räknat. Tabell Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper enligt SITC* Produktgrupper Import (mkr) 1) enligt SITC: Levande djur Kött och köttvaror Mejeriprodukter o. ägg Fisk, kräft- o. blötdjur m.m Spannmål o. varor därav Frukt o. grönsaker Socker, sockervaror m.m Kaffe, te, kakao, m.m Djurfoder Div. livsmedel Drycker Tobak o. tobaksvaror Oljefrön, oljehaltiga nötter Oljor och fetter SUMMA ) Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. om ursprungsland saknas för de varor som importerats från EU. Det betyder att importstatistiken ger en något bristfällig bild av olika länders betydelse för svensk import. 26

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2010-2012

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2010-2012 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel - Värdet av Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till drygt 58 miljarder SEK. Motsvarande siffra för importen var drygt 102 miljarder

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009 Medan den svenska varuhandeln minskade 2009 så ökade värdet i handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Ökningen var i genomsnitt en priseffekt

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2013-2015 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2015 till 74 miljarder SEK, en ökning med strax över 8 procent. Importen ökade till

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Rapport 2008:20 Foto: Mats Pettersson Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005-2007 Enheten för handel och marknad

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2003 2005 Rapport 2006:23 Foto: Mats Pettersson Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2003-2005 Internationella enheten 2006-09-01

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2006-2008 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ökade i värde under 2008. Ökningen var betydligt större än för annan varuhandel. En stor

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport 2006

Sveriges livsmedelsexport 2006 Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Rapport 2001:16 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Internationella enheten 2001-08-31 Referens Håkan Loxbo

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport 2005

Sveriges livsmedelsexport 2005 Jordbruksverket 2006-03-17 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2005 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2005 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 34,9 miljarder kronor

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-03-20 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2014 till drygt 69 miljarder kronor,

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2004 2006 Rapport 2007:12 Foto: Mats Pettersson Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2004 2006 Internationella enheten 2007-09-01

Läs mer

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat 2011-09-06 Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat Underskottet i handelsbalansen för handeln med jordbruksvaror och livsmedel ökade något under första halvåret 2011 jämfört

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,

Läs mer

Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014

Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-09-03 Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014 Det första halvåret 2014 ökade värdet

Läs mer

Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade

Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-09-02 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade Det första halvåret 2016 ökade värdet av exporten och importen av jordbruksvaror

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-03-18 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2012 till strax över 58 miljarder

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007 1(7) PM Dnr 44-2893/08 2008-03-07 Marknadsavdelningen Johanna Nilsson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007 Exportutveckling 2007 Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel fortsatte

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 1(13) PM Dnr 59-193/10 2010-03-11 Enheten för handel och marknad Claes Renström Anne Hansson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel har

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror

Läs mer

Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Miljarder kronor På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-06-05 Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Det första kvartalet 2014 ökade

Läs mer

Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005

Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005 1(11) PM 44-2893/08 2008-10-23 Enheten för handel och marknad Anne Hansson/Peter Hugoson Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015 På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-03-23 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2015 till

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016 På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-03-17 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2016 till

Läs mer

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 209 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter

Läs mer

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-12 Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen Sverige har efter EU-inträdet kommit att bli ett transitland för den norska

Läs mer

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin?

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10-27 Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? Sveriges totala export av fisk och skaldjur, inklusive

Läs mer

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 277 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter

Läs mer

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel har värdemässigt ökat kraftigt sedan EU-inträdet.

Läs mer

Utvecklingen av Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002

Utvecklingen av Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002 YTTRANDE Enheten för global handel Dnr 1193-2899-02 Kristina Olofsson Sändlista: Lars-Olof Lindgren, UD Anders Ahnlid, UD-IH Claes Hammar, UD-IH Kajsa B. Olofsgård, UD-IH Daniel Blockert, UD-IH Christer

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport

Sveriges livsmedelsexport Sveriges livsmedelsexport 2002 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel 4 2.1 Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 249 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Förädlade livsmedel på den internationella arenan

Förädlade livsmedel på den internationella arenan Förädlade livsmedel på den internationella arenan Studie över handeln med livsmedelsindustriprodukter 1995 2005 en kortversion De globala marknaderna för livsmedelsindustriprodukter har växt, samtidigt

Läs mer

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Svenskt jordbruk vill växa.och måste ta marknadsandelar både hemma och på exportmarknaderna för att lyckas LRFs mål är

Läs mer

2012-02-20. Sverige. Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige. www.jordbruksverket.se

2012-02-20. Sverige. Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige. www.jordbruksverket.se Samhandelen Norge EU sett från Sverige Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige STÖD STÖD STÖD TULL TULL 212-2-2 Den svenska bilden av Norges produktion och handel med jordbruks- och livsmedels- produkter

Läs mer

Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel KOMMERSKOLLEGIUM BILAGA 1 Enheten för global handel 2003-05-08 1 Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel 1998-2002 Värde milj SEK löpande priser Förändring % Andel i % 00 Levande djur 135

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Nya exportmarknader på livsmedelsområdet

Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Vilka länder utanför EU vill företagen satsa på och kan vi mäta hur det går? På marknader utanför EU ser företagen potentiella möjligheter att öka exporten till

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Handel med teknikvaror 2016

Handel med teknikvaror 2016 217-2-8 Handel med teknikvaror 216 Ökad teknikhandel men försämrad handelsbalans Teknikvaror till ett värde av 4 miljarder SEK exporterades från Sverige under 216, vilket är en ökning med 2 procent i värde

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Nya exportmarknader på livsmedelsområdet

Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Vilka länder utanför EU vill företagen satsa på och kan vi mäta hur det går? På marknader utanför EU ser företagen potentiella möjligheter att öka exporten till

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 18 maj 2010 Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 27 oktober Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Helåret 2015

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Helåret 2015 2016 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Helåret 2015 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import

Läs mer

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina 2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2012

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2012 2012 09 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2012 Enheten för internationell 2012-09-19 Dnr: 2012/00412 handelsutveckling

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013 2013 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013 Enheten för internationell 2013-06-19 Dnr: 2013/00386 handelsutveckling

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016

INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 INTERNATIONELLA HALLAND EXPORT & IMPORT 2016 Oleg Zastenker Regional Exportrådgivare I Halland Maj 2017 PHOTO CREDIT: SARA INGMAN/IMAGEBANK.SWEDEN.SE 2 När Sverige först började handla över gränserna var

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co April 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner April 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2011 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2010 Enheten för internationell 2011-03-10

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2012

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2012 2012 12 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2012 2012-12-18 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt

Läs mer

Svensk export av ekologiska och KRAV-märkta varor Statistik, analys och exportörernas syn på saken

Svensk export av ekologiska och KRAV-märkta varor Statistik, analys och exportörernas syn på saken Svensk export av ekologiska och KRAV-märkta varor 2016 Statistik, analys och exportörernas syn på saken Om rapporten och KRAVs exportarbete Rapporten är framtagen av Macklean, på uppdrag och i nära samarbete

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012 2013 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2012 Enheten för internationell 2013-03-19 Dnr: 2013/00386

Läs mer

Marknadsråd ägg 2014-05-27

Marknadsråd ägg 2014-05-27 Marknadsråd ägg 2014-05-27 Under 2013 ökade både produktionen och förbrukningen av ägg med knappt sex procent. Förprövningsstatistiken för 2013 tyder på en lägre vilja att investera i äggproduktion 2013

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Stockholm, den 7 mars 2016 Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt 43-åriga äktenskap

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Första kvartalet 2015

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Första kvartalet 2015 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första kvartalet Från och med rapporten för helåret 2014 baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna

Läs mer

Marknadsråd ägg 2013-05-29

Marknadsråd ägg 2013-05-29 Marknadsråd ägg 2013-05-29 Under 2012 ökade totalkonsumtionen av ägg i Sverige med 8 procent. Produktionen ökade med 5 procent och har fortsatt att öka under 2013. Sveriges självförsörjning av ägg låg

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror

Utrikeshandel med teknikvaror Utrikeshandel med teknikvaror Ekonomisk analys 2012-03-29 Utrikeshandel med teknikvaror Svensk export och import av teknikvaror Teknikvaror till ett värde av 573 miljarder SEK exporterades från Sverige

Läs mer