Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel"

Transkript

1 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ökade i värde under Ökningen var betydligt större än för annan varuhandel. En stor del av ökningen beror på att priserna var ovanligt höga under större delen av 2008, men det handlar också om större volymer. Importen av kött och mejeriprodukter ökade mest. För exporten kom de största ökningarna för spannmål, men även förädlade livsmedel och drycker ökade betydligt. Rapport 2009:18

2

3 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fortsatte att öka under Den ekonomiska krisen som bröt ut på hösten har inte satt några större spår i datan för helåret. Jordbrukshandeln ökar snabbare än varuhandeln totalt sett. På importsidan är det kött och mejeriprodukter som ökat mest i värde. För exporten ser vi de största ökningarna för spannmål, drycker och förädlade livsmedel. Vi importerar ungefär dubbelt så mycket som vi exporterar. Jordbruksimporten består i första hand av frukt, grönsaker och kött. Motsvarande export domineras av drycker, spannmål och spannmålsprodukter, samt förädlade livsmedel. Enheten för handel och marknad Författare Jimmie Enhäll Katarina Johansson Olof Sköld

4

5 Sammanfattning Värdet av den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel är ungefär dubbelt så stort som exporten. Importen uppgick under 2008 till 88 miljarder kronor, en ökning med 13 procent jämfört med året innan. Motsvarande export uppgick till 48 miljarder kronor, en ökning med 15 procent. En stor del av ökningen beror på att priserna var ovanligt höga under större delen av 2008, men det handlar också om större volymer. Exporten består i första hand av fisk, spannmål och spannmålsprodukter, drycker och förädlade livsmedel. Tillsammans svarar dessa produktgrupper för 65 procent av livsmedelsexporten. Fiskexporten utgörs dock till stor del av vidareexport av norsk fisk. Alla produktgrupper ökade sitt exportvärde under Exporten ökade mest för de produktgrupper som redan var störst, både i absoluta tal och i procent. Mer än 70 procent av vår export går till andra EU-länder, i synnerhet Danmark, Finland och Tyskland. Utanför EU är våra viktigaste handelspartners Norge och USA, även om USA:s betydelse som mottagarland fortsätter att minska. När det gäller importen av livsmedel består den i första hand av fisk, frukt och grönsaker, kött och drycker. Tillsammans står de produktgrupperna för nästan 60 procent av livsmedelsimportens värde. En betydande del av importen är dock norsk fisk som går vidare till andra länder. Importvärdet ökade för samtliga produkter. De största ökningarna avser kött, mejeriprodukter samt oljor och fetter, som alla ökade med mer än en miljard kronor. Nästan 70 procent av importen kommer från andra EU-länder, framför allt Danmark, Tyskland och Nederländerna. Då ska man dock komma ihåg att en del av de varuflöden som redovisas som EU-import i statistiken egentligen har ursprung i andra länder. Ett typiskt exempel är sydamerikansk frukt som kommer till Sverige via Nederländerna. EU-importen är alltså något överskattad i statistiken. I handeln med förädlade livsmedel har Sverige en betydligt starkare position. Vi exporterade sådana produkter för 18 miljarder kronor och importerade för 20 miljarder, vilket betyder att underskottet är mycket mindre än om man tittar på hela handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Både importen och exporten ökade i värde under 2008, importen med 13 procent och exporten med nio procent. Sveriges största exportprodukt inom sektorn är vodka. Andra viktiga produktgrupper är bröd och bakverk, choklad och diverse beredda livsmedel. Vodkan säljs i första hand till USA. I övrigt exporterar vi förädlade livsmedel framför allt till andra EU-länder, 65 procent av den övriga exporten går dit. Importen av förädlade livsmedel kommer till större delen från andra EU-länder; hela 88 procent kommer därifrån. Importen är jämnare fördelad över olika produktgrupper, men viktiga importvaror är diverse beredda livsmedel, choklad, spannmålsberedningar och bakverk. Nästan alla produktgrupper har ökat i värde. Ett notabelt undantag är dock tobaksimporten, som gått tillbaka med ett par procent.

6

7 Summary The value of Swedish imports of agrofood products is almost twice as high as of its exports. Imports in 2008 amounted to SEK 88 billion, an increase by 13 per cent compared to the previous year. The corresponding export amounted to SEK 48 billion, an increase by 15 per cent. Exports primarily consist of fish, cereals and cereal products, beverages, and processed food. Together these product groups make up 65 per cent of the value of food exports. However, a large part of our fish exports consist of reexport of Norwegian fish. Exports increased in value for all product groups. The largest increases occurred for the largest product groups, both in absolute terms and expressed as a percentage. More than 70 per cent of our exports go to other EU Member States, particularly Denmark, Finland and Germany. Among non-members, our main trading partners are Norway and the US, but the US's importance continues to decline. Sweden's food imports mostly consist of fish, fruit and vegetables, meat, and beverages. Together these products group make up almost 60 per cent of the value of food imports. However, Norwegian fish that is reexported to other countries make up a significant part of the total. The import value increased for all products. The largest increases occurred for meat, dairy products, and oils and fats, which increased by more than a billion crowns each. Almost 70 per cent of imports come from other EU Member States, primarily from Denmark, Germany and the Netherlands. However, one should bear in mind that some trade flows that are shown as imports from the EU in the statistics actually have their origin in other countries. A typical example is fruit from Latin America that come to Sweden via the Netherlands. This means that EU imports are somewhat overestimated in the data. If we look at trade in processed food only, Sweden holds a much stronger trading position. Exports amounted to SEK 18 billion and import to SEK 20 billion, which means that the deficit is much smaller than for our entire agrofood trade. Imports and exports both increased in 2008, imports by 13 per cent and exports by nine per cent. Our main export product in the sector is vodka. Other important product groups are bread and baker's wares, chocolate, and various food preparations. Vodka is mostly sold to the US. Excluding vodka, Sweden exports food mainly to other EU Member States; 65 per cent of the value of remaining exports go there. Imports of processed food mostly come from other EU Member States, as much as 88 per cent are imported from there. Imports are more evenly distributed across product groups, but some important groups are various food preparations, chocolate, processed cereals, and baker's wares. Almost all product groups have increased in value. A noteworthy exception is tobacco, which decreased by a couple of per cent.

8

9 Innehåll 1 Inledning Rapportens upplägg Produktgrupper enligt SITC Ländergrupper Tabellernas form och innehåll Import och export Disposition Förändringar av handelsstatistiken efter Handelsutveckling Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under Sveriges exportutveckling under Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Export till olika ländergrupper Viktiga exportmarknader Olika produktgruppers exportutveckling Sveriges importutveckling under Perspektiv på svensk livsmedelsimport Import från olika ländergrupper Viktiga avsändningsländer Olika produkters importutveckling Fördelning på ländergrupper och länder Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper och länder Sveriges handel med EU Sveriges handel med EU:s nya medlemsländer Sveriges handel med övriga länder i Central och Östeuropa samt Ryssland. 40

10 3.5 Sveriges handel med övriga OECD-länder Sveriges handel med övriga länder Fördelning på produktgrupper Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper Sveriges handel med levande djur (SITC 00) Sveriges handel med kött och köttvaror (SITC 01) Sveriges handel med mejeriprod. och ägg (SITC 02) Sveriges handel med fisk, kräft- och blötdjur m.m. (SITC 03) Sveriges handel med spannmål och varor därav (SITC 04) Sveriges handel med frukt och grönsaker (SITC 05) Sveriges handel med grönsaker och grönsaksprodukter Sveriges handel med frukt, bär och nötter m.m Sveriges handel med socker och sockervaror m.m. (SITC 06) Sveriges handel med kaffe, te, kakao m.m. (SITC 07) Sveriges handel med djurfoder (SITC 08) Sveriges handel med diverse livsmedel (SITC 09) Sveriges handel med drycker (SITC 11) Sveriges handel med tobak och tobaksvaror (SITC 12) Sveriges handel med oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter (SITC 22) Sveriges handel med oljor och fetter (SITC 4) Sveriges handel med levande växter Export av levande växter Import av levande växter Sveriges handel med bearbetade jordbruksvaror Export av bearbetade jordbruksvaror Import av bearbetade jordbruksvaror Bilaga 2. Statistiska nummer i produktgrupper: icke-bilaga-i

11 1 Inledning Rapportens syfte är att på både övergripande och detaljerad nivå beskriva Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel Rapporten beskriver också utvecklingen det senaste året liksom mer långsiktiga trender. Den statistik som presenteras är huvudsakligen en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) 1. Handelsstatistik kan ha många användningsområden. Genom den kan man följa import- och exportutvecklingen både på aggregerad och på detaljerad nivå. Med hjälp av statistiken kan man också få en indikation på hur olika politiska beslut samt multilaterala och bilaterala handelsavtal påverkar handeln. Växelkursvariationer, strategiska beslut av näringen och strukturella förändringar är andra faktorer som kan påverka handeln, och med hjälp av handelsstatistiken kan man få en fingervisning om hur dessa faktorer påverkar import och export. 1.1 Rapportens upplägg Produktgrupper enligt SITC Rapporten utgår från FN:s rekommenderade produktgruppering SITC (Standard International Trade Classification). De grupper som valts är de som helt eller till övervägande del omfattar jordbruksvaror och livsmedel. Denna avgränsning av jordbruksvaror och livsmedel har den fördelen att endast ett fåtal varor utesluts. Jordbruksvaror och livsmedel i rapporten omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 00 Levande djur 01 Kött och köttvaror 02 Mejeriprodukter och ägg 03 Fisk, kräft- och blötdjur m.m. 04 Spannmål och varor därav 05 Frukt och grönsaker 06 Socker, sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, kakao m.m. 08 Djurfoder 09 Diverse livsmedel 11 Drycker 12 Tobak och tobaksvaror 22 Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 4 Oljor och fetter 2 En varugrupp som i EU-sammanhang betraktas som jordbruksvara, men som inte omfattas av ovanstående avgränsning, är levande växter som utgör en del av SITC 29. För att rapporten ska vara jämförbar mot tidigare redovisningar och andra statistikrapporter har levande växter 1 Statistiken som avser övriga nordiska länder är en bearbetning av statistik från Danmark statistik, Statistisk centralbyrå (NO) och Tullstyrelsen (FI). Växelkursomräkningarna är baserade på av Riksbanken noterade medelvärdeskurser. 2 Oljor och fetter omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 41,42 och 43. 1

12 inte inkluderats i redovisningen av den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Handeln med levande växter redovisas istället separat i kapitel 5. I kapitel 6 redovisar vi statistik om handeln med bearbetade jordbruksvaror. 3 Dessa livsmedel ingår i flera olika produktgrupper enligt SITC, men med tanke på att bearbetade jordbruksvaror har en hög förädlingsgrad och därmed ofta ett högre mervärde är det intressant att följa dessa produkter samlat. De bearbetade jordbruksvarorna är, bland annat tack vare den höga förädlingsgraden, särskilt intressanta för svensk livsmedelsindustri. Vilka produkter vi räknar som bearbetade framgår av bilaga 2. SITC-grupperna omfattar många varor. För att kunna studera handelsutvecklingen på mer detaljerad nivå har SITC-grupperna delats in i ett antal mer begränsade varugrupper. Som exempel kan nämnas att SITC-gruppen 01 kött och köttvaror delats in i varugrupperna nötkött, griskött och så vidare. För att skilja dessa grupper från den grövre SITC-grupperingen används beteckningarna varugrupper för de detaljerade grupperna och produktgrupper enligt SITC för de mer omfattande tvåställiga SITC-grupperna. En förteckning över vilka statistiska nummer som ingår i varje varugrupp återfinns i bilaga Ländergrupper Handeln redovisas för fem ländergrupper: EU-15. Detta är de 15 länder som utgjorde EU till och med den 30 april Nya medlemsländer. Gruppen inkluderar dels de tio länder som blev EU-medlemmar i maj 2004 och dels Bulgarien och Rumänien, som blev medlemmar 1 januari Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland. Utöver Ryssland ingår Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Kroatien, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Serbien, Ukraina och Vitryssland Övriga OECD-länder. Gruppen består av Australien, Island, Japan, Kanada, Mexiko, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Sydkorea, Turkiet och USA Övriga länder. Här ingår alla övriga länder, främst ett stort antal utvecklingsländer. 3 Med bearbetade jordbruksvaror avses jordbruksvaror som inte ingår i bilaga I till EU-fördraget. Etanol (KN-nr 2207) ingår inte i bilaga I till fördraget men definieras inte som en bearbetad jordbruksvara i denna rapport. Anledningen till detta är dels att etanol inte finns inkluderat i kapitel 2-4 i denna rapport och dels att det i EU finns en särskild marknadsordning för etanol (om än inte omfattande). Vissa varor ur KN-nr 2208; bourbon whiskey, rom & taffia, arrak, olika fruktspriter och odenaturerad etylalkohol ingår i EU-sammanhang egentligen inte i sektorn för bearbetade jordbruksvaror, men i denna rapport definierad hela KN-nr 2208 som bearbetade jordbruksvaror. Denna rapports definition av bearbetade jordbruksvaror är densamma som i Jordbruksverkets rapport 2006:13 marknadsöversikt bearbetade jordbruksvaror (icke-bilaga 1). 2

13 1.1.3 Tabellernas form och innehåll I alla tabellerna redovisas värdet 4 av handeln i löpande priser. Alla värden anges i miljoner kronor (mkr). Kvantiteter redovisas bara på detaljerad varunivå. Vissa varugrupper omfattar varor som sinsemellan är mycket olika och det blir därför inte meningsfullt att addera kvantiteterna. I dessa fall redovisas följaktligen ingen kvantitet, vilket markeras med en asterisk. I de fall då kvantiteter redovisas är enheten ton. För levande djur och drycker används emellertid enheterna styck respektive 1000 liter. För starksprit är enheten 1000 liter hundraprocentig alkohol. I de fall siffran 0 förekommer i en tabell innebär det antingen att värde/kvantitet är noll eller att värdet/kvantiteten är mindre än hälften av använd enhet så det avrundade värdet blir 0. För 2006 och 2007 redovisas definitiva värden och kvantitetsuppgifter och för 2008 redovisas preliminär statistik Import och export I rapporten används begreppet import både för import från länder utanför EU och införsel från andra EU-länder. På samma sätt avses med export både export till länder utanför EU och utförsel till andra EU-länder Disposition Kapitel 2 beskrivs utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ställs också i relation till produktionsvärdet för jordbruksvaror och livsmedel, total varuhandel och Danmarks, Finland och Norges handel med jordbruksvaror och livsmedel. I kapitel 3 presenteras Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på länder. I det inledande avsnittet redovisas en tabell över Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ett stort antal länder och därefter följer en tabell med de 30 viktigaste länderna för Sveriges import respektive export under Efter detta följer ett avsnitt för varje ländergrupp. Avsnittet inleds med en tabell över den samlade handeln med hela ländergruppen fördelad på produktgrupper enligt SITC, följd av en tabell som visar den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel med respektive land i gruppen under Vidare redovisas handeln med ett urval av enskilda länder fördelad på produktgrupper enligt SITC. För ländergrupperna EU-15 och Nya medlemsländer redovisas handeln med samtliga länder var för sig, medan enbart handeln med Sveriges viktigaste handelspartners redovisas för övriga grupper. I kapitel 4 redovisas Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel på mer detaljerade varugrupper än tvåställig SITC. Kapitlet inleds med en tabell över den totala handeln för samtliga varugrupper. Därefter följer ett avsnitt för varje SITC-grupp med tabeller över handeln fördelad på ländergrupper, viktigaste handelspartners samt detaljerade varugrupper. Varje avsnitt är uppdelat efter följande mönster: 4 Från januari 1998 redovisar företagen statistiskt värde enbart med handeln utanför EU, dvs. varornas värde enligt faktura med tillägg av eventuella frakt- och försäkringskostnader fram till svenska gränsen. För handeln med andra EU-länder redovisas fakturerat värde. SCB räknar dock om uppgifterna om fakturerat värde till statistiskt värde med hjälp av omräkningsfaktorer. 3

14 Tabell a: Import och export för varje varugrupp fördelad på ländergrupperna EU-15, Nya medlemsländer, Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland, Övriga OECD-länder och Övriga länder. Tabell b: Viktigaste handelspartners för varje varugrupp. I dessa tabeller redovisas vilka länder Sverige handlade mest med under Tabell c och d: Tabellerna presenterar import och export fördelad på detaljerade varugrupper, exempelvis vodka, benfritt nötkött eller potatis. Både värde och kvantitet redovisas. I vissa fall redovisas både import och export i samma tabell, men i andra fall är antalet detaljerade varugrupper så omfattande att importen redovisas i en c-tabell och exporten i en d-tabell. I kapitel 5 presenteras Sveriges handel med levande växter. Denna handel ingår som tidigare nämnts inte i sammanställningen över handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Kapitel 6 redovisas handeln med bearbetade jordbruksvaror. Kapitlet inleds med en redovisning av handeln fördelad på ländergrupper. Därefter följer en redovisning på produktgruppsnivå av de viktigaste produktgrupperna och Sveriges viktigaste handelspartners. Kapitlet avslutas sedan med en redovisning av värdet på importen och exporten av samtliga produktgrupper. 1.2 Förändringar av handelsstatistiken efter 1995 Det svenska EU-medlemskapet innebar stora förändringar för insamlingen av uppgifter till handelsstatistiken. Förändringarna innebär i korthet att det fr.o.m inte finns någon heltäckande statistik över Sveriges handel med de övriga EU-länderna 5 samt att redovisningen av ursprungsland för importen har förändrats. Detta betyder att jämförelser av handelsstatistik före tiden för Sveriges medlemskap i EU med tiden efter inträdet blir osäkra. Före EU-medlemskapet baserades handelsstatistiken på uppgifter som företagen lämnade i tulldokument vid export och import. Detta gav en i stort sätt heltäckande handelsstatistik. Idag samlas uppgifter till handelsstatistiken in på två olika sätt. Uppgifter om Sveriges handel med tredje land (utanför EU) hämtas som tidigare från tulldokument. För handeln med andra EUländer behöver företagen inte fylla i några tulldokument. Istället samlas uppgifter om dessa företags handel in genom en undersökning som kallas Intrastat. Intrastat är en urvalsundersökning som med vissa variationer tillämpas inom hela EU. I Sverige gäller att alla företag som har en årlig export till eller import från andra EU-länder som överstiger 1,5 miljoner kronor ingår i urvalet. Varje månad måste dessa företag redovisa sin handel med EU fördelad på varor och ursprungsland. För importen från EU redovisas varans avsändningsland. För exporten redovisas varans bestämmelseland, dvs. den slutliga destinationen. Den handelsstatistik som kan sammanställas med hjälp av uppgifterna från undersökningen Intrastat täcker inte hela den faktiska handeln. Detta beror dels på täckningsfel, alla företag som handlar med EU ingår inte i urvalet, dels på ett svarsbortfall där alla företag i urvalet inte 5 I kapitel 1.2 avses med EU-länder, där inget annat anges, EU-15 t.o.m. 30 april 2004, EU-25 mellan 1 maj 2004 och 31 december 2006 och EU-27 från och med 1 januari

15 redovisar sin EU-handel. För att komma till rätta med detta korrigerar SCB de insamlade uppgifterna. SCB gör korrigeringar på treställig SITC-nivå 6. I det material Jordbruksverket bearbetar finns heller inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. För 2008 innebär detta att miljoner kronor av den skattade importen av jordbruksvaror och livsmedel från andra EU-länder inte kunnat fördelas på länder eller detaljerade varugrupper. Detta motsvarar 3,7 procent av det skattade totala värdet av jordbruksvaror och livsmedel från EU under För exporten uppgår värdet av korrigeringen till miljoner kronor, vilket motsvarar 3,9 procent av det skattade totala värdet för exporten av jordbruksvaror och livsmedel till andra EU-länder under Teoretiskt skulle exempelvis exporten till Tyskland kunna vara allt från 0 till miljoner kronor högre än det insamlade värdet (under förutsättning att det skattade värdet motsvarar det faktiska värdet). Den handel med andra EU-länder som inte fördelats på enskilda länder redovisas i rapporten under ländergruppen EU-15. Detta gäller även handeln efter den 1 maj 2004 och den 1 januari 2007 då EU utvidgades med tio respektive två nya medlemsländer, trots att den handel som inte fördelats på länder efter dessa datum även omfattar handeln med de nya medlemsländerna. Effekten av detta blir att handeln med EU-15 blir något överskattad medan handeln med de nya medlemsländerna blir något underskattad. Efter EU-inträdet är det inte längre möjligt att redovisa ursprungsland för hela importen. För import från tredje land som har tullbehandlats i Sverige finns fortfarande uppgift om ursprungsland i tulldokumenten. Däremot finns enbart uppgift om avsändningsland för importen från andra EU-länder. I de fall då en vara från tredje land har tullbehandlats i ett annat EU-land på sin väg till Sverige redovisas varan därför som import från EU. I handelsstatistiken i denna rapport redovisas avsändningsland för importen från andra EUländer medan ursprungsland redovisas för importen från tredje land. Detta innebär att importen från ett EU-land kan omfatta varor med ursprung i andra länder. För exporten gäller däremot inte motsvarande problem då bestämmelseland redovisas både i tulldokument vid export till tredje land och i Intrastatundersökningen vid utförsel till andra EU-länder. De statistikproblem som diskuteras här är bra att ha i åtanke när uppgifterna i rapporten studeras. Läsaren kommer att påminnas om statistikproblemen med hjälp av fotnoter till tabellerna. För att läsaren ska få en uppfattning om hur mycket handel som enligt skattningarna saknas redovisas i tabell 3.2c korrigeringarna i miljoner kronor för varje tvåställig SITC-grupp. I redovisningen i kapitel 4 över de viktigaste import- respektive exportländerna för olika varugrupper anger fotnoten hur många miljoner kronor av den skattade handeln som inte kunnat fördelas på enskilda EU-länder. 6 På KN-nr (tullnomenklaturen) nivå görs istället korrigeringen på sexställig nivå. 5

16 2 Handelsutveckling I det här kapitlet beskriver vi Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel i stora drag. Mer detaljerade uppgifter hittar du i kapitel 3 och Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under 2008 Sverige är en nettoimportör av jordbruksvaror och livsmedel. Under 2008 uppgick underskottet i den handeln till 40 miljarder kronor, vilket var en ökning med 3,7 miljarder kronor jämfört med Underskottet har ökat varje år sedan 1998, med undantag för år 2000, vilket också framgår av figur 1 nedan. De flesta åren ökar dock exporten något snabbare än importen i procent räknat, så uttryckt på det viset har handelsbalansen för jordbruksvaror förstärkts något det senaste decenniet miljarder kronor Export Import Figur 1 Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel, miljarder kronor Sverige hade under 2008 endast överskott i handeln med produktgruppen spannmål och spannmålsprodukter. För förädlade livsmedel var värdet av exporten och importen ungefär lika stort, men för övriga produkter importerar vi betydligt mer än vi exporterar. Det i särklass största underskottet finns i handeln med frukt och grönsaker, men även för kött, fisk och mejeriprodukter har vi betydande underskott i handeln. Man bör dock komma ihåg att dessa över- och underskott avser produktgrupper. Det finns enskilda produkter där Sverige har stora handelsöverskott även om balansen för produktgruppen i dess helhet är negativ. Exempel på sådana produkter är starksprit, smör, mjölk och margarin. Den negativa handelsbalansen i handeln med jordbruksvaror och livsmedel kan främst förklaras med underskott i handeln med EU-15 och Norge. Under 2008 var underskottet i handeln med EU-15 25,3 miljarder kronor, en ökning med 3,5 miljarder kronor sedan föregående år. Underskottet i handeln med Norge uppgick till 10,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor sedan När det gäller importen från EU-15 ska man ha i åtanke att denna import även innehåller produkter med ursprung från länder som inte är EU-medlemmar (se vidare kapitel 1.2). Underskottet i handeln med EU-15 skulle vara mindre 6

17 och underskottet i handeln med andra länder större om all handel hade redovisats efter ursprungsland. miljarder kronor Import Export USA Brasilien Polen Finland Irland Storbritannien Spanien Belgien Frankrike Italien Nederländerna Tyskland Danmark Norge Figur 2 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008 fördelad på länder (miljarder kronor) Som framgår av figur 2 hade Sverige under 2008 ett underskott i handeln med de flesta EUländerna. Detta underskott var särskilt stort i handeln med Danmark (8,4 miljarder kronor), Nederländerna (8,1 miljarder kronor) och Tyskland (6,4 miljarder kronor). Vi har däremot små överskott i handeln med Irland och Spanien. I figuren ser det också ut som om vi har ett markant överskott i handeln med Brasilien, men då ska man komma ihåg att en del av vår import av brasilianska produkter kommer in via andra EU-länder och redovisas som import därifrån. 2.2 Sveriges exportutveckling under 2008 Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel ökade i värde med 15 procent under Exportvärdet ökade 2007 från 41,6 miljarder kronor till 48,0 miljarder kronor, se tabell Därmed är ökningstakten tillbaka på tvåsiffriga värden, efter att ha saktat in under Under 2008 ökade exporten av samtliga produktgrupper i värde. En del produkter ökade med mer än 20 procent, bland annat kött, socker samt oljor och fetter. De flesta av de mer betydande exportvarorna ökade dock inte fullt så mycket, utan ökade med procent. Det gäller exempelvis fisk, spannmål och spannmålsprodukter, drycker och förädlade livsmedel. Sveriges totala varuexport ökade under 2008 med fem procent, vilket betyder att exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade betydligt mer. Exporten av jordbruksvaror och livsmedel utgjorde fyra procent av den totala varuexporten samma år. 7

18 2.2.1 Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Produktionsvärdet för svenska jordbruksvaror och livsmedel var 170 miljarder kronor Detta kan ställas i relation till värdet av importen som samma år var omkring 75 miljarder kronor. Importens värde kan alltså uppskattas till omkring 44 procent av produktionsvärdet. Exporten är ungefär hälften så mycket värd som importen. Vid en jämförelse med Danmark, Finland och Norge ser man att Danmark och Norge har en större livsmedelsexport än Sverige medan Finlands export är mindre. Värdet 2008 var 131 miljarder svenska kronor för Danmark och 48 miljarder kronor för Norge, medan den finska exporten bara uppgick till knappt 13 miljarder kronor. Den norska livsmedelsexporten består till stor del av fisk; om man rensar bort den posten är landets export av jordbruksprodukter och livsmedel påfallande liten, knappt fyra miljarder svenska kronor. Danmark är sedan lång tid tillbaka en stor nettoexportör av jordbruksvaror och livsmedel. Sverige och Finland är däremot nettoimportörer och även Norge är en stor nettoimportör om handeln med fisk och fiskprodukter exkluderas Export till olika ländergrupper Exporten till EU-15 uppgick 2008 till 29,2 miljarder kronor, vilket betyder att 60 procent av vår jordbruksexport går till dessa länder, se tabell Denna andel har varit relativt konstant sedan EU-inträdet I första hand säljer vi till nordiska länder, oavsett om de är EU-medlemmar eller inte. Liksom förra året ökade exporten i absoluta tal mest för drycker, spannmålsprodukter och förädlade livsmedel 8. Nästan alla produkter uppvisar en ökning av exporten till EU-15 under Det enda undantaget är mjölk och mejeriprodukter, som gick tillbaka något. Exporten till de nya medlemsländerna 9 ökade med nästan 40 procent under 2008, se tabell Framför allt är det fiskexporten som har ökat, men detta är till största delen vidareexport av norsk fisk som syns i den svenska statistiken. I övrigt har exporten ökat för bland annat förädlade livsmedel, kött och drycker. Exporten till de nya medlemsländerna uppgick under 2008 till 4,8 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär tio procent av vår totala export av jordbruksvaror och livsmedel. Den i särklass viktigaste exportdestinationen är Polen 10, som ensamt svarar för mer än 60 procent av de nya medlemsländernas import av svenska jordbruksvaror och livsmedel, följt av de baltiska staterna (Litauen: nio procent, Estland: åtta procent och Lettland: sex procent). 7 SCB nationalräkenskaperna, tillgång och användning per produkt 2006, löpande priser. Värdet av exporten och värdet av produktionen är inte helt jämförbara eftersom produktomfånget inte är exakt likadant. Produktgrupperna för produktionsvärdena är baserade på SNI och inte SITC som fallet är när det gäller handeln. 8 Diverse förädlade livsmedel avser bl.a. soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för mat samt färdigmat och halvfabrikat. 9 Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Cypern och Malta blev medlemmar i EU 1 maj 2004 och Rumänien och Bulgarien blev medlemmar i EU 1 januari Handeln med dessa länder efter inträdet i EU är något underskattad eftersom all handel med andra EU-länder som inte fördelats per land har behandlats som handel med EU procent av exporten av jordbruksvaror och livsmedel till Polen utgörs av export av fisk och fiskprodukter, huvudsakligen vidareexport från Norge. 8

19 Tabell Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper Ländergrupper: Export (mkr) EU-15 1) Nya medlemsländer Övriga CÖE-länder + Ryssland Övriga OECD-länder Övriga länder SUMMA ) Exportvärdena för EU-15 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall Även den icke-länderfördelade handeln med de nya medlemsländerna från och med och ingår här Exportvärdet till länder som inte är EU-medlemmar var 14 miljarder kronor, se tabell Norge och USA är de klart största destinationerna för svensk jordbruksexport utanför EU; omkring 35 procent av den exporten gick till Norge 2008, och 25 procent till USA. Ytterligare fem procent av exporten går till Ryssland. Exporten till länder utanför EU ökade med 17 procent mellan 2007 och Exporten till Norge ökade med 19 procent och exporten till Ryssland ökade med 25 procent. Däremot fortsatte exporten till USA att minska, även i år med ungefär fyra procent. Spannmål och spannmålsprodukter, foder och fisk svarade för den största exportökningen till Norge. Till Ryssland är det framförallt exporten av förädlade livsmedel och kött som har ökat. Minskningen av exporten till USA beror framför allt på att dryckesexporten gick tillbaka under 2008, men även exporten av förädlade livsmedel fortsatte sitt återtåg. De senaste fem åren, från 2003 till 2008, har Sveriges jordbruksexport ökat i värde med 72 procent. Exporten till EU-15 ligger ungefär på genomsnittet med en ökning på 75 procent, medan exporten till de nya medlemsländerna har ökat med 322 procent från en betydligt lägre nivå. Exporten till länder som inte är EU-medlemmar har ökat med 39 procent under samma period, se figur 3. 9

20 miljarder kronor EU15 Tredje land Nya medlemsländer Figur 3 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-15 nya medlemsländer och länder som inte är EU-medlemmar, (Miljarder kronor) Viktiga exportmarknader Under 2008 var de största marknaderna för den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel Danmark, Norge, Finland och Tyskland. För tre år sedan var USA den viktigaste marknaden, men har passerats av de andra fyra länderna, ett för varje år. Värdet av exporten till de fyra toppdestinationerna ökade med ungefär 15 procent vardera, medan exporten till USA liksom förra året minskade med fyra procent. Ökningen av exporten till Danmark förklaras liksom förra året främst med ökad export av drycker samt spannmål och spannmålsprodukter. Exportökningen till Finland omfattar flera produktgrupper, men de som ökat mest är förädlade livsmedel, kött och mejeriprodukter. Till Norge, har som redan nämnts, exporten av spannmål, foder och fisk gått bra. I övrigt kan man konstatera att exporten till Polen ökat kraftigt, med nästa 50 procent. Framför allt är det exporten av fisk som har ökat, men även av drycker och förädlade livsmedel. 10

21 Tabell Sveriges viktigaste exportmarknader för jordbruksvaror och livsmedel 2007 och 2008 Bestämmelseland: Export (mkr) Förändring mellan ) ) 2007 och 2008 insamlat insamlat % 1Danmark Danmark ,9 2 Finland Norge ,9 3Norge Finland ,5 4USA Tyskland ,6 5Tyskland USA ,5 6 Frankrike Frankrike ,4 7 Storbritannien Polen ,4 8Polen Storbritannien ,4 9Spanien Spanien ,3 10 Portugal Portugal ,3 1) Siffrorna i tabellen täcker inte hela den faktiska handeln med EU-länderna, vilket beror på att det inte finns någon heltäckande statistik över handeln med dessa sedan SCB skattar den totala handeln med EU, men gör inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. Den skattade export som inte gick att fördela på enskilda EU-länder var xxx mkr 2007 och xxx mkr Olika produktgruppers exportutveckling Av tabell framgår de olika produktgruppernas exportutveckling. I absoluta tal har värdet av exporten ökat mest för fisk (1 289 miljoner kronor) spannmål och spannmålsprodukter (1 128 miljoner kronor), drycker (728 miljoner kronor), diverse förädlade livsmedel (686 miljoner kronor) samt kött och köttvaror (517 miljoner kronor). Det är också för dessa varor som ökningen varit störst uttryckt i procent. Inte för någon produkt minskade exporten under Den ökade fiskexporten beror till stor del på ökad export av hel lax till nya EU-länder. Exporten av spannmål har ökat bland annat till Tyskland, Danmark och flera länder i Nordafrika. Sett över en längre tidsperiod, , har exportvärdet i löpande priser ökat för alla produktgrupper. De största ökningarna nominellt såväl som procentuellt har varit för produktgrupperna fisk och fiskprodukter, men drycker, spannmål och förädlade livsmedel har också gått bra. De största produktgrupperna i jordbruksexporten var under 2008 fisk och fiskprodukter, drycker, spannmål och spannmålsprodukter, samt diverse förädlade livsmedel, se figur 4. Den enda skillnaden i den uppräkningen jämfört med förra året är att spannmålsexporten gått om exporten av förädlade livsmedel. Tillsammans svarade dessa grupper för drygt 31 miljarder kronor eller 65 procent av exporten. Exporten av fisk svarade ensam för 26 procent, men man bör komma ihåg att större delen av den siffran är vidareexport av norsk fisk. 11

22 Tabell Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper enligt SITC Produktgrupper Export (mkr) 1) enligt SITC: Levande djur Kött och köttvaror Mejeriprodukter och ägg Fisk, kräft- o. blötdjur m.m Spannmål och varor därav Frukt och grönsaker Socker, sockervaror m.m Kaffe, te, kakao m.m Djurfoder Diverse livsmedel Drycker Tobak och tobaksvaror Oljefrön, oljehaltiga nötter Oljor och fetter SUMMA ) Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. Exporten till EU-15 domineras av i stort sett samma varor som den totala svenska exporten, det vill säga fisk och fiskprodukter (31 procent), följt av spannmål och spannmålsprodukter (13 procent) och diverse förädlade livsmedel (11 procent). I exporten till de nya medlemsländerna dominerade exporten av fisk och fiskprodukter (54 procent), följt av diverse förädlade livsmedel (11 procent) och drycker (7 procent). I exporten till länder som inte är EU-medlemmar är den viktigaste produktgruppen drycker (27 procent), följt av spannmål och spannmålsprodukter (19 procent) och diverse förädlade livsmedel (15 procent). Mer information finns i kapitel 3. 12

23 5% Kött och köttvaror 5% Frukt och grönsaker 6% Kaffe, te, kakao m.m. 11% Övriga varor** 26% Fisk, kräft- och blötdjur 7% Mejeriprod. och ägg 12% Diverse livsmedel* 14% Drycker 14% Spannmål och varor därav Figur 4 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2008 fördelad på produktgrupper enligt SITC *Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,5 %). Oljor och fetter (4,9 %), socker och sockervaror (2,8 %), djurfoder (1,6 %), tobak och tobaksvaror (0,9 %) och oljefrön och oljehaltiga nötter (0,2 %). På mer detaljerad nivå ser man att hel laxfisk var den största exportprodukten till EU-15 under Den övervägande delen av denna export utgjordes av vidareexport av norsk lax. Olika former av förädlad fisk kommer på andra plats i listan. De största mottagarländerna för fisk och fiskprodukter i EU-15 var Frankrike, Polen, Portugal och Danmark. Andra viktiga exportprodukter till EU-15 var vodka och olika slags bakverk och bröd. En betydande del av importen består av övriga livsmedel, en kategori som är svår att bryta ner på enskilda produkter. Även exporten till de nya medlemsländerna domineras av vidareexport av norsk lax. Till länder utanför EU är däremot vodka den klart största exportprodukten, följt av mjölkpulver och övriga livsmedel. 13

24 Tabell Stora svenska exportprodukter till EU, nya medlemsländer och tredje land Stora exportprodukter ) ) (mkr) (mkr) Till EU Till EU Hel laxfisk Hel laxfisk Torkad, saltad och rökt fisk m.m Torkad, saltad och rökt fisk m.m Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) Övriga bakverk och bröd Vodka Vodka 968 Övriga bakverk och bröd Övriga fiskfiléer och fiskkött 966 Övriga fiskfiléer och fiskkött 956 Mjölk- och gräddpulver 579 Övrig ost (bl.a hårdost) 607 Övrig hel fisk 548 Övriga oljor och fetter 544 Vete 504 Vete 535 Övrig ost (bl.a hårdost) 471 Övrig hel fisk 475 Nya medlemsländer 3 Nya medlemsländer 3 Hel laxfisk Hel laxfisk Flytande margarin och andra beredningar av fett 293 Flytande margarin och andra beredningar av fett 394 Övriga fiskfiléer och fiskkött 232 Övriga fiskfiléer och fiskkött 230 Vodka 203 2) Vodka 203 Övriga oljor och fetter 158 Övriga oljor och fetter 146 2) Övrigt saltat, torkat eller rökt kött 120 Övrigt styckat griskött 135 Rostat kaffe 82 Hund- och kattmat i detaljhand, förp. 96 Korn 59 Övrigt saltat, torkat eller rökt kött 89 Helt eller delvis slipat ris 54 Korn 87 Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) 45 Råsocker 82 Till tredje land Till tredje land Vodka Vodka Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) 941 Mjölk- och gräddpulver 885 Flytande margarin och andra beredningar av fett 507 Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) 857 Övriga bakverk och bröd 501 Flytande margarin och andra beredningar av fett 687 Mjölk- och gräddpulver 421 Vete 647 Malt 369 Övriga bakverk, bröd m.m. 564 Rostat kaffe 337 4) Malt 380 Vete 320 Övriga oljor och fetter 369 Övriga oljor och fetter 300 Rostat kaffe 321 2) Söta kex, småkakor, rån etc 279 2) Söta kex, småkakor, rån etc 299 1) Endast insamlat värde kan redovisas för exporten till EU-länder. Detta innebär att all faktisk export inte redovisas i tabellen ovan. 2) Här ingår diverse vegetabiliska oljor och fetter som helt eller delvis hydrererats, omförestrats eller eladiniserats. 3) De nya medlemsländerna blev medlemmar i EU 1/ förutom Rumänien och Bulgarien som blev medlemmar 1/ ) Choklad- och chokladberedningar är indelad i fyra undergrupper vilket innebär att vikten av exporten av choklad och chokladberedningar inte framgår av tabellen. 2.3 Sveriges importutveckling under 2008 Värdet av den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel uppgick 2008 till drygt 88 miljarder kronor, vilket i löpande priser innebär en ökning med 13 procent sedan 2007, se 14

25 tabell Sveriges totala varuimport ökade med sex procent samma år. Det betyder att värdet av importen av jordbruksprodukter och livsmedel, liksom motsvarande export, ökar snabbare än varuhandeln som helhet. Andelen jordbruksvaror och livsmedel i den totala varuimporten ökade därmed något och var åtta procent I absoluta tal uppgick ökningen av importen av jordbruksvaror och livsmedel till ca tio miljarder kronor. Många produktgrupper bidrar till ökningen, men i absoluta tal har importen ökat mest av kött, mejeriprodukter samt oljor och fetter Perspektiv på svensk livsmedelsimport Produktionsvärdet för jordbruksvaror och livsmedel var 169,6 miljarder kronor Detta kan ställas i relation till importen av jordbruksvaror och livsmedel som samma år uppgick till 75 miljarder kronor. Importens värde är alltså ungefär 44 procent av den svenska produktionen. Vår export är värd drygt 20 procent av den svenska produktionen. Vid en jämförelse med Danmark, Finland och Norge finnar man att Danmarks och Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel är ungefär jämnstora medan Norges och Finlands import är mindre. År 2008 var värdet av den danska importen 86 miljarder svenska kronor, medan motsvarande siffra var 38 miljarder kronor för Norge och 31 miljarder kronor för Finland. Framförallt den finska importen utmärker sig genom att vid en jämförelse vara liten om man tar hänsyn till landets folkmängd. Att den danska importen per capita är betydligt högre än den svenska kan bero på att delar av importen exporteras vidare eller ingår som råvaror i produkter som sedan exporteras vidare Import från olika ländergrupper Värdet av importen från EU-15 uppgick 2008 till 57 miljarder kronor, vilket motsvarar 65 procent av vår totala import av jordbruksvaror och livsmedel, se tabell Värt att observera är dock att produkterna inte nödvändigtvis har sitt ursprung i EU bara för att de redovisas som import därifrån. Ett typiskt exempel är att vi importerar en hel del frukt från Sydamerika, men eftersom den importen kommer till Sverige via Nederländerna så redovisas den som import från EU. Med det förbehållet kommer större delen av vår jordbruksimport från EU-15 från Danmark, Tyskland och Nederländerna. Importen från EU-15 ökade med 14 procent i värde under Importen ökade i värde för nästan alla produkter, men de största ökningarna noterar vi för mejeriprodukter, oljor och fetter, samt frukt och grönsaker. Importen från de nya medlemsländerna ökade med 40 procent till 3,3 miljarder kronor 12, se tabell Importen från de nya medlemsländerna utgör trots ökningen bara två procent av den totala importen av jordbruksvaror och livsmedel. Ökningen är ganska jämnt spridd över olika produktgrupper. Det viktigaste avsändningslandet, för jordbruksvaror och livsmedel, är Polen som ensamt svarar för 53 procent av importvärdet. Tjeckien och Ungern kommer också 11 SCB nationalräkenskaperna. Tillgång och användning per produkt 2006, löpande priser. Datan i den här tabellen är inte helt jämförbar med resten av rapporten eftersom produktomfånget inte är exakt likadant. Produktgrupperna för produktionsvärdena är baserade på SNI och inte SITC. 12 De nya medlemsländerna blev medlemmar i EU 1/ och 1/ Handeln med dessa länder är något underskattad eftersom all icke-länderfördelad handel med andra EU-länder har behandlats som handel med EU

26 över tioprocentstrecket, och importen från Ungern och Estland håller sig mellan fem och tio procent. Övriga nya EU-länder exporterar endast lite jordbruksprodukter till Sverige. Tabell Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper Ländergrupper: Import (mkr)* EU-15 1) Nya medlemsländer Övriga CÖE-länder + Ryssland Övriga OECD-länder Övriga länder SUMMA ) Importvärdena för EU-15 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastat-urvalet samt för svarsbortfall Även den icke-länderfördelade handeln med de nya medlemsländerna ingår här * Importen från EU redovisas efter varornas avsändningsland och inte efter varornas ursprungsland Detta beror på att uppgift om ursprungsland saknas för de varor som importerats från EU Det betyder att importstatistiken ger en bristfällig bild av olika länders betydelse i svensk import Importvärdet från länder som inte är EU-medlemmar var 27,9 miljarder kronor, varav 47 procent utgjordes av fisk från Norge. Den stora fiskimporten gör att Norge också är det i särklass viktigaste avsändningslandet utanför EU. Över hälften (56 procent) av importen av jordbruksvaror och livsmedel från länder som inte är EU-medlemmar kommer därifrån. Andra halvan av importen från icke-eu-länder är väl utspridd: de främsta avsändningsländerna är Brasilien och USA med sex procent vardera, följt av Malaysia med fyra procent. Importen från Brasilien består främst av kaffe och foder, medan köttimporten har gått tillbaka. Importen från USA domineras av frukt och grönsaker miljarder kronor EU-15 Ej EU-medlemmar Nya medlemsländer Figur 5 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel från EU-15, nya medlemsländer och länder som inte är EU-medlemmar, (miljarder kr) 16

27 2.3.3 Viktiga avsändningsländer De viktigaste avsändningsländerna av jordbruksvaror och livsmedel till Sverige under 2008 var Norge (15,5 miljarder kronor), Danmark (14,7 miljarder kronor), Tyskland (10,2 miljarder kronor Mdr kr) och Nederländerna (9,3 miljarder kronor). Dessa fyra länder svarade för omkring 56 procent av importvärdet. Jämfört med 2007 ökade importen från Norge med åtta procent. Importen från Norge utgjordes till nästan nio tiondelar av fisk och fiskprodukter, vilka sedan till stor del vidareexporterades till andra EU-länder. Värdet av importen från Danmark och Tyskland ökade med 17 procent vardera, medan importen från Nederländerna ökade med sex procent. Från Danmark, Tyskland och Nederländerna är det bland annat importen av kött och mejeriprodukter som har ökat. För frukt och grönsaker har det skett en viss omfördelning av importen, i och med att den ökat från Danmark och Tyskland samtidigt som den minskat från Nederländerna. Värdet av importen från Polen, det största avsändningslandet bland de nya medlemsländerna, uppgick till 1,7 miljarder kronor. Värdet av importen därifrån ökade med nästan 40 procent under Det är framförallt importen av kött och förädlade livsmedel som har ökat. De största avsändningsländerna utanför Europa under 2008 var Brasilien, USA och Malaysia. Importen ökade från de två förstnämnda, men minskade från Malaysia. Från Brasilien har importen av kaffe och foder ökat samtidigt som köttimporten gått tillbaka. Från USA importerar vi bland annat frukt och drycker. Från Malaysia importerar vi nästan enbart oljor och fetter Olika produkters importutveckling Av tabell framgår de olika produktgruppernas importutveckling. Mellan 2007 och 2008 ökade importvärdet mest för kött, mejeriprodukter och oljor och fetter, som alla ökade med mer än en miljard kronor. Räknat i procent ökade importen markant för foder och oljefrön, mer än 30 procent jämfört med förra året. Inte för någon produktgrupp minskade värdet av importen under året. 17

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2003 2005 Rapport 2006:23 Foto: Mats Pettersson Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2003-2005 Internationella enheten 2006-09-01

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Rapport 2008:20 Foto: Mats Pettersson Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005-2007 Enheten för handel och marknad

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2013-2015 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2015 till 74 miljarder SEK, en ökning med strax över 8 procent. Importen ökade till

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009 Medan den svenska varuhandeln minskade 2009 så ökade värdet i handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Ökningen var i genomsnitt en priseffekt

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2008-2010

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2008-2010 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2008-2010 Fotograf: Lars-Anders Strandberg Värdet av Sveriges export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökade under 2010 med åtta respektive

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2004 2006 Rapport 2007:12 Foto: Mats Pettersson Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2004 2006 Internationella enheten 2007-09-01

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2010-2012

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2010-2012 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel - Värdet av Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till drygt 58 miljarder SEK. Motsvarande siffra för importen var drygt 102 miljarder

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport 2006

Sveriges livsmedelsexport 2006 Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport 2005

Sveriges livsmedelsexport 2005 Jordbruksverket 2006-03-17 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2005 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2005 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 34,9 miljarder kronor

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Rapport 2001:16 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Internationella enheten 2001-08-31 Referens Håkan Loxbo

Läs mer

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat 2011-09-06 Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat Underskottet i handelsbalansen för handeln med jordbruksvaror och livsmedel ökade något under första halvåret 2011 jämfört

Läs mer

Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade

Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-09-02 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade Det första halvåret 2016 ökade värdet av exporten och importen av jordbruksvaror

Läs mer

Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014

Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-09-03 Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014 Det första halvåret 2014 ökade värdet

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 1(13) PM Dnr 59-193/10 2010-03-11 Enheten för handel och marknad Claes Renström Anne Hansson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel har

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007 1(7) PM Dnr 44-2893/08 2008-03-07 Marknadsavdelningen Johanna Nilsson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007 Exportutveckling 2007 Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel fortsatte

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-03-20 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2014 till drygt 69 miljarder kronor,

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-03-18 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2012 till strax över 58 miljarder

Läs mer

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 209 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter

Läs mer

Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Miljarder kronor På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-06-05 Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Det första kvartalet 2014 ökade

Läs mer

Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005

Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005 1(11) PM 44-2893/08 2008-10-23 Enheten för handel och marknad Anne Hansson/Peter Hugoson Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016 På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-03-17 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2016 till

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015 På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-03-23 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2015 till

Läs mer

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-12 Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen Sverige har efter EU-inträdet kommit att bli ett transitland för den norska

Läs mer

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 277 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter

Läs mer

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin?

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10-27 Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? Sveriges totala export av fisk och skaldjur, inklusive

Läs mer

Utvecklingen av Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002

Utvecklingen av Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002 YTTRANDE Enheten för global handel Dnr 1193-2899-02 Kristina Olofsson Sändlista: Lars-Olof Lindgren, UD Anders Ahnlid, UD-IH Claes Hammar, UD-IH Kajsa B. Olofsgård, UD-IH Daniel Blockert, UD-IH Christer

Läs mer

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 249 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter

Läs mer

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel har värdemässigt ökat kraftigt sedan EU-inträdet.

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport

Sveriges livsmedelsexport Sveriges livsmedelsexport 2002 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel 4 2.1 Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

Handel med teknikvaror 2016

Handel med teknikvaror 2016 217-2-8 Handel med teknikvaror 216 Ökad teknikhandel men försämrad handelsbalans Teknikvaror till ett värde av 4 miljarder SEK exporterades från Sverige under 216, vilket är en ökning med 2 procent i värde

Läs mer

Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel KOMMERSKOLLEGIUM BILAGA 1 Enheten för global handel 2003-05-08 1 Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel 1998-2002 Värde milj SEK löpande priser Förändring % Andel i % 00 Levande djur 135

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Förädlade livsmedel på den internationella arenan

Förädlade livsmedel på den internationella arenan Förädlade livsmedel på den internationella arenan Studie över handeln med livsmedelsindustriprodukter 1995 2005 en kortversion De globala marknaderna för livsmedelsindustriprodukter har växt, samtidigt

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Svenskt jordbruk vill växa.och måste ta marknadsandelar både hemma och på exportmarknaderna för att lyckas LRFs mål är

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013 2013 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013 Enheten för internationell 2013-06-19 Dnr: 2013/00386 handelsutveckling

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Helåret 2015

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Helåret 2015 2016 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Helåret 2015 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 18 maj 2010 Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

2012-02-20. Sverige. Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige. www.jordbruksverket.se

2012-02-20. Sverige. Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige. www.jordbruksverket.se Samhandelen Norge EU sett från Sverige Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige STÖD STÖD STÖD TULL TULL 212-2-2 Den svenska bilden av Norges produktion och handel med jordbruks- och livsmedels- produkter

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Nya exportmarknader på livsmedelsområdet

Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Vilka länder utanför EU vill företagen satsa på och kan vi mäta hur det går? På marknader utanför EU ser företagen potentiella möjligheter att öka exporten till

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2012

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2012 2012 09 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2012 Enheten för internationell 2012-09-19 Dnr: 2012/00412 handelsutveckling

Läs mer

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina 2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2011 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2010 Enheten för internationell 2011-03-10

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Nya exportmarknader på livsmedelsområdet

Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Vilka länder utanför EU vill företagen satsa på och kan vi mäta hur det går? På marknader utanför EU ser företagen potentiella möjligheter att öka exporten till

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 27 oktober Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 333 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2012

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2012 2012 12 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2012 2012-12-18 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram. 7.2.2014 TULLI Tilastointi 1 Finlands utrikeshandel 213 Figurer och diagram 7.2.214 TULLI Tilastointi 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-213 mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 Handelsbalans

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2011

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2011 2011 12 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2011 Enheten för internationell 2011-12-16 Dnr: 2011/00279

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Svensk export av ekologiska och KRAV-märkta varor Statistik, analys och exportörernas syn på saken

Svensk export av ekologiska och KRAV-märkta varor Statistik, analys och exportörernas syn på saken Svensk export av ekologiska och KRAV-märkta varor 2016 Statistik, analys och exportörernas syn på saken Om rapporten och KRAVs exportarbete Rapporten är framtagen av Macklean, på uppdrag och i nära samarbete

Läs mer

Marknadsråd ägg 2013-05-29

Marknadsråd ägg 2013-05-29 Marknadsråd ägg 2013-05-29 Under 2012 ökade totalkonsumtionen av ägg i Sverige med 8 procent. Produktionen ökade med 5 procent och har fortsatt att öka under 2013. Sveriges självförsörjning av ägg låg

Läs mer