Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Transkript

1 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel - Värdet av Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till drygt 58 miljarder SEK. Motsvarande siffra för importen var drygt 102 miljarder SEK. Värdet av Sveriges export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökade med sju respektive tre procent under jämfört med. Exportvärdet för vodka, den största inhemskt producerade exportprodukten, ökade med två procent mellan och. Vodka stod för sju procent av det totala exportvärdet av jordbruksvaror och livsmedel. Rapport 2013:27

2

3 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel - Rapportens syfte är att på både övergripande och detaljerad nivå beskriva Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel -. Den statistik som presenteras är huvudsakligen en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska Centralbyrån (SCB). Inledningsvis beskriver vi rapportens upplägg samt insamling av uppgifter. I det andra kapitlet presenterar vi på en mer övergripande nivå utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under. I det tredje kapitlet beskriver vi Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper och länder. I det fjärde kapitlet redovisar vi Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel på en mer detaljerad nivå. I det femte kapitlet presenterar vi Sveriges handel med prydnadsväxter som inte ingår i sammanställningen över den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Avslutningsvis redovisar vi i det sjätte kapitlet Sveriges handel med bearbetade jordbruksvaror. Rapporten som publiceras årligen är resultatet av det behov som finns både internt och externt att snabbt och enkelt få en uppfattning om Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel med olika ländergrupper, länder, varugrupper, produktgrupper och produkter. Enheten för handel och marknad Författare Lars-Anders Strandberg Jimmie Enhäll

4

5 Sammanfattning Mellan och ökade värdet av Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel med sju procent till 58 miljarder kronor och importen ökade med tre procent till 102 miljarder kronor. Som jämförelse ökade både värdet av Sveriges totala varuexport och varuimport med fyra procent. Värdeökningen var huvudsakligen en volymeffekt snararare än en värdeeffekt. Den svenska exportökningen beror främst på att exportvärdet för den största produktgruppen fisk, som till största delen utgörs av vidarexport av norsk lax, ökade med fem procent. Även tobak och tobaksvaror samt spannmål har starkt bidragit till den värdemässiga exportökningen. Exportvärdet för vodka, den största inhemskt producerade exportprodukten, ökade med två procent mellan och. Exporten består främst av fisk, spannmål, diverse livsmedel och drycker. Dessa produktgrupper står för närmare 70 procent av den totala livsmedelsexportens värde. Produktgrupper där exportvärdet tydligt ökade var fisk, tobak och tobaksvaror, spannmål och drycker (+2,7 miljarder kronor). Över 70 procent av Sveriges export går till EU, främst till Danmark, Finland, Frankrike, Polen, Storbritannien och Tyskland. Viktiga handelspartners utanför EU är Norge och USA, även om USA:s betydelse som mottagarland minskar. Importen består i första hand av fisk, frukt och grönsaker, kött, drycker, kaffe, te, kakao m.m. samt mejeriprodukter och ägg. Dessa produktgrupper står för över 75 procent av den totala livsmedelsimportens värde. En betydande del av den totala importen utgörs dock av norsk fisk som exporteras vidare till andra länder. Under ökade importvärdet för flertalet produktgrupper undantaget tobak och tobaksvaror, kaffe, te, kakao m.m. samt socker. Produktgrupper där importvärdet tydligt ökade var fisk, frukt och grönt, kött, spannmål samt mejeriprodukter och ägg (+3,3 miljarder kronor). Importvärdet för tobak och tobaksvaror minskade dock med ca 450 miljoner kronor. Det främsta avsändningslandet för Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel är Norge som svarar för 21 procent av Sveriges totala importvärde. Anledningen till det är, som tidigare nämnts, den stora importen av fisk som ensam står för 19 procent av Sveriges totala importvärde. Nästan två tredjedelar av den totala importen kommer från andra EU-länder, framför allt Danmark, Tyskland och Nederländerna. Då ska man dock komma ihåg att en del av det som redovisas som EU-import egentligen har ursprung i andra länder. Ett exempel är olika frukter och grönsaker som kommer till Sverige via Nederländerna. EU-importen är alltså något överskattad i statistiken. Sverige har ett betydligt starkare handelsnetto i handeln med bearbetade jordbruksvaror än i handeln totalt med alla jordbruksvaror och livsmedel. Sverige exporterar bearbetade produkter för 20 miljarder kronor och importerar för 22,5 miljarder, vilket resulterar i ett underskott som är mycket mindre än i handeln med jordbruksvaror och livsmedel som helhet. Underskottet har minskat med ca en miljard kronor under. Sveriges största exportprodukt inom sektorn är spritdrycker (främst vodka), med ett exportvärde på 4,3 miljarder kronor. Mer än hälften av exporten av spritdrycker (vodka) går till USA. Andra viktiga produktgrupper är bröd och bakverk, diverse beredningar och choklad. Importen är jämnare fördelad över olika produktgrupper, men några viktiga varor är diverse beredningar, choklad, bakverk och bröd, spannmålsberedningar samt läsk och öl.

6

7 Summary Between and, the value of Sweden s exports of agricultural products and food increased by seven per cent to SEK 58 billion and imports increased by three per cent to SEK 102 billion. By comparison, both the value of Sweden s total exports and imports of goods decreased by four per cent. The increase in value was primarily a result of increased volumes rather than increased prices. The increase in Swedish exports is primarily due to the fact that the export value for the largest product group fish, which mainly consists of re-exports of Norwegian salmon, increased by five per cent. Tobacco and tobacco goods and cereal and cereal products have also strongly contributed to the increase in export value. The export value of vodka, the largest domestically produced export product, increased by two per cent between and. Exports mainly consist of fish, cereal and cereal products, various food products and beverages. These product groups account for close to 70 per cent of the total value of food exports. Product groups with a significant increase in export value are fish, tobacco and tobacco goods, cereal and cereal products and beverages (+SEK 2.7 billion). Over 70 per cent of Sweden s exports go to the EU, particularly to Denmark, Finland, France, Poland, Great Britain and Germany. Important trading partners outside the EU are Norway and the US, even though the importance of the US as a destination for Swedish exports of agricultural products and food is declining. Imports mainly consist of fish, fruit and vegetables, meat, beverages, coffee, tea and cocoa and dairy products and eggs. These product groups account for over 75 per cent of the total value of food imports. However, a significant part of total imports is made up of Norwegian fish that is re-exported to other countries. In, the import value increased for most product groups with the exception of tobacco and tobacco goods, coffee, tea and cocoa as well as sugar. Product groups with a significant increase in import value were fish, fruit and vegetables, meat, cereal and cereal products and dairy products (+SEK 3.3 billion). The import value for tobacco and tobacco goods, however, decreased by approximately SEK 450 million. The main country of dispatch for Swedish agro-food imports is Norway, which accounts for 21 per cent of the total import value. The reason for this, as previously mentioned, is the large imports of fish, which on its own accounts for approximately 19 per cent of Sweden s total value of imports. Almost two thirds of total imports come from other EU countries, primarily Denmark, Germany and the Netherlands. However, one should bear in mind that some of the trade flows reported as imports from the EU actually originate in other countries. One example is various fruit and vegetables that are sent to Sweden via the Netherlands. This means that EU imports are slightly overestimated in the data. Sweden has a much stronger trading position for processed products than for all agro food products. Sweden exports processed products for SEK 20 billion and imports for SEK 22.5 billion, which results in a deficit that is much smaller than for agro-food trade as a whole. The trade deficit has decreased by approximately one billion SEK in. Sweden s largest export product in this sector is spirits (primarily vodka), with an export value of SEK 4.3 billion. More than half of the exports of spirits (vodka) go to the US. Other important product groups are bread and pastries, various processed foods and chocolate. Imports are more evenly distributed across various product groups, but some important goods are various processed foods, chocolate, pastries and bread, cereal preparations as well as soft drinks and beer.

8

9 Innehåll 1 Inledning Rapportens upplägg Produktgrupper enligt SITC Ländergrupper Tabellernas form och innehåll Import och export Disposition Insamling av uppgifter Handelsutveckling Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under Sveriges exportutveckling under Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Export till olika ländergrupper Viktiga exportmarknader Olika produktgruppers exportutveckling Sveriges importutveckling under Perspektiv på svensk livsmedelsimport Import från olika ländergrupper Viktiga avsändningsländer Olika produkters importutveckling Fördelning på ländergrupper och länder Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper och länder Sveriges handel med EU Sveriges handel med övriga länder i Central och Östeuropa samt Ryssland Sveriges handel med övriga OECD-länder Sveriges handel med övriga länder Fördelning på produktgrupper Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper Sveriges handel med levande djur (SITC 00) Sveriges handel med kött och köttvaror (SITC 01) Sveriges handel med mejeriprodukter och ägg (SITC 02) Sveriges handel med fisk, kräft- och blötdjur m.m. (SITC 03) Sveriges handel med spannmål och varor därav (SITC 04) Sveriges handel med frukt och grönsaker (SITC 05) Sveriges handel med grönsaker och grönsaksprodukter Sveriges handel med frukt, bär och nötter m.m Sveriges handel med socker och sockervaror m.m. (SITC 06)... 97

10 4.9 Sveriges handel med kaffe, te, kakao m.m. (SITC 07) Sveriges handel med djurfoder (SITC 08) Sveriges handel med diverse livsmedel (SITC 09) Sveriges handel med drycker (SITC 11) Sveriges handel med tobak och tobaksvaror (SITC 12) Sveriges handel med oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter (SITC 22) Sveriges handel med oljor och fetter (SITC 4) Sveriges handel med prydnadsväxter Export av prydnadsväxter Import av prydnadsväxter Sveriges handel med bearbetade jordbruksvaror Export av bearbetade jordbruksvaror Import av bearbetade jordbruksvaror Bilaga 1. Indelning av statistiska nummer i produktgrupper Bilaga 2. Statistiska nummer i produktgrupper: icke-bilaga-i

11 1 Inledning Rapportens syfte är att på både övergripande och detaljerad nivå beskriva Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel -. Den statistik som vi presenterar är huvudsakligen en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) 1. Handelsstatistik kan ha många användningsområden. Genom den kan man följa import- och exportutvecklingen både på aggregerad och på detaljerad nivå. Med hjälp av statistiken kan man också få en indikation på hur olika politiska beslut samt multilaterala och bilaterala handelsavtal påverkar handeln. Växelkursvariationer, strategiska beslut av näringen och strukturella förändringar är andra faktorer som kan påverka handeln, och med hjälp av handelsstatistiken kan man få en fingervisning om hur dessa faktorer påverkar import och export. Rapporten tar inte hänsyn till vidareexport, det vill säga export av en importerad vara som inte genomgått någon nämnvärd förädling i Sverige. Exempel på varor där det finns skäl att anta att stora delar av exporten utgörs av vidareexport är bananer och lax. 1.1 Rapportens upplägg Produktgrupper enligt SITC Rapporten utgår från FN:s rekommenderade produktgruppering SITC (Standard International Trade Classification). De grupper som vi valt är de som helt eller till övervägande del omfattar jordbruksvaror och livsmedel. Denna avgränsning av jordbruksvaror och livsmedel har fördelen att endast ett fåtal varor utesluts. Jordbruksvaror och livsmedel i rapporten omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 00 Levande djur 01 Kött och köttvaror 02 Mejeriprodukter och ägg 03 Fisk, kräft- och blötdjur m.m. 04 Spannmål och varor därav 05 Frukt och grönsaker 06 Socker, sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, kakao m.m. 08 Djurfoder 09 Diverse livsmedel 11 Drycker 12 Tobak och tobaksvaror 22 Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 4 Oljor och fetter 2 En varugrupp som i EU-sammanhang betraktas som jordbruksvara, men som inte omfattas av ovanstående avgränsning, är prydnadsväxter som utgör en del av SITC 29. För att rapporten ska vara jämförbar mot tidigare redovisningar och 1 Justeringar i SCB:s databas kan ha gjorts efter att vi hämtat information. Statistiken som avser övriga nordiska länder är en bearbetning av statistik från Danmarks statistik, Statistisk centralbyrå (NO) och Tullstyrelsen (FI). Växelkursomräkningarna är baserade på av Riksbanken noterade medelvärdeskurser. 2 Oljor och fetter omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 41, 42 och 43. 1

12 andra statistikrapporter har vi inte inkluderat prydnadsväxter i redovisningen av den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Handeln med prydnadsväxter redovisar vi istället separat i kapitel 5. I kapitel 6 redovisar vi statistik om handeln med bearbetade jordbruksvaror. Dessa livsmedel ingår i flera olika produktgrupper enligt SITC, men med tanke på att bearbetade jordbruksvaror har en hög förädlingsgrad och därmed ofta ett högre mervärde är det intressant att följa dessa produkter samlat. De bearbetade jordbruksvarorna är, bland annat tack vare den höga förädlingsgraden, särskilt intressanta för svensk livsmedelsindustri. Vilka produkter vi räknar som bearbetade framgår av bilaga 2. SITC-grupperna omfattar många varor. För att kunna studera handelsutvecklingen på mer detaljerad nivå har SITC-grupperna delats in i ett antal mer begränsade varugrupper. Som exempel kan nämnas att SITC-gruppen 01 kött och köttvaror delats in i varugrupperna nötkött, griskött och så vidare. För att skilja dessa grupper från den grövre SITC-grupperingen använder vi beteckningarna varugrupper för de detaljerade grupperna och produktgrupper enligt SITC för de mer omfattande tvåställiga SITC-grupperna. En förteckning över vilka statistiska nummer som ingår i varje varugrupp återfinns i bilaga Ländergrupper Handeln redovisas för fyra ländergrupper: EU-27. Detta är de 27 länder som utgör EU från och med den 1 januari Eftersom Kroatien blev medlem först 2013 ingår inte detta land. Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland. Utöver Ryssland ingår Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo, Kroatien, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Serbien, Ukraina och Vitryssland. Övriga OECD-länder. Gruppen består av Australien, Island, Japan, Kanada, Mexiko, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Sydkorea, Turkiet och USA. Numera har OECD fler medlemmar, men för att bibehålla jämförbarheten i siffrorna behålls gruppen intakt. Övriga länder. Här ingår alla övriga länder, främst ett stort antal utvecklingsländer Tabellernas form och innehåll I alla tabeller redovisar vi värdet 3 av handeln i löpande priser. Alla värden anges i miljoner kronor (mkr). Kvantiteter redovisar vi bara på detaljerad varunivå. Vissa varugrupper omfattar varor som sinsemellan är mycket olika och det blir därför inte meningsfullt att addera kvantiteterna. I dessa fall redovisar vi följaktligen ingen kvantitet, vilket vi markerar med en asterisk. I de fall då vi redovisar kvantiteter är enheten ton. För levande djur och drycker använder vi emellertid enheterna styck respektive liter. För starksprit är enheten liter hundraprocentig alkohol. I de fall siffran 0 förekommer i en tabell innebär det antingen att värdet/ kvantiteten är noll eller att värdet/kvantiteten är mindre än hälften av använd enhet så det avrundade värdet blir 0. För och redovisar vi definitiva värden och kvantitetsuppgifter och för redovisar vi preliminär statistik. 3 Från januari 1998 redovisar företagen statistiskt värde enbart med handeln utanför EU, det vill säga varornas värde enligt faktura med tillägg av eventuella frakt- och försäkringskostnader fram till svenska gränsen. För handeln med andra EU-länder redovisas fakturerat värde. SCB räknar dock om uppgifterna om fakturerat värde till statistiskt värde med hjälp av omräkningsfaktorer. 2

13 1.1.4 Import och export I rapporten använder vi begreppet import både för import från länder utanför EU och införsel från andra EU-länder. På samma sätt avser vi med export både export till länder utanför EU och utförsel till andra EU-länder Disposition Kapitel 2 beskriver utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under. Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ställs också i relation till total varuhandel och Danmarks, Finlands och Norges handel med jordbruksvaror och livsmedel. Kapitel 3 presenterar Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på länder. I det inledande avsnittet redovisar vi en tabell över Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel - fördelad på ett stort antal länder. Därefter följer en tabell med de 30 viktigaste länderna för Sveriges import respektive export under. Efter detta följer ett avsnitt för varje ländergrupp. Avsnittet inleds med en tabell över den samlade handeln med hela ländergruppen fördelad på produktgrupper enligt SITC. Därefter följer en tabell som visar den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel med respektive land i gruppen under. Vidare redovisar vi handeln med ett urval av enskilda länder fördelad på produktgrupper enligt SITC. För ländergruppen EU-27 redovisar vi handeln med samtliga länder var för sig, medan vi enbart redovisar handeln med Sveriges viktigaste handelspartners för övriga grupper. Kapitel 4 redovisar Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel på mer detaljerade varugrupper än tvåställig SITC. Kapitlet inleds med en tabell över den totala handeln för samtliga varugrupper. Därefter följer ett avsnitt för varje SITCgrupp med tabeller över handeln fördelad på ländergrupper, viktigaste handelspartners samt detaljerade varugrupper. Varje avsnitt är uppdelat efter följande mönster: Tabell a: Import och export för varje varugrupp fördelad på ländergrupperna EU-27, Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland, Övriga OECD-länder och Övriga länder. Tabell b: Viktigaste handelspartners för varje varugrupp. I dessa tabeller redovisar vi vilka länder Sverige handlade mest med under. Tabell c och d: Tabellerna presenterar import och export fördelad på detaljerade varugrupper, exempelvis vodka, benfritt nötkött eller potatis. Vi redovisar både värde och kvantitet. I vissa fall redovisar vi både import och export i samma tabell, men i andra fall är antalet detaljerade varugrupper så omfattande att vi redovisar importen i en c-tabell och exporten i en d-tabell. Kapitel 5 presenterar Sveriges handel med prydnadsväxter. Denna handel ingår som tidigare nämnts inte i sammanställningen över handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Kapitel 6 redovisar handeln med bearbetade jordbruksvaror. Kapitlet inleds med en redovisning av handeln fördelad på ländergrupper. Därefter följer en redovisning på produktgruppsnivå av de viktigaste produktgrupperna och Sveriges viktigaste handels partners. Kapitlet avslutas sedan med en redovisning av värdet på importen och exporten av samtliga varugrupper. 3

14 1.2 Insamling av uppgifter Uppgifter till handelsstatistiken samlas in på två olika sätt. Uppgifter om handel med länder utanför EU hämtas från tulldokument. För handeln med andra EU länder behöver företagen inte fylla i några tulldokument. Istället samlas uppgifter om dessa företags handel in genom en undersökning som kallas Intrastat. Intrastat är en urvalsundersökning som med vissa variationer tillämpas inom hela EU. I Sverige gäller att alla företag som har en årlig export till eller import från andra EU-länder som överstiger 4,5 miljoner kronor 4 ingår i urvalet. Varje månad måste dessa företag redovisa sin handel med EU fördelad på varor och ursprungsland. För importen från EU redovisas varans avsändningsland. För exporten redovisas varans bestämmelseland, det vill säga den slutliga destinationen. Den handelsstatistik som kan sammanställas med hjälp av uppgifterna från undersökningen Intrastat täcker inte hela den faktiska handeln. Dels beror detta på täckningsfel där alla företag som handlar med EU inte ingår i urvalet, dels på svarsbortfall där alla företag i urvalet inte redovisar sin EU-handel. För att komma till rätta med detta korrigerar SCB de insamlade uppgifterna. SCB gör korrigeringar på treställig SITC-nivå 5. I det material Jordbruksverket bearbetar finns heller inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. För innebär detta att 2,6 miljarder kronor av den skattade importen av jordbruksvaror och livsmedel från andra EU länder inte kunnat fördelas på länder eller detaljerade varugrupper. Detta motsvarar 3,9 procent av det skattade totala värdet för importen av jordbruksvaror och livsmedel från EU under. För exporten uppgår värdet av korrigeringen till 1,2 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,0 procent av det skattade totala värdet för exporten av jordbruksvaror och livsmedel till andra EU-länder under. Teoretiskt skulle exempelvis exporten till Tyskland kunna vara allt från 0 till 1,2 miljarder kronor högre än det insamlade värdet (under förutsättning att det skattade värdet motsvarar det faktiska värdet). Den handel med andra EU länder som inte fördelats på enskilda länder redovisas i rapporten under ländergruppen EU 27. Efter EU-inträdet är det inte längre möjligt att redovisa ursprungsland för hela importen. För import från tredje land som har tullbehandlats i Sverige finns fortfarande uppgift om ursprungsland i tulldokumenten. Däremot finns enbart uppgift om avsändningsland för importen från andra EU-länder. I de fall då en vara från tredje land har tullbehandlats i ett annat EU-land på sin väg till Sverige redovisas varan därför som import från EU. I handelsstatistiken i denna rapport redovisar vi avsändningsland för importen från andra EU-länder medan vi redovisar ursprungsland för importen från tredje land. Detta innebär att importen från ett EU land kan omfatta varor med ursprung i andra länder. För exporten gäller däremot inte motsvarande problem då bestämmelseland redovisas både i tulldokument vid export till länder utanför EU och i Intrastatundersökningen vid utförsel till andra EU-länder. De statistikproblem som diskuteras här är bra att ha i åtanke när uppgifterna i rapporten studeras. Läsaren kommer att påminnas om statistikproblemen med 4 SCBs beskrivning av statistiken utrikeshandel med varor 2013, På KN-nr (tullnomenklaturen) nivå görs istället korrigeringen på sexställig nivå. 4

15 hjälp av fotnoter till tabellerna. För att läsaren ska få en uppfattning om hur mycket handel som enligt skattningarna saknas redovisas i tabell 3.2.c korrigeringarna i miljoner kronor för varje tvåställig SITC-grupp. I redovisningen i kapitel 4 över de viktigaste import- respektive exportländerna för olika varugrupper anger fotnoten hur många miljoner kronor av den skattade handeln som inte kunnat fördelas på enskilda EU-länder. 5

16 2 Handelsutveckling I det här kapitlet beskriver vi Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel i stora drag. Mer detaljerade uppgifter hittar du i kapitel 3 och Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under Sverige är nettoimportör av jordbruksvaror och livsmedel. Under uppgick underskottet i handeln till 44,4 miljarder kronor, vilket var en minskning med 0,6 miljarder kronor jämfört med, se figur 1. Underskottet har ökat varje år sedan 2001, med undantag för och. Miljarder kronor Export Import Balans Figur 1. Sveriges import och export av jordbruksvaror och livsmedel, miljarder kronor Sverige hade under överskott i handeln med produktgrupperna spannmål och spannmålsprodukter, tobak och tobaksvaror samt levande djur. För diverse livsmedel var värdet av exporten och importen ungefär lika stort, men för övriga produkter är värdet av importen betydligt större än värdet av exporten. Det största underskottet finns i handeln med frukt och grönsaker, men även för exempelvis kött, kaffe, te, kakao m.m., fisk, mejeriprodukter, oljor och fetter, drycker samt djurfoder har vi betydande underskott i handeln. Man bör dock komma ihåg att dessa över- och underskott avser produktgrupper. Det finns enskilda produkter där Sverige har stora handelsöverskott även om balansen för produktgruppen som helhet är negativ. Exempel på en sådan produkt är starksprit. 6

17 Den negativa handelsbalansen i handeln med jordbruksvaror och livsmedel består framförallt av underskott i handeln med EU-27 och Norge. Under var underskottet strax över 25,9 miljarder kronor i handeln med EU-27, en ökning med drygt 1,3 miljarder kronor sedan föregående år. Underskottet i handeln med Norge uppgick till närmare 13,7 miljarder kronor, vilket är en minskning med drygt 0,9 miljarder kronor sedan. När det gäller importen från EU-27 ska man ha i åtanke att denna import även innehåller produkter med ursprung från länder som inte är EU-medlemmar (se vidare kapitel 1.2). Underskottet i handeln med EU-27 skulle vara mindre och underskottet i handeln med andra länder större om all handel hade redovisats efter ursprungsland. Miljarder kronor Import Export 0 Norge Danmark Tyskland Nederländerna Italien Belgien Frankrike Spanien Storbritannien Finland Polen Irland Brasilien USA Litauen Figur 2. Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på länder (miljarder kronor) Som framgår av figur 2 hade Sverige under ett underskott i handeln med de flesta EU länderna. Underskott var särskilt stort i handeln med Nederländerna (9,1 miljarder kronor), Danmark (7,7 miljarder kronor), och Tyskland (7,4 miljarder kronor). Sverige har däremot relativt stora överskott i handeln med Finland (2,5 miljarder kronor), Polen (2 miljarder), USA (1,7 miljarder kronor), Frankrike (1,1 miljarder kronor) och ett något mindre överskott till Storbritannien (0,7 miljarder kronor). 2.2 Sveriges exportutveckling under Värdet av Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel ökade med närmare sju procent under, från 54,4 till 58,1 miljarder kronor, se tabell 2.1. Exportvolymen ökade med betydligt mer, drygt 11 procent. Värdeinnehållet (kr/kg) har därför minskat med närmare fyra procent 6. Exporten av jordbruks varor och livsmedel har ökat från 4,5 till 5,0 procent av den totala varuexporten, under motsvarande period 7. Förklaringen är att värdet av Sveriges totala varuexport minskade med närmare fyra procent under medan värdet av exporten av jordbruksprodukter och livsmedel ökade. 6 Se På tal om jordbruk Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel, SCBs statistiska meddelande Utrikeshandel, export och import av varor januari-december, i löpande priser,

18 Exportökningen under beror till största delen på att den värdemässiga exporten av produktgrupperna fisk, tobak och tobaksvaror, spannmål och spannmålsprodukter samt drycker ökade med strax över 2,7 miljarder kronor. Endast mycket små minskningar i exporten för produktgrupperna kött samt kaffe, te, kakao m.m. kan noteras (-32 miljoner kronor). Exporten för den största produktgruppen fisk, som minskade under, har under återigen ökat Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Vid en jämförelse med våra närmaste grannar ser man att Danmark och Norge har en större livsmedelsexport än Sverige medan Finlands export är mindre. Exportvärdet var strax över 130 miljarder svenska kronor för Danmark och närmare 66 miljarder kronor för Norge, medan den finska exporten uppgick till en bit under 14 miljarder kronor. Den norska livsmedelsexporten består till stor del av fisk; om man exkluderar den posten är landets export av jordbruksprodukter och livsmedel påfallande liten, drygt 6,6 miljarder svenska kronor. Danmark är sedan lång tid tillbaka en stor nettoexportör av jordbruksvaror och livsmedel. Sverige och Finland är däremot nettoimportörer och även Norge är en stor nettoimportör om handeln med fisk och fiskprodukter exkluderas Export till olika ländergrupper Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-27 uppgick till drygt 41,4 miljarder kronor, vilket betyder att strax över 71 procent av vår jordbruksexport går till dessa länder, se tabell 2.1 och figur 3. Denna andel har varit relativt konstant sedan EU-inträdet I första hand säljer vi till nordiska länder, oavsett om de är EU-medlemmar eller inte. Exporten till EU-27 ökade tydligast för produktgrupperna fisk, spannmål, frukt och grönsaker samt djurfoder (närmare 1,5 miljarder kronor). Exporten minskade tydligast för produktgrupperna mejeriprodukter och ägg, socker och sockervaror samt drycker (närmare 400 miljoner kronor). 8

19 Tabell 2.1 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper Ländergrupper Export (mkr) EU Övriga CÖE-länder + Ryssland Övriga OECD-länder Övriga länder SUMMA ) Exportvärdena för EU-27 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. års exportvärde till länder som inte är EU-medlemmar var 16,7 miljarder kronor, se tabell 2.1, en ökning med 2,5 miljarder kronor jämfört med. Norge och USA är de klart största destinationerna för svensk jordbruksexport utanför EU. Närmare 47 procent av exporten gick till Norge och 19 procent till USA. Närmare fyra procent av exporten gick dessutom till Ryssland. Exporten till Norge ökade med 30 procent medan exporten till USA i det närmaste var oförändrad. Tobak och tobaksvaror men även spannmål, oljor och fetter samt djurfoder svarade för de största värdemässiga exportökningarna till Norge. Till USA ökade främst dryckesexporten under (det vill säga exporten av vodka) medan exporten av kaffe, te och kakao minskade. De senaste sex åren, från 2007 till, har den svenska jordbruksexportens värde ökat med i det närmaste 42 procent. Exporten till EU-27 har också ökat med närmare 42 procent samtidigt som exporten till övriga ländergrupper har ökat med drygt 42 procent under samma period, se figur 3. Miljarder kronor EU27 Länder utanför EU Figur 3. Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU-27 och länder utanför EU, (miljarder kronor) 9

20 2.2.3 Viktiga exportmarknader Under var de största marknaderna för den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel Norge, Danmark, Finland, Frankrike och Polen. USA var under inledningen av 2000 talet den viktigaste svenska exportmarknaden men har sedan dess passerats av sju länder. Värdet av exporten till Norge ökade med i det närmaste 30 procent under. Exporten till Finland ökade med drygt en procent medan exporten till Danmark minskade med närmare en procent. Vidare ökade exporten till Polen med 30 procent, till Storbritannien med drygt 16 procent och till Frankrike med närmare två procent. Exporten till Portugal minskade med drygt 13 procent, till Spanien med strax över åtta procent och till Tyskland med strax över sex procent. Den smärre exportökningen till Finland beror främst på att produktgrupperna fisk och spannmål ökat. Exportminskningen till Danmark omfattar framförallt mejeriprodukter och ägg samt fisk. Till Norge, har som redan nämnts, exporten av tobak och tobaksvaror men även spannmål, oljor och fetter samt djurfoder gått bra. Vidare kan man konstatera att den tydliga exportökningen till Polen nästan uteslutande kan härledas till produktgruppen fisk som värdemässigt ökat med strax över en miljard kronor. För Storbritanniens del kan en tydlig exportökning noteras för diverse livsmedel samt spannmål. Exportminskningen till Portugal och Spanien beror främst på att produktgruppen fisk tydligt fallit tillbaka och för Tysklands del beror exportminskningen främst på att produktgruppen spannmål fallit tillbaka. Tabell 2.2 Sveriges viktigaste exportmarknader för jordbruksvaror och livsmedel och Bestämmelseland Export (mkr) 1 Bestämmelseland Export (mkr) 1 Förändring mellan och % 1 Danmark Norge ,9 2 Norge Danmark ,7 3 Finland Finland ,5 4 Frankrike Frankrike ,9 5 Tyskland Polen ,0 6 Polen Storbritannien ,5 7 USA Tyskland ,2 8 Storbritannien USA ,2 9 Spanien Spanien ,2 10 Portugal Portugal ,3 1 Siffrorna i tabellen täcker inte hela den faktiska handeln med EU-länderna, vilket beror på att det inte finns någon heltäckande statistik över handeln med dessa sedan SCB skattar den totala handeln med EU, men gör inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. Den skattade export som inte gick att fördela på enskilda EU-länder var mkr och mkr Olika produktgruppers exportutveckling Av tabell 2.3 framgår de olika produktgruppernas exportutveckling mellan och. Värdet av exporten ökade mest för följande stora produktgrupper; fisk (+903 miljoner kronor), tobak och tobaksvaror (+805 miljoner kronor), spannmål (+671 miljoner kronor), drycker (+340 miljoner kronor), frukt och grönsaker (+266 miljoner kronor), oljor och fetter (+242 miljoner kronor), djurfoder (+235 miljoner kronor), samt socker (+107 miljoner kronor). Exporten minskade endast för två produktergrupper; kött (-17 miljoner kronor) samt kaffe, te och kakao m.m. (-15 miljoner kronor). 10

21 Sett över en längre tidsperiod, 2004-, har exportvärdet i löpande priser ökat för alla produktgrupper utom levande djur. Den klart största ökningen nominellt såväl som procentuellt har varit för produktgruppen fisk och fiskprodukter (närmare 13 miljarder kronor motsvarande 194 procent). Andra stora produktgrupper som också haft en positiv utveckling är diverse livsmedel, spannmål, kaffe, te, kakao m.m., frukt och grönsaker, drycker, tobak och tobaksvaror, djurfoder samt mejeriprodukter. De största produktgrupperna i jordbruksexporten var under fisk, spannmål, diverse livsmedel och drycker, se figur 4. Tillsammans svarade dessa grupper för nästan 40 miljarder kronor eller närmare 69 procent av exporten. Exporten av fisk svarade ensam för närmare 34 procent, men man bör komma ihåg att större delen av den siffran är vidareexport av norsk lax 8. Exporten till EU-27 domineras till stor del av fisk och fiskprodukter (46 procent), följt av spannmål och spannmålsprodukter (11 procent) och diverse livsmedel (10 procent). I exporten till länder som inte är EU-medlemmar är den viktigaste produktgruppen drycker (23 procent), följt av spannmål och spannmålsprodukter (16 procent) samt diverse livsmedel (15 procent), se vidare i kapitel 3. Tabell 2.3 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2004 fördelad på produktgrupper enligt SITC Produktgrupper Export (mkr) 1 enligt SITC Levande djur Kött och köttvaror 02 Mejeriprodukter och ägg 03 Fisk, kräft- och blötdjur m.m. 04 Spannmål och varor därav 05 Frukt och grönsaker 06 Socker, sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, kakao m.m. 08 Djurfoder Diverse livsmedel 11 Drycker Tobak och tobaksvaror 22 Oljefrön, oljehaltiga nötter 4 Oljor och fetter SUMMA Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. 8 Se På tal om jordbruk Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen,

22 Kött och köttvaror 3 % Frukt och grönsaker 5 % Mejeriprodukter och ägg 6 % Övriga varor** 11 % Fisk-, kräft- och blötdjur 34 % Kaffe, te, kakao m.m. 6 % Drycker 11 % Diverse livsmedel* 11 % Spannmål och varor därav 12 % Figur 4. Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper enligt SITC *Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,3 %), socker och sockervaror (2,1 %), djurfoder (2,5 %), tobak och tobaksvaror (2,4 %) oljefrön och oljehaltiga nötter (0,4 %) och oljor och fetter (3,1 %). På mer detaljerad nivå ser man att hel laxfisk och vodka är de två enskilt största exportprodukterna, se tabell 2.4. Mellan och ökade laxens andel av den totala exporten från 20 till 21 procent medan vodkans andel endast minskat marginellt och fortsatt utgör en andel på ca sju procent av den totala exporten. Hel laxfisk var den klart största exportprodukten till EU-27 under och ökade värdemässigt med närmare nio procent jämfört med. Den övervägande delen av denna export utgjordes av vidareexport av norsk lax. Övriga fiskfiléer och fiskkött kommer på andra plats i listan tätt följt av torkad, saltad och rökt fisk. De största mottagarländerna för fisk och fiskprodukter i EU-27 var Frankrike, Polen, Portugal, Spanien och Storbritannien. Andra viktiga exportprodukter till EU-27 var olika slags bakverk och bröd, övriga livsmedel (bland annat smörblandningar) samt övriga jästa drycker såsom cider. Till länder utanför EU är däremot vodka den klart största exportprodukten, följt av övriga tobaksvaror (snus till Norge) samt övriga livsmedel (bland annat smörblandningar). 12

23 Tabell 2.4 Stora svenska exportprodukter till EU och länder utanför EU Stora exportprodukter 1 (mkr) Stora exportprodukter 1 (mkr) Till EU Till EU Hel laxfisk Hel laxfisk Torkad, saltad och rökt fisk m.m Övriga fiskfiléer och fiskkött Övriga fiskfiléer och fiskkött Torkad, saltad och rökt fisk m.m Övriga bakverk, bröd m.m Övriga bakverk, bröd m.m Övriga livsmedel (bland annat Övriga livsmedel (bland annat smörblandningar) smörblandningar) Vodka 842 Övriga jästa drycker, till exempel cider 836 Flytande margarin och andra beredningar av fett 780 Flytande margarin och andra beredningar av fett Rostat kaffe 743 Rostat kaffe 750 Övriga jästa drycker, till exempel 683 Vodka 699 cider Vete 682 Vete 625 Till länder utanför EU Till länder utanför EU Vodka Vodka Övriga livsmedel (bland annat 970 Övriga tobaksvaror smörblandningar) Flytande margarin och andra 798 Övriga livsmedel (bland annat beredningar av fett smörblandningar) Övriga bakverk, bröd m.m. 735 Mjölk- och gräddpulver 919 Mjölk- och gräddpulver 642 Övriga bakverk, bröd m.m. 833 Övriga tobaksvaror 501 Flytande margarin och andra 737 beredningar av fett Rostat kaffe 437 Rostat kaffe 400 Övriga produkter av fisk 391 Övriga produkter av fisk 381 Chokladberedningar (block, kakor, 349 Korn 381 pulver m.m.) Malt 311 Söta kex, småkakor, rån m.m Endast värde kan redovisas för exporten till EU-länder. Detta innebär att all faktisk export inte redovisas i tabellen ovan. 2.3 Sveriges importutveckling under Värdet av Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel ökade med drygt tre procent under, från 99,4 till 102,5 miljarder kronor, se tabell 2.5. Importvolymen ökade med drygt två procent. Värdeinnehållet (kr/kg) har därför ökat med knappt en procent 9. Importen av jordbruksvaror och livsmedel har ökat från 8,7 till 9,3 procent av den totala varuimporten under motsvarande period 10. Förklaringen är att värdet av Sveriges totala varuimport minskade med fyra procent under medan värdet av importen av jordbruksprodukter och livsmedel ökade Se På tal om jordbruk Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel, SCBs statistiska meddelande Utrikeshandel, export och import av varor januari-december, i löpande priser,

24 I absoluta tal uppgick ökningen av importen för jordbruksvaror och livsmedel till strax över 3,1 miljarder kronor. Följande produktgrupper bidrog mest till ökningen; fisk, frukt och grönsaker, kött samt spannmål Perspektiv på svensk livsmedelsimport Vid en jämförelse med våra närmaste grannländer ser man att Danmarks och Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel är betydligt större än motsvarande import till Norge och Finland. Värdet av den danska importen uppgick till drygt 82 miljarder svenska kronor, medan motsvarande siffra var drygt 53 miljarder kronor för Norge och närmare 38 miljarder kronor för Finland. Att den danska importen per capita är betydligt högre än i övriga nordiska länder kan bero på att delar av importen exporteras vidare eller ingår som råvaror i produkter som sedan exporteras vidare Import från olika ländergrupper Värdet av Sveriges import från EU-27 uppgick till 67,4 miljarder kronor, vilket motsvarar närmare 66 procent av vår totala import av jordbruksvaror och livsmedel, se tabell 2.5. Värt att observera är dock att produkterna inte nödvändigtvis har sitt ursprung i EU bara för att de redovisas som import därifrån. Ett typiskt exempel är att vi importerar en hel del frukt från Sydamerika, men eftersom den importen kommer till Sverige via Nederländerna så redovisas den som import från EU. Med det förbehållet kommer mer än hälften av vår jordbruksimport från EU-27 från Danmark, Nederländerna och Tyskland. Värdet av importen från EU-27 ökade med fyra procent under. Importen ökade för framförallt följande fem produktgrupper: kött och köttvaror, frukt och grönt, spannmål, mejeriprodukter och ägg samt diverse livsmedel. Dessa grupper ökade med mellan fem och nio procent. Tobak och tobaksvaror var den enda produktgruppen som minskade (-32 procent). Tabell 2.5 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2007 fördelad på ländergrupper Ländergrupper Import (mkr)* EU Övriga CÖE-länder + Ryssland Övriga OECD-länder Övriga länder SUMMA Importvärdena för EU-27 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. 14

25 Importvärdet från länder som inte är EU-medlemmar uppgick till 35,1 miljarder kronor, se figur 5, varav närmare 57 procent utgjordes av fisk från Norge. Den stora fiskimporten gör att Norge också är det i särklass viktigaste avsändningslandet utanför EU. Strax över 61 procent av importen av jordbruksvaror och livsmedel, från länder som inte är EU-medlemmar, kommer från Norge. Resterande import från icke-eu-länder är spridd över ett antal länder: de främsta avsändningsländerna är Brasilien med fem procent, USA med fyra procent samt Kina, Thailand, Sydafrika och Malaysia med runt två procent vardera. Miljarder kronor EU27 Länder utanför EU Figur 5. Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel från EU-27 och länder utanför EU, (miljarder kronor) Viktiga avsändningsländer De viktigaste avsändningsländerna av jordbruksvaror och livsmedel till Sverige under var Norge (21,5 miljarder kronor), Danmark (14,3 miljarder kronor), Tyskland (10,8 miljarder kronor) och Nederländerna (10,8 miljarder kronor). Dessa fyra länder svarade för 56 procent av importvärdet. Jämfört med ökade importen från Norge med strax över fyra procent. Importen från Norge utgjordes till närmare 93 procent av fisk och fiskprodukter, vilka sedan till stor del vidareexporterades till andra EU-länder. Värdet av importen från Danmark var i det närmaste oförändrat. Importen ökade dock för stora produktgrupper såsom fisk, frukt och grönt samt kött med nio, fyra respektive tre procent medan andra stora produktgrupper såsom mejeriprodukter och ägg samt oljor och fetter minskade med sju respektive en procent. Nederländerna ökade sin export till Sverige med fem procent där främst kött, drycker, socker och spannmål drycker noteras för tydliga procentuella ökningar och tobak för en tydlig minskning. Från Tyskland ökade importen endast med drygt en procent. Främst kan procentuella ökningar noteras för stora produktergrupper såsom kaffe, te, kakao m.m., mejeriprodukter och ägg, kött och spannmål medan produktgrupper såsom oljor och fetter samt oljefrön och oljehaltiga nötter minskat. De största avsändningsländerna utanför Europa under var Brasilien, USA, Kina och Thailand. Importen från USA ökade med 21 procent under medan importen från Brasilien och Kina minskade med 17 respektive fyra procent. Importen från Thailand var i det närmaste helt oförändrad. Importen från Brasilien utgörs nästan 15

26 uteslutande av kaffe, djurfoder och kött. Importen från USA domineras av frukt och grönsaker (framförallt russin och nötter), drycker samt diverse livsmedel. Importen från Kina utgörs främst av fisk, kräft- och blötdjur samt frukt och grönsaker medan importen från Thailand är mer jämt fördelad över ett antal produktgrupper såsom diverse livsmedel, kött, frukt och grönsaker, fisk, kräft- och blötdjur samt spannmål (mestadels ris) Olika produkters importutveckling Av tabell 2.6 framgår de olika produktgruppernas importutveckling. Mellan och ökade importvärdet mest för fisk, frukt och grönsaker samt kött som tillsammans ökade med närmare 2,5 miljarder kronor. Räknat i procent ökade importen för dessa produktgrupper med närmare fem procent jämfört med förra året. För produktgruppen tobak och tobaksvaror minskade värdet av importen under året med drygt 450 miljoner kronor. Sett över en längre tidsperiod, 2004-, har importvärdet i löpande priser ökat för samtliga produktgrupper utom tobak och tobaksvaror. Importvärdet för denna produktgrupp minskade under perioden med närmare 45 procent. Förutom fisk är det kött, frukt och grönsaker, kaffe, te, kakao m.m., mejeriprodukter, drycker, diverse livsmedel samt oljor och fetter som ökat mest, uttryckt i absoluta tal. I procent är det fisk, mejeriprodukter, kaffe, te, kakao m.m., oljor och fetter samt kött som ökat mest. Tabell 2.6 Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2004 fördelad på produktgrupper enligt SITC* Produktgrupper Import (mkr) 1 enligt SITC Levande djur Kött och köttvaror 02 Mejeriprodukter och ägg 03 Fisk, kräft- och blötdjur m.m. 04 Spannmål och varor därav 05 Frukt och grönsaker 06 Socker, sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, kakao, m.m. 08 Djurfoder Diverse livsmedel 11 Drycker Tobak och tobaksvaror 22 Oljefrön, oljehaltiga nötter 4 Oljor och fetter SUMMA Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. 16

27 Övriga varor** 14 % Spannmål och varor därav 5 % Fisk-, kräft- och blötdjur m.m. 24 % Diverse livsmedel* 6 % Mejeriprodukter och ägg 7 % Frukt och grönsaker 17 % Kaffe, te, kakao m.m. 8 % Drycker 9 % Kött och köttvaror 11 % Figur 6. Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper enligt SITC * Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,2 %), socker och sockervaror (2,0 %), djurfoder (3,5 %), tobak och tobaksvaror (1,1 %) oljefrön och oljehaltiga nötter (0,9 %) och oljor och fetter (4,4 %). De värdemässigt största produktgrupperna för importen under var fisk, frukt och grönsaker, kött och köttvaror, drycker samt kaffe, te, kakao m.m., se figur 6. Tillsammans utgjorde dessa produkter över två tredjedelar av importen. På mer detaljerad nivå ser man att de största importvarorna var hel laxfisk, övriga fiskfiléer och fiskkött samt vin, se tabell 2.7. Importen av raps- och rybsolja har ökat tydligast (+14 procent) följt av övriga fiskfiléer och fiskkött (+12 procent), benfritt nöttkött (+10 procent), övrigt styckat griskött (+10 procent) och hel laxfisk (+6 procent). Importen av torkad, saltad och rökt fisk har minskat med (-13 procent) följt av orostat kaffe (-9 procent). Tabell 2.7 Stora produkter i den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel - Stora importprodukter 1 (mkr) Stora importprodukter 1 (mkr) Hel laxfisk Hel laxfisk Vin Övriga fiskfiléer och fiskkött Övriga fiskfiléer och fiskkött Vin Orostat kaffe Orostat kaffe Övriga livsmedel (bland annat smörblandningar) Benfritt nötkött Benfritt nötkött Övriga livsmedel (bland annat smörblandningar) Övrigt styckat griskött Övrigt styckat griskött Torkad, saltad och rökt fisk m.m Torkad, saltad och rökt fisk m.m Övrig ost (bland annat hårdost) Övrig ost (bland annat hårdost) Raps- och rybsolja Raps- och rybsolja Endast värde kan redovisas för importen från EU-länder. Detta innebär att all faktisk import inte redovisas i tabellen. 17