Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel"

Transkript

1 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Rapport 2007:12 Foto: Mats Pettersson

2

3 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Internationella enheten Referens Andreas Davelid Claes Renström Lars M Widell

4

5 Innehåll Sammanfattning Inledning Rapportens upplägg Produktgrupper enligt SITC Ländergrupper Tabellernas form och innehåll Import och export Disposition Förändringar av handelsstatistiken efter Handelsutveckling Sveriges exportutveckling under Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Export till olika ländergrupper Viktiga exportmarknader Olika produktgruppers exportutveckling Sveriges importutveckling under Perspektiv på svensk livsmedelsimport Import från olika ländergrupper Viktiga avsändningsländer Olika produkters importutveckling Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under Fördelning på ländergrupper och länder Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper och länder Sveriges handel med EU Sveriges handel med EU:s nya medlemsländer Sveriges handel med övriga länder i Central och Östeuropa samt Ryssland Sveriges handel med övriga OECD-länder Sveriges handel med övriga länder Fördelning på produktgrupper Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper Sveriges handel med levande djur (SITC 00) Sveriges handel med kött och köttvaror (SITC 01)

6 4.4 Sveriges handel med mejeriprod. och ägg (SITC 02) Sveriges handel med fisk, kräft- och blötdjur m.m. (SITC 03) Sveriges handel med spannmål och varor därav (SITC 04) Sveriges handel med frukt och grönsaker (SITC 05) Sveriges handel med grönsaker och grönsaksprodukter Sveriges handel med frukt, bär och nötter m.m Sveriges handel med socker och sockervaror m.m. (SITC 06) Sveriges handel med kaffe, te, kakao m.m. (SITC 07) Sveriges handel med djurfoder (SITC 08) Sveriges handel med diverse livsmedel (SITC 09) Sveriges handel med drycker (SITC 11) Sveriges handel med tobak och tobaksvaror (SITC 12) Sveriges handel med oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter (SITC 22) Sveriges handel med oljor och fetter (SITC 4) Sveriges handel med levande växter Export av levande växter Import av levande växter Sveriges handel med bearbetade jordbruksvaror Export av bearbetade jordbruksvaror Import av bearbetade jordbruksvaror Valutakurspåverkan på svensk jordbruks- och livsmedelshandel Inledning Kort och lång sikt Teori Växelkursteori Real och nominell växelkurs Empiri Deskriptiv del Korrelationsanalys Slutsatser Referenser Appendix Bilaga 1. Indelning av statistiska nummer i produktgrupper Bilaga 2. Indelning av statistiska nummer i produktgrupper icke-bilaga I

7 Sammanfattning Rapporten syftar till att både på en övergripande och på en detaljerad nivå beskriva Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel När det gäller definitionen av jordbruksvaror och livsmedel utgår rapporten till övervägande del från FN:s rekommenderade produktgruppering SITC. Under 2006 exporterade Sverige jordbruksvaror och livsmedel för drygt 39 miljarder kronor. Det är i löpande priser en värdeökning med nästan 4,4 miljarder kronor eller 12,7 % jämfört med Av ökningen svarade exporten av fisk och fiskprodukter för 2,7 miljarder kronor och exporten av frukt och grönsaker för 400 miljoner kronor. Ökningen av exporten av fisk och fiskprodukter kan till största delen förklaras med vidareexport av norsk fisk. Drygt 60 % av den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel gå till andra länder i EU-15, men den största ökningstakten visar exporten till EU:s nya medlemsländer. Förklaringen till denna ökning står främst att finna i vidareexport av norsk fisk till Polen. De största marknaderna för den svenska exporten är Danmark, Finland, Norge och USA. Danmark gick 2005 om USA som den viktigaste marknaden och 2006 har även Finland och Norge blivit viktigare marknader än USA. Värdet av exporten till de tre nordiska länderna har ökat med mellan 5 % (Finland) och 14 % (Danmark). Värdet av exporten till USA har istället minskat med 5 %. Det är framförallt exporten av förädlade livsmedel och frukt och grönsaker som ökat till Danmark, medan exporten av förädlade livsmedel och spannmålsvaror till USA har minskat. Värdet av den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel uppgick 2006 till knappt 71 miljarder kronor. Detta är i löpande priser en värdeökning med 8,3 miljarder kronor eller 13,3 %. Importen av fisk och fiskprodukter, frukt och grönsaker, oljor och fetter samt kött och köttvaror svarade för 6,2 miljarder kronor av ökningen. När det gäller ökningen av import av fisk och fiskprodukter handlar det till övervägande del om norsk fisk som sedan vidareexporteras. Ungefär 65 % av den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel kommer från EU-15. En del av denna import har emellertid inte sitt ursprung från EU-15 utan härstammar från tredje land men importeras till Sverige via ett annat EU-land. De viktigaste avsändningsländerna för jordbruksvaror och livsmedel till Sverige under 2006 var Norge, Danmark, Nederländerna och Tyskland. Dessa länder svarade för nästan 57 % av importvärdet till Sverige. Importen från Norge ökade med 25 %. Importen från Norge utgörs till nio tiondelar av fisk och fiskprodukter och större delen och utgörs av fisk som sedan vidareexporteras från Sverige. I rapporten har också växelkursens effekt på exporten studerats och resultaten visar på att växelkursen inte verkar ha någon större effekt på exportvolymerna hos dom undersökta produkterna. Det finns flera möjliga förklaringar till varför vi inte finner någon större växelkurseffekt. En sådan förklaring är att det är svårt att finna ett samband mellan variabler där den ena är snabbrörlig (växelkursen) och den andra är mer trögrörlig (exportvolymen). En annan är den stigande världshandeln där både svensk export och import ökar i volym trots en något fluktuerande växelkurs. En tredje är att det är svårt att filtrera ut vad som är en växelkurseffekt på exportvolymen från andra påverkansfaktorer som vår ekonometriska modell inte tar hänsyn till. En fjärde förklaring kan vara datakvaliteten. Svensk utrikeshandelsdata brukar uppdateras med vissa intervall där det inte sällan brukar bli korrigeringar av tidigare publicerad data. 3

8

9 1 Inledning Rapportens syfte är att på både övergripande och detaljerad nivå beskriva Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel Rapporten innehåller också redogörelser av den kortsiktiga utvecklingen och mer långsiktiga trender. Den statistik som presenteras är huvudsakligen en bearbetning av handelsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) 1. Handelsstatistiken kan ha många användningsområden. Genom denna kan man följa importoch exportutvecklingen både på aggregerad och på detaljerad nivå. Med hjälp av statistiken kan man också få en indikation på hur olika politiska beslut samt multilaterala och bilaterala handelsavtal påverkar handeln. Växelkursvariationer, strategiska beslut av näringen och strukturella förändringar är andra faktorer som kan påverka handeln, och med hjälp av handelsstatistiken kan man få en fingervisning om hur dessa faktorer påverkat import och export. Det inledande avsnittet, rapportens upplägg, redogör för rapportens varuomfattning, vilka ländergrupper som använts, rapportens kapitelindelning m.m. I det andra avsnittet, Förändringar i handelsstatistiken sedan 1995, beskrivs de förändringar som medlemskapet i EU inneburit för insamlingen och redovisningen av handelsstatistiken. 1.1 Rapportens upplägg Produktgrupper enligt SITC Rapporten utgår från FN:s rekommenderade produktgruppering SITC (Standard International Trade Classification). De grupper som valts är de som helt eller till övervägande del omfattar jordbruksvaror och livsmedel. Denna avgränsning av jordbruksvaror och livsmedel har den fördelen att endast ett fåtal varor utesluts. Jordbruksvaror och livsmedel i rapporten omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 00 Levande djur 01 Kött och köttvaror 02 Mejeriprodukter och ägg 03 Fisk, kräft- och blötdjur m.m. 04 Spannmål och varor därav 05 Frukt och grönsaker 06 Socker, sockervaror m.m. 07 Kaffe, te, kakao m.m. 08 Djurfoder 09 Diverse livsmedel 11 Drycker 12 Tobak och tobaksvaror 22 Oljeväxtfrön och oljehaltiga nötter 4 Oljor och fetter 2 1 Statistiken som avser övriga nordiska länder är en bearbetning av statistik från Danmark statistik, Statistisk centralbyrå (NO) och Tullstyrelsen (FI). Växelkursomräkningarna är baserade på av Riksbanken noterade medelvärdeskurser. 2 Oljor och fetter omfattar följande tvåställiga SITC-grupper: 41,42 och 43. 5

10 En varugrupp som i EU-sammanhang betraktas som jordbrukbruksvara, men som inte omfattas av ovanstående avgränsning, är levande växter som utgör en del av SITC 29. För att rapporten ska vara jämförbar mot tidigare redovisningar och andra statistikrapporter har levande växter inte inkluderats i redovisningen av den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Handeln med levande växter redovisas istället i ett separat kapitel (kapitel 5). I kapitel 6 finns en separat redovisning av bearbetade jordbruksvaror. 3 Dessa livsmedel ingår i flera olika produktgrupper enligt SITC, men med tanke på att bearbetade jordbruksvaror har en hög förädlingsgrad och därmed ofta ett högre mervärde är det intressant att följa dessa produkter samlat. De bearbetade jordbruksvarorna är, bl.a. tack vare sin höga förädlingsgrad, särskilt intressanta för svensk livsmedelsindustri. För vilka produkter som definieras som bearbetade, se bilaga 2. Varuomfattningen i SITC-grupperna är stor. För att det ska vara möjligt att studera handelsutvecklingen på mer detaljerad nivå har SITC-grupperna delats in i ett antal mer begränsade varugrupper. Som exempel kan nämnas att SITC-gruppen 01 kött och köttvaror delats in i varugrupperna nötkött, griskött osv. För att skilja dessa grupper från den grövre SITC-grupperingen används beteckningarna varugrupper för de detaljerade grupperna och produktgrupper enligt SITC för de mer omfattande tvåställiga SITC-grupperna. En förteckning över vilka statistiska nummer som ingår i varje varugrupp återfinns i bilaga Ländergrupper Handeln redovisas för fem ländergrupper: EU-15, Nya medlemsländer, Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland, Övriga OECD-länder samt Övriga länder. EU-15 är de länder som utgjorde EU t.o.m. 30 april Nya medlemsländer är de tio länder som blev medlemmar i EU den 1 maj Till Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland räknas förutom Ryssland; Albanien, Bosnien-Hercegovina, Bulgarien, Kosovo, Kroatien, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Rumänien, Serbien, Ukraina och Vitryssland. De senaste medlemsländerna i EU, Bulgarien och Rumänien, räknas till denna grupp eftersom de först blev medlemmar i EU 1 januari I Övriga OECD-länder ingår Australien, Island, Japan, Kanada, Mexiko, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Sydkorea, Turkiet och USA. I gruppen Övriga länder ingår alla övriga länder, främst ett stort antal utvecklingsländer. 3 Med bearbetade jordbruksvaror avses jordbruksvaror som inte ingår i bilaga I till EU-fördraget. Etanol (KN-nr 2207) ingår inte i bilaga I till fördraget men definieras inte som en bearbetad jordbruksvara i denna rapport. Anledningen till detta är dels att etanol inte finns inkluderat i kapitel 2-4 i denna rapport och dels att det i EU finns en särskild marknadsordning för etanol (om än inte omfattande). Vissa varor ur KN-nr 2208; bourbon whiskey, rom & Taffia, arrak, olika fruktspriter och odenaturerad etylalkohol ingår i EU-sammanhang egentligen inte i sektorn för bearbetade jordbruksvaror, men i denna rapport definierad hela KN-nr 2208 som bearbetade jordbruksvaror. Denna rapports definition av bearbetade jordbruksvaror är densamma som i Jordbruksverkets rapport 2006:13 marknadsöversikt bearbetade jordbruksvaror (icke-bilaga 1). 6

11 1.1.3 Tabellernas form och innehåll I alla tabellerna redovisas värdet 4 av handeln i löpande priser. Som enhet används miljoner kronor (mkr). Kvantitetsuppgifterna redovisas bara på detaljerad varunivå. Vissa varugrupper omfattar varor som sinsemellan är mycket olika och en summering av kvantiteterna blir därför inte meningsfull. I dessa fall redovisas följaktligen ingen kvantitet, vilket markeras med tecknet *. I de fall då kvantiteter redovisas är enheten ton. För levande djur och drycker används emellertid enheterna styck respektive 1000 liter. För starksprit är enheten 1000 liter hundraprocentig alkohol. I de fall siffran 0 förekommer i en tabell innebär det antingen att värde/kvantitet är noll eller att värdet/kvantiteten är mindre än hälften av använd enhet så det avrundade värdet blir 0. För 2004 och 2005 redovisas definitiva värden och kvantitetsuppgifter och för 2006 redovisas preliminär statistik Import och export I rapporten används begreppet import både för import från tredje land (länder utanför EU) och införsel från andra EU-länder. På samma sätt avses med export både export till tredje land och utförsel till andra EU-länder Disposition Kapitel 2 beskriver utvecklingen av Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel under Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ställs också i relation till produktionsvärdet för jordbruksvaror och livsmedel, total varuhandel och Danmarks, Finland och Norges handel med jordbruksvaror och livsmedel. I kapitel 3 presenteras Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på länder. I det inledande avsnittet redovisas en tabell över Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ett stort antal länder och därefter följer en tabell med de 30 viktigaste länderna för Sveriges import respektive export under Efter detta följer ett avsnitt för varje ländergrupp. Avsnittet inleds med en tabell över den samlade handeln med hela ländergruppen fördelad på produktgrupper enligt SITC, följd av en tabell som visar den totala handeln med jordbruksvaror och livsmedel med respektive land i gruppen under Vidare redovisas handeln med ett urval av enskilda länder fördelad på produktgrupper enligt SITC. För ländergrupperna EU-15 och Nya medlemsländer redovisas handeln med samtliga länder var för sig, medan enbart handeln med Sveriges viktigaste handelspartners redovisas för övriga grupper. I kapitel 4 redovisas Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel på mer detaljerade varugrupper än tvåställig SITC. Kapitlet inleds med en tabell över den totala handeln för samtliga varugrupper. Därefter följer ett avsnitt för varje SITC-grupp med tabeller över handeln fördelad på ländergrupper, viktigaste handelspartners samt detaljerade varugrupper. Varje avsnitt är uppdelat efter följande mönster: Tabell a: Import och export för varje varugrupp fördelad på ländergrupperna EU-15, Nya medlemsländer, Övriga Central- och Östeuropa samt Ryssland, Övriga OECD-länder och Övriga länder. 4 Fr.o.m. januari 1998 redovisar företagen statistiskt värde enbart med handeln utanför EU, dvs. varornas värde enligt faktura med tillägg av eventuella frakt- och försäkringskostnader fram till svenska gränsen. För handeln med andra EU-länder redovisas fakturerat värde. SCB räknar dock om uppgifterna om fakturerat värde till statistiskt värde med hjälp av omräkningsfaktorer. 7

12 Tabell b: Viktigaste handelspartners för varje varugrupp. I dessa tabeller redovisas vilka länder Sverige handlade mest med under Tabell c och d: Tabellerna presenterar import och export fördelad på detaljerade varugrupper, t.ex. vodka, benfritt nötkött eller potatis. Både värde och kvantitetsuppgifter redovisas. I vissa fall redovisas både import och export i samma tabell, men i andra fall är antalet detaljerade varugrupper så omfattande att importen redovisas i en c-tabell och exporten i en d- tabell. I kapitel 5 presenteras Sveriges handel med levande växter. Denna handel ingår som tidigare nämnts inte i sammanställningen över handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Kapitel 6 redovisar handeln med bearbetade jordbruksvaror. Kapitlet inleds med en redovisning av handeln fördelad på ländergrupper. Därefter följer en redovisning på produktgruppsnivå av de viktigaste produktgrupperna och Sveriges viktigaste handelspartners. Kapitlet avslutas sedan med en redovisning av värdet på importen och exporten av samtliga produktgrupper. I kapitel 7 studeras växelkursens påverkan på Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel utifrån ett urval av olika jordbruksprodukter och baserat på årsdata för perioden Förändringar av handelsstatistiken efter 1995 Det svenska EU-medlemskapet har inneburit stora förändringar för insamlingen av uppgifter till handelsstatistiken. Förändringarna innebär i korthet att det fr.o.m inte finns någon heltäckande statistik över Sveriges handel med de övriga EU-länderna 5 samt att redovisningen av ursprungsland för importen har förändrats. Detta betyder att jämförelser av handelsstatistik före tiden för Sveriges medlemskap i EU med tiden efter inträdet blir osäkra. Före EU-medlemskapet baserades handelsstatistiken på uppgifter som företagen lämnade i tulldokument vid export och import. Detta gav en i stort sätt heltäckande handelsstatistik. Idag samlas uppgifter till handelsstatistiken in på två olika sätt. Uppgifter om Sveriges handel med tredje land (utanför EU) hämtas som tidigare från tulldokument. För handeln med andra EUländer behöver företagen inte fylla i några tulldokument. Istället samlas uppgifter om dessa företags handel in genom en undersökning som kallas Intrastat. Intrastat är en urvalsundersökning som med vissa variationer tillämpas inom hela EU. I Sverige gäller att alla företag som har en årlig export till eller import från andra EU-länder överstigande 1,5 miljoner kronor ingår i urvalet. Varje månad måste dessa företag redovisa sin handel med EU fördelad på varor och ursprungsland. För importen från EU redovisas varans avsändningsland. För exporten redovisas varans bestämmelseland, dvs. den slutliga destinationen. Den handelsstatistik som kan sammanställas med hjälp av uppgifterna från undersökningen Intrastat täcker inte hela den faktiska handeln. Detta beror dels på täckningsfel (alla företag som handlar med EU ingår inte i urvalet) och dels på ett svarsbortfall (alla företag i urvalet redovisar inte sin EU-handel). För att komma till rätta med detta korrigerar SCB de insamlade uppgifterna. 5 I kapitel 1.2 avses med EU-länder, där inget annat anges, EU-15 t.o.m. 30 april 2004, EU-25 mellan 1 maj 2004 och 31 december 2006 och EU-27 från och med 1 januari

13 SCB gör korrigeringar på treställig SITC-nivå 6. I det material Jordbruksverket bearbetar finns heller inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. För 2006 innebär detta att miljoner kronor av den skattade importen av jordbruksvaror och livsmedel från andra EU-länder inte kunnat fördelas på länder eller detaljerade varugrupper. Detta motsvarar 3,6 % av det skattade totala värdet av jordbruksvaror och livsmedel från EU under För exporten uppgår värdet av korrigeringen till miljoner kronor, vilket motsvarar 3,7 % av det skattade totala värdet för exporten av jordbruksvaror och livsmedel till andra EU-länder under Teoretiskt skulle t.ex. exporten till Tyskland kunna vara allt från 0 till miljoner kronor högre än det insamlade värdet (under förutsättning att det skattade värdet motsvarar det faktiska värdet). Den icke-länderfördelade handeln med andra EU-länder redovisas i rapporten under ländergruppen EU-15. Detta gäller även handeln efter den 1 maj 2004 då EU utvidgades med tio nya medlemsländer och trots att den icke-länderfördelade handeln efter detta datum även omfattar handeln med de nya medlemsländerna. Effekten av detta blir att handeln med EU-15 blir något överskattad medan handeln med de nya medlemsländerna blir något underskattad. Efter EU-inträdet är det inte längre möjligt att redovisa ursprungsland för hela importen. För import från tredje land som har tullbehandlats i Sverige finns fortfarande uppgift om ursprungsland i tulldokumenten. Däremot finns enbart uppgift om avsändningsland för importen från andra EU-länder. I de fall då en vara från tredje land har tullbehandlats i ett annat EU-land på sin väg till Sverige redovisas varan därför som import från EU. I handelsstatistiken i denna rapport redovisas avsändningsland för importen från andra EUländer medan ursprungsland redovisas för importen från tredje land. Detta innebär att importen från ett EU-land kan omfatta varor med ursprung i andra länder. För exporten gäller däremot inte motsvarande problem då bestämmelseland redovisas både i tulldokument vid export till tredje land och i Intrastatundersökningen vid utförsel till andra EU-länder. De statistikproblem som diskuteras här är bra att ha i åtanke när uppgifterna i rapporten studeras. Läsaren kommer att påminnas om statistikproblemen med hjälp av fotnoter till tabellerna. För att läsaren ska få en uppfattning om hur mycket handel som enligt skattningarna saknas redovisas i tabell 3.2c korrigeringarna i miljoner kronor för varje tvåställig SITC-grupp. I redovisningen i kapitel 4 över de viktigaste import- respektive exportländerna för olika varugrupper anger fotnoten hur många miljoner kronor av den skattade handeln som inte kunnat fördelas på enskilda EU-länder. Viss handel har inte fördelats på de olika ländergrupperna. Denna handel avser handel som inte är länderfördelad och som inte avser skattningen av den icke-länderfördelade EUhandeln. Denna handel anges i tabellerna 2.1.1, 2.2.1, 3.1a samt i tabellerna a i kapitel 4 som ej länderfördelad handel. När det gäller omfattningen av denna handel var värdet av exporten 5 miljoner kronor För importen och exporten var värdet 0 kr. 6 På KN-nr (tullnomenklaturen) nivå görs istället korrigeringen på sexställig nivå. 9

14

15 2 Handelsutveckling 2.1 Sveriges exportutveckling under 2006 Under 2006 exporterade Sverige jordbruksvaror och livsmedel för drygt 39 miljarder kronor, se tabell Detta är i löpande priser en värdeökning med 12,7 % eller 4,4 miljarder kronor jämfört med Exporten för alla produktgrupper enligt SITC ökade med undantag av oljor och fetter samt levande djur. Av ökningen stod fisk och fiskprodukter för 2,7 miljarder kronor och exporten av frukt och grönsaker för 400 miljoner kronor. Exkluderas exporten av fisk, där en stor del utgörs av vidareexport av norsk fisk, var exportökningen 6,7 %. Den totala varuexporten ökade under 2006 med 11,8 % så exporten av jordbruksvaror och livsmedel ökade med mer än genomsnittet om exporten av fisk inkluderas. Exkluderas denna export var exportökningen betydligt lägre för jordbruksvaror och livsmedel än för den samlade varuexporten. Exporten av jordbruksvaror och livsmedel utgör 3,6 % den totala varuexporten Perspektiv på svensk export av jordbruksvaror och livsmedel Produktionsvärdet för jordbruksvaror och livsmedel var 157 miljarder kronor Detta kan ställas i relation till värdet av exporten som samma år var 31 miljarder kronor. Exportens värde kan alltså uppskattas till omkring 20 % av produktionsvärdet. År 1990 uppskattades exportens andel av produktionsvärdet inom livsmedelsindustrin till cirka 5 %. 8 Vid en jämförelse med Danmark, Finland och Norge ser man att Danmark och Norge har en större livsmedelsexport än Sverige medan Finlands export är mindre. Värdet 2006 av den danska exporten var 119 miljarder kronor (SEK) 9, värdet av den norska exporten var 45 miljarder kronor och värdet av den finska exporten var knappt 11 miljarder kronor. Rensar man värdet av den norska exporten på fisk och fiskprodukter reduceras värdet av exporten till 5 miljarder kronor. Finland och Norge (i Norges fall om fiskexporten exkluderas) är små exportörer av jordbruksvaror och livsmedel, medan värdet av den danska exporten är betydande. Sverige hamnar i ett mellanläge. Exporten av jordbruksvaror och livsmedel är inte alls lika viktig för Sverige som den är för Danmark, men är ändå flera gånger större än den finska och norska exporten (i Norges fall om fiskexporten exkluderas). Danmark är sedan lång tid tillbaka en stor nettoexportör av jordbruksvaror och livsmedel. Sverige och Finland är nettoimportörer och även Norge är en stor nettoimportör om handeln med fisk och fiskprodukter exkluderas. 7 SCB nationalräkenskaperna, tillgång och användning per produkt 2004, löpande priser. Värdet av exporten och värdet av produktionen är inte helt jämförbara eftersom produktomfånget inte är exakt likadant. Produktgrupperna för produktionsvärdena är baserade på SNI och inte SITC som fallet är när det gäller handeln. 8 Bearbetning av uppgifter från Förändringar i RÅK-systemet med anledning av den nya livsmedelspolitiken, Statens jordbruks nämnd, Rapport 1990:13 och Livsmedelsindustri och handel i ett EG-perspektiv, Jordbruksverkets rapport 1993:13. 9 Den danska exporten av fisk och fiskprodukter under 2006 uppgick till 21,1 miljarder kronor (SEK). 11

16 2.1.2 Export till olika ländergrupper Exporten till EU-15 uppgick 2006 till 24 miljarder kronor, dvs. 63 % av det totala exportvärdet för jordbruksvaror och livsmedel, se tabell Andelen av exporten som går till EU-15 är svagt ökande. En bidragande orsak till detta är att vidareexporten av norsk lax till andra EU-länder ökar. De största exportmarknaderna är Danmark, Finland och Frankrike. Värdeökningen av exporten under 2006 var nästan 18 %. Exporten ökade nominellt mest för fisk och fiskprodukter följt av frukt och grönsaker, spannmål och spannmålsvaror och diverse förädlade livsmedel 10. Exporten av oljor och fetter, tobak och tobaksvaror samt levande djur minskade. Exporten till de nya medlemsländerna 11 ökade med nästan 27 % under 2006, se tabell Nästan hela ökningen kan förklaras med att vidareexporten av norsk fisk och norska fiskprodukter, främst till Polen, har ökat. Exporten till de nya medlemsländerna uppgick under 2006 till 3 miljarder kronor, dvs. 7,7 % av den totala exporten av jordbruksvaror och livsmedel. Den i särklass viktigaste exportdestination är Polen 12, som ensamt svarar för 66 % av de nya medlemsländernas import av svenska jordbruksvaror och livsmedel, följt av Estland 9 % och Litauen 8 %. Tabell Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper Ländergrupper: Export (mkr) EU-15 1) Nya medlemsländer Övriga CÖE-länder + Ryssland Övriga OECD-länder Övriga länder Ej länderfördelad handel SUMMA ) Exportvärdena för EU-15 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. Även den icke-länderfördelade handeln med de nya medlemsländerna från och med ingår här. 10 Diverse förädlade livsmedel avser bl.a. soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för mat samt färdigmat och halvfabrikat. 11 Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Cypern och Malta blev medlemmar i EU 1 maj Handeln med dessa länder efter inträdet i EU är något underskattad eftersom all ickeländerfördelad handel med andra EU-länder har behandlats som handel med EU % av exporten av jordbruksvaror och livsmedel till Polen utgörs av export, huvudsakligen vidareexport fån Norge, av fisk och fiskprodukter. 12

17 Exportvärdet till tredje land 13 var 11,6 miljarder kronor, se tabell 2.1.1, varav 33 % vardera utgjorde export till Norge respektive USA och 4 % export till Ryssland. Exporten till tredje land ökade endast med 1 % mellan 2005 och Exporten till Norge ökade med 6 % medan exporten till USA och Ryssland minskade med 5 % respektive 34 %. Frukt och grönsaker samt spannmål och spannmålsvaror är de produkter som svarade för den största exportökningen till Norge. Till både USA och Ryssland är det framförallt exporten av spannmål och spannmålsvaror samt diverse förädlade livsmedel som har minskat. Värdet av exporten av drycker till USA har däremot ökat något. Om man studerar exportutvecklingen mellan 2001 och 2006 finner man att den totala exportökningen är 57 %. Exporten till EU-15 har ökat med 71 %, exporten till de nya medlemsländerna har ökat med 179 % medan exporten till tredje land endast har ökat med 23 %. Figur 2.1a Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel till EU, tredje land och nya medlemsländer (Mdr kr) EU15 Tredje land Nya medlemsländer Viktiga exportmarknader Under 2006 var de största marknaderna för den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel Danmark, Finland, Norge och USA. Danmark gick förra året om USA och blev den viktigaste marknaden. I år har även Finland och Norge passerat USA. Värdet av exporten till Danmark ökade med 14 %, till Finland med 5 %, till Norge med 6 % medan exporten till USA minskade med 5 %. Det kan konstateras att exportökningen till Danmark var högre än den genomsnittliga exportökningen medan exportökningarna till Finland och Norge var lägre. Exportökningen till Danmark omfattar flera olika produktgrupper, men de som ökat mest är diverse förädlade livsmedel och frukt och grönsaker. Till Finland förklaras exportökningen främst med ökad export av socker och sockervaror samt av diverse förädlade livsmedel och till Norge, har som redan nämnts, exporten av spannmål och spannmålsvaror samt frukt och grönsaker gått bra. 13 Med tredje land avses i denna rapport alla länder som inte ingår i EU

18 I övrigt kan man konstatera att exporten till Frankrike, Storbritannien och Polen har ökat kraftigt, se tabell I Frankrikes och Polens fall kan en stor del av ökningen förklaras med en ökning av exporten av fisk och fiskprodukter. När det gäller ökningen av exporten till Storbritannien är en ökad export av fisk och fiskprodukter huvudorsaken, men även exporten av drycker har ökat kraftigt. Efter att exporten till Italien minskat under ett par år ökade den igen under Även här är orsaken en ökning av fiskexporten. Tabell Sveriges viktigaste exportmarknader för jordbruksvaror och livsmedel 2005 och 2006 Bestämmelseland: Export (mkr) Förändring mellan ) ) 2005 och 2006 insamlat insamlat % 1Danmark Danmark ,3 2 USA Finland ,4 3Finland Norge ,3 4Norge USA ,8 5Tyskland Frankrike ,5 6 Frankrike Tyskland ,6 7 Storbritannien Storbritannien ,8 8 Polen Polen ,9 9Spanien Spanien ,7 10 Italien Italien ,7 1) Siffrorna i tabellen täcker inte hela den faktiska handeln med EU-länderna, vilket beror på att det inte finns någon heltäckande statistik över handeln med dessa sedan SCB skattar den totala handeln med EU, men gör inga korrigeringar för handeln med enskilda EU-länder. Den skattade export som inte gick att fördela på enskilda EU-länder var 677 mkr 2005 och 1018 mkr Olika produktgruppers exportutveckling Av tabell framgår de olika produktgruppernas exportutveckling. Nominellt har exporten ökat mest för fisk och fiskprodukter (+2,7 miljarder kronor), frukt och grönsaker (400 miljoner kronor), spannmål och spannmålsvaror (250 miljoner kronor) samt diverse förädlade livsmedel (250 miljoner kronor). I procent var exportökningen störst för den marginella produktgruppen oljefrön och oljeaktiga nötter, socker och sockervaror samt fisk och fisk och fiskprodukter. För två produktgrupper; oljor och fetter samt levande djur minskade exporten. Exportökningen av fisk och fiskprodukter motsvaras av en nästa lika stor importökning av fisk från Norge och kan alltså till största delen förklaras med ökad vidareexport av norsk fisk. Ökningen av exporten av frukt och grönsaker kan till vissa delar tillskrivas en ökad export av potatis till Norge och Finland samt en ökad export av beredda potatisprodukter till Finland och Danmark. Även när det gäller ökningen av exporten av diverse förädlade livsmedel kan den till stor del förklaras med en ökning av exporten till Danmark och Finland. Sett över en lägre tidsperiod, , har exportvärdet i löpande priser ökat för alla produktgrupper. De största ökningarna nominellt såväl som procentuellt har varit för produktgrupperna fisk och fiskprodukter och drycker. De värdemässigt största varugrupperna, när det gäller exporten 2006, var fisk och fiskeprodukter, drycker, diverse förädlade livsmedel och spannmål och spannmålsvaror, se figur 2.1b. Tillsammans svarade dessa grupper för 26 miljarder kronor eller 67 % av exporten. Exporten (till övervägande del vidareexport av norsk fisk) av fisk och fiskprodukter svarade ensam för 29 %. 14

19 Tabell Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper enligt SITC Produktgrupper enligt SITC: Levande djur Kött och köttvaror Mejeriprodukter och ägg Fisk, kräft- o. blötdjur m.m Spannmål och varor därav Frukt och grönsaker Socker, sockervaror m.m Kaffe, te, kakao m.m Djurfoder Diverse livsmedel Drycker Tobak och tobaksvaror Oljefrön, oljehaltiga nötter Oljor och fetter SUMMA ) Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. Exporten till EU-15 dominerades av fisk och fiskprodukter (38 %), följt av spannmål och spannmålsprodukter (11 %) och diverse förädlade livsmedel (11 %). I exporten till de nya medlemsländerna dominerade exporten av fisk och fiskprodukter (61 %), följt av diverse förädlade livsmedel (8 %) och oljor och fetter (7 %). I exporten till tredje land är den viktigaste produktgruppen drycker (34 %), följt av diverse förädlade livsmedel (16 %) och spannmål och spannmålsprodukter (13 %), se vidare kapitel 3. Figur 2.1b Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel 2006 fördelad på produktgrupper enligt SITC 4% Kött och köttvaror 10% 6% Frukt och grönsaker 7% Mejeriprod. och ägg Övriga varor** 29% Fisk, kräft- och blötdjur 7% Kaffe, te, kakao m.m. 11% Spannmål och varor därav 12% Diverse livsmedel* 14% Drycker *Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för barn, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,4 %), socker och sockervaror (3 %), djurfoder (1 %), tobak och tobaksvaror (1 %), oljefrön och oljehaltiga nötter (0,3 %) och oljor och fetter (4 %). 15

20 På mer detaljerad nivå ser man att hel laxfisk var den största exportprodukten till EU-15 under Den övervägande delen av denna export utgjordes av vidareexport av norsk lax. De största mottagarna av fisk och fiskprodukter i EU-15 var Frankrike, Storbritannien och Portugal. Andra viktiga exportprodukter till EU-15 var förädlade livsmedel, bakverk och bröd samt vodka. Exporten till de nya medlemsländerna bestod till drygt hälften av export av hel laxfisk. Den största exportprodukten till tredje land var vodka. Därefter följer diverse förädlade livsmedel, bakverk och bröd samt flytande margarin m.m. Tabell Stora svenska exportprodukter till EU, nya medlemsländer och tredje land Stora exportprodukter ) ) (mkr) (mkr) Till EU Till EU Hel laxfisk Hel laxfisk Torkad, saltad och rökt fisk m.m Torkad, saltad och rökt fisk m.m Övriga bakverk och bröd 889 Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) 849 Övriga bakverk och bröd 936 Vodka 694 Övriga fiskfiléer och fiskkött 854 Övriga fiskfiléer och fiskkött 577 Vodka 676 Övriga oljor och fetter 515 2) Övrig hel fisk 581 Övrig hel fisk 418 Hårdost m.m. 455 Hårdost m.m. 400 Vete 428 Bananer (färska, torkade) 369 Smör 416 Nya medlemsländer 3 Nya medlemsländer 3 Hel laxfisk Hel laxfisk Flytande margarin och andra beredningar av fett 177 Övriga fiskfiléer och fiskkött 197 Övriga fiskfiléer och fiskkött 168 Flytande margarin och andra beredningar av fett 177 Övriga oljor och fetter 126 2) Övriga oljor och fetter 132 2) Vodka 111 Vodka 117 Rostat kaffe 95 Rostat kaffe 70 Vete 48 Helt eller delvis slipat ris 67 Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) 44 Palmolja 48 Chokladberedningar 40 4) Övrigt, saltat torkat eller rökt griskött 36 Styckat fjäderfäkött 38 Chokladberedningar 35 4) Till tredje land Till tredje land Vodka Vodka Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) Övriga livsmedel (bl.a. Smörblandningar) Flytande margarin och andra beredningar av fett 578 Övriga bakverk, bröd m.m. 480 Övriga bakverk och bröd 430 Flytande margarin och andra beredningar av fett 461 Mjölk- och gräddpulver 381 Mjölk- och gräddpulver 400 Malt 359 Rostat kaffe 337 Rostat kaffe 309 Varor av choklad och chokladkonfekt 281 4) Varor av choklad och chokladkonfekt 258 4) Övriga oljor och fetter 250 2) Korn 246 Malt 243 Vitt socker, även färgat 187 Söta kex, småkakor, rån m.m ) Endast insamlat värde kan redovisas för exporten till EU-länder. Detta innebär att all faktisk export inte redovisas i tabellen ovan. 2) Här ingår diverse vegetabiliska oljor och fetter som helt eller delvis hydrerats, omförestrats eller elaidiniserats. 3) De nya medlemsländerna blev medlemmar i EU 1/ ) Choklad- och chokladbereedningar är indelad i fyra undergrupper vilket innebär att vikten av exporten av choklad och chokladberedningar inte framgår av tabellen. 16

21 2.2 Sveriges importutveckling under 2006 Värdet av den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel uppgick 2006 till knappt 71 miljarder kronor, vilket i löpande priser innebär en ökning med 13,3 % sedan 2005, se tabell Detta är en något starkare utveckling än för den totala varuimporten som ökade med drygt 12,3 %. Andelen jordbruksvaror och livsmedel i den totala varuimporten ökade därmed något och uppgår till 7,6 %. Nominellt uppgick ökningen av importen av jordbruksvaror och livsmedel till 8,3 miljarder kronor. Importen av fisk och fiskprodukter, frukt och grönsaker, oljor och fetter samt kött och köttvaror svarade för 6,2 miljarder kronor av importökningen Perspektiv på svensk livsmedelsimport Produktionsvärdet för jordbruksvaror och livsmedel var 157 miljarder kronor Detta kan ställas i relation till importen av jordbruksvaror och livsmedel som samma år uppgick till 57 miljarder kronor. Vid en jämförelse med Danmark, Finland och Norge finnar man att Danmarks och Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel är ungefär jämnstor medan Norges och Finlands import är mindre. År 2006 var värdet av den danska importen 70 miljarder kronor (SEK), värdet av den norska importen var 31 miljarder kronor (SEK) och värdet av den finska importen var 24 miljarder kronor (SEK). Framförallt den finska importen utmärker sig genom att vid en jämförelse vara liten om man tar hänsyn till landets folkmängd. Att den danska importen per capita är betydligt högre än den svenska kan bero på att delar av importen vidareexporteras eller ingår som råvaror i produkter som sedan vidareexporteras Import från olika ländergrupper Importen från EU-15 uppgick 2006 till 46,3 miljarder kronor eller 65 % av den totala importen av jordbruksvaror och livsmedel, se tabell Värt att observera är att all import från EU-15 inte har sitt ursprung i EU-15. Anledningen till detta är att en del varor importeras till Sverige via ett annat EU-land. Ett exempel på detta är frukt och grönsaker som ofta kan ha sitt ursprung i tredje land men importeras till Sverige via Nederländerna. De viktigaste avsändningsländerna är Danmark, Nederländerna och Tyskland. Värdeökningen av importen från EU-15 var 10 % under Nominellt ökade importen av frukt och grönsaker och oljor och fetter mest medan importen minskade av tobak och tobaksvaror. Importen från de nya medlemsländerna ökade med 25 % till 2 miljarder kronor 15, se tabell Importen från de nya medlemsländerna utgör därmed 2,8 % av den totala importen av jordbruksvaror och livsmedel. Det är framförallt importen av kött och köttvaror som ökat kraftigt under Det viktigaste avsändningslandet, för jordbruksvaror och livsmedel, är Polen som ensamt svarar för 54 % av importvärdet, följt av Ungern (13 %), Litauen (9 %) och Tjeckien (9 %). De tre baltiska länderna svarar tillsammans för 18 % av importvärdet. 14 SCB nationalräkenskaperna. Tillgång och användning per produkt 2004, löpande priser. Värdet av exporten och värdet av produktionen är inte helt jämförbara eftersom produktomfånget inte är exakt likadant. Produktgrupperna för produktionsvärdena är baserade på SNI och inte SITC som fallet är när det gäller handeln. 15 De nya medlemsländerna blev medlemmar i EU 1/ Handeln med dessa länder är något underskattad eftersom all icke-länderfördelad handel med andra EU-länder har behandlats som handel med EU

22 Tabell Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på ländergrupper Ländergrupper: Import (mkr)* EU-15 1) Nya medlemsländer Övriga CÖE-länder + Ryssland Övriga OECD-länder Övriga länder Ej länderfördelad handel SUMMA ) Importvärdena för EU-15 har korrigerats (räknats upp) för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt för svarsbortfall. Även den icke-länderfördelade handeln med de nya medlemsländerna ingår här. * Importen från EU redovisas efter varornas avsändningsland och inte efter varornas ursprungsland. Detta beror på att uppgift om ursprungsland saknas för de varor som importerats från EU. Det betyder att importststistiken ger en bristfällig bild av olika Importvärdet från tredje land var 22,7 miljarder kronor, varav 55 % utgjordes av fiskimport företrädesvis från Norge. Norge är också det i särklass viktigaste avsändningslandet. Över hälften (56 %) av importen av jordbruksvaror och livsmedel från tredje land kommer därifrån. Näst viktigaste avsändningsland var Brasilien (8 %) och på tredje plats kommer USA (5 %). Importen från Brasilien består främst av kaffe, kött och köttvaror samt djurfoder. Importen från USA domineras av frukt och grönsaker. Figur 2.2a Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel från EU-15, tredje land och nya medlemsländer (Mdr kr) EU-15 Tredje land Nya medlemsländer Viktiga avsändningsländer De viktigaste avsändningsländerna av jordbruksvaror och livsmedel till Sverige under 2006 var Norge (12,8 Mdr kr), Danmark (11,5 Mdr kr), Nederländerna (8,4 Mdr kr) och Tyskland (7,6 Mdr kr). Dessa fyra länder svarade för nästan 57 % av importvärdet. 18

23 Jämfört med 2005 ökade importen från Norge med 25 %. Norge har därmed blivit det viktigaste avsändningslandet till Sverige. Importen från Norge utgjordes till nästan nio tiondelar av fisk och fiskprodukter, vilka sedan till stor del vidareexporterades till andra EUländer. Värdet av importen från Danmark ökade med 8 %, värdet av importen från Nederländerna ökade med 12 % och värdet av importen från Tyskland ökade med 7 %. Från Danmark är det främst importen av mjölk och mejerivaror och oljor och fetter som har ökat. När det gäller Nederländerna kan ökningen av importen främst förklaras med en ökad import av frukt och grönsaker samt oljor och fetter. Från Tyskland har också importen av oljor och fetter ökat tillsammans med importen av kött och köttvaror och mjölk och mejeriprodukter. Värdet av importen från Polen, det största avsändningslandet bland de nya medlemsländerna, uppgick till 1,1 miljarder kronor. Värdet av importen därifrån ökade med 29 % under Det är framförallt importen av kött och köttvaror som har ökat. De största avsändningsländerna utanför Europa under 2006 var Brasilien, USA, Malaysia, Kina och Sydafrika. Importen ökade från alla dessa länder med undantag av Brasilien. Den viktigaste importvaran från Malaysia är oljor och fetter, från Kina är den viktigaste importvaran fisk och fiskprodukter och från Sydafrika dominerar importen av vin. Tabell Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel fördelad på produktgrupper enligt SITC * Produktgrupper enligt SITC: Levande djur Kött och köttvaror Mejeriprodukter o. ägg Fisk, kräft- o. blötdjur mm Spannmål o. varor därav Frukt o. grönsaker Socker, sockervaror mm Kaffe, te, kakao, mm Djurfoder Div. livsmedel Drycker Tobak o. tobaksvaror Oljefrön, oljehaltiga nötter Oljor och fetter SUMMA ) Samtliga värden inbegriper korrigerade EU-siffror för att omfatta företag som inte ingår i Intrastaturvalet samt svarsbortfall. om ursprungsland saknas för de varor som importerats från EU. Det betyder att importstatistiken ger en något bristfällig bild av olika länders betydelse för svensk import. 19

24 2.2.4 Olika produkters importutveckling Av tabell framgår de olika produktgruppernas importutveckling. Mellan 2005 och 2006 ökade importen mest av fisk och fiskprodukter (+ 2,9 Mdr kr), frukt och grönsaker (+1,4 Mdr kr), Oljor och fetter (+1,1 Mdr kr), samt kött och köttvaror (+0,8 Mdr kr). Procentuellt var ökningen störst för levande djur (+61 %), oljor och fetter (+50 %) och fisk och fiskprodukter (+ 24 %). Den enda produktgrupp för vilken importen minskade var tobak och tobaksvaror. Figur 2.2a Sveriges import av jordbruksvaror och livsmedel 2006 fördelad på produktgrupper enligt SITC 13% Övriga varor** 5% Spannmål och varor därav 6% Mejeriprodukter och ägg 21% Frukt och grönsaker 7% Diverse livsmedel* 7% Kaffe, te, kakao m.m. 9% Drycker 11% Kött och köttvaror 21% Fisk, kräft- och blötdjur m.m. *Här ingår soppor, såser och buljonger, margarin och annat matfett, beredningar för mat, färdigmat och halvfabrikat m.m. ** Här ingår levande djur (0,2 %), socker och sockervaror (3 %), djurfoder (3 %), tobak och tobaksvaror (2 %), oljefrön och oljehaltiga nötter (1 %) och oljor och fetter (5 %). Sett över en längre tidsperiod, , har importvärdet i löpande priser ökat för samtliga produktgrupper enligt SITC med undantag av oljefrön och oljehaltiga nötter. De största nominella ökningarna har varit för produktgrupperna fisk- och fiskprodukter, frukt och grönsaker samt kött och köttvaror. Fisk och fiskprodukter och kött och köttvaror har också tillsammans med mjölk och mejeriprodukter ökat mest i procent. De värdemässigt största produktgrupperna för importen under 2006 var frukt och grönsaker, fisk och fiskeprodukter, kött och köttvaror samt drycker, se figur 2.2a. Tillsammans utgjorde dessa produkter 62 % av importen. På mer detaljerad nivå, se tabell 2.2.3, ser man att de största importvarorna var hel laxfisk och vin. Framförallt ökade värdet av den svenska laximporten kraftigt och orsaken står att finna både i ökad importerad kvantitet och höjda priser. Även värdet av importen av fiskfiléer och fiskkött samt diverse förädlade livsmedel har ökat kraftigt. 20

25 Tabell Stora produkter i den svenska importen av jordbruksvaror och livsmedel Stora importprodukter ) ) (mkr) (mkr) Hel laxfisk Hel laxfisk Vin Vin Benfritt nötkött Övr. fiskfiléer och fiskkött Övr. fiskfiléer och fiskkött Övr. livsmedel (bla. smörblandningar) Orostat kaffe Benfritt nötkött Övr. livsmedel (bla. smörblandningar) Torkad, saltad och rökt fisk m.m Övrigt styckat griskött Orostat kaffe Torkad, saltad och rökt fisk m.m Övrigt styckat griskött Bananer (färska, torkade) Bananer (färska, torkade) Övriga bakverk och bröd Övriga bakverk och bröd ) Endast insamlat värde kan redovisas för importen från EU-länder. Detta innebär att all faktisk import inte redovisas i tabellen. 2.3 Sveriges handelsbalans för jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige är en nettoimportör av jordbruksvaror och livsmedel. Under 2006 uppgick handelsunderskottet till 31,9 miljarder kronor, vilket var en ökning med 3,9 miljarder kronor jämfört med Underskottet har ökat varje år sedan 1998, med undantag för år 2000, och den totala ökningen sedan 1998 är 11,1 miljarder kronor. Relationen mellan exporten och importen har däremot förändrats till fördel för exporten. År 1998 var importvärdet 2,1 gånger större än exportvärdet, vilket kan jämföras med år 2006 då importvärdet var 1,8 gånger större än exportvärdet. Orsaken till detta är att ökningstakten för exportvärdet (111 %) har varit högre än ökningstakten för importvärdet (81 %). Sverige hade under 2006 endast överskott i handeln med produktgruppen spannmål och spannmålsvaror. I handeln med diverse förädlade livsmedel var exporten och importen ungefär jämnstor. Det i särklass största underskottet finns i handeln med frukt och grönsaker (- 12,5 Mdr kr). Stora underskott finns också i handeln med kött och köttvaror, fisk och fiskprodukter samt kaffe, te, kakao m.m. Värt att notera är att över- och underskotten diskuteras på aggregerade nivåer. Det finns enskilda produkter där Sverige har stora handelsöverskott även om balansen för produktgruppen i dess helhet är negativ. Exempel på sådana produkter är vodka, rostat kaffe, smör, mjölk och gräddpulver, sill och strömming, beredningar av kakao, frysta ärter och frysta blåbär. Den negativa handelsbalansen i handeln med jordbruksvaror och livsmedel kan främst förklaras med underskott i handeln med övriga EU-15 och Norge. Under 2006 var underskottet i handeln med övriga EU-15 drygt 21,8 miljarder kronor, en ökning med 300 miljoner kronor sedan föregående år. Underskottet i handeln med Norge uppgick till 9 miljarder kronor och detta är en ökning med 2,4 miljarder kronor sedan Orsaken både till det ökande underskottet i handeln med Norge och att underskottet med övriga EU-15 endast ökade marginellt står att finna i en ökad import av norsk fisk som vidareexporteras till andra EU-länder. När det gäller importen från övriga EU-15 ska man ha i åtanke att denna import även innehåller produkter med ursprung i tredje land (se vidare kapitel 1.2). Underskottet i handeln med EU-15 skulle vara mindre och underskottet i handeln med tredje land större om all handel hade redovisats efter ursprungsland. 21

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Rapport 2008:20 Foto: Mats Pettersson Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005-2007 Enheten för handel och marknad

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2003 2005 Rapport 2006:23 Foto: Mats Pettersson Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2003-2005 Internationella enheten 2006-09-01

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport 2006

Sveriges livsmedelsexport 2006 Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Rapport 2001:16 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Internationella enheten 2001-08-31 Referens Håkan Loxbo

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport 2005

Sveriges livsmedelsexport 2005 Jordbruksverket 2006-03-17 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2005 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2005 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 34,9 miljarder kronor

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2013-2015 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2015 till 74 miljarder SEK, en ökning med strax över 8 procent. Importen ökade till

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2006-2008 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ökade i värde under 2008. Ökningen var betydligt större än för annan varuhandel. En stor

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-03-20 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2014 till drygt 69 miljarder kronor,

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 1(13) PM Dnr 59-193/10 2010-03-11 Enheten för handel och marknad Claes Renström Anne Hansson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel har

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-03-18 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2012 till strax över 58 miljarder

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007 1(7) PM Dnr 44-2893/08 2008-03-07 Marknadsavdelningen Johanna Nilsson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007 Exportutveckling 2007 Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel fortsatte

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009 Medan den svenska varuhandeln minskade 2009 så ökade värdet i handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Ökningen var i genomsnitt en priseffekt

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2008-2010

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2008-2010 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2008-2010 Fotograf: Lars-Anders Strandberg Värdet av Sveriges export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökade under 2010 med åtta respektive

Läs mer

Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014

Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-09-03 Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014 Det första halvåret 2014 ökade värdet

Läs mer

Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade

Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-09-02 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade Det första halvåret 2016 ökade värdet av exporten och importen av jordbruksvaror

Läs mer

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat 2011-09-06 Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat Underskottet i handelsbalansen för handeln med jordbruksvaror och livsmedel ökade något under första halvåret 2011 jämfört

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2010-2012

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2010-2012 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel - Värdet av Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till drygt 58 miljarder SEK. Motsvarande siffra för importen var drygt 102 miljarder

Läs mer

Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Miljarder kronor På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-06-05 Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Det första kvartalet 2014 ökade

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015 På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-03-23 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2015 till

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016 På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-03-17 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2016 till

Läs mer

Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005

Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005 1(11) PM 44-2893/08 2008-10-23 Enheten för handel och marknad Anne Hansson/Peter Hugoson Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005

Läs mer

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 209 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter

Läs mer

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-12 Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen Sverige har efter EU-inträdet kommit att bli ett transitland för den norska

Läs mer

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 277 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter

Läs mer

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel har värdemässigt ökat kraftigt sedan EU-inträdet.

Läs mer

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin?

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10-27 Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? Sveriges totala export av fisk och skaldjur, inklusive

Läs mer

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 249 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter

Läs mer

Utvecklingen av Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002

Utvecklingen av Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002 YTTRANDE Enheten för global handel Dnr 1193-2899-02 Kristina Olofsson Sändlista: Lars-Olof Lindgren, UD Anders Ahnlid, UD-IH Claes Hammar, UD-IH Kajsa B. Olofsgård, UD-IH Daniel Blockert, UD-IH Christer

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport

Sveriges livsmedelsexport Sveriges livsmedelsexport 2002 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel 4 2.1 Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under

Läs mer

Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel KOMMERSKOLLEGIUM BILAGA 1 Enheten för global handel 2003-05-08 1 Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel 1998-2002 Värde milj SEK löpande priser Förändring % Andel i % 00 Levande djur 135

Läs mer

Förädlade livsmedel på den internationella arenan

Förädlade livsmedel på den internationella arenan Förädlade livsmedel på den internationella arenan Studie över handeln med livsmedelsindustriprodukter 1995 2005 en kortversion De globala marknaderna för livsmedelsindustriprodukter har växt, samtidigt

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Handel med teknikvaror 2016

Handel med teknikvaror 2016 217-2-8 Handel med teknikvaror 216 Ökad teknikhandel men försämrad handelsbalans Teknikvaror till ett värde av 4 miljarder SEK exporterades från Sverige under 216, vilket är en ökning med 2 procent i värde

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket 14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 14 Internationella uppgifter om jordbruket Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina 2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Nya exportmarknader på livsmedelsområdet

Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Vilka länder utanför EU vill företagen satsa på och kan vi mäta hur det går? På marknader utanför EU ser företagen potentiella möjligheter att öka exporten till

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

Nya exportmarknader på livsmedelsområdet

Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Vilka länder utanför EU vill företagen satsa på och kan vi mäta hur det går? På marknader utanför EU ser företagen potentiella möjligheter att öka exporten till

Läs mer

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Svenskt jordbruk vill växa.och måste ta marknadsandelar både hemma och på exportmarknaderna för att lyckas LRFs mål är

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Helåret 2015

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Helåret 2015 2016 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Helåret 2015 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013 2013 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första kvartalet 2013 Enheten för internationell 2013-06-19 Dnr: 2013/00386 handelsutveckling

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Marknadsråd ägg 2013-05-29

Marknadsråd ägg 2013-05-29 Marknadsråd ägg 2013-05-29 Under 2012 ökade totalkonsumtionen av ägg i Sverige med 8 procent. Produktionen ökade med 5 procent och har fortsatt att öka under 2013. Sveriges självförsörjning av ägg låg

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 18 maj 2010 Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2011 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2010 Enheten för internationell 2011-03-10

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2012

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2012 2012 09 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för första halvåret 2012 Enheten för internationell 2012-09-19 Dnr: 2012/00412 handelsutveckling

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala

Läs mer

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa

Läs mer

Marknadsråd ägg 2014-05-27

Marknadsråd ägg 2014-05-27 Marknadsråd ägg 2014-05-27 Under 2013 ökade både produktionen och förbrukningen av ägg med knappt sex procent. Förprövningsstatistiken för 2013 tyder på en lägre vilja att investera i äggproduktion 2013

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Första kvartalet 2015

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Första kvartalet 2015 06 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första kvartalet Från och med rapporten för helåret 2014 baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram. 8.2.2016 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 215 Figurer och diagram 8.2.216 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-215 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2014 Företag 2016 Finländska dotterbolag utomlands 201 Finländska företag utomlands, nästan 900 dotterbolag i 121 länder år 201 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 217-6-8 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala förbrukningen

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2012

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2012 2012 12 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Analys av utrikeshandelsstatistiken för 1-3 kvartalet 2012 2012-12-18 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 333 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer