Sveriges livsmedelsexport
|
|
- Agneta Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sveriges livsmedelsexport 2002
2 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel efter EU-inträdet Förklaringar till exportvärdeökningen 6 4. Reexport och importerade varors del av exporten Exportvärdeökningen rensat från importerade jordbruksvaror och livsmedel Reexport och vidareexportens del av totala livsmedelsexporte 8 5. Slutsatser 12
3 Sammanfattning Livsmedelsexport ökade med sju procent mellan 2001 och 2002 till ett värde av 26,7 miljarder kronor. Förädlade livsmedel står för den stora ökningen av exportvärdet medan rena jordbruksvaror står för en mindre del. Vad som berett vägen för export av förädlade livsmedel är bland annat att de redan innan EU-inträde 1995 gynnats av frihandelsavtal och möjlighet att exportera med exportbidrag medan jordbruksvaror varit svårare att exportera på grund av andra länders importskydd och slopandet av exportbidrag mellan före EUinträdet. Efter EU-inträdet blev villkoren mer lika för jordbruksprodukter och förädlade livsmedel såväl på den inre marknaden som vid export till tredje land. Andra faktorer som påverkat exporten av förädlade livsmedel är att vilkoren har gjort det möjligt för livsmedelsindustrin att ägna sig åt kontinuerlig exportverksamhet medan export av jordbruksprodukter främst skett vid överskott. Värdeökningen av exporten kan dock inte förknippas med ökad produktion av jordbruksvaror, eftersom produktionen under senare år varit stabil. Vi anser att ökningen av värdet på livsmedelsexporten kommer både den svenska livsmedelsindustrin och det svenska jordbruket till godo. För jordbrukets del ger ökad livsmedelsexport bättre möjlighet till avsättning för svenska jordbruksvaror. I många av de förädlade livsmedlen som går på export ingår både importerade och svenska råvaror. I den svenska livsmedelsexporten återfinns också importerade jordbruksprodukter och livsmedel som inte vidareförädlats innan de går på vidareexport från Sverige. Detta fenomen kallas reexport. En typisk produkt som inte vidareförädlas innan den går på reexport är bananer. Dock står reexport enbart för en liten del av exportvärdet. För 2002 uppskattar vi att reexporten från står för cirka 2 miljarder kronor av totalt 26,7 miljarder kronor. Om man däremot räknar in de förädlade livsmedel där importerade råvaror ingår stiger siffran till 4,6 miljarder kronor. Även om de svenska livsmedel som går på export innehåller importerade råvaror sker förädlingen i Sverige, vilket tillför positiva värden för Sverige. Vi anser att import av råvaror ska ses som ett tecken på att vi befinner oss i en integrerad EUmarknad och som både leder till konkurrens och ett större utbud. Det visar också att livsmedelsindustrin i Sverige tänker kostnadseffektivt och söker råvaror som gör att de kan producera livsmedel till konkurrensmässiga priser. Att vi i Sverige inte producerar alla råvaror själva beror som tidigare nämnts på att vi inte har de naturliga förutsättningar som krävs för det. Var produkten produceras bestäms också av var produktionen är mest lönsam och effektiv. Likaså gäller för vidareförädlingen. Att vi i Sverige vidareförädlar importerade råvaror och livsmedel är en lönsam affär som förutsätter att vi har en duktig livsmedelsindustri i Sverige. Vidare så kommer den största andelen av de importerade råvarorna från den gemensamma EU-marknaden. I vissa fall är import från EU import i sin tur från tredje land. Att vår svenska livsmedelsexport innehåller importerade komponenter är inte något unikt just för livsmedelssektorn. Den svenska varuexporten innehåller generellt sett många importerade komponenter. 3
4 1. Inledning Vi försöker i denna promemoria göra en utvärdering av vår svenska livsmedelsexport. Hur har exporten sett ut sedan EU-inträdet, vem gynnas av exporten och vad består vår export av? Vi avser också att ha en diskussion om begreppen vidareexport och reexport samt respektive del av vår svenska export av jordbruksvaror och livsmedel. Vi börjar mer att se på exportutvecklingen sedan EU-inträdet 1995 och fortsätter sedan med att utröna vad exportökningen beror på, om det har med ökad produktionen av svenska jordbruksvaror att göra eller vilka andra faktorer som kan ligga bakom. Sedan går vi igenom de största exportvarugrupperna för att se varifrån de olika råvarorna kommer, om de är svenska eller om det är importerade. Denna information har vi fått efter att ha tagit kontakt med svenska producenter, importörer samt exportörer av livsmedel. I sista stycket gör vi en uppskattning av hur stor reexporten respektive vidareexporten är och vilka varor den omfattar. 2. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel 2.1 Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2002 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 26,7 miljarder kronor Förädlade livsmedel stod för 66 procent eller 17,7 miljarder kronor av den totala livsmedelsexporten Våra främsta exportframgångar på produktnivå inom förädlade produkter var vodka, bakverk, choklad och chokladvaror, livsmedelsberedningar, såser, sockerkonfektyr samt rostat kaffe. Inom råvaror var lax, vete och havre storsäljarna. 2.2 Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel efter EU-inträdet 1995 Diagram 1: Sveriges totala handel med jordbruksprodukter och livsmedel Mkr Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel Import av jordbruksvaror och livsmedel Export av jordbruksprodukter och livsmedel Källa: SCB (Se bilaga 1 till denna promemoria för detaljerad statistik över Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel ) 4
5 Det vi vet är att totala värdet av exporten och importen ökade efter EU-inträdet Dock ökade värdet av exporten mer än importen. Importvärdet har ökat med 67 % sedan EU-inträdet medan exportvärdet har ökat med 97 % under samma period. I siffror ökade importen från 25,4 till 51,8 miljarder kronor och exporten från 13,5 till närmare 27 miljarder kronor. Att importen från EU-länderna ökade hänger samman med att Sverige fick fri import från de andra EU-länderna samtidigt som tullskyddet mot länder utanför EU i många fall ökade jämfört med tidigare. En förklaring till att värdet av importen ökade är att man började importera mer från EU än tredje land och varor som man importerade från EU hade högre genomsnittligt värde per kvantitet jämfört med motsvarande varor från tredje land. En annan förklaring till det ökade värdet av importen från EU var att en viss import från tredje land kan dölja sig i den redovisade importen från EU, då varor från tredje land som tullbehandlas i ett annat EU-land på väg till Sverige redovisas som import från EU 1. Importen från länder utanför EU blir i många fall underskattad när den redovisas efter avsändningsland. Liksom importen minskade exporten under denna period till länder utanför EU samtidigt som värdet på exporten steg. Den fria marknaden inom EU låg bland bakom denna ökning men också en gynnsam kronkurs under efter den stora deprecieringen 1992, vilket påverkade exportvärdet. Vidare gjordes medvetna exportsatsningar inför ett eventuellt EU-medlemskap. Den värdemässiga ökningen till EU motsvarades dock inte av kvantitetsökningar i samma omfattning. Den minskade exporten till länder utanför EU kan också höra samman med att ett av våra viktiga exportländer, Finland, också gick med i EU 1995 vilket medför att den svenska exporten till Finland förflyttas till inom EU. Idag sker importen till största del från andra EU-länder medan exporten är mer jämnt fördelad mellan EU och tredje land. Vad vi kan se i diagram 1 så har vi trots ökat värde av exporten ett betydande underskott i handeln med jordbruksvaror och livsmedel. I absoluta tal har underskottet stigit sedan vi blev medlemmar i EU även om det i relativa termer blivit mindre. Export bestod även före EU-inträdet till stor del av förädlade livsmedel. Vad som berett vägen för vår export av förädlade livsmedel är att förädlade livsmedel gynnats av frihandelsavtal 2 redan före EUinträdet medan jordbruksprodukter varit svårare att exportera på grund av andra länders importskydd. En annan förklaring kan också vara att förädlade livsmedel kunnat exporteras med exportbidrag samtidigt som bidragen avskaffades för jordbruksvaror under åren före EU-inträdet. Att exporten till stor del består av förädlade livsmedel idag hör dock inte samman med att dessa produkter får en stor del av exportbidragen. Utvecklingen av exporten för dessa produkter har nämligen ökat trots samma eller sämre villkor för att få exportbidrag för dessa produkter idag. Efter inträdet har dessa produkter mer och mer kommit att gynnas av den inre marknadens fria handel. Vid inträdet kunde vi se att exporten av jordbruksprodukter och livsmedel stod för de största ökningarna i exporten men trots det har exporten av förädlade livsmedel ökat till förmån för jordbruksvaror. 1 Efter EU-inträdet har vi ändrade rutiner för statistikinsamling inom EU. 2 Frihandelsavtal i och med EFTA sedan 1960-talet och mellan EFTA och EG sedan
6 3. Förklaringar till exportvärdeökningen Sverige export av jordbruksvaror och livsmedel samt exportvärde har alltså ökat sedan EU-inträdet, samtidigt som det skett en viss omfördelning av handeln till förmån för andra EU-medlemmar. Det finns flera skäl till varför totalsiffror visar på ökad export. Kanske är den främsta förklaringen till att handelsvärdet har ökat att EU-marknaden har berett vägen för ökat handelsutbyte EU-länderna emellan. Den gemensamma marknaden har lett till ökad specialisering på vissa produkter, varumärken, kvalitet inom ramen för ett ökande utbud och fri konkurrens på den inre marknaden. I handelsstatistiken redovisas det ökade handelsutbytet som ökad import och export som i realiteten inte behöver innebära ökad produktion. Tidigare var exporten mer jämn fördelad mellan EUländerna och tredje land. Att mer av vår export går till EU påverkar exportvärdet då handeln sker till EU-pris. Inom EU är prisnivån högre vilket påverkar exportvärdet. Om export istället går till länder utanför EU så ligger exportvärdesiffran lägre eftersom den kompensation exporten får via exportbidrag inte räknas in i exportvärdet. Att exportvärdet ökar kan alltså förklaras av att vi exporterar mer till andra EU-länder. Värdeökningen av exporten hänger också samman med att vi exporterar mycket förädlade livsmedel som ger ett högre genomsnittligt värde per kvantitet. Dessutom har värdeökningen varit högre för förädlade livsmedel än för jordbruksvaror och livsmedel. Vidare har villkoren gjort det möjligt för livsmedelssektorn att ägna sig åt kontinuerlig exportverksamhet medan export av jordbruksvaror och livsmedel främst sker vid överskott. Det vi kan utläsa från produktionsstatistiken är trots exportvärdeökningen har produktionen av jordbruksvaror och livsmedel i Sverige har varit stabil de senaste åren vilket gör att man inte kan koppla ihop det ökade handelsvärdet med ökad produktion 3. 3 Underlag har varit Jordbruksverkets marknadsöversikter för animaler, trädgårdsprodukter, vegetabilier samt muntlig information från marknadsenheten. 6
7 4. Reexport och importerade varors del av exporten I många av våra förädlade livsmedel finns råvaror som en gång har importerats eller förts in från annat EU-land. Till stor del är det råvaror som vi själva inte producerar såsom kakao, vissa frukter och grönsaker med det kan också bero på att råvaran är billigare eller kanske bättre utanför Sverige. Inom EU handlas råvaror tullfritt och således utan tulldokument vilket medför att en svensk producent lätt kan använda sig av andra EU-råvaror i sina produkter. 4.1 Exportvärdeökningen rensat från importerade jordbruksvaror och livsmedel För att få en uppfattning om hur vår exportutveckling ser vi inte inkluderade jordbruksvaror och livsmedel som vi inte producerad i Sverige exkluderar vi dessa produkter från exportutvecklingen från EU-inträdet 1995 fram till I urvalet har vi valt att exkludera följande produkter: varugruppen fisk, kräftoch blötdjur som till största del består av import från Norge, frukter såsom bananer, citrusfrukter, melon, vindruvor, dadlar med mera 4, nötter, tobak och tobaksvaror, te, kakao 5, kryddor, kaffe. I urvalet ingår ej förädlade sammansatta produkter även om de innehåller importerade råvaror. Diagram 2: Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel Mkr Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel Totala exporten Totala exporten rensad från importerade jordbruksvaror och livsmedel Källa: SCB 4 Förutom de frukter och nötter som nämnt i texten ingår i denna kategori följande: Kokosnötter, paranötter, cashewnötter, mandel, hasselnötter, valnötter, kastanjer, pistaschmandel, fikon, ananas, avokado, guava, mango, mangostan, apelsiner, mandariner, grapefrukt, citroner, russin, papayafrukt. 5 Kakaobönor, kakaoskal, kakaomassa, kakaosmör (inte kakaopulver eller förädlade kakaoprodukter). 7
8 Exportutvecklingen av livsmedel rensad från importerade jordbruksvaror och livsmedel följer den totala exportutvecklingen av svenska jordbruksvaror och livsmedel i stort. Dock kan vi se en större skillnad i utvecklingen under senare år då totala exporten ökar mer än totala exporten där importerade jordbruksvaror och livsmedel inte är inräknade. Detta kan förklaras av att vi hade en stor ökning i exportvärdet för vissa av de importerade jordbruksvarorna och livsmedlen vi valde att exkludera. Detta gäller främst export av bananer som ökat med 181 % från 121 till 341 miljoner mellan till 2002 men även varugruppen fisk, kräft- och blötdjur där exportvärdet ökade med 150 % från 2 till 5 miljarder mellan 1995 till Procentuellt sett ökade exportvärdet mer för den del av exporten som innehåller importerade jordbruksvaror och livsmedel som ökade +108 % från 1995 till 2002 än för den totala exporten som inte innehöll dessa produkter som ökad +82 % under samma period. 4.2 Reexport och vidareexportens del av totala livsmedelsexporten För att få en överblick hur stor del av vår export av livsmedel som utgörs av reexport respektive vidareexport av importerade livsmedel gör vi en sammanfattning i tabell 2. Viktigt att komma ihåg är att om exporten rensas från reexport skall importstatistiken också korrigeras. Tabell 2: Vidareexport och reexport av jordbruksvaror och livsmedel 2002 Typ av jordbruksvara respektive livsmedel: Förklaring samt uppskattning av värde: Totala värdet av exporten för resp. varugrupp Köttprodukter Vi har i Sverige en relativt stor import av kött och köttvaror. Detta hör samman med att vår självförsörjandegrad har minskat och i dagsläget har vi brist på både får- och nötkött i Sverige. Den export som går från Sverige innehåller både svenskt kött samt vidareexport av importerat kött och går främst till Finland och Danmark. I de fall det handlar om vidareexport till våra närliggande marknader beror ofta detta på att man valt att samordna import och lagring av kostnadsskäl, men det handlar också om regelbunden vidareexport av importerat kött mkr 6 Vid EU-inträde infördes ny regim för bananer i Sverige. Bananimporten hade ett övergångsarrangemang som inte slog igenom förens 1996, vilket gör det väldigt osäkert att jämföra handelssiffror innan effekten av denna tog vid. Detta är orsaken till att vi utgår från 1996 och inte 1995 i denna jämförelse. 8
9 Typ av jordbruksvara respektive livsmedel: Förklaring samt uppskattning av värde: Totala värdet av exporten för resp. varugrupp Smör Färsk lax Spannmål Ris Pasta Export inom produktgruppen mejeriprodukter och ägg består främst av svenska mjölkråvaror som förädlas och inte av importerade råvaror. Stora exportprodukter från Sverige är skummjölkspulver, smör och smörolja och ost. Exporten går både till våra närliggande marknader och andra EU länder men en viss export sker också till tredje land. Den vidareexport som sker inom denna varugrupp gäller främst smör som importeras från Nya Zeeland. En vidareförädling sker i Sverige innan den når sin slutdestination vilket är den engelska marknaden. Per år handlar det om runt ton som importeras till Sverige och ton som i sin tur, med de svenska insatsvarorna, skickas vidare till England. Vidareexport motsvarade i runda tal 90 mkr, dock tillsätts 30 % svenska råvaror i produkten som går på export. Till en stor del består den svenska exporten inom fisk, kräftoch blötdjur av färsk och kyld lax som importeras från Norge bestod närmare 30 % av exporten från Sverige av färsk lax som gick på vidareexport till övriga EU. Andelen förädlade laxprodukter som gick på vidareexport var inte lika stor. Det sker även en viss vidareexport av produkten torkad torsk som uteslutande går till EU marknaden. Även om man exkluderar vidareexport av lax ökar värdet av exporten i denna varugrupp och detta kan förklaras av att en allt större del av förädlingen av fisk sker i Sverige vilket inbringar ett högt exportvärde. Vidareförädling gynnar den svenska beredningsindustrin mkr, reexport, färsk lax, med reservation då en viss ompaketering sker i Sverige Exporten i varugruppen spannmål och varor, därav påverkas av skördeväxlingar och det är främst överproduktion som går på export. Export inom denna varugrupp består främst av svenska råvaror men även en viss del importerade råvaror. En stor exportprodukt är svenskt havre till USA. En komplettering av import som vi gör till Sverige där en liten del även går på reexport, är maltkorn som används vid tillverkning av malt. Värdet på maltkornet kan uppskattas till några miljoner kronor. Ris och pasta ingår också i denna varugrupp och det ris som går på export från Sverige är importerat och sedan ompaketerat i Sverige. Export av pasta består både av importerad pasta som går på reexport men även egen producerad pasta, vari det ingår importerat durumvete, som går på export och främst då till Finland mkr mkr mkr 9
10 Typ av jordbruksvara respektive livsmedel: Förklaring samt uppskattning av värde: Totala värdet av exporten för resp. varugrupp Ingen uppskattning av värdet mer än att det rör sig om några tusen ton maltkorn som går på reexport. Maltkorn, några mkr Ris, 14 mkr, reexport Pasta, 11 mkr, reexport Bananer och annan exotisk frukt Te, rostat kaffe, orostat kaffe, kakao och kryddor Den stora exportökningen för frukt och grönsaker förklaras i huvudsak av att Sverige fått en ökad reexport av bananer. Från ett exportvärde på 163 miljoner kronor 2001 steg exportvärdet för bananer till 341 miljoner kronor Förutom reexport av bananer förekommer det också en del reexport av t.ex. apelsiner och vindruvor framför allt till Finland, Norge och Danmark. Den export av svenska grönsaker som sker från Sverige är inte regelmässigt utan sker då det finns en tillfällig efterfrågan på den europeiska marknaden. Vi har däremot en större export från Sverige av bearbetade produkter av frukt eller grönsaker. De bearbetade produkterna innehåller i större utsträckning en blandning av svenska och importerade råvaror. Bananer, 341 mkr, reexport Annan exotisk frukt, ingen uppfattning om värdet. Socker är en bulkprodukt och majoriteten av det som produceras i Sverige konsumeras också här. Produktionen är bestämd av kvot och vid produktion över kvot exporteras socker och då främst till Danmark men också till länder utanför EU. Sockerkonfektyrer i sin tur består både av importerade och svenska råvaror. Exporten av kaffe, te och kakao m.m. är främst vidareförädling av importerade råvaror. En stor exportprodukt från Sverige är rostat och orostat kaffe. Det rostade kaffet är vidareförädlat i Sverige medan det orostade går oförädlat eller uppblandat och ompaketerat vidare. I choklad och chokladvaror ingår både svenska och importerade råvaror såsom svenskt mjölkpulver och importerad kakaomassa. Te liksom kryddor importeras också till Sverige som bulkprodukter och säljs vidare konsumentförpackad. Te, 260 mkr, ompaketering sker i Sverige Rostat kaffe, 358 mkr, vidareförädling sker i Sverige Orostat kaffe, 4,5 mkr, reexport Kakao, 200 mkr, vidareförädling sker i Sverige Kryddor, ingen uppfattning om värdet mkr 888 mkr mkr 10
11 Typ av jordbruksvara respektive livsmedel: Förklaring samt uppskattning av värde: Totala värdet av exporten för resp. varugrupp Karakteristiskt för diverse livsmedel är att det främst innehåller vidareförädlade livsmedel och att råvarorna både är svenska och importerade. I denna varugrupp ingår förädlade livsmedel såsom vissa färdiga maträtter, vissa barnmatsprodukter, vissa sportdrycker, Bregott och sockerfritt godis. Soppor, såser och buljonger och beredningar av spannmål och mjöl mm som också ingår i denna kategori är till största del är producerade med svenska livsmedel medan margarin är främst producerat av importerade oljor och fetter. Vin Tobak och tobaksprodukter Inom kategorin drycker står export av starksprit och då vodkan för nästan hela potten. Förutom vodkan så ökade exporten av vin och cider. Vin är importerat men resten av produkterna inom denna varugrupp är till stor del producerade av svensk spannmål och svenska råvaror. Vin, 75 miljoner, reexport Den export av som förekommer inom produktgruppen tobak och tobaksprodukter handlar om export av svensk producerat snus för 103 miljoner kronor. I 2002 års exportsiffror ingick också produktion av piptobak för 90 miljoner kronor och cigarr för 4 miljoner kronor. Produktion av piptobak och cigarr skedde i Sverige fram till tidigt Övrig export inom denna varugrupp är reexport av råvaran tobak. Råvaran tobak, 126 miljoner, reexport mkr 323 mkr Hela posten Inom oljor och fetter samt oljeväxtfrön stod hydrerade vegetabiliska oljor och fetter för merparten av ökningen i exporten mkr Majoriteten av dessa produkter är importerade för att användas i produktion av margarin och annat matfett. Total summa Minst 4,6 mdr (varav reexport 2 mdr) 11
12 5. Slutsatser Handelsvärdets ökning har inte inneburit att produktion ökat utan kan främst härledas till ökad handel med produkter som har större värde än tidigare och att handeln allt sedan EU-inträde har ökat med andra medlemsländer. Värdet har också ökat då handel till stor del består av förädlade livsmedel samt att värdeutvecklingen för dessa har varit snabbare än för jordbruksvaror. Exportutvecklingen rensat från importerade jordbruksvaror följer utvecklingen av exporten i stort. Dock ser vi att när importerade jordbruksvaror var inkluderade i exporten ökade den mer än när exporten var rensad från dessa produkter. Trots att vi ser en ökning i exportvärdet är vårt handelsnetto negativt. Gapen mellan exporten och importen är stort. I den mån bearbetningsgraden ökar mellan de importerade produkterna och exporterade kan detta medför en försämring av handelsbalansen. Ett sätt att förbättra handelsnettot är en högre förädlingsgrad i exporten. Importerade råvaror förekommer i våra svenska livsmedel som vi har granskat. Förklaringarna till förekomsten av importerade råvaror är flera. Det kan bero på att importerade livsmedel helt enkelt är billigare och bättre än svenska vilket blir en anledning till att man väljer dessa. Detta hör samman med att även industrin står inför ökade möjligheter i och med EU och för att kunna pressa priserna på sina produkter väljer att importera allt mer råvaror till sin produktion. Den egna svenska produktionen av jordbruksråvaror har inte ökat som en följd av att marknaden och konkurrensen har hårdnat. Dock så handlar det endast i få fall handlar om reexport av produkter i den meningen att varan inte på något sett vidareförädlas innan den går på vidareexport från Sverige. Oftast sker någon form av vidareförädling i Sverige innan den går på vidareexport. Undantag är bananer som är en typisk reexportvara där inte ens en ompaketering sker innan den går på vidareexport till Finland och Norge. Vidare har denna promemoria väckt frågan var man ska dra gränsen för att klassificera vissa varor som reexport respektive att de har förädlats i annat land? Är vår import av kaffe som sedan exporteras reexport? En viss vidareförädling i form av malning och paketering alternativt blandning av bönor sker ofta i Sverige och kanske ska varan anses som en vidareförädlad vara? Hur ska man se på engelskt te är en liknande fråga. För Sveriges del är det positivt att vidareförädling sker inom våra gränser då det både ger högre exportvärde samt genererar arbetstillfällen. Vad är i så fall vidareexport? Inom EU forslas varor tullfritt mellan länderna utan tulldokument och kan ses som ett tecken på att vi är en integrerad EUmarknad. Är den utförseln export eller handelsutbyte inom tullunion? Den totala siffran som presenteras för reexporten och vidareexporten i stycke 4.2 i denna PM är endast en uppskattning. Vi gör inga anspråk på att få fram en total siffra för hur stor reexporten eller vidareexporten var från Sverige då vi inte anser att detta är möjligt med den information som vi fått tag på. Siffrorna visar enbart hur stor andel av exporten som vi uppskattar vara vidareexport respektive reexport 2002 och att reexporten respektive vidareexporten inte är så omfattande trots allt. Vi anser att import av råvaror ska ses som ett sunt inslag som både leder till konkurrens och ett större utbud. Det visar också att livsmedelsindustrin i Sverige tänker kostnadseffektivt och söker råvaror som gör att de kan producera livsmedel till konkurrensmässiga priser. Att vi i Sverige inte producerar alla råvaror själva beror som tidigare nämnts på att vi inte har de naturliga förutsättningar som krävs för det. Var produkten produceras bestäms också av var produktionen är mest lönsam och effektiv. Likaså gäller för vidareförädlingen. Att vi i Sverige vidareförädlar importerade råvaror och livsmedel är en lönsam affär som förutsätter att vi har en duktig livsmedelsindustri i Sverige. 12
13 Tabell 1 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel Bilaga 1 Produktgrupper: Export (mkr) Förändring % /01 Levande djur Kött och köttvaror Nötkött Griskött Får-, lamm- och getkött Fjäderfäkött Övrigt kött inklusive vilt Beredda köttprodukter Ej varufördelad EU-handel Mejeriprodukter och ägg Mjölk, grädde, youghurt mm Smör och andra smörfettsprod Glassvaror Ost och ostmassa Ägg och äggalbuminer Ej varufördelad EU-handel Fisk, kräft- och blötdjur Fisk, kräft- och blötdjur Beredn. av fisk o kräftdjur mm Ej varufördelad EU-handel Spannmål och varor därav Spannmål (exkl. ris) Mjöl, grun, malt mm Ris Bakverk och bröd mm Okokt pasta Övr. beredn. av spannm. o mjöl Ej varufördelad EU-handel Frukt och grönsaker Färska och kylda grönsaker Frysta grönsaker Torkade grönsaker mm Beredda potatis produkter Övr. beredn. av grönsaker Färsk, kyld, torkad frukt o bär Fryst frukt och bär Saft, sylt och marmelad Övr. beredn. av frukt och bär Ej varufördelad EU-handel Socker, sockervaror m.m Socker, melass och honung Sockerkonfektyr Ej varufördelad EU-handel
14 Fortsättning Tabell 1 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel Produktgrupper: Export (mkr) Förändring % /01 Kaffe, te, kakao m.m Kaffe och kaffeersättningar Choklad och kakaoberedningar ,4 Te, kakao och kryddor Ej varufördelad EU-handel Djurfoder Diverse livsmedel Soppor, såser och buljonger Margarin och annat matfett Beredn. av spannm., mjöl mm Övriga livsmedel Ej varufördelad EU-handel Drycker Starksprit Vin Övriga drycker med alkohol Drycker utan alkohol Ej varufördelad EU-handel Tobak och tobaksvaror Oljeväxtfrön, oljehaltiga nötter Oljor och fetter SUMMA Sammanfattning Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel Produktgrupper enligt SITC: Export (mkr) Förändring % /01 00 Levande djur Kött och köttvaror Mejeriprodukter och ägg Fisk, kräft- och blötdjur Spannmål och varor därav Frukt och grönsaker Socker, sockervaror m.m Kaffe, te, kakao m.m Djurfoder Diverse livsmedel Drycker Tobak och tobaksvaror Oljeväxtfrön, oljehaltiga nötter Oljor och fetter SUMMA
Sveriges livsmedelsexport 2006
Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor
Läs merSveriges livsmedelsexport 2005
Jordbruksverket 2006-03-17 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2005 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2005 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 34,9 miljarder kronor
Läs merSvensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-03-20 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2014 till drygt 69 miljarder kronor,
Läs merSveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008
1(10) PM Dnr 44-2943/09 2009-03-12 Enheten för handel & marknad Anne Hansson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008 Den svenska exporten och importen av jordbruksvaror och livsmedel ökade
Läs merSvensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,
Läs merSveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007
1(7) PM Dnr 44-2893/08 2008-03-07 Marknadsavdelningen Johanna Nilsson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007 Exportutveckling 2007 Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel fortsatte
Läs merSveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009
1(13) PM Dnr 59-193/10 2010-03-11 Enheten för handel och marknad Claes Renström Anne Hansson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel har
Läs merSveriges livsmedelsexport 2004
Jordbruksverket 2005-03-22 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2004 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2004 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 30,7 miljarder SEK 2004,
Läs merSveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006
Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror
Läs merSveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-03-18 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2012 till strax över 58 miljarder
Läs merSveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2011
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-03-28 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2011 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2011 till drygt 54 miljarder kronor,
Läs merSveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2010
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2011-05-19 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2010 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade förra året till knappt 54 miljarder
Läs merSvensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-03-23 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2015 till
Läs merSvensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2018
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2019-03-26 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2018 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2018 med
Läs merSvensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2017
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2018-03-26 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2017 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2017 till
Läs merSvensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-03-17 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2016 till
Läs mer16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 215 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Läs mer16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 209 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Läs mer16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 219 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Läs merSvensk export och import har ökat
Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder
Läs merSvensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel, i likhet med den totala utrikeshandeln, fortsätter att öka
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2018-09-06 Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel, i likhet med den totala utrikeshandeln, fortsätter att öka Det första halvåret 2018
Läs merUnderskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat
2011-09-06 Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat Underskottet i handelsbalansen för handeln med jordbruksvaror och livsmedel ökade något under första halvåret 2011 jämfört
Läs merSvensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökar, men inte lika snabbt som den totala utrikeshandeln
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2017-09-08 Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökar, men inte lika snabbt som den totala utrikeshandeln Det första halvåret 2017 ökade
Läs merSvensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-09-02 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade Det första halvåret 2016 ökade värdet av exporten och importen av jordbruksvaror
Läs merSvensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-09-03 Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014 Det första halvåret 2014 ökade värdet
Läs merSveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005
1(11) PM 44-2893/08 2008-10-23 Enheten för handel och marknad Anne Hansson/Peter Hugoson Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005
Läs mer16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 277 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Läs merFortsatt ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel
Miljarder kronor På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 213-12-5 Fortsatt ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel De första tre kvartalen 213 ökade värdet av exporten
Läs merFortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel
Miljarder kronor På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-06-05 Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Det första kvartalet 2014 ökade
Läs merSveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Rapport 2001:16 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Internationella enheten 2001-08-31 Referens Håkan Loxbo
Läs mer16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 241 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Läs mer16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 281 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Läs mer16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 249 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Läs mer16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 239 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Läs merUtvecklingen av Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002
YTTRANDE Enheten för global handel Dnr 1193-2899-02 Kristina Olofsson Sändlista: Lars-Olof Lindgren, UD Anders Ahnlid, UD-IH Claes Hammar, UD-IH Kajsa B. Olofsgård, UD-IH Daniel Blockert, UD-IH Christer
Läs merSveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel
KOMMERSKOLLEGIUM BILAGA 1 Enheten för global handel 2003-05-08 1 Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel 1998-2002 Värde milj SEK löpande priser Förändring % Andel i % 00 Levande djur 135
Läs merLivsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li
Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan
Läs merSveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2003 2005 Rapport 2006:23 Foto: Mats Pettersson Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2003-2005 Internationella enheten 2006-09-01
Läs merSveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002 2004 Rapport 2006:2 Foto: Mats Pettersson Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002 2004 Internationella enheten 2006-02-01
Läs merSveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Rapport 2008:20 Foto: Mats Pettersson Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005-2007 Enheten för handel och marknad
Läs merSveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror
Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel har värdemässigt ökat kraftigt sedan EU-inträdet.
Läs merSveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2008-2010
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2008-2010 Fotograf: Lars-Anders Strandberg Värdet av Sveriges export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökade under 2010 med åtta respektive
Läs merFörädlade livsmedel på den internationella arenan
Förädlade livsmedel på den internationella arenan Studie över handeln med livsmedelsindustriprodukter 1995 2005 en kortversion De globala marknaderna för livsmedelsindustriprodukter har växt, samtidigt
Läs merVad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin?
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10-27 Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? Sveriges totala export av fisk och skaldjur, inklusive
Läs merSveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2004 2006 Rapport 2007:12 Foto: Mats Pettersson Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2004 2006 Internationella enheten 2007-09-01
Läs merSveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 2016 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2016 till 83 miljarder SEK, en ökning med 10 procent. Importen ökade till 142 miljarder
Läs merSveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2010-2012
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel - Värdet av Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till drygt 58 miljarder SEK. Motsvarande siffra för importen var drygt 102 miljarder
Läs merSveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2013-2015 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2015 till 74 miljarder SEK, en ökning med strax över 8 procent. Importen ökade till
Läs merSveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009 Medan den svenska varuhandeln minskade 2009 så ökade värdet i handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Ökningen var i genomsnitt en priseffekt
Läs merSveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2015-2017 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2017 till 84 miljarder SEK, en ökning med 1 procent. Importen ökade till 145 miljarder
Läs merVaruklassificering enligt SITC/KN
Bilaga 5 Varuklassificering enligt SITC/KN 313 Varuklassificering enligt SITC/KN Avgränsningen av varugruppen jordbruksvaror och livsmedel i redovisningen av industrins varuproduktion och utrikeshandeln
Läs merSveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-12 Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen Sverige har efter EU-inträdet kommit att bli ett transitland för den norska
Läs merSveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2011-2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder SEK, en ökning med närmare nio procent. Importen ökade
Läs merVaruklassificering enligt HS/KN
Varuklassificering enligt HS/KN Avgränsningen av varugruppen livsmedel, livsmedelsråvaror och drycker i tabellerna 4.1.2 och 4.1.3 baseras i huvudsak på hur Jordbruksverket avgränsade varuområdet i de
Läs merExportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF
Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Svenskt jordbruk vill växa.och måste ta marknadsandelar både hemma och på exportmarknaderna för att lyckas LRFs mål är
Läs merSveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Värdet av Sveriges export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökade under med en respektive fem procent. Det är lägre än värdeökningen för
Läs mer4 Import och export av livsmedel
4 Import och export av livsmedel Allmänt Underlaget till utrikeshandelsstatistiken har fram t.o.m. 1994 i sin helhet varit de uppgifter, som företagen lämnat till Tullverket om import och export av varor.
Läs merVem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen
Vem får vad? Bondens andel av matkassen När vi handlar livsmedel i butik så hamnar endast 9 procent av vår köpesumma hos den svenska bonden. Staten tar väl så mycket, 11 procent, i moms. En betydligt större
Läs merHur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala
Läs merHur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 217-6-8 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala förbrukningen
Läs merTOTALA UTGIFTERNA
Tabell 1. Glesbygd och tätort - utgifter i kronor per hushåll år 2012 Glesbygd Tätort Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal 2435 436 2871 personer 2,1 2,3 2,1 konsumtionsenheter 1,56 1,64 1,57
Läs merSveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2006-2008 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ökade i värde under 2008. Ökningen var betydligt större än för annan varuhandel. En stor
Läs mer15 Industriproduktion
15 Industriproduktion m.m. 207 15 Industriproduktion I kapitel 15 redovisas vissa uppgifter om jordbrukets leveranser av viktigare animalieprodukter samt vissa uppgifter om förädlingsvärden inom livsmedels-
Läs mer15 Industriproduktion
15 Industriproduktion m.m. 205 15 Industriproduktion I kapitel 15 redovisas vissa uppgifter om jordbrukets leveranser av viktigare animalieprodukter samt vissa uppgifter om förädlingsvärden inom livsmedels-
Läs mer15 Industriproduktion
15 Industriproduktion m.m. 209 15 Industriproduktion I kapitel 15 redovisas vissa uppgifter om jordbrukets leveranser av viktigare animalieprodukter samt vissa uppgifter om förädlingsvärden inom livsmedels-
Läs merSvensk export av ekologiska och KRAV-märkta varor Statistik, analys och exportörernas syn på saken
Svensk export av ekologiska och KRAV-märkta varor 2016 Statistik, analys och exportörernas syn på saken Om rapporten och KRAVs exportarbete Rapporten är framtagen av Macklean, på uppdrag och i nära samarbete
Läs mer1 Tema: Livsmedelskonsumtion
1 Tema: Livsmedelskonsumtion 1 Tema: Livsmedelskonsumtion 43 Det finns ett stort allmänintresse av statistik om den svenska livsmedelskonsumtionen. Här presenteras hur konsumtionen av livsmedel i Sverige
Läs merKonsumtion av livsmedel 1960 2006
Konsumtion av livsmedel 19 Kortversion Vi äter mindre varor av råvarukaraktär t.ex. t.ex. mjöl, potatis och strösocker. Istället ökar konsumtionen av produkter av högre förädlingsgrad såsom matbröd, pommes
Läs merAvgränsning av livsmedelssektorn
356 Bilaga 4 Avgränsning av livsmedelssektorn Avgränsning av livsmedelssektorn I merparten av den näringsgrensindelade statistiken i Sverige används Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) för
Läs mer14.1 Övergripande åtaganden
Butik Butik 209 Du som är certifierad för butik ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Detta kapitel innehåller: 14.1 Övergripande åtaganden 14.2 Hantering
Läs mer2012-02-20. Sverige. Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige. www.jordbruksverket.se
Samhandelen Norge EU sett från Sverige Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige STÖD STÖD STÖD TULL TULL 212-2-2 Den svenska bilden av Norges produktion och handel med jordbruks- och livsmedels- produkter
Läs merHandelsstudie Island
Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk
Läs merLivsmedel Västra Götaland. Källa SCB
Livsmedel 27-21 Västra Götaland Källa SCB Sysselsättning sysselsatta inom Livsmedel 27 och 21 Sysselsättningsförändring Livsmedel 27-21 12 1 8 6 4 27 21 47 823 52 74 38 6 39 713 36 59 37 547 99 897 94
Läs merRåvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen
Redovisningsperiod Uppgifterna skall i normalfallet avse kalenderåret xxxx. För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den räkenskapsperiod som avslutades under år xxxx. 1013 Redovisade
Läs merLivsmedelsverkets författningssamling
Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd (SLVFS 1993:34) om aromer; (H 34:2) Utkom från trycket den 26 maj 2003 beslutade
Läs merFrån och med den 1 mars 2007 gäller nytt avtal med Island om jordbruksvaror
1(5) INFORMATION 2007-01-22 Internationella enheten Håkan Loxbo Tfn: 036-155869 Fax: 036-036 - 166250 E-post: hakan.loxbo@sjv.se Från och med den 1 mars 2007 gäller nytt avtal med Island om jordbruksvaror
Läs merHur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2019-05-10 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Den svenska marknadsandelen för kött och mejeriprodukter
Läs merRåvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen
Redovisningsperiod Uppgifterna skall i normalfallet avse kalenderåret xxxx. För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den räkenskapsperiod som avslutades under år xxxx. 103 Redovisade
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning C 326/331 BILAGOR
26.10.2012 Europeiska unionens officiella tidning C 326/331 BILAGOR 26.10.2012 Europeiska unionens officiella tidning C 326/333 BILAGA I LISTA SOM AVSES I ARTIKEL 38 I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONENS
Läs merNya exportmarknader på livsmedelsområdet
Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Vilka länder utanför EU vill företagen satsa på och kan vi mäta hur det går? På marknader utanför EU ser företagen potentiella möjligheter att öka exporten till
Läs merLIVSMEDELSEXPORT. förutsättningar och möjligheter. Rapport 2004:9. Foto: Mats Pettersson
LIVSMEDELSEXPORT förutsättningar och möjligheter Rapport 2004:9 Foto: Mats Pettersson LIVSMEDELSEXPORT förutsättningar och möjligheter Marknadsavdelningen 2004-05-28 Referens Magnus Olsson 036-15 58 72
Läs merEventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina
2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och
Läs merKonsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.
Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning
Läs merHur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 218-1-24 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Den svenska marknadsandelen för kött och mejeriprodukter
Läs mer"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?
"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån
Läs merPriser på jordbruksprodukter maj 2019
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2019-06-03 Priser på jordbruksprodukter maj 2019 Det svenska avräkningspriset på ungtjurar klass R3 var 42,54 vecka 21. Det svenska avräkningspriset på mjölk har
Läs merEgenkontroll för KRAV-certifierad Butik
Egenkontroll för KRAV-certifierad Butik Denna lathund är tänkt som ett hjälpmedel för dig vars butik är på väg in i en butikscertifiering. Lathunden kan även användas av butiker som redan är KRAV-certifierade.
Läs merIMPORT OCH EXPORT AV BEARBETADE VAROR AV FRUKT OCH GRÖNSAKER
Jordbruksverkets vägledning IMPORT OCH EXPORT AV BEARBETADE VAROR AV FRUKT OCH GRÖNSAKER Interventionsenheten februari 2007 Innehåll Inledning. Lagstiftning.. 3 3 Produkter inom varuområdet... 4 IMPORT.
Läs merLIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)
Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9) för följande livsmedelsgrupper Grönsaker, frukt, bär och nötter m.m. 1. Potatis, rotfrukter, baljväxter (utom jordnötter) och andra grönsaker. Produkterna får vara bearbetade.
Läs merMat och prestation. Jenny Möller. Tel: E-post: Hemsida: - Besöksadress: Farledsgatan 5
Mat och prestation Jenny Möller Tel: 0736-64 64 19 - E-post: jenny@balancebylife.se Hemsida: www.balancebylife.se - Besöksadress: Farledsgatan 5 Gröt Koka gröt på havregryn, råggryn, helt havre, quinoa,
Läs merKSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad
216-1-14 Hur blåser vindarna på den svenska livsmedelsmarknaden? KSLA den 13 oktober 216 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad Den svenska animaliemarknaden - hur påverkas den av omvärlden?
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2017/0259(NLE) 12.1.2018 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående av avtal genom skriftväxling mellan Europeiska
Läs merLivsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Livsmedelskonsumtionens utveckling
JO 44 SM 1401 Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. 2013 Food consumption and nutritive values, data up to 2013 I korta drag Livsmedelskonsumtionens utveckling Under perioden 1980 2013
Läs merSveriges produktion av nötkött och ägg ökar men importen tar ändå marknadsandelar
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-20 Sveriges produktion av nötkött och ägg ökar men importen tar ändå marknadsandelar Under första halvåret 2013 fortsatte Sveriges produktion av
Läs merHousehold Budget Survey (HBS) , Expenditure and income report
HE 35 SM 1001 Hushållens utgifter (HUT) 2007-2009 Utgifts- och inkomstrapport Household Budget Survey (HBS) 2007-2009, Expenditure and income report I korta drag De totala utgifterna I genomsnitt var de
Läs merNya exportmarknader på livsmedelsområdet
Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Vilka länder utanför EU vill företagen satsa på och kan vi mäta hur det går? På marknader utanför EU ser företagen potentiella möjligheter att öka exporten till
Läs merRåvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen
Redovisningsperiod Uppgifterna skall i normalfallet avse kalenderåret xxxx. För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den räkenskapsperiod som avslutades under år xxxx. 1086-1089 Redovisade
Läs merCHECKLISTA FÖR KRAV-CERTIFIERAD BUTIK
CHECKLISTA FÖR KRAV-CERTIFIERAD BUTIK Denna checklista är tänkt som ett hjälpmedel för dig vars butik är på väg in i en butikscertifiering. Checklistan kan även användas av butiker som redan är KRAV-certifierade.
Läs merDagligvaruhandeln. HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 2017
Dagligvaruhandeln HUI Research På uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel December 217 Dagligvaruhandeln i siffror Livsmedelskedjan Från jord till bord Branschglidning: Livsmedel säljs i allt större utsträckning
Läs merFöljdfråga (om annan typ av kost): Vilken annan typ av mat äter du, t.ex. Halal eller Koscher
Sida 1 Webbenkät Matvanor Vilken typ av mat brukar du äta? o Äter det mesta o Äter allt utom kött o Äter aldrig kött, fisk eller ägg (laktovegetarian) o Äter aldrig kött, fisk, mjölkprodukter eller ägg
Läs mer