Sveriges livsmedelsexport

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sveriges livsmedelsexport"

Transkript

1 Sveriges livsmedelsexport 2002

2 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel efter EU-inträdet Förklaringar till exportvärdeökningen 6 4. Reexport och importerade varors del av exporten Exportvärdeökningen rensat från importerade jordbruksvaror och livsmedel Reexport och vidareexportens del av totala livsmedelsexporte 8 5. Slutsatser 12

3 Sammanfattning Livsmedelsexport ökade med sju procent mellan 2001 och 2002 till ett värde av 26,7 miljarder kronor. Förädlade livsmedel står för den stora ökningen av exportvärdet medan rena jordbruksvaror står för en mindre del. Vad som berett vägen för export av förädlade livsmedel är bland annat att de redan innan EU-inträde 1995 gynnats av frihandelsavtal och möjlighet att exportera med exportbidrag medan jordbruksvaror varit svårare att exportera på grund av andra länders importskydd och slopandet av exportbidrag mellan före EUinträdet. Efter EU-inträdet blev villkoren mer lika för jordbruksprodukter och förädlade livsmedel såväl på den inre marknaden som vid export till tredje land. Andra faktorer som påverkat exporten av förädlade livsmedel är att vilkoren har gjort det möjligt för livsmedelsindustrin att ägna sig åt kontinuerlig exportverksamhet medan export av jordbruksprodukter främst skett vid överskott. Värdeökningen av exporten kan dock inte förknippas med ökad produktion av jordbruksvaror, eftersom produktionen under senare år varit stabil. Vi anser att ökningen av värdet på livsmedelsexporten kommer både den svenska livsmedelsindustrin och det svenska jordbruket till godo. För jordbrukets del ger ökad livsmedelsexport bättre möjlighet till avsättning för svenska jordbruksvaror. I många av de förädlade livsmedlen som går på export ingår både importerade och svenska råvaror. I den svenska livsmedelsexporten återfinns också importerade jordbruksprodukter och livsmedel som inte vidareförädlats innan de går på vidareexport från Sverige. Detta fenomen kallas reexport. En typisk produkt som inte vidareförädlas innan den går på reexport är bananer. Dock står reexport enbart för en liten del av exportvärdet. För 2002 uppskattar vi att reexporten från står för cirka 2 miljarder kronor av totalt 26,7 miljarder kronor. Om man däremot räknar in de förädlade livsmedel där importerade råvaror ingår stiger siffran till 4,6 miljarder kronor. Även om de svenska livsmedel som går på export innehåller importerade råvaror sker förädlingen i Sverige, vilket tillför positiva värden för Sverige. Vi anser att import av råvaror ska ses som ett tecken på att vi befinner oss i en integrerad EUmarknad och som både leder till konkurrens och ett större utbud. Det visar också att livsmedelsindustrin i Sverige tänker kostnadseffektivt och söker råvaror som gör att de kan producera livsmedel till konkurrensmässiga priser. Att vi i Sverige inte producerar alla råvaror själva beror som tidigare nämnts på att vi inte har de naturliga förutsättningar som krävs för det. Var produkten produceras bestäms också av var produktionen är mest lönsam och effektiv. Likaså gäller för vidareförädlingen. Att vi i Sverige vidareförädlar importerade råvaror och livsmedel är en lönsam affär som förutsätter att vi har en duktig livsmedelsindustri i Sverige. Vidare så kommer den största andelen av de importerade råvarorna från den gemensamma EU-marknaden. I vissa fall är import från EU import i sin tur från tredje land. Att vår svenska livsmedelsexport innehåller importerade komponenter är inte något unikt just för livsmedelssektorn. Den svenska varuexporten innehåller generellt sett många importerade komponenter. 3

4 1. Inledning Vi försöker i denna promemoria göra en utvärdering av vår svenska livsmedelsexport. Hur har exporten sett ut sedan EU-inträdet, vem gynnas av exporten och vad består vår export av? Vi avser också att ha en diskussion om begreppen vidareexport och reexport samt respektive del av vår svenska export av jordbruksvaror och livsmedel. Vi börjar mer att se på exportutvecklingen sedan EU-inträdet 1995 och fortsätter sedan med att utröna vad exportökningen beror på, om det har med ökad produktionen av svenska jordbruksvaror att göra eller vilka andra faktorer som kan ligga bakom. Sedan går vi igenom de största exportvarugrupperna för att se varifrån de olika råvarorna kommer, om de är svenska eller om det är importerade. Denna information har vi fått efter att ha tagit kontakt med svenska producenter, importörer samt exportörer av livsmedel. I sista stycket gör vi en uppskattning av hur stor reexporten respektive vidareexporten är och vilka varor den omfattar. 2. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel 2.1 Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2002 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 26,7 miljarder kronor Förädlade livsmedel stod för 66 procent eller 17,7 miljarder kronor av den totala livsmedelsexporten Våra främsta exportframgångar på produktnivå inom förädlade produkter var vodka, bakverk, choklad och chokladvaror, livsmedelsberedningar, såser, sockerkonfektyr samt rostat kaffe. Inom råvaror var lax, vete och havre storsäljarna. 2.2 Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel efter EU-inträdet 1995 Diagram 1: Sveriges totala handel med jordbruksprodukter och livsmedel Mkr Sveriges totala handel med jordbruksvaror och livsmedel Import av jordbruksvaror och livsmedel Export av jordbruksprodukter och livsmedel Källa: SCB (Se bilaga 1 till denna promemoria för detaljerad statistik över Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel ) 4

5 Det vi vet är att totala värdet av exporten och importen ökade efter EU-inträdet Dock ökade värdet av exporten mer än importen. Importvärdet har ökat med 67 % sedan EU-inträdet medan exportvärdet har ökat med 97 % under samma period. I siffror ökade importen från 25,4 till 51,8 miljarder kronor och exporten från 13,5 till närmare 27 miljarder kronor. Att importen från EU-länderna ökade hänger samman med att Sverige fick fri import från de andra EU-länderna samtidigt som tullskyddet mot länder utanför EU i många fall ökade jämfört med tidigare. En förklaring till att värdet av importen ökade är att man började importera mer från EU än tredje land och varor som man importerade från EU hade högre genomsnittligt värde per kvantitet jämfört med motsvarande varor från tredje land. En annan förklaring till det ökade värdet av importen från EU var att en viss import från tredje land kan dölja sig i den redovisade importen från EU, då varor från tredje land som tullbehandlas i ett annat EU-land på väg till Sverige redovisas som import från EU 1. Importen från länder utanför EU blir i många fall underskattad när den redovisas efter avsändningsland. Liksom importen minskade exporten under denna period till länder utanför EU samtidigt som värdet på exporten steg. Den fria marknaden inom EU låg bland bakom denna ökning men också en gynnsam kronkurs under efter den stora deprecieringen 1992, vilket påverkade exportvärdet. Vidare gjordes medvetna exportsatsningar inför ett eventuellt EU-medlemskap. Den värdemässiga ökningen till EU motsvarades dock inte av kvantitetsökningar i samma omfattning. Den minskade exporten till länder utanför EU kan också höra samman med att ett av våra viktiga exportländer, Finland, också gick med i EU 1995 vilket medför att den svenska exporten till Finland förflyttas till inom EU. Idag sker importen till största del från andra EU-länder medan exporten är mer jämnt fördelad mellan EU och tredje land. Vad vi kan se i diagram 1 så har vi trots ökat värde av exporten ett betydande underskott i handeln med jordbruksvaror och livsmedel. I absoluta tal har underskottet stigit sedan vi blev medlemmar i EU även om det i relativa termer blivit mindre. Export bestod även före EU-inträdet till stor del av förädlade livsmedel. Vad som berett vägen för vår export av förädlade livsmedel är att förädlade livsmedel gynnats av frihandelsavtal 2 redan före EUinträdet medan jordbruksprodukter varit svårare att exportera på grund av andra länders importskydd. En annan förklaring kan också vara att förädlade livsmedel kunnat exporteras med exportbidrag samtidigt som bidragen avskaffades för jordbruksvaror under åren före EU-inträdet. Att exporten till stor del består av förädlade livsmedel idag hör dock inte samman med att dessa produkter får en stor del av exportbidragen. Utvecklingen av exporten för dessa produkter har nämligen ökat trots samma eller sämre villkor för att få exportbidrag för dessa produkter idag. Efter inträdet har dessa produkter mer och mer kommit att gynnas av den inre marknadens fria handel. Vid inträdet kunde vi se att exporten av jordbruksprodukter och livsmedel stod för de största ökningarna i exporten men trots det har exporten av förädlade livsmedel ökat till förmån för jordbruksvaror. 1 Efter EU-inträdet har vi ändrade rutiner för statistikinsamling inom EU. 2 Frihandelsavtal i och med EFTA sedan 1960-talet och mellan EFTA och EG sedan

6 3. Förklaringar till exportvärdeökningen Sverige export av jordbruksvaror och livsmedel samt exportvärde har alltså ökat sedan EU-inträdet, samtidigt som det skett en viss omfördelning av handeln till förmån för andra EU-medlemmar. Det finns flera skäl till varför totalsiffror visar på ökad export. Kanske är den främsta förklaringen till att handelsvärdet har ökat att EU-marknaden har berett vägen för ökat handelsutbyte EU-länderna emellan. Den gemensamma marknaden har lett till ökad specialisering på vissa produkter, varumärken, kvalitet inom ramen för ett ökande utbud och fri konkurrens på den inre marknaden. I handelsstatistiken redovisas det ökade handelsutbytet som ökad import och export som i realiteten inte behöver innebära ökad produktion. Tidigare var exporten mer jämn fördelad mellan EUländerna och tredje land. Att mer av vår export går till EU påverkar exportvärdet då handeln sker till EU-pris. Inom EU är prisnivån högre vilket påverkar exportvärdet. Om export istället går till länder utanför EU så ligger exportvärdesiffran lägre eftersom den kompensation exporten får via exportbidrag inte räknas in i exportvärdet. Att exportvärdet ökar kan alltså förklaras av att vi exporterar mer till andra EU-länder. Värdeökningen av exporten hänger också samman med att vi exporterar mycket förädlade livsmedel som ger ett högre genomsnittligt värde per kvantitet. Dessutom har värdeökningen varit högre för förädlade livsmedel än för jordbruksvaror och livsmedel. Vidare har villkoren gjort det möjligt för livsmedelssektorn att ägna sig åt kontinuerlig exportverksamhet medan export av jordbruksvaror och livsmedel främst sker vid överskott. Det vi kan utläsa från produktionsstatistiken är trots exportvärdeökningen har produktionen av jordbruksvaror och livsmedel i Sverige har varit stabil de senaste åren vilket gör att man inte kan koppla ihop det ökade handelsvärdet med ökad produktion 3. 3 Underlag har varit Jordbruksverkets marknadsöversikter för animaler, trädgårdsprodukter, vegetabilier samt muntlig information från marknadsenheten. 6

7 4. Reexport och importerade varors del av exporten I många av våra förädlade livsmedel finns råvaror som en gång har importerats eller förts in från annat EU-land. Till stor del är det råvaror som vi själva inte producerar såsom kakao, vissa frukter och grönsaker med det kan också bero på att råvaran är billigare eller kanske bättre utanför Sverige. Inom EU handlas råvaror tullfritt och således utan tulldokument vilket medför att en svensk producent lätt kan använda sig av andra EU-råvaror i sina produkter. 4.1 Exportvärdeökningen rensat från importerade jordbruksvaror och livsmedel För att få en uppfattning om hur vår exportutveckling ser vi inte inkluderade jordbruksvaror och livsmedel som vi inte producerad i Sverige exkluderar vi dessa produkter från exportutvecklingen från EU-inträdet 1995 fram till I urvalet har vi valt att exkludera följande produkter: varugruppen fisk, kräftoch blötdjur som till största del består av import från Norge, frukter såsom bananer, citrusfrukter, melon, vindruvor, dadlar med mera 4, nötter, tobak och tobaksvaror, te, kakao 5, kryddor, kaffe. I urvalet ingår ej förädlade sammansatta produkter även om de innehåller importerade råvaror. Diagram 2: Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel Mkr Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel Totala exporten Totala exporten rensad från importerade jordbruksvaror och livsmedel Källa: SCB 4 Förutom de frukter och nötter som nämnt i texten ingår i denna kategori följande: Kokosnötter, paranötter, cashewnötter, mandel, hasselnötter, valnötter, kastanjer, pistaschmandel, fikon, ananas, avokado, guava, mango, mangostan, apelsiner, mandariner, grapefrukt, citroner, russin, papayafrukt. 5 Kakaobönor, kakaoskal, kakaomassa, kakaosmör (inte kakaopulver eller förädlade kakaoprodukter). 7

8 Exportutvecklingen av livsmedel rensad från importerade jordbruksvaror och livsmedel följer den totala exportutvecklingen av svenska jordbruksvaror och livsmedel i stort. Dock kan vi se en större skillnad i utvecklingen under senare år då totala exporten ökar mer än totala exporten där importerade jordbruksvaror och livsmedel inte är inräknade. Detta kan förklaras av att vi hade en stor ökning i exportvärdet för vissa av de importerade jordbruksvarorna och livsmedlen vi valde att exkludera. Detta gäller främst export av bananer som ökat med 181 % från 121 till 341 miljoner mellan till 2002 men även varugruppen fisk, kräft- och blötdjur där exportvärdet ökade med 150 % från 2 till 5 miljarder mellan 1995 till Procentuellt sett ökade exportvärdet mer för den del av exporten som innehåller importerade jordbruksvaror och livsmedel som ökade +108 % från 1995 till 2002 än för den totala exporten som inte innehöll dessa produkter som ökad +82 % under samma period. 4.2 Reexport och vidareexportens del av totala livsmedelsexporten För att få en överblick hur stor del av vår export av livsmedel som utgörs av reexport respektive vidareexport av importerade livsmedel gör vi en sammanfattning i tabell 2. Viktigt att komma ihåg är att om exporten rensas från reexport skall importstatistiken också korrigeras. Tabell 2: Vidareexport och reexport av jordbruksvaror och livsmedel 2002 Typ av jordbruksvara respektive livsmedel: Förklaring samt uppskattning av värde: Totala värdet av exporten för resp. varugrupp Köttprodukter Vi har i Sverige en relativt stor import av kött och köttvaror. Detta hör samman med att vår självförsörjandegrad har minskat och i dagsläget har vi brist på både får- och nötkött i Sverige. Den export som går från Sverige innehåller både svenskt kött samt vidareexport av importerat kött och går främst till Finland och Danmark. I de fall det handlar om vidareexport till våra närliggande marknader beror ofta detta på att man valt att samordna import och lagring av kostnadsskäl, men det handlar också om regelbunden vidareexport av importerat kött mkr 6 Vid EU-inträde infördes ny regim för bananer i Sverige. Bananimporten hade ett övergångsarrangemang som inte slog igenom förens 1996, vilket gör det väldigt osäkert att jämföra handelssiffror innan effekten av denna tog vid. Detta är orsaken till att vi utgår från 1996 och inte 1995 i denna jämförelse. 8

9 Typ av jordbruksvara respektive livsmedel: Förklaring samt uppskattning av värde: Totala värdet av exporten för resp. varugrupp Smör Färsk lax Spannmål Ris Pasta Export inom produktgruppen mejeriprodukter och ägg består främst av svenska mjölkråvaror som förädlas och inte av importerade råvaror. Stora exportprodukter från Sverige är skummjölkspulver, smör och smörolja och ost. Exporten går både till våra närliggande marknader och andra EU länder men en viss export sker också till tredje land. Den vidareexport som sker inom denna varugrupp gäller främst smör som importeras från Nya Zeeland. En vidareförädling sker i Sverige innan den når sin slutdestination vilket är den engelska marknaden. Per år handlar det om runt ton som importeras till Sverige och ton som i sin tur, med de svenska insatsvarorna, skickas vidare till England. Vidareexport motsvarade i runda tal 90 mkr, dock tillsätts 30 % svenska råvaror i produkten som går på export. Till en stor del består den svenska exporten inom fisk, kräftoch blötdjur av färsk och kyld lax som importeras från Norge bestod närmare 30 % av exporten från Sverige av färsk lax som gick på vidareexport till övriga EU. Andelen förädlade laxprodukter som gick på vidareexport var inte lika stor. Det sker även en viss vidareexport av produkten torkad torsk som uteslutande går till EU marknaden. Även om man exkluderar vidareexport av lax ökar värdet av exporten i denna varugrupp och detta kan förklaras av att en allt större del av förädlingen av fisk sker i Sverige vilket inbringar ett högt exportvärde. Vidareförädling gynnar den svenska beredningsindustrin mkr, reexport, färsk lax, med reservation då en viss ompaketering sker i Sverige Exporten i varugruppen spannmål och varor, därav påverkas av skördeväxlingar och det är främst överproduktion som går på export. Export inom denna varugrupp består främst av svenska råvaror men även en viss del importerade råvaror. En stor exportprodukt är svenskt havre till USA. En komplettering av import som vi gör till Sverige där en liten del även går på reexport, är maltkorn som används vid tillverkning av malt. Värdet på maltkornet kan uppskattas till några miljoner kronor. Ris och pasta ingår också i denna varugrupp och det ris som går på export från Sverige är importerat och sedan ompaketerat i Sverige. Export av pasta består både av importerad pasta som går på reexport men även egen producerad pasta, vari det ingår importerat durumvete, som går på export och främst då till Finland mkr mkr mkr 9

10 Typ av jordbruksvara respektive livsmedel: Förklaring samt uppskattning av värde: Totala värdet av exporten för resp. varugrupp Ingen uppskattning av värdet mer än att det rör sig om några tusen ton maltkorn som går på reexport. Maltkorn, några mkr Ris, 14 mkr, reexport Pasta, 11 mkr, reexport Bananer och annan exotisk frukt Te, rostat kaffe, orostat kaffe, kakao och kryddor Den stora exportökningen för frukt och grönsaker förklaras i huvudsak av att Sverige fått en ökad reexport av bananer. Från ett exportvärde på 163 miljoner kronor 2001 steg exportvärdet för bananer till 341 miljoner kronor Förutom reexport av bananer förekommer det också en del reexport av t.ex. apelsiner och vindruvor framför allt till Finland, Norge och Danmark. Den export av svenska grönsaker som sker från Sverige är inte regelmässigt utan sker då det finns en tillfällig efterfrågan på den europeiska marknaden. Vi har däremot en större export från Sverige av bearbetade produkter av frukt eller grönsaker. De bearbetade produkterna innehåller i större utsträckning en blandning av svenska och importerade råvaror. Bananer, 341 mkr, reexport Annan exotisk frukt, ingen uppfattning om värdet. Socker är en bulkprodukt och majoriteten av det som produceras i Sverige konsumeras också här. Produktionen är bestämd av kvot och vid produktion över kvot exporteras socker och då främst till Danmark men också till länder utanför EU. Sockerkonfektyrer i sin tur består både av importerade och svenska råvaror. Exporten av kaffe, te och kakao m.m. är främst vidareförädling av importerade råvaror. En stor exportprodukt från Sverige är rostat och orostat kaffe. Det rostade kaffet är vidareförädlat i Sverige medan det orostade går oförädlat eller uppblandat och ompaketerat vidare. I choklad och chokladvaror ingår både svenska och importerade råvaror såsom svenskt mjölkpulver och importerad kakaomassa. Te liksom kryddor importeras också till Sverige som bulkprodukter och säljs vidare konsumentförpackad. Te, 260 mkr, ompaketering sker i Sverige Rostat kaffe, 358 mkr, vidareförädling sker i Sverige Orostat kaffe, 4,5 mkr, reexport Kakao, 200 mkr, vidareförädling sker i Sverige Kryddor, ingen uppfattning om värdet mkr 888 mkr mkr 10

11 Typ av jordbruksvara respektive livsmedel: Förklaring samt uppskattning av värde: Totala värdet av exporten för resp. varugrupp Karakteristiskt för diverse livsmedel är att det främst innehåller vidareförädlade livsmedel och att råvarorna både är svenska och importerade. I denna varugrupp ingår förädlade livsmedel såsom vissa färdiga maträtter, vissa barnmatsprodukter, vissa sportdrycker, Bregott och sockerfritt godis. Soppor, såser och buljonger och beredningar av spannmål och mjöl mm som också ingår i denna kategori är till största del är producerade med svenska livsmedel medan margarin är främst producerat av importerade oljor och fetter. Vin Tobak och tobaksprodukter Inom kategorin drycker står export av starksprit och då vodkan för nästan hela potten. Förutom vodkan så ökade exporten av vin och cider. Vin är importerat men resten av produkterna inom denna varugrupp är till stor del producerade av svensk spannmål och svenska råvaror. Vin, 75 miljoner, reexport Den export av som förekommer inom produktgruppen tobak och tobaksprodukter handlar om export av svensk producerat snus för 103 miljoner kronor. I 2002 års exportsiffror ingick också produktion av piptobak för 90 miljoner kronor och cigarr för 4 miljoner kronor. Produktion av piptobak och cigarr skedde i Sverige fram till tidigt Övrig export inom denna varugrupp är reexport av råvaran tobak. Råvaran tobak, 126 miljoner, reexport mkr 323 mkr Hela posten Inom oljor och fetter samt oljeväxtfrön stod hydrerade vegetabiliska oljor och fetter för merparten av ökningen i exporten mkr Majoriteten av dessa produkter är importerade för att användas i produktion av margarin och annat matfett. Total summa Minst 4,6 mdr (varav reexport 2 mdr) 11

12 5. Slutsatser Handelsvärdets ökning har inte inneburit att produktion ökat utan kan främst härledas till ökad handel med produkter som har större värde än tidigare och att handeln allt sedan EU-inträde har ökat med andra medlemsländer. Värdet har också ökat då handel till stor del består av förädlade livsmedel samt att värdeutvecklingen för dessa har varit snabbare än för jordbruksvaror. Exportutvecklingen rensat från importerade jordbruksvaror följer utvecklingen av exporten i stort. Dock ser vi att när importerade jordbruksvaror var inkluderade i exporten ökade den mer än när exporten var rensad från dessa produkter. Trots att vi ser en ökning i exportvärdet är vårt handelsnetto negativt. Gapen mellan exporten och importen är stort. I den mån bearbetningsgraden ökar mellan de importerade produkterna och exporterade kan detta medför en försämring av handelsbalansen. Ett sätt att förbättra handelsnettot är en högre förädlingsgrad i exporten. Importerade råvaror förekommer i våra svenska livsmedel som vi har granskat. Förklaringarna till förekomsten av importerade råvaror är flera. Det kan bero på att importerade livsmedel helt enkelt är billigare och bättre än svenska vilket blir en anledning till att man väljer dessa. Detta hör samman med att även industrin står inför ökade möjligheter i och med EU och för att kunna pressa priserna på sina produkter väljer att importera allt mer råvaror till sin produktion. Den egna svenska produktionen av jordbruksråvaror har inte ökat som en följd av att marknaden och konkurrensen har hårdnat. Dock så handlar det endast i få fall handlar om reexport av produkter i den meningen att varan inte på något sett vidareförädlas innan den går på vidareexport från Sverige. Oftast sker någon form av vidareförädling i Sverige innan den går på vidareexport. Undantag är bananer som är en typisk reexportvara där inte ens en ompaketering sker innan den går på vidareexport till Finland och Norge. Vidare har denna promemoria väckt frågan var man ska dra gränsen för att klassificera vissa varor som reexport respektive att de har förädlats i annat land? Är vår import av kaffe som sedan exporteras reexport? En viss vidareförädling i form av malning och paketering alternativt blandning av bönor sker ofta i Sverige och kanske ska varan anses som en vidareförädlad vara? Hur ska man se på engelskt te är en liknande fråga. För Sveriges del är det positivt att vidareförädling sker inom våra gränser då det både ger högre exportvärde samt genererar arbetstillfällen. Vad är i så fall vidareexport? Inom EU forslas varor tullfritt mellan länderna utan tulldokument och kan ses som ett tecken på att vi är en integrerad EUmarknad. Är den utförseln export eller handelsutbyte inom tullunion? Den totala siffran som presenteras för reexporten och vidareexporten i stycke 4.2 i denna PM är endast en uppskattning. Vi gör inga anspråk på att få fram en total siffra för hur stor reexporten eller vidareexporten var från Sverige då vi inte anser att detta är möjligt med den information som vi fått tag på. Siffrorna visar enbart hur stor andel av exporten som vi uppskattar vara vidareexport respektive reexport 2002 och att reexporten respektive vidareexporten inte är så omfattande trots allt. Vi anser att import av råvaror ska ses som ett sunt inslag som både leder till konkurrens och ett större utbud. Det visar också att livsmedelsindustrin i Sverige tänker kostnadseffektivt och söker råvaror som gör att de kan producera livsmedel till konkurrensmässiga priser. Att vi i Sverige inte producerar alla råvaror själva beror som tidigare nämnts på att vi inte har de naturliga förutsättningar som krävs för det. Var produkten produceras bestäms också av var produktionen är mest lönsam och effektiv. Likaså gäller för vidareförädlingen. Att vi i Sverige vidareförädlar importerade råvaror och livsmedel är en lönsam affär som förutsätter att vi har en duktig livsmedelsindustri i Sverige. 12

13 Tabell 1 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel Bilaga 1 Produktgrupper: Export (mkr) Förändring % /01 Levande djur Kött och köttvaror Nötkött Griskött Får-, lamm- och getkött Fjäderfäkött Övrigt kött inklusive vilt Beredda köttprodukter Ej varufördelad EU-handel Mejeriprodukter och ägg Mjölk, grädde, youghurt mm Smör och andra smörfettsprod Glassvaror Ost och ostmassa Ägg och äggalbuminer Ej varufördelad EU-handel Fisk, kräft- och blötdjur Fisk, kräft- och blötdjur Beredn. av fisk o kräftdjur mm Ej varufördelad EU-handel Spannmål och varor därav Spannmål (exkl. ris) Mjöl, grun, malt mm Ris Bakverk och bröd mm Okokt pasta Övr. beredn. av spannm. o mjöl Ej varufördelad EU-handel Frukt och grönsaker Färska och kylda grönsaker Frysta grönsaker Torkade grönsaker mm Beredda potatis produkter Övr. beredn. av grönsaker Färsk, kyld, torkad frukt o bär Fryst frukt och bär Saft, sylt och marmelad Övr. beredn. av frukt och bär Ej varufördelad EU-handel Socker, sockervaror m.m Socker, melass och honung Sockerkonfektyr Ej varufördelad EU-handel

14 Fortsättning Tabell 1 Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel Produktgrupper: Export (mkr) Förändring % /01 Kaffe, te, kakao m.m Kaffe och kaffeersättningar Choklad och kakaoberedningar ,4 Te, kakao och kryddor Ej varufördelad EU-handel Djurfoder Diverse livsmedel Soppor, såser och buljonger Margarin och annat matfett Beredn. av spannm., mjöl mm Övriga livsmedel Ej varufördelad EU-handel Drycker Starksprit Vin Övriga drycker med alkohol Drycker utan alkohol Ej varufördelad EU-handel Tobak och tobaksvaror Oljeväxtfrön, oljehaltiga nötter Oljor och fetter SUMMA Sammanfattning Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel Produktgrupper enligt SITC: Export (mkr) Förändring % /01 00 Levande djur Kött och köttvaror Mejeriprodukter och ägg Fisk, kräft- och blötdjur Spannmål och varor därav Frukt och grönsaker Socker, sockervaror m.m Kaffe, te, kakao m.m Djurfoder Diverse livsmedel Drycker Tobak och tobaksvaror Oljeväxtfrön, oljehaltiga nötter Oljor och fetter SUMMA

Sveriges livsmedelsexport 2006

Sveriges livsmedelsexport 2006 Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport 2005

Sveriges livsmedelsexport 2005 Jordbruksverket 2006-03-17 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2005 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2005 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 34,9 miljarder kronor

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-03-20 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2014 till drygt 69 miljarder kronor,

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007 1(7) PM Dnr 44-2893/08 2008-03-07 Marknadsavdelningen Johanna Nilsson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007 Exportutveckling 2007 Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel fortsatte

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 1(13) PM Dnr 59-193/10 2010-03-11 Enheten för handel och marknad Claes Renström Anne Hansson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel har

Läs mer

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012

Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-03-18 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2012 till strax över 58 miljarder

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015 På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-03-23 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2015 till

Läs mer

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016

Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016 På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-03-17 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2016 till

Läs mer

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 209 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat 2011-09-06 Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat Underskottet i handelsbalansen för handeln med jordbruksvaror och livsmedel ökade något under första halvåret 2011 jämfört

Läs mer

Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade

Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-09-02 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, minskade Det första halvåret 2016 ökade värdet av exporten och importen av jordbruksvaror

Läs mer

Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005

Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005 1(11) PM 44-2893/08 2008-10-23 Enheten för handel och marknad Anne Hansson/Peter Hugoson Sveriges livsmedelshandel första halvåret 2008 och utvecklingen av livsmedelsindustriprodukter mellan 1995 och 2005

Läs mer

Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014

Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-09-03 Svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel ökade mycket starkt under det första halvåret 2014 Det första halvåret 2014 ökade värdet

Läs mer

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 277 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Rapport 2001:16 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 1998-2000 Internationella enheten 2001-08-31 Referens Håkan Loxbo

Läs mer

Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Miljarder kronor På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-06-05 Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Det första kvartalet 2014 ökade

Läs mer

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel

16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 249 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter

Läs mer

Utvecklingen av Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002

Utvecklingen av Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002 YTTRANDE Enheten för global handel Dnr 1193-2899-02 Kristina Olofsson Sändlista: Lars-Olof Lindgren, UD Anders Ahnlid, UD-IH Claes Hammar, UD-IH Kajsa B. Olofsgård, UD-IH Daniel Blockert, UD-IH Christer

Läs mer

Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel KOMMERSKOLLEGIUM BILAGA 1 Enheten för global handel 2003-05-08 1 Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel 1998-2002 Värde milj SEK löpande priser Förändring % Andel i % 00 Levande djur 135

Läs mer

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet Carl Eckerdal, Chefekonom, Li Maten på våra bord är inte bara fullkomligt livsnödvändig den försörjer 1 av 10 svenskar Från ax till gör det själv kassan

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2003 2005 Rapport 2006:23 Foto: Mats Pettersson Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2003-2005 Internationella enheten 2006-09-01

Läs mer

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror

Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges första femton år som medlem i EU Utvecklingen av handeln med jordbruks- och livsmedelsvaror Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel har värdemässigt ökat kraftigt sedan EU-inträdet.

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Rapport 2008:20 Foto: Mats Pettersson Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005-2007 Enheten för handel och marknad

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2008-2010

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2008-2010 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2008-2010 Fotograf: Lars-Anders Strandberg Värdet av Sveriges export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökade under 2010 med åtta respektive

Läs mer

Förädlade livsmedel på den internationella arenan

Förädlade livsmedel på den internationella arenan Förädlade livsmedel på den internationella arenan Studie över handeln med livsmedelsindustriprodukter 1995 2005 en kortversion De globala marknaderna för livsmedelsindustriprodukter har växt, samtidigt

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2010-2012

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2010-2012 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel - Värdet av Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel uppgick till drygt 58 miljarder SEK. Motsvarande siffra för importen var drygt 102 miljarder

Läs mer

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin?

Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10-27 Vad säger handelsstatistiken om exporten från den svenska fiskberedningsindustrin? Sveriges totala export av fisk och skaldjur, inklusive

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2007-2009 Medan den svenska varuhandeln minskade 2009 så ökade värdet i handeln med jordbruksvaror och livsmedel. Ökningen var i genomsnitt en priseffekt

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2013-2015 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2015 till 74 miljarder SEK, en ökning med strax över 8 procent. Importen ökade till

Läs mer

Varuklassificering enligt HS/KN

Varuklassificering enligt HS/KN Varuklassificering enligt HS/KN Avgränsningen av varugruppen livsmedel, livsmedelsråvaror och drycker i tabellerna 4.1.2 och 4.1.3 baseras i huvudsak på hur Jordbruksverket avgränsade varuområdet i de

Läs mer

Varuklassificering enligt SITC/KN

Varuklassificering enligt SITC/KN Bilaga 5 Varuklassificering enligt SITC/KN 313 Varuklassificering enligt SITC/KN Avgränsningen av varugruppen jordbruksvaror och livsmedel i redovisningen av industrins varuproduktion och utrikeshandeln

Läs mer

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-12 Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen Sverige har efter EU-inträdet kommit att bli ett transitland för den norska

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2004 2006 Rapport 2007:12 Foto: Mats Pettersson Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2004 2006 Internationella enheten 2007-09-01

Läs mer

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF

Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Exportseminarium Hur exporterar jag livsmedel? -Axel Hansson Marknadsutvecklare LRF Svenskt jordbruk vill växa.och måste ta marknadsandelar både hemma och på exportmarknaderna för att lyckas LRFs mål är

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 217-6-8 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala förbrukningen

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2006-2008 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel ökade i värde under 2008. Ökningen var betydligt större än för annan varuhandel. En stor

Läs mer

Svensk export av ekologiska och KRAV-märkta varor Statistik, analys och exportörernas syn på saken

Svensk export av ekologiska och KRAV-märkta varor Statistik, analys och exportörernas syn på saken Svensk export av ekologiska och KRAV-märkta varor 2016 Statistik, analys och exportörernas syn på saken Om rapporten och KRAVs exportarbete Rapporten är framtagen av Macklean, på uppdrag och i nära samarbete

Läs mer

1 Tema: Livsmedelskonsumtion

1 Tema: Livsmedelskonsumtion 1 Tema: Livsmedelskonsumtion 1 Tema: Livsmedelskonsumtion 43 Det finns ett stort allmänintresse av statistik om den svenska livsmedelskonsumtionen. Här presenteras hur konsumtionen av livsmedel i Sverige

Läs mer

Konsumtion av livsmedel 1960 2006

Konsumtion av livsmedel 1960 2006 Konsumtion av livsmedel 19 Kortversion Vi äter mindre varor av råvarukaraktär t.ex. t.ex. mjöl, potatis och strösocker. Istället ökar konsumtionen av produkter av högre förädlingsgrad såsom matbröd, pommes

Läs mer

2012-02-20. Sverige. Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige. www.jordbruksverket.se

2012-02-20. Sverige. Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige. www.jordbruksverket.se Samhandelen Norge EU sett från Sverige Kristina Mattsson, Jordbruksverket, Sverige STÖD STÖD STÖD TULL TULL 212-2-2 Den svenska bilden av Norges produktion och handel med jordbruks- och livsmedels- produkter

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen Redovisningsperiod Uppgifterna skall i normalfallet avse kalenderåret xxxx. För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den räkenskapsperiod som avslutades under år xxxx. 1013 Redovisade

Läs mer

Från och med den 1 mars 2007 gäller nytt avtal med Island om jordbruksvaror

Från och med den 1 mars 2007 gäller nytt avtal med Island om jordbruksvaror 1(5) INFORMATION 2007-01-22 Internationella enheten Håkan Loxbo Tfn: 036-155869 Fax: 036-036 - 166250 E-post: hakan.loxbo@sjv.se Från och med den 1 mars 2007 gäller nytt avtal med Island om jordbruksvaror

Läs mer

Avgränsning av livsmedelssektorn

Avgränsning av livsmedelssektorn 356 Bilaga 4 Avgränsning av livsmedelssektorn Avgränsning av livsmedelssektorn I merparten av den näringsgrensindelade statistiken i Sverige används Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI) för

Läs mer

Nya exportmarknader på livsmedelsområdet

Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Vilka länder utanför EU vill företagen satsa på och kan vi mäta hur det går? På marknader utanför EU ser företagen potentiella möjligheter att öka exporten till

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning C 326/331 BILAGOR

Europeiska unionens officiella tidning C 326/331 BILAGOR 26.10.2012 Europeiska unionens officiella tidning C 326/331 BILAGOR 26.10.2012 Europeiska unionens officiella tidning C 326/333 BILAGA I LISTA SOM AVSES I ARTIKEL 38 I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

Egenkontroll för KRAV-certifierad Butik

Egenkontroll för KRAV-certifierad Butik Egenkontroll för KRAV-certifierad Butik Denna lathund är tänkt som ett hjälpmedel för dig vars butik är på väg in i en butikscertifiering. Lathunden kan även användas av butiker som redan är KRAV-certifierade.

Läs mer

LIVSMEDELSEXPORT. förutsättningar och möjligheter. Rapport 2004:9. Foto: Mats Pettersson

LIVSMEDELSEXPORT. förutsättningar och möjligheter. Rapport 2004:9. Foto: Mats Pettersson LIVSMEDELSEXPORT förutsättningar och möjligheter Rapport 2004:9 Foto: Mats Pettersson LIVSMEDELSEXPORT förutsättningar och möjligheter Marknadsavdelningen 2004-05-28 Referens Magnus Olsson 036-15 58 72

Läs mer

IMPORT OCH EXPORT AV BEARBETADE VAROR AV FRUKT OCH GRÖNSAKER

IMPORT OCH EXPORT AV BEARBETADE VAROR AV FRUKT OCH GRÖNSAKER Jordbruksverkets vägledning IMPORT OCH EXPORT AV BEARBETADE VAROR AV FRUKT OCH GRÖNSAKER Interventionsenheten februari 2007 Innehåll Inledning. Lagstiftning.. 3 3 Produkter inom varuområdet... 4 IMPORT.

Läs mer

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen Redovisningsperiod Uppgifterna skall i normalfallet avse kalenderåret xxxx. För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den räkenskapsperiod som avslutades under år xxxx. 103 Redovisade

Läs mer

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina 2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)

LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9) Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9) för följande livsmedelsgrupper Grönsaker, frukt, bär och nötter m.m. 1. Potatis, rotfrukter, baljväxter (utom jordnötter) och andra grönsaker. Produkterna får vara bearbetade.

Läs mer

Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Livsmedelskonsumtionens utveckling

Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Livsmedelskonsumtionens utveckling JO 44 SM 1401 Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. 2013 Food consumption and nutritive values, data up to 2013 I korta drag Livsmedelskonsumtionens utveckling Under perioden 1980 2013

Läs mer

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er.

Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. HEMKUNSKAP ÅK 9 Praktisk uppgift databas hk29e2.sav Observera att eleverna arbetar i par (ev. 3 eller 1).Alltså anges två ev. tre eller en elevidentifikation/er. 1 Val av maträtter (sid 3 i elevhäftet)

Läs mer

Nya exportmarknader på livsmedelsområdet

Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Nya exportmarknader på livsmedelsområdet Vilka länder utanför EU vill företagen satsa på och kan vi mäta hur det går? På marknader utanför EU ser företagen potentiella möjligheter att öka exporten till

Läs mer

Sveriges produktion av nötkött och ägg ökar men importen tar ändå marknadsandelar

Sveriges produktion av nötkött och ägg ökar men importen tar ändå marknadsandelar På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-20 Sveriges produktion av nötkött och ägg ökar men importen tar ändå marknadsandelar Under första halvåret 2013 fortsatte Sveriges produktion av

Läs mer

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad 216-1-14 Hur blåser vindarna på den svenska livsmedelsmarknaden? KSLA den 13 oktober 216 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad Den svenska animaliemarknaden - hur påverkas den av omvärlden?

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling sverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i sverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:9) om användning av viss symbol; (H 128) Utkom från trycket den 17 juni 2009 Omtryck beslutade den

Läs mer

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen Redovisningsperiod Uppgifterna skall i normalfallet avse kalenderåret xxxx. För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den räkenskapsperiod som avslutades under år xxxx. 1086-1089 Redovisade

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 18 maj 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 18 maj 2010 Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Household Budget Survey (HBS) , Expenditure and income report

Household Budget Survey (HBS) , Expenditure and income report HE 35 SM 1001 Hushållens utgifter (HUT) 2007-2009 Utgifts- och inkomstrapport Household Budget Survey (HBS) 2007-2009, Expenditure and income report I korta drag De totala utgifterna I genomsnitt var de

Läs mer

Marknadsråd ägg 2014-05-27

Marknadsråd ägg 2014-05-27 Marknadsråd ägg 2014-05-27 Under 2013 ökade både produktionen och förbrukningen av ägg med knappt sex procent. Förprövningsstatistiken för 2013 tyder på en lägre vilja att investera i äggproduktion 2013

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

Förordning (1997:969) om import och exportreglering

Förordning (1997:969) om import och exportreglering Import- och exportföreskrifter/import- och exportreglering. 1 Förordning (1997:969) om import och exportreglering Tillämpningsområde 1 [201] Denna förordning gäller för de fall en vara inte får föras in

Läs mer

Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka

Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka Svenska matvanor och matpriser 212-2-7 Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka År 21 uppnåddes en rekordnivå för köttkonsumtionen. Vi konsumerade 85 kilo kött per person. Det visar

Läs mer

Varuklassificering enligt SITC/KN

Varuklassificering enligt SITC/KN 327 Varuklassificering enligt SITC/KN Avgränsningen av varugruppen jordbruksvaror och livsmedel i redovisningen av industrins varuproduktion och utrikeshandeln (kapitel 15 respektive 16) baseras på de

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Beslut nr 1/98 (98/223/EG) EGT L 86, PROTOKOLL nr 1

Beslut nr 1/98 (98/223/EG) EGT L 86, PROTOKOLL nr 1 Beslut nr 1/98 (98/223/EG) EGT L 86, 1998 1 PROTOKOLL nr 1 om förmånsordningen för import till gemenskapen av jordbruksprodukter med ursprung i Turkiet Artikel 1 De produkter med ursprung i Turkiet som

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

17 Konsumtion av livsmedel 223

17 Konsumtion av livsmedel 223 17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 223 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.

Läs mer

Varuklassificering enligt SITC/KN

Varuklassificering enligt SITC/KN 357 Varuklassificering enligt SITC/KN Avgränsningen av varugruppen jordbruksvaror och livsmedel i redovisningen av industrins varuproduktion och utrikeshandeln (kapitel 15 respektive 16) baseras på de

Läs mer

Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter

Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter Svenska matvanor och matpriser 2012-10-19 Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter Konsumtionen av vissa produkter med ett högt fett- och/eller sockerinnehåll visar en minskande trend under perioden

Läs mer

Varuklassificering enligt SITC/KN

Varuklassificering enligt SITC/KN Varuklassificering enligt / Bilaga 5 Varuklassificering enligt / 357 Avgränsningen av varugruppen jordbruksvaror och livsmedel i redovisningen av industrins varuproduktion och utrikeshandeln (kapitel 15

Läs mer

Finansieringsträffar. 19 och 20 jan Lennart Holmström, LRF Mjölk. Foto: Ester Sorri

Finansieringsträffar. 19 och 20 jan Lennart Holmström, LRF Mjölk. Foto: Ester Sorri Finansieringsträffar 19 och 20 jan 2016 Lennart Holmström, LRF Mjölk Foto: Ester Sorri Vad händer i omvärlden fram till 2025? Ekonomiskt välstånd och befolkningsökning driver efterfrågan Efterfrågan stiger

Läs mer

Nya bilaterala handelsavtal nya möjligheter för livsmedelsindustrin

Nya bilaterala handelsavtal nya möjligheter för livsmedelsindustrin Kortversion Nya bilaterala handelsavtal nya möjligheter för livsmedelsindustrin De nya bilaterala avtalen väntas leda till lägre tullnivåer men också till mer förutsägbara tekniska handelsregler. Rätt

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2016

Priser på jordbruksprodukter maj 2016 2011-05 2011-27 2011-49 2012-19 2012-41 2013-11 2013-33 2014-03 2014-25 2014-47 2015-17 2015-39 2016-08 2015-21 2015-24 2015-27 2015-30 2015-33 2015-36 2015-39 2015-42 2015-45 2015-48 2015-51 2016-01 2016-04

Läs mer

Marknadsråd ägg 2013-05-29

Marknadsråd ägg 2013-05-29 Marknadsråd ägg 2013-05-29 Under 2012 ökade totalkonsumtionen av ägg i Sverige med 8 procent. Produktionen ökade med 5 procent och har fortsatt att öka under 2013. Sveriges självförsörjning av ägg låg

Läs mer

Livsmedelsverkets författningssamling

Livsmedelsverkets författningssamling sverkets författningssamling ISSN 1651-3533 sverkets föreskrifter om användning av viss symbol; (H 128) Utkom från trycket den 1 juni 2005 beslutade den 23 maj 2005. Med stöd av 25 och 55 livsmedelsförordningen

Läs mer

Matinköp inspiration mattrender ekologiskt

Matinköp inspiration mattrender ekologiskt Matinköp inspiration mattrender ekologiskt MATINKÖP NU OCH I FRAMTIDEN Hur/var handlar du främst dina livsmedel till vardag resp. fest? Vardag 88% Fest 88% Handlar aldrig här Vardag 72% 56% Gårdshandel

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

Varuklassificering enligt SITC/KN

Varuklassificering enligt SITC/KN Varuklassificering enligt / Bilaga 5 Varuklassificering enligt / 273 Avgränsningen av varugruppen jordbruksvaror och livsmedel i redovisningen av industrins varuproduktion och utrikeshandeln (kapitel 15

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll

17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll 17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 295 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.

Läs mer

Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014

Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014 1(5) 2014-01-21 Enheten för handel och marknad Mötesanteckningar från Livsmedelsindustriseminarium den 15 januari 2014 Leif Denneberg, Jordbruksverket Leif hälsade alla välkomna till seminariet som var

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

PRODCOM-listan 2014 / A. Produkter

PRODCOM-listan 2014 / A. Produkter 1 / 30 ' Statistikcentralen PRODCOM-listan 2014 / A. Produkter Näringsgren 10 Livsmedelsframställning I kolumnen 'Typ av produktion' definieras den information som förfrågas: S = såld produktion, T = såld

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter september 2015

Priser på jordbruksprodukter september 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-09-30 Priser på jordbruksprodukter september 2015 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en relativt hög nivå framförallt i Sverige, men även i EU.

Läs mer

Lokal Mat Var står vi idag?

Lokal Mat Var står vi idag? Lokal Mat Var står vi idag? Sara Johansson Jordbruksverket, Utredningsenheten Vad är egentligen lokal mat? Livsmedel med lokal förankring Unika råvaror som är kopplade till en viss geografisk plats Unika

Läs mer